Arkitektkonkurranse Harstad Motto: Coccolithophores

Transkript

1 Arkitektkonkurranse Harstad Motto:

2 1.Naturen Alla som besöker Norges nordliga delar måste häpnas av dess vackra karga landskap. Det är något speciellt med ljuset. Inte bara midnattssolen och norrskenet, utan även det där vardagliga ljuset, oavsett väder. Som det står beskrivet i tävlingsdokumentet har byen vokst frem ved egne krafter. Det kan man lätt förstå med det läget, precis bredvid havskanten, skyddat av intilliggande skogsbeklädda berg. Kopplingen till den omgivande naturen, och framförallt till vattnet är kärnan i hela Harstads existens. Den har dock idag tyvärr till stor del gått förlorad. Trafik och spontana funktionella lösningar har låtits ta över staden. Parkeringsplatser och vägar har fått de Hur kan vi återinföra naturen, in i stadens centralaste delar och förstärka känslan av närhet till havet på bästa sätt? Mötesplatser i och bredvid naturen. Det mest faschinerande inslaget i naturen här uppe i norr är ändå havets kulör, det liksom nästan lyser i turkost, något som man annars endast förknippar med exotiskta fjärran semesterparadis. Man kan framförallt uppleva detta där vattnet är grunt och botten ljus, tex om man besöker någon av kommunens nästintill vita sandstränder. Detta vackra naturliga "fenomen" uppstår på prund av ett plankton som heter cocolithophorer. omger sig själva med kalksten, som de bygger av en del koldioxid, en del kalcium och tre delar syre (CaCO3). Varje gång de tillverkar en molekyl går en atom mindre koldioxid in i atmosfären. De gör alltså inte bara världen vackrare utan motverkar även växthuseffekten och den globala uppvärmningen. (Källa Earthobservatory, Nasa). Dessutom har de i uppförstorning en spännande form i sig själva.

3 2. Identitet Med åren har människa byggt ut marken inne i Harstad centrum, ut i vattnet. I den centrala hamnen gick strandlinjen för drygt 100 år sedan på vissa ställen upp till 100 meter innanför dagens situation. I och med globala uppvärmningen kommer havet att med tiden börja äta sig tillbaka in över land. Så länge kan vi dock ge den den rättmätiga roll den bör ha, hjälpas åt att leva bättre och uppleva naturen vi har. Som en symbolisk hyllning till den fantastiska renande naturen läggs uppförstorade skulpturala stiliserade cocolithoforer utspridda längs havskanten och sprids ner under vattenytan. En del av strandlinjen blir därmed grundare och man ser att vattnet är turkost. På kvällstid tänds undervattensbelysning som riktas mot skulpturerna och därmed lyser upp dem och det naturligt turkosa vattnet. Belysningen drivs med turbiner som utnyttjar energin i tidvattnet. Coclithophorernas storlek kan varieras för att anpassas till funktioner såsom utomhusscen, planteringar, skateboard-pool, lekplats-hage, fontän, social mötesplats, markbeläggning mm. Förslaget kan göras mer eller mindre extremt/ subtilt genom att förändra skala och djup på cocolithophorerna. Det viktiga är att visa på det magiska med det turkosa vattnet och därmed skapa en alldeles speciell strandlinje och koppling till vattnet; en identitet och stolthet för Harstad.

