Karin Jönsson. Avfall Sverige

Transkript

1 Karin Jönsson Avfall Sverige

2 Per Grankvist

3 Den gröna tråden i framtidens konsumentmönster en presentation av olika trender som påverkar företagens sätt att agera under de kommande åren. Avfall Sveriges rsm te 21/5 2014

4 Om att analysera trender När du utvärderar vad en trend betyder för just din egen verksamhet, fråga dig om och hur de kan (om möjligt): påverka eller förändra din organisations vision inspirera dig att se nya affärsmöjligheter eller nya verksamheter som skulle kunna utvecklas ytterligare få dig att addera en ny produkt, tjänst eller upplevelse som vänder sig mot en särskilt kundgrupp som du vill nå och som skulle göra att de skulle köpa av dig användas i dina kampanjer och marknadsföring och därigenom hjälpa dig att prata det språk som de kunder som redan anammat trenden förstår.

5 Fyra sätt att utvärdera en trend: 01. Påverkar den visionen? 02. Inspirerar den till nya affärsmöjligheter? 03. Väcker idéer om ny produkt/tjänst/upplevelse? 04. Förändrar den sättet ni kommunicerar?

6 Trend nr 01. Tillgång trumfar ägande

7 Trend nr 02. Låt oss hålla handen

8 Trend nr 03. Ärlighet man kan kolla

9 Trend nr 04. Pigg är det nya snygg

10 Trend nr 05. Butiken som återvinningsstation

11 Trenderna: 01. Tillgång trumfar ägande 02. Låt oss hålla handen 03. Ärlighet man kan kolla 04. Pigg är det nya snygg 05. Butiken som återvinningsstation

12 På återhörande! En sak till under 2014: Engagemang är grejen. Besök: pergrankvist.se

13 Diskussion kring vår policy Kan policyn bidra till att sätta fokus på kommunernas roll som motor i omställningen för att minska avfallsmängderna och garantera en hållbar avfallshantering? Är policyn ett användbart redskap i arbetet inom din organisation? Har ni andra kommentarer kring policyn?

14 Michael Schragger VD The Sustainable Fashion Academy Mistra Future Fashion

15

16 Målet är en systemförändring av den svenska modebranschen som leder till mer hållbarhet och en ökad konkurrenskraft.

17 Partners KIRAM AB

18 Befolkningsutveckling Q

19

20 Naturresurser Q

21 Modebranschen

22 Mode & textil industri: fakta

23

24 Varför är modebranschen intresserad av textilt avfall?

25 Miljö och Social Påverkan

26 Återförsäljning, Användning Slutanvändning

27

28 Textile Waste

29

30 RESOURCE SHORTAGES MAY SOON REQUIRE IT

31 Mat vs Bomull?

32 Pris Variation

33

34 Att engagera yngre kunder

35 Relegeringar Producent ansvar?

36 Hur reagerar modebranschen?

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55 Framtiden: Fiber återvinning

56

57

58 Industrin Samarbetar

59 Framtiden?

60

61 Oksana Mont Lunds universitet

62 MYTER OM HÅLLBAR KONSUMTION VAD BETYDER DE FÖR AVFALLSBRANSCHEN? Oksana Mont Professor i hållbar konsumtion och produktion Internationella Miljöinstitutet vid Lund Universitet Illustration: Ulf Swerin

63 KONSUMENTER OCH GRÖN KONSUMTION Grön konsumtion är lösningen på ohållbar konsumtion och konsumenterna bör leda övergången mot en hållbar utveckling Mytens konsekvenser: fokus på huvudsakligen effektivisering av processer och produkter förstärker tron på att lösningen är att köpa flera gröna varor byter fokus från företag och staten till främst konsumenter

64 ATT SKINGRA MYTEN De sammanlagda utsläppen från förbrukning ökar, Mängden produkter per hushåll växer och Den samlade storleken och hastigheten på resurs- och avfallsflödena i samhället stiger

