ATT BLI FÖRÄLDER. arbetsbok. LAPASET Perheverkosto

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT BLI FÖRÄLDER. arbetsbok. LAPASET Perheverkosto"

Transkript

1 ATT BLI FÖRÄLDER arbetsbok LAPASET Perheverkosto

2 1 Vanhemmaksi työkirja ATT BLI FÖRÄLDER arbetsbok

3 Vanhemmaksi työkirja 2 ISBN Helsingfors stad, Hälsovårdscentralen och Socialverket Lapaset projektet Redaktörer: Inga Klen, Ulla Lindqvist, Saana Manninen och Anni Mäkinen Layout: Vinjetti Ky Tryck: Paintek Pihlajamäki Oy

4 3 Vanhemmaksi työkirja Innehållsförteckning Att bli förälder 5 Föräldraskap är en möjlighet 7 Familjeförberedelse 8 Hälsovårdscentralens och socialverkets stöd till familjerna 9 Önskemål om familjeföreberedelsens innehåll I väntan på babyn 11 Minnesbilder från den egna barndomen och föreställningar om den kommande babyn 14 Ett fiktivt dygn med babyn 15 Att lyssna på babyns hjärtljud hemma 16 Avslappning 16 Bäckenbottenmuskler 19 Sex och graviditet 20 Rusmedel, graviditet och den lilla Livet med babyn 23 Babyn föds 25 Förlossningssjukhusens kontaktuppgifter 26 Babyns vård 28 Amning 31 Tillsammans med babyn 32 Vad är vauvatus? 34 Barnets sömn 35 Barnets gråt 37 Känslighet efter förlossningen d.v.s. Baby blues Babyfamiljens vardag 39 Kärleken lever i vardagen 40 Att ordna gemensam tid 41 I barnfamiljen har de vuxna tre huvudroller 43 En trygg vuxen skyddar barnet 44 Barnfamiljens nätverkskarta 45 Service för barnfamiljer på det egna området 46 Tips om böcker och information på Internet 47 Samtalskort om den kommande babyn och om föräldraskap samt sexualitet, amning och parförhållandet.

5 Vanhemmaksi työkirja 4 Att bli förälder Det är ganska fantastiskt att en liten bit av Dig och en liten bit av Mig snart ska bli en liten Vi. En Vi. En Egen Vi. (Dag Hansen)

6 5 Vanhemmaksi työkirja Föräldraskap är en möjlighet Nu förändras livet. På många sätt. Det föds många slags bebisar till många slags familjer. Lisa blir mamma, Pelle blir pappa, Peter blir daddy och Natalia blir mama. Babyn kan få olika smeknamn: vauveli, lillan, bebé, angelotšik. När man får veta att babyn är på kommande väcks många slags känslor: glädje, upprördhet, väntan, förvåning, osäkerhet, rädsla, otålighet och ångest då man tänker att man måste avstå från något. Man kan också känna en ny sorts glädje. Skall jag bli en ansvarsfull förälder? Kan jag bli en tillräckligt god förälder? Man kan grubbla på hur man klarar sig som förälder. Man kan vara fundersam över den egna livssituationen. Men - ingen panik - man växer till föräldraskapet småningom tillsammans med babyn. Alla som blir föräldrar för första gången funderar på dessa frågor. Föräldraskapet är en möjlighet och sakerna brukar ordna sig. Att bli förälder är både för kvinnan och mannen en ypperlig möjlighet att lära sig mer om sig själv och att växa som vuxen. När man blir förälder brukar man ofta stanna upp och se tillbaka på sitt liv och fundera över vilka saker som är viktiga för en själv. Den egna barndomen och det föräldraskap, som man själv upplevde, stiger fram. Då kan man fundera på hurudan förälder man själv vill vara. Som förälder kan man välja mellan flera alternativ, eftersom var och en har någon slags erfarenhet av föräldraskap och man har också tillgång till expertkunskap. De känslor som föräldraskapet för med sig kan ge upphov till goda samtal med maken, andra föräldrar och t.ex. med hälsovårdaren på rådgivningen. Redan det att man uttrycker sina tankar i ord och diskuterar med en annan människa hjälper en att gå vidare. Alla föräldrar funderar på likadana frågor. Babyns födelse förändrar livet även konkret. Man har inte längre så mycket tid för sina intressen som tidigare, nattsömnen kan bli ganska kort och det kan uppstå tvister om hur hemsysslorna skall fördelas. Å andra sidan finns det nu en som man kan älska och vårda av hela sitt hjärta. Babyn lär sig varje dag något nytt och underbart, som föräldern kan glädjas över och få ny kraft av. BABYNS ÖNSKELISTA TILL FÖRÄLDRARNA: håll mig i famnen och kela med mig prata med mig och läs ramsor för mig lek med mig se mig le mot mig och gläd dig över mig klä dina känslor i ord trösta mig var lyhörd för mina behov och vänta på mina signaler se till att jag är mätt håll min stjärt ren se till att mina lungor får frisk luft låt mig få lämpligt med sol ge mig tillräckligt med sömn låt oss växa och vara tillsammans!

7 Vanhemmaksi työkirja 6 Föräldern kan uppfylla babyns önskemål i olika slags familjer. Babyn växer bra i en kärnfamilj, i en familj med endast en vuxen, i en familj med flera kulturer, i en regnbågsfamilj, i en adoptiv- och fosterfamilj, i en nyfamilj och i familjer med tvillingar eller trillingar. Det som betyder mest är att babyn är älskad och vårdas efter sina behov. Det är viktigt att en babyfamilj, utöver den egna familjen, också har annat socialt nätverk. Släktingar, vänner, grannar och andra babyfamiljer ger stöd och trygghet i vardagen. Stadens tjänster för familjer och många organisationer för barnfamiljer ger vid behov stöd och råd. TILLÄGGSUPPGIFTER En mor En mor finns med från början som källan till ditt liv. Med kärleksfulla blickar hon följer varje kliv. Sen livets första måltid har hon bjudit dig att smaka. Hon ger dig av sin omsorg utan krav att få tillbaka. Hon tas så lätt för given som lindring av besvär. Och sällan blir hon tackad och sedd för den hon är. Helsingfors stad Hälsovårdscentralen Socialverket Mannerheims barnskyddsförbund Väestöliitto (Siv Andersson) Tyttöjen talo Yhden Vanhemman Perheiden Liitto ry - vardagsrum, gruppstöd Förbundet för mödra- och skyddshem Eriparivanhemmat ry Hyvä Erovanhemmuus ry Pääkaupunkiseudun Yksin- ja Yhteishuoltajat PÄKSY ry Teini Perheiden Yhdistys ry Pienperheyhdistys ry Suomen monikkoperheet Monikulttuuristen Perheiden Liitto ry Familia Club Adoptivfamiljer rf Våra gemensamma barn Regnbågsfamiljer rf (Setas medlemsorganisation) Folkhälsan Barnavårdsföreningen i Finland r.f. I livets alla skeden förblir hon dock densamma... Din alldeles unika högt älskade mamma En far När du var riktigt liten och någon varit stygg så var hans stora famn en plats där du blev trygg. En far är en som vet att skydda sina kära. Han vakar över dig långt borta och nära. När lasset blir för tungt och hotar dig att stjälpa så finns han där till hands att stötta dig o hjälpa. Som förebild han går i livets långa trappa och ingen är som han.. Din kära pappa (Siv Andersson)