4 3. Analys och möjligheter, primärt område 0 m Bussfil Bussfil 100 m Naturen plockas in i staden och placeras utmed hela strandlinjen och låts äta sig in i mellanrum in i stadskärnan. Inspirerad från den engelska parken med mjukare och naturliga former och lummig grönska, men istället för att använda sig av klassiska trädgårdsväxter, hämtas arter och inspiration från det omgivande Nord-Norska kustlandskapet. Växterna fungerar dessutom som ett naturligt filter utmed hela strandlinjen. Flyktiga kolväten, som kan vara lösningsmedel, bilavgaser eller resultat av industriutsläpp, förenar sig lätt med syre och bildar små luftburna partiklar. De här partiklarna isolerar atmosfären och leder till ökad uppvärmning. Fältförsök visar att de här partiklarna tas upp av lövträd(källa: Colorado, NCAR). Med andra ord, en stad behöver brytas upp av växtlighet för att vara hållbar. Harstad skulle ha möjlighet at addera ett ansikte utåt. Förrutom att man redan kallas Kulturhuvudstaden i norr, har man nu chansen att addera ett lager i sin profil. Miljö och natur, ett ämne som intresserar många unga. Föratt locka dessa hit krävs nog att man vågar ta i lite extra och verkligen, nästan övertydligt, visa att man bryr sig, hur natur och stad kan existera i symbios. Att visa på det vackra som finns naturligt, tex det turkosa vattnet, är ett sätt att så ett första frö för denna diskussion. Fler lekplatser i centrum planeras i anslutning till stadsparken (naturen). Hållbara kommunikationer; Omdragning av huvudled som går genom stadens absoluta centrum Vägtunneln, som planeras vara klar 2040 kommer definitivt att lätta på trycket inne i staden och öka livskvalitén då man slipper den tunga trafik som passerar genom stadsrummet idag. För att kunna bygga om centrum, krävs dock en temporär omdragning som inte går genom de absolut mest centrala delarna av staden, och framförallt inte så nära vatten. Situationen är komplicerad på grund av sluttningen upp mot berget och den utspridda bebyggelsen som är där idag. Lösningen blir att dra om den passerande trafiken bara ett par kvarter upp, men låta kollektivtrafik, cyklar, leverenser och elbilar utnyttja en centralare rutt och få tillgång till nya parkeringsplatser på bottenplan i nybyggen nära havslinjen. Strandpromenaden stien langs sjøen ska följa strandlinjen genom hela centrala Harstad. Hurtigrutten måste öppna upp kajen när fartyg inte är inne. Nya avgränsningar som ger de gående tillträde till sydöstkajen, även när båtarna står inne. Ny bussterminalbyggnad vänder kommunikationssystemet (busscirkulering och parkering) in mot centrum, istället för ut mot vattnet. Byggnaden är till stor del uppglasad och öppen och bärs upp av riktade pelarväggar som pekar ut mot havet. Byggnaden innehåller, förutom en rymlig vänthall, fräscha affärslokaler och en servering en trappa upp, med utsikt över vattnet och den nya strandlinjen. Man kan handla medan man väntar på bussen. Man får inte känna att man förlorar tid på att åka kollektivtrafik. Markbehandling av gräsbetong på vägen utmed kuststräckan, som bara får utnyttjas av lokaltrafik, elbilar och varutransporter. Bussterminalbyggnaden bör även ha ett källarplan med parkering och möjlighet till uppladdning av elbilar dagtid och parkering för bussar nattetid. Att starta en bilpool och utnyttja samåkning med denna centrala utgångspunkt vore även en utveckling mot en bättre miljö. Utanför byggnaden, på havssidan, kopplad till cykelbanan, placeras och introduceras ett system av lånecyklar, likt de vi idag ser i många storstäder. Återlämningscentraler placeras ut strategiskt vid ett antal platser inne i staden samt vid närbebyggelse inom ett avstånd av ca 5 km från centrum. Övriga busshållplatser utformas med en rygg och markbeläggning av vit granit, vit betong och ljus kalksten blandade i lager på lager med inspiration av hur cocopholiterna bygger sina kalkstensskal. Problemet med att köpcentrum utanför stadskärnan har allt större tryck och kunderna tenderar att svika stadscentrum kan motverkas på en rad sätt. Ett icke-arkitektoniskt, men strategiskt sådant skulle vara att erbjuda Wi-fi i hela centrum, sponsrat av kommunen. Om man vet att det alltid finns internet blir centrala caféer och mötesplatser mer attraktiva. Det blir då även en intressantare marknad för mindre aktörer så som nystartade egenföretagare. I övrigt måste staden erbjuda mer spännande affärslokaler. Dagens shoppingcentrum känns inte moderna (och man vill känna sig modern när man shoppar!). Ett annat problem idag är att många butikslokaler i galleriorna står tomma. Det försämrar kraftigt miljön för de butiker som fortfarande håller öppet. Här bör en strategi arbetas fram, som ställer krav på hyresgästen, och även på värden.