65 HUSHÅLLSKONSUMTION en stor mataffär erbjöd upp till olika produkter det genomsnittliga hushållet förbrukade produkter per år 2010 fick man tillgång till upp till olika produkter i snabbköpet * Incpen, 2001 ** Bedford and Burgess, 1999 *** ETC/SCP 2010

66 99% av det materiella innehållet i varor blir avfall inom 6 veckor (Allenby and Richards 1994), Hawken (1999)

67 ATT SKINGRA MYTEN Gröna konsumenter går ofta emot rådande sociala normer När folk utför sina återvinningssysslor är de en del av gruppen, men om de väljer att avstå från flygresor hamnar de ofta utanför kamratgruppen. I själva verket känner de sig mycket ensamma eftersom ytterst få människor gör detta val och de inte belönas på något sätt.

68 ATT SKINGRA MYTEN Kan köp och användande av ett allt större produktutbud även om de är mer hållbara resultera i de nödvändiga miljöförbättringarna? Gör vi girigheten grönare?

69 NORDISKA INSIKTER Både grön konsumtion och grön ekonomi köper oss lite tid, utan att ta itu med de viktiga frågorna Även beslutsfattare är låsta av systemet. Så det finns ett behov av att tänka utanför ramen. Det finns behov av en stark politisk signal politik för att minska materiell konsumtion

70 POLITISKA KONSEKVENSER Effektivitetsstrategierna måste följas av hållbara konsumtionsstrategier Tillräcklighetsstrategier måste bli en del av hållbara konsumtionsstrategier: att köpa tjänster hyra och samäga varor utnyttja varors oanvänd kapacitet främja en kreativ kultur av uppvinning och reparation av varor

71 HUVUDBUDSKAP Det finns en gräns för vad enskilda beteendeförändringar kan åstadkomma. Det krävs systemförändringar i rådande ekonomiska institutioner och i affärsmodeller, lagstiftning och infrastruktur Regeringar måste leda övergången till hållbarhet. Individer, företag och civilsamhället har andra viktiga roller att spela.

72 FÖRVÄNTNINGAR FRÅN GRÖN KONSUMTION Om alla gör lite kommer vi åstadkomma mycket samt små och enkla miljöåtgärder kommer att leda till större förändringar Ingen gjort ett större misstag än han som inte gjorde någonting för att han bara kunde göra lite Aldrig har så lite ombetts av så många i ett så kritiskt ögonblick (Maniates 2007)

73 FÖRVÄNTNINGAR FRÅN GRÖN KONSUMTION Mytens konsekvenser: kan uppmuntra till snålskjuts blyga åtgärder kan ses som tillräckliga kan avleda uppmärksamhet från mer betydande förändringar Marginella individuella förbättringar kommer att leda till marginella kollektiva förbättringar

74 NORDISKA INSIKTER Myten gör att människor tar små steg bättre det än att inte göra någonting eller om endast ett fåtal människor använder extrema lösningar. Det största misstaget är att inte göra någonting alls! Men vad som är negativt är givetvis att det inte är tillräckligt att bara ta små steg och detta måste kommuniceras och klargöras för människor.

75 POLITISKA KONSEKVENSER Nöj er inte med enkla små steg! Koppla informationskampanjer till förväntade miljöbesparingar, inför nivåer för att visa framsteg i åtgärder och resultat Koppla effekter av åtgärder till resultaten på olika nivåer (lokal, regional och global) Möjliggör hållbara livsstilar med infrastrukturella och institutionella förändringar Sprid positiva sociala hållbarhetsnormer att höja människors vilja att acceptera strukturförändringar

76 HUVUDBUDSKAP Alla ska bidra till hållbarhet, men stora förändringar behövs för att ställa om hela samhället till hållbarhet

77 ATT KOMMUNICERA HÅLLBAR KONSUMTION Mer information leder till ett hållbart beteende Mytens konsekvenser: fokus på billiga men mindre effektiva verktyg Information-beteende-korrelationen är för enkel... folk lyssnar bara till information som stödjer deras egna värderingar.