8 7 Vanhemmaksi työkirja Familjeförberedelse Denna arbetsbok Att bli förälder, är avsedd att användas som stöd i familjeförberedelsegrupperna. Arbetsboken har producerats av Lapaset perheverkosto-projektet i samarbete med Helsingfors stads hälsovårdscentral och socialverk samt andra aktörer som arbetar med barnfamiljer. Arbetsboken innehåller information och olika uppgifter som kan hjälpa i förberedelsen att bli en familj. Här finns teman som gäller väntetiden, babyns födsel och vardagen med babyn. Arbetsboken har bl.a. samtalskort om den kommande babyn, föräldraskapet, sexualitet, amning och parförhållandet. Familjeförberedelsegrupperna för dem som väntar sitt första barn samlas 6-8 gånger: 3 gånger före förlossningen och 2-4 gånger efter förlossningen. Dessutom görs ett besök till förlossningssjukhuset före förlossningen. Grupperna samlas på hälsostationen eller på Svenska familjecentret i Helsingfors. INNEHÅLL 1. gången 2. gången 3. gången 4. gången 5.gången gången vecka vecka vecka vecka baby med 3-4 veckors ca 2 mån. mellanrum enligt gruppens överenskommelse Presentation, föreställning om babyn och amning Parförhållandet, sexualitet, föräldraskap, babyns vård och vauvatus Förlossningen: skeden, smärtlindring, avvikande förlossningar, BABYN och barnsängstiden På förlossningssjukhuset: bli bekant med förlossningen Babyfamiljens vardag, förlossningsoch amningserfarenheter samt familjens stöd- och servicenätverk Tema enligt familjernas önskemål t.ex. Babyns olika gråt Babyns sömn Parförhållandet Att orka i vardagen och resurserna Amning Babyns motoriska utveckling Sinnesstämningar Växelverkan Talets utveckling Svenska familjecentret hälsovårdare och socialhandledare Svenska familjecentret hälsovårdare och socialhandledare Svenska familjecentret hälsovårdare och socialhandledare Svenska familjecentret hälsovårdare och socialhandledare förlossningssjukhuset barnmorskorna Svenska familjecentret Hälsovårdare och socialhandledare och eventuellt någon annan aktör på området

9 Vanhemmaksi työkirja 8 Hälsovårdscentralens och socialverkets stöd till familjerna Under graviditeten går man både på hälsovårdar- och läkarmottagning. Då det gäller uppföljning av en normal graviditet besöker man hälsovårdaren i genomsnitt 6-8 gånger. Rådgivningsläkaren besöker man tre gånger under graviditeten. Det första besöket är ungefär i vecka 12, det andra besöket i vecka och det sista i graviditetsvecka Efter förlossningen kommer hälsovårdaren hem för att träffa hela familjen. Efterkontrollen som utförs av en läkare sker ungefär 5-12 veckor efter förlossningen. Antalet mottagningsbesök och hembesök efter förlossningen varierar beroende på barnets och familjens individuella behov och önskemål. Ett barn under ett år och dess familj besöker rådgivningen då barnet är en till sex månader en gång per månad och tio månader (vid behov) samt tolv månader. Barn i lekåldern besöker rådgivningen då barnet är två till sex år en gång per år. Läkarmottagningen är då barnet är (sex-) åtta veckor, åtta månader, 18 månader och 5 år. Svensk socialservice erbjuder barnfamiljer handledning och råd i frågor gällande föräldraskap (familjerådgivning, hemservice och socialhandledning samt familjecenterverksamhet). Socialverkets finska familjecenter upprätthåller lekparksverksamhet. Teamet för tidigt stöd inom enheten för barn- och familjearbete erbjuder barnfamiljer hemservice och socialhandledning. Hemservicens familjearbete är avsett för familjer som behöver praktiskt stöd och hjälp i vardagen med t.ex. vård av barn och med hushållssysslor. Socialhandledaren ger familjen handledning och rådgivning, samt stöd i olika livssituationer. Vid behov av hemservice eller socialhandledning, kontakta ledande handledaren inom det tidiga stödet på Svensk socialservice. Lekparkerna är en gemensam mötesplats för invånarna och barnfamiljerna på området. I parkerna ordnas olika slags program: klubbar, aktivitetsstunder, fester samt utomhus- och motionsevenemang. På förmiddagarna ordnas verksamhet för familjer och på eftermiddagarna fylls parkerna av skolelever. Familjehusen upprätthålls av finska familjecenter och är öppna mötes-, verksamhets- och informationsplatser för småbarnsfamiljer. Där ordnas såväl öppen invånarrelaterad verksamhet för småbarnsfamiljer som olika kurser och grupper för föräldrar och barn. Avsikten med familjegruppernas verksamhet är att hjälpa föräldrarna att finna sina egna resurser och stärka en positiv växelverkan mellan föräldrar och barn samt att främja möjligheterna att ha kontroll över vardagslivet. I familjegruppen kan man tillsammans med andra familjer söka svar på frågor som föräldraskapet för med sig. TILLÄGGSUPPGIFTER Helsingfors stads nätsidor för socialverket och hälsovårdscentralen: <http://www.hel.fi/sosv> <http://www.hel.fi/terveyskeskus>

10 9 Vanhemmaksi työkirja ÖNSKEMÅL OM FAMILJEFÖRBEREDELSENS INNEHÅLL Vilka frågor borde vi behandla i familjeförberedelsen? Välj ut tre teman på nedanstående förteckning, som du önskar få mer information om. Förändringar under graviditeten Föreställning om babyn under väntetiden och minnesbilder från den egna barndomen Hälsovanor under graviditeten och amningstiden: vila, näring, motion, alkohol, tobak, droger Förlossningen Barnsängstiden: mamman och babyn efter förlossningen Växlingar i humöret och depression efter förlossningen Babyns vård Amning Babyns olika gråt Babyns sömn- och dygnsrytm Tidig växelverkan med babyn: vauvatus samt ramsor och lekar Föräldraskapets glädjeämnen och utmaningar t.ex. att orka i vardagen, parförhållandet och konsten att vara av olika åsikt Stödnätverk och service för barnfamiljer Annat, vad?