5 4. Övergripande analys och utveckling Huvudled Harstads varierade byggnadsbestånd, har exempel från alla tidsepoker. Nu är läge att addera till byggnadsbeståndet från vår tid och fokusera på kvalitén med att byggnaderna har olika karaktär. Staden hålls istället samman genom att man planerar även den horisontella ytan, alltså markbeläggningen. Idag tenderar nästan all markyta vara täckt med asfalt. Norra hamnen; Möjligt att utveckla även en del av denna hamn med en grundare del på liknande sätt som i den centrala bukten, med cocolithoforer som sprider sig ner under vattenytan och förstärker vattnets naturligt turkosa kulör. Detta föreslås ske i en andra fas. Fokus till en början bör läggas på den centrala hamnen. Där möts invånare, besökare och kommunikation. Det nya Råduset planeras utmed strandkajen i en fyra våningar hög byggnad. Inomhus, men utmed en glasad fasad mot högskolan öppnas ett klättringscenter, med gym och omklädningsmöjligheter. Omklädning och värmestuga i bottenplan kan även utnyttjas av de som besöker all-aktivitetsplanen just utanför. Den på kvällstid upplysta all-aktivitetsplan, kan användas till basket, bandy eller fotboll på sommartid. På vintertid spolas planen och man kan träna hockey, bandy, eller åka konståkning under belysning och till musik, som drivs med el från vindsnurror på samma stolpe som högtalare och lampor. Målet är att tydliggöra hur miljöenergikällor fungerar och vad man kan få ut av dem. Högskolan kan utökas och även behandla ämnen såsom marinbiologi samt miljö-och energifrågor, och studera Harstad som exempel och pågående experiment. Nya parkeringshus placeras strategiskt på tomma ytor (parkeringsplatser). Översta våningen kan användas till aktiviteter som kan uppfattas som störande i ett bostadshus, såsom replokaler. Här skulle man även kunna ta tillfället att bygga väldigt små lokaler med gemensamma installationer (wc/kök). Prova vad det skulle betyda för stadens och främst ungas entreprenörskap. För att stärka den kraften är det viktigt att det finns billiga lokaler att starta upp i. Gågatan fortsätter ut till vattnet, när trafiken dragits om. Markbeläggning av vita hårda material såsom vit granit, ljus kalksten och vit betong förstärker riktningen och reflekterar det naturliga ljuset. Generalhagen behöver en tydligare avgränsning mot Hans Egedes gate. Man behöver en rygg/scenografi till utomhusscenen som inte är biltrafik. Det görs genom att höja upp parken något och addera planteringar ut mot vägen. Befintligt kommunhus görs om till bostäder i etage, där man på vissa ställen tar bort bjälklagen för att få rymd. Byggnaden tilläggsisoleras och får därmed ett nytt fräscht ansikte. Att naturen skulle vara evig kan man lätt ta förgivet. Den har ju alltid funnits där. Harstad som förebild Nu när Ni ändå ska bygga om och bygga nytt kan man bara hoppas och föreslå att Ni verkligen tar chansen att se in i framtiden, och våga följa vår tids största gemensamma revolution; rädda miljön, rädda Naturen med stort N. För Ni har en skatt runt knuten och Ni vet det. Vi måste tillsammans bara visa på hur fantastisk den är och orka tänka hållbart. Byggindustrin står för drygt 30% av jordens koldioxidutsläpp, så här finns många viktiga strategiska val att ta. I och med att Norge inte ekonomiskt har kniven på strupen, som många andra länder idag, finns en möjlighet till investering för att bli ett nobelt experiment och en förebild för andra Nordiska städer som står inför liknande utveckling. Hoppas Ni känner er manade att skapa en spännande plats i er stad och samtidigt lämna ett bidrag till miljön och er vackra natur. 0 m 100 m Huvudled

6 5. Modellfoton innan och efter stadsutveckling

7 6. Illustrationer Torget som mötesplats, främst sommartid, ska vara en behaglig central plats att passera, att roa sig med ro. Sittplatser där man kan känna ett lugn att bara sitta och titta. Naturen möter staden. En bit natur mitt på torget. Upplyst på natten. Ombyggnad och omplanering av befintligt byggnadsbestånd är en av de viktigaste stolparna inom hållbart byggande (källa: I Harstad finns många övergivna slitna gamla industribyggnader som skulle passa utmärkt för livsstilsboende för en yngre publik som önskar något alternativt. Man kan tex öppna upp lägenheter i etage för att luckra upp och skapa mer spännande rum med varierad takhöjd. Tilläggsisolering och omputsning. Väggar mot sydost och sydväst täcks med solceller som liknar klätterväxter, en produkt som kallas Solar Ivy (Källa: Detta kan även göras på andra befintliga byggnader. Eftersom solen har en låg infallsvinkel här uppe passar det extra bra att placera solceller på vägg och inte på tak. Fiskrestaurang/bistro öppnas i anslutning till befintlig fiskbutik på kajen. På taket har man en inglasad uteservering i solen, en inomhuspark, med markbeläggning av gräs och mossa (grönt tak).