78 ATT SKINGRA MYTEN Rationell beteende-teori -> inte bara rationell beslutstagande: känslor och rutiner spelar roll Attityd-beteende gap Beteende -> attityd Svårt att hantera information Info-brus

79 FÖREKOMSTEN AV KONSUMENT VS. MEDBORGARE I BÖCKER ARKIVERADE AV GOOGLE NGRAM (Sanderson 2013)

80 NORDISKA INSIKTER Om informationsförsörjning skulle resultera i beteendeförändringar skulle de flesta västländerna redan vara hållbara. Myten att mer information leder till ett hållbart beteende finns, men också ett bra exempel att det inte stämmer finns miljömärkningen den finns, men inte alla köper miljömärkta produkter och tjänster.

81 POLITISKA KONSEKVENSER Informationsverktyg är effektivare när de används i kombination med andra verktyg Samhälls- och beteendeforskare bör vara delaktiga i utformningen av konsumtionspolitiken Testa och experimentera med innovativa beteendevetenskapliga verktyg, t.ex. nudge

82 HUVUDBUDSKAP Enbart information ändrar vanligtvis inte beteenden, men det är en väsentlig del av styrmedelspaketet Konsumtionspolitik bör utformas med hjälp av beteendeexperter

83 ATT STÖDJA FÖRÄNDRINGSPROCESSER MED BETEENDEINSIKTER Det är viktigt för individen vad andra gör! Kompetens, förmåga och tillgång till infrastruktur är viktigare än djup förståelse Det ska vara lätt att göra rätt! Visa värde och egennytta men balansera med samhällsnytta Återkoppling är viktigt! Fokus på omvandlingsprocesser

84 AVFALLSHIERARKIN

85 KONSUMTIONSHIERARKIN Förhindra godtycklig överkonsumtion genom att erbjuda nya sätt att generera välfärd Underlätta reflexiv konsumtion Förespråka minskad konsumtion av onödiga varor Uppmuntra en övergång till konsumtion av mindre miljöpåfrestande upplevelser och tjänster Främja uppskjuten konsumtion Underlätta konsumtionen på andrahandsmarknaden Stöd alternativa lösningar med lägre miljö- och samhällspåverkan Erbjud miljö-/etisk märkta produkter och tjänster Mont et.al (2013) Att skingra myter om hållbar konsumtion. NMR. 119p.

86 SOCIAL INNOVATION Kollaborativ konsumtion Ta nytta av tomgångskapacitet av varor vi äger Andrahandsbutiker = vintage inramning => normalisering Laga och reparera, t.ex. Fix it up - Konsumenter som medtillverkare Resilienta* kommuner Öka kontroll över våra liv Använd samhällens rikedomar Urban utvinning Uppvinning** * - Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas ** - Uppvinning är en process där avfall eller oanvändbara produkter görs om till nya material eller produkter med högre kvalitet eller högre miljövärde

87 CIRKULÄR EKONOMI Ellen MacArthur Foundation. (2012). Towards the Circular Economy : an economic and business rationale for an accelerated transition.

88 2030: ETT LIV UTAN SOPOR Avfallsindustri = resursindustri Resursåtervinning och -användning kommer att ske hos olika aktörer: industri, handeln, bostadsföreningar, etc. Tekniska innovationer - 3D skrivare privat tillverkning on-demand Återanvändning av materiella varor genom sociala nätverk virtuella och lokala mellan enskilda individer Industribiprodukter ska bytas eller säljas till andra industrier industriell ekologi Uppvinning och urban utvinning

89 Tack! Oksana Mont Internationella Miljöinstitutet vid Lund University Att skingra myter om hållbar konsumtion: Oksana Mont, IIIEE vid Lunds Universitet, Sverige Kate Power, Copenhagen Resource Institute, Danmark Eva Heiskanen och Helka Kuusi, Finnish Consumer Research Centre Finansierad av Nordisk Ministerråd, maj 2012 april 2013

90 Mile Elez Tekniska verken i Linköping

91 Thomas Sjödin

92