11 Vanhemmaksi työkirja 10 Min mage Min mage Stor och rund och vacker Fylld av liv Ditt och mitt, mitt barn Ditt och mitt, min älskade Snart träffas vi Vem är du? Min mage Så stor och rund och fin Med den stora hemligheten inuti (Petra Nilsson) I väntan på babyn

12 11 Vanhemmaksi työkirja Minnesbilder från den egna barndomen och föreställningar om den kommande babyn Barnet växer och utvecklas i livmodern under nio månaders tid och att växa till föräldraskapet tar minst lika lång tid. Att bli förälder är ett viktigt övergångsskede i livet då har man möjlighet att dryfta och granska sitt eget inre och lära sig något om sig själv. Det blivande föräldraskapet påverkas av två saker; de egna erfarenheterna i den tidiga barndomen och hurudana föreställningar man har under graviditeten om den kommande babyn. Med tidiga erfarenheter avser man både mammornas och pappornas erfarenheter i barndomen. Antingen av egna föräldrar eller andra närstående personer. Väntande mammor och pappor funderar på hurudant förhållande de hade till sin egen mor eller far. Då återkallas i minnet också den egna mammans och pappans positiva och negativa handlingar i olika situationer. Samtidigt får de blivande föräldrarna erfarenhet av hur de egna föräldrarnas val i olika situationer kändes. De kan med barns ögon försöka se och uppleva situationen. De får också tillfälle att fundera på sakerna utgående från den kommande babyns synvinkel. En uppfattning om det egna moder- och faderskapet uppstår. Undersökningar har påvisat att en människa vårdar på samma sätt som man vårdat henne. Man kan dock växa till och utvecklas i föräldraskapet och göra andra val än man fick uppleva i den egna familjen. Man söker bl.a. svar på frågorna: Blir jag en god mamma eller pappa? Hur skyddar jag mitt barn? Vad gör jag annorlunda och vad lika i mitt föräldraskap? Föräldrar har alltid haft föreställningar eller fantasier om babyn som de väntar. Mamman och pappan har funderat på hur barnet ser ut och vems karaktärsdrag den får. Det har också varit naturligt att man pratar med babyn redan under graviditeten. Numera finns det kunskap som baseras på forskning om fantasibabyn och om hur viktig denna är både för mamman och pappan då de växer till föräldrar. Mammans och pappans föreställningar har samband med babyns växt och utveckling. I början av graviditeten är föreställningarna ofta vaga och det är naturligt att de inte ännu är starkt fästa vid barnet. Föreställningarna börjar öka när man känner babyns första rörelser. Då blir babyn mera konkret och tillkännager på detta sätt att här är jag. Föräldrarna kan få mycket olika uppfattning om samma baby, men det skadar inte, eftersom föreställningarna i alla fall stärker det egna föräldraskapet. I slutet av graviditeten, när förlossningen närmar sig, blir föreställningarna diffusa och mindre detaljerade. Man återvänder till livets realiteter och koncentrerar sig på den förestående förlossningen. Med hjälp av föreställningarna skapar både mamman och pappan känsloband med babyn redan under graviditeten. Föreställningarna hjälper föräldrarna att i slutet av graviditeten avstå från fantasibabyn och i växelverkan möta det riktiga barnet. Föreställningarna skapar förutsättningar för att föräldrarna fäster sig vid barnet. Källa: Brodén, Margareta: Graviditetens möjligheter FRÅGOR ATT BEGRUNDA Hur blev jag omskött som barn? Vad vill jag göra likadant och vad annorlunda än mina föräldrar? Hurudan är babyn? Hurudan blir babyn? Eftersom min baby rör på sig/ sover/gymnastiserar så mycket är den till sin karaktär Vad skall babyn heta? SAMTALSKORT Se också samtalskorten - Frågor om faderskap och moderskap - i slutet av arbetsboken!

13 Hur ser vår baby ut? Vanhemmaksi työkirja 12

14 13 Vanhemmaksi työkirja

15 Vanhemmaksi työkirja 14 Ett fiktivt dygn med babyn Mammans fiktiva dygn med babyn som är en månad gammal Samma sak antecknad i klockan: Pappans fiktiva dygn med babyn som är en månad gammal Samma sak antecknad i klockan:

16 15 Vanhemmaksi työkirja Att lyssna på babyns hjärtljud hemma Hjärtljuden börjar höras på magen under 26:e till 30:e graviditetsveckan. Ljudet är ett vibrationsaktigt snabbt knackande. Babyns hjärta slår normalt mellan gånger i minuten. Då babyn sover och inte rör på sig är pulsen lägre och jämnare. Då man vill lyssna på hjärtljuden kan man som stetoskop använda en tom toalettpappersrulle. Känn med breda fingrar ovanpå magen var babyns rygg finns innan du börjar lyssna. Ryggen känns som ett ganska långt hårt område. Hjärtljuden hörs bäst ovanför övre delen av babyns rygg. Lägg toalettpappersrullen ovanpå magen på det ställe där babyns rygg känns, tryck ditt öra mot rullens öppning och lossa fingrarna, som förorsakar prassel, från rullen. Tryck rullen med ditt huvud i litet olika ställningar, koncentrera dig och lyssna. Byt öra om det känns att du inte hör. Man kan öva att lyssna också på rådgivningen. Du kan också lyssna med blotta örat utan toalettpappersrulle. Hur som helst där bultar det lilla hjärtat redan! Lilla Du därinne jag undrar så vem Du är! Att jag vet så lite om dig fast Du redan är här. Är det Dina tår jag känner? Är det Ditt hjärta jag hör slå? Är det sant att Du har ögon och naglar och en mage att pussa på? Jag vet så lite om Dig fast Du redan är här men jag älskar Dig som tokig vem Du än är! (Åsa Holmgren)

17 Vanhemmaksi työkirja 16 Avslappning Målet med avslappningen är att befria kroppen och tankarna från smärta och stress. Då slappnar man medvetet av de viljestyrda musklerna och tömmer hjärnan på störande tankar. Att spänna sig är ett ganska automatiskt sätt att svara på smärta. Då musklerna spänns försvagas blodcirkulationen och transporten av syret till vävnaderna försämras. Muskelspänning fördröjer öppnandet av livmodern. Föderskan tröttnar snabbare, eftersom hon måste kämpa mot de känningar som kroppen sänder. En avslappnad föderska fungerar däremot i samarbete med sin kropp. Det är emellertid inte lätt att slappna av, då man drabbas av plötslig kraftig smärta. Man måste öva på förhand. En lugn och angenäm atmosfär underlättar avslappning. Mamman kan slappna av aktivt på egen hand, med hjälp av någon inlärd avslappningsmetod, eller passivt genom en annan persons beröring eller massage. Den autogena metoden Tänk lugnt på alla dina kroppsdelar, en i gången: Min högra hand är varm och tung. Hjärtat slår lugnt. Andningen är jämn och lugn. Du kan börja med fingrarna och gå vidare till handflatan och hela handen. Gå på samma sätt igenom alla kroppsdelar. Tänk till sist på din mage och panna. Det är bra att öva avslappningsmetoden under de sista graviditetsveckorna, t.ex. på kvällen innan du somnar. När avslappningen väl är inlärd blir den automatisk och man slappnar av snabbare. Man har konstaterat att övningen inverkar positivt på förlossningserfarenheten. Avslappning genom två andetag I förlossningens öppningsskede kan sammandragningarna vara täta. Det blir bara litet tid för avslappning. Genom två djupa andetag hinner du slappna av snabbt. Koncentrera dina tankar på avslappning under det första andetaget och befria hela kroppen från spänning. Under det andra andetaget bli avslappningen ännu djupare. Då du är avslappnad klarar du bättre av sammandragningssmärtan och barnet mår bättre, eftersom blodflödet till moderkakan blir bättre. Positiva tankar gör det också lättare att klara av situationen. Slappna av också i underkäken. Om man biter ihop tänderna ökar spänningen. Sjung och gnola, prata, gunga och rör på dig beroende på hur du känner dig. TILLÄGGSUPPGIFTER HNS:s Internetsidor Liukkonen mm: Synnytyskivun lievittäminen Helsingfors stads hälsovårdscentral, fysioterapi Bäckenbottenmuskler Bäckenbotten har kraftiga muskler, som främst skall stöda urinblåsan, urinröret, ändtarmen samt livmodern och vaginan hos kvinnorna. Musklernas uppgift är att svara mot tryck från bukhålan bl.a. då man hostar, nyser, lyfter tunga föremål samt springer eller hoppar. Dessutom skall bäckenbottenmusklerna ge vällust åt både kvinnan och mannen vid samlag. Uttänjda, lata och oanvända bäckenbottenmuskler förorsakar urininkontinens, framfall av urinblåsan och livmodern samt problem vid samlag. Bäckenbottenmusklerna är viljestyrda och det är möjligt och lönar sig att träna dem regelbundet, särskilt då trycket på bukområdet ökar graviditeten och förlossningen är en stor utmaning för kvinnans bäckenbottenmuskulatur.

18 17 Vanhemmaksi työkirja Att identifiera musklerna: Kvinnan: börja övningen med att ligga på rygg med böjda knän och fotsulorna mot underlaget. Knip först ihop ändtarmsöppningen och dra den samtidigt inåt och uppåt. Fortsätt knipandet framåt och uppåt som om du skulle hålla inne urinen. Fortsätt med sammandragningen vidare från livmodern uppåt som om du skulle dra in en tung, rund sten. Håll den inbillade stenen uppe och räkna till två. Låt därefter musklerna slappna av och räkna igen till två. Du kan försäkra dig om att du hittar de rätta musklerna genom att föra ett finger in i slidan och dra ihop musklerna tätt omkring fingret. Mannen: börja också övningen genom att ligga på rygg med böjda knän och fotsulorna mot underlaget. Knip först ihop ändtarmsöppningen och dra den samtidigt inåt och uppåt. Fortsätt knipandet framåt och uppåt som om du skulle hålla inne urinen. Du kan fortsätta att leta rätt på musklerna stående. Känn efter musklerna med fingrarna t.ex. på området mellan ändtarmsöppningen och testiklarna: du har hittat de rätta musklerna om testiklarna stiger uppåt vid sammandragningen. Kvinnor hittar också sina bäckenbottenmuskler genom att vid urinering prova om man kan börja och avsluta urineringen då benen är litet åtskilda och inte flyttas ihop. Mannen kan göra samma prov stående. Bäckenbottenmusklerna är de muskler som stoppar urinstrålen. Urinstrålen får avbrytas endast för en kort stund och man får inte göra det ofta. Efter avbrytningen skall blåsan tömmas för att undvika infektion. Då man har hittat bäckenbottenmusklerna kan man fortsätta övningarna antingen sittande eller stående när som helst och nästan var som helst. Övningen syns inte utåt, men känns djupt i bäckenbotten. Man får inte spänna mellangärdet eller hålla andan då man utför övningarna. Efter förlossningen kan det vara svårt och smärtsamt att hitta och känna musklerna. Börja övningen försiktigt beroende på hur du känner dig. Det är ändå bra att minnas att uttänjda bäckenbottenmuskler återhämtar sig snabbare genom dagliga övningar. Övning av musklerna Dra musklerna samman så kraftigt som möjligt och håll dem sammandragna medan du räknar till fem. Låt musklerna slappna av och räkna till tio. Upprepa övningen fem till sex gånger efter varandra och vila därefter i cirka fem minuter. Övning av musklernas uthållighet Dra musklerna samman långsamt, håll dem sammandragna medan du räknar till tio. Låt musklerna slappna av och räkna till tjugo. Upprepa övningen gånger. När detta lyckas bra kan du förlänga sammandragningen när du räknar till 20 eller 30. Låt musklerna alltid slappna av dubbelt så länge som sammandragningen har pågått. Upprepa övningen tills musklerna tröttnar och vila därefter i cirka fem minuter. Musklerna hålls i skick genom regelbundna övningar ett par gånger om dagen. Kvinnor kan effektivera övningen genom att använda geisha- eller vagitrim kulor. Användning av musklerna vid samlag är också bra övning och ger något extra i akten. NÄRMARE UPPLYSNINGAR Helsingfors stads hälsovårdscentral, fysioterapi

19 Vanhemmaksi työkirja 18 Och han vände tillbaka till räven. - Adjö, sade han. - Adjö, sade räven. Nu skall du få höra min hemlighet. Den är mycket enkel: det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen (Ur Lille Prinsen av Antoine de Saint-Exupéry)

20 19 Vanhemmaksi työkirja Sex och graviditet Den blivande mamman kan vara förbryllad över sig själv. Den egna kroppen förändras och humöret växlar. Det kan kännas som om man inte riktigt får grepp om sig själv. Mamman kan känna illamående i början av graviditeten och känner nästan hela tiden ofattbar trötthet. Brösten kan vara ömma och humöret kraftigt omväxlande. Ibland är man gråtfärdig även om det känns att allt är bra. Den väntande mamman kan också vara mera benägen att tolka andra människors prat och tar lättare illa vid sig. Det är ofta svårt för mannen att förstå dessa förändringar, eftersom graviditeten inte ännu syns. Efter halva graviditeten känner sig den blivande mamman ofta bättre till mods och sex intresserar också. Det känns att tillståndet har normaliserats efter den första tidens hormonstorm. Många njuter av att bhstorleken har ökat och känner sig som en blomstrande kvinna. Kvinnan kan bli överraskad av att hon har stor aptit på sex och att hon är initiativrik. Hon blir mera medveten om sin kropp och kan njuta av den. I slutet av graviditeten funderar många är jag attraktiv i min mans ögon när jag ser ut så här? Hur kan man dela dessa tankar med partnern? Såväl mannen som kvinnan vill ofta i graviditetens slutskede vara nära partnern utan prestationskrav. Den blivande pappan är konfunderad. Hur skall man förhålla sig till den växande magen och de fylliga formerna? Hur lyckas sexlivet? Tar babyn skada? De blivande föräldrarnas tankar kretsar kring tusen frågor. Även om sexlusten varierar, kan man ge ömhet och närhet på många olika sätt. Det är bra att frågor som man funderar över tas upp utan att man beskyller varandra. Man kan helt enkelt fråga: Hur känns det här? Vad skulle du önska? Det är viktigt att mannen kan uppleva att han deltar i väntandet och inte blir utanför. Ofta tänker man att sex är detsamma som samlag. Under graviditeten lönar det sig att använda fantasin och skapa nya former av närhet i förhållandet. Att glädja den andra med varma ord och goda gärningar ökar samhörigheten. Då man upprätthåller närhet kan vardera känna att han eller hon är viktig för och älskad av den andra just som han eller hon är även som förändrad. Då kan man med partnern också dela det som förbryllar eller oroar en. Sex under graviditeten har också sina positiva sidor. Då behöver man inte tänka på prevention och kan njuta för fullt av samhörigheten. Under väntetiden kan man uppleva de mest oförglömliga stunderna i sexlivet. Efter babyns födsel ändras situationen igen. Dygnsrytmen kastas omkull. Den nya människan väcker många känslor. I lyckostunderna blandas ofta rädsla och osäkerhet. Klarar vi av att vara föräldrar? Efter förlossningen eller eventuell operation kan tanken på sex verka avlägsen. Det är i alla fall viktigt att parterna behandlar varandra som man och kvinna, inte bara som föräldrar. Båda behöver få känna att de fortfarande är åtråvärda. Kvinnan vill veta att hon är förtjusande även om hon kanske har förändrat utseende. Mannen vill veta att han ännu är viktig som man och inte enbart som en pappa som lär sig blöjbyte. Barnets födsel kan fördjupa och förbättra parets sexuella samhörighet och känslor för varandra. Vi har tillsammans skapat något nytt och enastående. Om småbarnsföräldrars erfarenheter av sexlivets förändringar under graviditeten och efter förlossningen kan du läsa rapporten Kupeitten kuuma vai kadonnut kaipaus. Den kan beställas från: vaestoliitto.fi. Text: Väestöliitto/Perheverkko SAMTALSKORT Se också samtalskorten - Frågor till partnern om sexualitet - i slutet av arbetsboken!

21 Vanhemmaksi työkirja 20 Rusmedel, graviditet och den lilla Tobak är ett njutningsmedel som skapar antingen vaneberoende eller ännu starkare nikotinberoende. Tobak inverkar på två sätt på det centrala nervsystemet både stimulerande och hämmande. Tobaksröken innehåller ca 4000 ämnen, av vilka 50 förorsakar cancer. Största delen av de kemiska föreningarna förs till barnet genom moderkakan och navelsträngen. Passiv rökning att vistas i rum där det röks skadar likaså moderns och barnets hälsa. Nikotin sammandrar blodkärlsväggarna i livmodern, moderkakan och navelsträngen. Sammandragningen av blodådrorna förorsakar omedelbar syrebrist hos livmoderbabyn. Nikotinet försvinner inte lika snabbt från babyn som från modern. I samband med förlossningar har man tagit blodprov från barnets navelåder, vilket har visat högre nikotinhalt än vad man mätt i moderns blod. Nikotinet förorsakar inte bara syrebrist. Det skadar barnets nervsystem och hjärnans utveckling, nikotinet försenar bl.a. hjärncellernas delning. Kolmonoxiden förenar sig bättre än syre med blodets hemoglobin. Hemglobinet för syre till cellerna och vävnaderna och cellerna får sämre syre om hemoglobinet innehåller kolmonoxid. Utom kolmonoxidgas och nikotin innehåller tobaksröken bl.a. cyanid, som är ett cellgift samt tungmetallerna kadmium och bly. En baby som utsatts för tobaksrök i livmodern väger också som fullgången mindre vid födseln än ett barn till en rökfri familj. Rökning ökar också risken för att barnet föds för tidigt. En baby som vant sig vid tobak har också nikotinabstinens: är retlig, gråtfärdig och orolig. En sådan baby behöver mera vård och omsorg, men kan trots vården vara irriterad. Senare får barnet lättare infektioner i andningsorganen och astma. Dessutom kan familjens rökning under graviditetstiden vara bakgrund till barnets inlärnings- och koncentrationssvårigheter. Tobaksröken går i modersmjölken. Rökning påverkar mjölkavsöndringen och minskar mjölkmängden med upp till 30%. Mjölkens fett- och näringsvärden minskar. Det är ändå viktigt att barnet får modersmjölk. Amning och hudkontakt är viktiga för både den nyfödda och för mamman. Att sluta röka lönar sig alltid! Graviditeten sporrar ofta familjen till att minska på rökningen eller sluta helt. Det är svårt att sluta, men man kan få hjälp. Olika grupper kan fungera som stöd, bl.a. hälsovårdscentralen ordnar avgiftsfria avvänjningskurser. Det lönar sig att tala på rådgivningen om att sluta röka och om olika avvänjningsformer. Det är svårt att definiera trygga gränser för alkoholbruk under graviditeten. Små mängder alkohol förorsakar inte missbildningar. Man känner dock inte till var gränsen går för trygg alkoholkonsumtion under graviditeten i förhållande till uppkomsten av funktionsstörningar i barnets centrala nervsystem. Därför bör man inte överhuvudtaget använda alkohol under graviditeten. På rådgivningen bedöms den egna alkoholkonsumtionen och partnerns alkoholkonsumtion med ett AUDIT-test. Och skruttet flög helt glatt i knyttets famn och viskade: glöm bort hur hemskt det var och minns att allt det roliga är kvar! Jag längtar efter havet som jag aldrig har fått se och att samla vackra snäckor är en underbar idé! De reste redan samma natt i filifjonkans båt och alla homsor hurrade och skrek och bar sig åt, nu gungar glödjelampor över havet var man ser, nu tröstar vi varandra och är aldrig rädda mer! (Ur Vem ska trösta knyttet? av Tove Jansson)

22 21 Vanhemmaksi työkirja Moderkakan släpper lätt igenom alkohol, som går vidare till babyn. Alkoholen samlas då i barnets vävnader, särskilt i vätskefyllda organ, såsom hjärnan. Alkoholen går från babyn till fostervattnet genom urinen, hyn och lungorna. Livmoderbabyn sväljer fostervatten varvid den igen får i sig alkohol. Alkoholen försvinner långsammare från fostervattnet än från moderns blod. Därför kan alkoholhalten i fostervattnet vara högre än den som man mäter i moderns blod. Livmoderbabyns lever kan inte spjälka alkohol på samma sätt som levern hos en vuxen. Levern hos en nyfödd kan spjälka bara hälften av den mängd som levern hos en vuxen förmår spjälka. Slutligen försvinner alkoholen genom moderkakan till moderns lever, där den till slut förstörs. De känsligaste tiderna för en livmoderbaby är graviditetens 24 första veckor. Då utvecklas alla babyns organ. Rikligt alkoholbruk under graviditeten ökar risken för blödningar, samt för tidig förlossning. Det påverkar också moderkakans funktion och kan inverka till at att den lossnar för tidigt. Den största faran för babyn och den enda utvecklingsskada som kan förebyggas är FAS dvs. fetalt alkoholsyndrom. Symtomen varierar beroende på skadans svårighetsgrad från allvarlig utvecklingsskada till lindriga beteende- och koncentrationssvårigheter. Alkohol absorberas i modersmjölken. Alkoholhalten i mjölken är samma som i mammans blod. Alkoholen försvinner från mjölken i samma takt som från blodet dvs. en dos försvinner på cirka två timmar. Amning rekommenderas inte förrän alkoholen har försvunnit från mammans blod, även om babyn inte blir berusad av en så liten mängd. Barnet förnimmer att moderns beteende förändras rösten blir ljudligare, tagen mera tafatta eller djärva och barnet känner oro och otrygghet. Olika slags droger går oförhindrat genom moderkakan och har samma slags verkan på mamman och barnet som tobak, men är delvis giftigare. THC eller tetrahydrokannabinol, som är det verkande ämnet i cannabis, går i modersmjölken. Droger som tas intravenöst, i tablett- eller pulverform eller droger som andas in förorsakar olika slags hjärtfel hos babyn och det kan t.o.m. leda till att babyns hjärta stannar. Babyn kan också drabbas av syrebrist, undernäring, utvecklingsstörningar i hjärnan och urinvägarna, mental efterblivenhet och ögonskador. Den nyfödda kan ha svåra abstinensbesvär, som kan räcka länge eller komma först senare. Droger absorberas i modersmjölken och amning rekommenderas inte alls. De flesta läkemedel går genom moderkakan oförhindrat till barnet samt under amningstiden till bröstmjölken. Det är skäl att alltid berätta för den vårdande läkaren att man är gravid eller ammar, för att läkaren skall kunna välja sådan medicinering som är trygg både för mamman och för barnet. Det är skäl att undvika medicinering på egen hand. TILLÄGGSUPPGIFTER Frågor gällande mediciners, sjukdomars eller vaccinationers inverkan på graviditeten eller fertiliteten kan ställas till Teratologiska informationstjänsten vid Helsingfors universitetscentralsjukhus. Telefontjänsten är avgiftsfri och numret till växeln är tfn (09) 4711, direkt tfn

23 Ett nyfött barn Det är som ett mirakel när ett barn har blivit fött - ut kom en liten människa som ingen förut mött! Ett spädbarn är så vackert och dess doft helt underbar. Och det är nåt visst med blicken som är så sällsam klar. Från den stund man tar emot det blir inget mer detsamma. För ett barn förändrar livet för sin pappa och sin mamma... Ett sånt hav av ömsint kärlek som plötsligt växer fram för detta lilla under som ännu vägs i gram. (Siv Andersson) Vanhemmaksi työkirja 22 Livet med babyn

24 23 Vanhemmaksi työkirja Babyn föds Förstföderskan bör bege sig till sjukhuset då sammandragningarna har pågått i ett par timmar med fem minuters mellanrum, med egen bil eller taxi fostervattnet går hemma, även om sammandragningar inte har förekommit. Modern bör åka till sjukhuset i liggande ställning, särskilt om man på rådgivningen har sagt att babyns huvud inte är fixerat smärtan är kraftig och inte går om av sig själv. I detta fall åker man till sjukhuset med ambulans vid riklig blödning åker man också till sjukhus med ambulans. Obs! Om blödningen liknar mens, åker man till sjukhuset med egen bil. Man skall alltid ringa till förlossningssjukhuset innan man beger sig dit, så att barnmorskorna kan bedöma i vilket skede förlossningen är och vid behov, t.ex. vid platsbrist, hänvisa till annat sjukhuset. Till sjukhuset skall man ta med rådgivningskortet, personliga hygienartiklar och egna tofflor. Man kan också ta med lektyr och musik samt en kamera. Det lönar sig att i god tid packa babyns kläder för hemkomsten, men man behöver inte nödvändigtvis ta dem med till förlossningen. Viktigast är att man har ett förtroendefullt och nyfiket förhållningssätt till förlossningen. På sjukhusen är barnmorskorna och läkarna till för föräldrarna och barnet. De vill att första mötet med babyn är så tryggt, lugnt och lyckligt som möjligt. Personalen respekterar familjens önskemål i mån av möjlighet. Det är bra att diskutera öppet med personalen om era önskemål. Öppningsskedet räcker hos en förstföderska i genomsnitt 8-15 timmar, men det finns stora individuella skillnader. Under öppningsskedet växer sammandragningarna i kraft. De stiger från nedre buken och nedre ryggen till hela buk- och ryggområdet. Sammandragningarna kan också kännas i låren och benen. Sammandragningarnas uppgift är att föra babyn neråt i förlossningskanalen samt att förkorta livmoderhalsen och till slut att utvidga livmodermunnen till 10 centimeter. Det är lättare att uthärda smärtan vid sammandragningarna om man tänker på att de hjälper ut barnet och alltså har ett gott ändamål. Före det egentliga öppningsskedet kan man t.o.m. under ett par dagar stundvis ha regelbundna sammandragningar och sedan igen mera oregelbundna. Därför lönar det sig att i lugn och ro hemma iaktta sammandragningarna och bege sig till sjukhuset först när de verkligen är regelbundna och tätt återkommande. Under öppningsskedet är det viktigt att slappna av, så att sammandragningarna kan utföra sitt öppningsarbete samt att både livmodermuskeln och barnet får det syre och den näring som behöves. Det lönar sig att öva avslappningsmetoder på förhand, för att inte ha muskelspänning vid sammandragningen. Då man rör på sig, sitter på en boll, gungar i gungstol eller går av och an är det lättare att slappna av och uthärda smärtan. Vatten; dusch eller badkar är också avslappnande. Massage; kraftig eller lätt beröring enligt föderskans önskemål hjälper att tåla smärta. Zonterapi, akutryck eller yoga gör samma sak. En varm korn- eller gelpåse lindrar också smärta. Under öppningsskedet kan man röra på sig, vila, sjunga eller prata, allt beroende på vad föderskan känner för att göra. Barnmorskan följer upp läget och hjälper mamman att hitta den bästa ställningen och smärtlindringen i öppningsskedet. Ofta kan en annan människa ge det bästa stödet och den bästa hjälpen till avslappning. En bekant och trygg närstående människa ger trygghet också i förlossningssalen. Om ingen av de närstående kan vara med i förlossningssalen, försöker barnmorskorna vara närvarande så mycket som möjligt. Dessutom kan man få stöd av studeranden på förlossningssjukhuset. Få föderskor vill vara helt allena under öppningsskedet, men också det tillåts och är möjligt om föderskan önskar.

25 Vanhemmaksi työkirja 24 Förutom avslappning, rörelse, värme och trygg tillvaro kan man för smärtlindring använda: aqua-kvaddlar: sterilt vatten sticks in under huden vid specifika smärtpunkter, de fungerar på samma sätt som akupunktur. i början av förlossningen kan man få smärtmediciner som injicieras i muskeln. lustgas, d.v.s. kväveoxidul, som mamman andas in genom en mask genast då sammandragningen börjar kännas. Masken hålls tätt över näsa och mun, mamman andas lugnt in gasen. Masken tas bort genast då sammandragningen börjar minska. Lustgas är en stark gas, som lindrar den värsta smärtan. epidural- eller spinalbedövning, som ges av anestesiläkaren då förlossningen har kommit väl igång. Smärtan avtar i allmänhet snabbt, mamman kan vila ett tag eller t.o.m. somna. paracervikalblockad (PCG=PCB) d.v.s. bedövning av livmoderhalsen hjälper i allmänhet i öppningsskedet, bedövningsmedlet injiceras på vardera sidan av livmoderhalsen. pudendalblockad bedövar livmodermunnen, mellangårdsområdet och hjälper i krystningsskedet. Bedövningarna kan medföra problem, såsom att mammans blodtryck sjunker, förlossningen fördröjs, babyn drabbas av syrebrist, användningen av sugklocka och risken för bristning av mellangården ökar och amningen inte kommer igång lika fort. Därför följer man med mammans blodtryck och sammandragningar, samt babyns hjärtljud både före och efter bedövningarna. Det är i alla fall skäl att komma ihåg att man inte gör något sådant som kunde vara farligt för mamman eller babyn. Huvudregeln vid förlossningen är att då mamman mår bra, mår också babyn bra och förlossningen framskrider. Under förlossningens olika skeden behöver mamman och i synnerhet livmodermuskeln och babyn syre. Avslappning av musklerna underlättar syretillförseln. Fri andning är viktig under hela förlossningen. Ett par djupa suckar under kraftig sammandragning lindrar vid smärta. Barnmorskan kan uppmana till att flämta om mamman känner krystningstvång, då livmodermunnen inte ännu är tillräckligt öppen. I krystningsskedet krystar mamman enligt egna känningar. Barnmorskan ger råd gällande andningen och sporrar mamman att krysta neråt. Man kan lugnt pröva sig fram och byta ställningar i krystningsskedet. Möjliga ställningar kan vara att stå på alla fyra, stående med hjälp av stödperson, framåtlutning, sidoställning, halvsittande ställning på sjukhussängen eller i sittande ställning på en förlossningspall. Krystningsriktningen är densamma som då man sitter på WC-stolen, neråt men inte mot ändtarmsöppningen. Krystningsskedet räcker hos en förstföderska i medeltal från en halv timme till en timme, men även där finns stora skillnader. Slutligen föds barnet och läggs till mammans bara bröst. Babyns hud täcks ofta av ett vitt lager av fett, som skyddar huden. Föräldrarna får för första gången smeka och beundra den nya familjemedlemmen utanför livmodern. Man undersöker babyn tillsammans med föräldrarna då den ligger på mammans mage. Babyns hjärtljud och andning kontrolleras och dess hudfärg, spänstighet och retlighet bedöms. Babyn får ett identifikationsarmband. Därefter får pappan eller stödpersonen klippa av navelsträngen. Ur navelsträngen tas blodprov med tanke på eventuell bristfällig sköldkörtelfunktion, samt blodgasanalys för att utreda syreläget. Ifall mamman är Rh-negativ, kollas också blodgruppen. Barnet får i detta skede eller senare i samband med mätningar en K-vitamininjektion för att förhindra blödningar. Babyn ligger naken kvar i hudkontakt på mammas bröst för att höra de bekanta hjärt- och andningsljuden och får ett täcke över sig för att hålla värmen. Hudkontakten hjälper babyn att börja suga, samt hjälper föräldrarna och babyn att bekanta sig med varandra. Medan föräldrarna bekantar sig med sin baby, börjar förlossningens efterskede. Mamman får vid behov medicin intramuskulärt för att effektivera sammandragningen av livmodern. Moderkakan, hinnorna och navelsträngen föds och eventuella bristningar i mellangården samt operationssår sys. Barnet kommer fram till mammans bröst i sinom tid, i allmänhet inom den första timmen. Babyn börjar själv treva efter bröstet. Hudkontakten med mamman aktiverar sökreflexen hos babyn. Barnet är tätt intill mamman och söker sig mot bröstvårtan. Man kan

26 25 Vanhemmaksi työkirja också hjälpa babyn att få ett ordentligt suggrepp. De första sugningarna kan kännas kraftiga, barnet har övat sugning redan i livmodern. De första mjölkdropparna kallas kolostrumdroppar och de innehåller skydds- och näringsämnen, som är både viktiga och nödvändiga för barnet. Mjölkmängden är inte stor, men räcker till för den nyfödda. En frisk nyfödd baby behöver i allmänhet inte tilläggsmjölk på sjukhuset. Då barnet är ofta vid bröstet, stiger mjölken i brösten andra eller tredje dagen efter förlossningen. Efter den första amningen tvättar pappan eller stödpersonen babyn. Babyn mäts och vägs. Barnmorskan ger råd och hjälper pappan och kan vid behov ta foton. Mamman får gå i duschen. Därefter får de vuxna något att äta innan de flyttar över till barnsängsavdelningen. Normalt deltar endast barnmorskan, som sköter förlossningen och i slutskedet en bistående barnmorska i förlossningen. En gynekolog kommer med endast vid behov. Likaså en anestesiläkare som ger bedövningar. Ifall det under förlossningens gång kommer fram något avvikande i barnets tillstånd tillkallas också en barnläkare. Man talar om avvikande förlossning om man som hjälp har använt sugklocka eller numera mera sällan förlossningstång. Dessa används om förlossningen drar ut på tiden, mammans krafter avtar eller barnets tillstånd kräver det. Förlossningen är avvikande också om blödningen är mera än 1000 ml eller moderkakan måste lossas manuellt. Kejsarsnitt kan vara planerade, brådskande eller akuta. Orsakerna till brådskande eller akuta snitt är att mammans/barnets tillstånd försämras snabbt. Pappan eller stödpersonen får i allmänhet genast bekanta sig med och vårda babyn. Den bästa platsen för babyn efter födelsen är med hudkontakt i famnen. Babyn är i samma rum som föräldrarna under hela sjukhusvistelsen. Detta möjliggör att babyn hela tiden är nära och kan suga på bröstet ofta, samt hjälper föräldrarna att bekanta sig med sin baby. På barnsängsavdelningen är personalen tillhands för familjen. Det lönar sig för föräldrarna att fråga personalen och be om hjälp för att känna sig trygga då livet hemma med babyn börjar. Det är bra att ringa till rådgivningen senast då mamman och babyn har kommit hem, så att hälsovårdaren så snart som möjligt kan reservera tid för hembesök. SJUKHUSENS KONTAKTUPPGIFTER Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Telefon/växel (växeln förenar till avdelningarna) Barnmorskeinstitutets sjukhus Sofielundsgatan 5 A, Helsingfors tfn Mödrapolikliniken tfn Förlossningsavdelningen tfn Storkboet tfn Kvinnokliniken Haartmansgatan 2, Helsingfors Mödrapolikliniken tfn Förlossningsavdelningen tfn

27 Vanhemmaksi työkirja 26 Babyns vård Den viktigaste platsen för en baby är famnen. För att barnet skall utvecklas till en balanserad människa, som har självkänsla och tar hänsyn till andra behöver det beröring, hudkontakt, prat, rörelse och ögonkontakt. Allt detta får babyn i famnen. Ett ovanligt billigt, lätt och belönande barnavårdsrecept! Ju närmare sina föräldrar eller sin vårdare babyn är, desto snabbare får den svar på sina behov. Detta stärker babyns uppfattning om sig själv och sin omgivning. Amning är det lättaste och förmånligaste sättet för barnet att få sin näring. Helamning rekommenderas p.g.a. dess hälsofrämjande verkan tills barnet fyllt sex månader och amning tillsammans med annan föda åtminstone tills barnet fyller ett år. Familjernas vardag avviker dock mycket från varandra och alltid är helamning inte möjlig. Då måste babyns näringstillgång tryggas med hjälp av surrogatprodukter. I denna arbetsbok finns ett särskilt kapitel om amning. Beroende på babyns hud kan den badas allt från varje dag till en gång i veckan. En baby som har torr hud kan ändå duschas varje dag. Badvattnet skall vara 37 grader varmt. Till en början tar man bara så mycket vatten att babyns stjärt hålls i badkarets botten. Senare, då babyn har vant sig vid vattnet, kan man ha mera vatten så att babyn inte får kallt. Det är bra att alltid börja badet med att tvätta ansiktet och först efter detta sänka babyn i badvattnet med trygga och fasta grepp. Man skall hela tiden komma ihåg att prata ömt och lugnande med babyn. En del barn kan först gråta, men när de vant sig vid det nya elementet börjar de i allmänhet njuta av badet. Man behöver inte sätta tvål i badvattnet och babyns hår behöver inte tvättas med schampo. Om barnet har torr hud kan man lägga några droppar olja i badvattnet. Oljan sköljs inte bort efter badet, utan lämnas kvar så att den sköter barnets hud. Olja som blivit kvar i badvattnet gör att babyns hår blir oljigt, men ofta är också detta bara bra och förhindrar babyns hårbotten från att torka. Beläggning i hårbottnen förebyggs också om man borstar hårbottnen och håret med en mjuk borste. Babyns hud skall smörjas endast vid behov. Torr hud smörjs minst två gånger om dagen. En baby med normal hud behöver nödvändigtvis inte smörjas för att hudens egen fettbildning inte skall rubbas. Blöjorna byts också efter behov. Om babyn bajsat i blöjan skall man byta blöjan rätt snabbt annars kan huden bli irriterad och infekterad. Urvalet av engångsblöjor är enormt. På förhand kan man inte säga vilket märke som passar babyn. Även bland tvättbara blöjor finns det många alternativ. Den enklaste tvättbara blöjan är gjord av tyg som andas, men det finns också formsydda och vävda modeller. Familjen väljer blöjor utgående från hurudan hy barnet har. I allmänhet kissar bebisarna genast då de blir nakna. Genom att iaktta babyns beteende är det möjligt att låta babyn kissa utan blöja och då går det åt färre blöjor. Babyns navelstump lossnar i allmänhet cirka en vecka efter födseln. Blodig navelbotten kan torkas med en torr eller fuktad bomullspinne. Om navelbotten luktar kan den rengöras med en bomullspinne som fuktats i antiseptisk lösning, som fås på apotek. Navelbotten torkas alltid sist med en torr bomullspinne. Det är viktigt att navelbotten alltid lämnas torr efter vården. Babyns sömn behandlas i ett särskilt kapitel i denna arbetsbok. Redan en nyfödd baby lärs in i dags - och nattrytm genom reglering av ljus, aktiviteter och ljudstyrka. Babyns gråt är prat. I arbetsboken finns ett särskilt kapitel om babyns gråt. TIPS Titta i handboken Vi väntar barn som rådgivningen delar ut för att få mera information om ämnet..

28 27 Vanhemmaksi työkirja Besvär som babyn kan ha: Ett litet spädbarn får lätt uppstötningar efter matandet. Det beror på att den övre magmunnen är för slapp eller eventuellt att babyn slukar mjölken i sig. En baby som har uppstötningar bör behandlas lugnt efter matandet. Vid behov låter man babyn rapa, men även det skall göras med lugna tag. Om uppstötningarna är verkligt rikliga och kommer i en båge skall man ta kontakt t.ex. med rådgivningen. Luftbesvären lättar om man bär, klappar eller masserar babyn eller utför rytmiska rörelser med den. På det sättet kommer luften bättre ut ur tarmarna. På apoteket får man produkter som spjälkar luftbubblorna och gör det lättare för babysar med magknip. Om babyn har mycket luftbesvär lönar det sig för en ammande mamma att låta bli att äta sådan mat som förorsakar luftbesvär t.ex. färskt bröd, kål, starka kryddor, choklad och kaffe. En nyfödd baby har ofta var i ögonen. Det beror på att tårkanalerna är trånga. Ögonen rengörs med en ren fuktad tyglapp från yttre ögonvrån i riktning mot näsroten, för att inte sprida eventuella bakterier i hela ögat. Varbildning kan ofta också avhjälpas genom att trycka på tårsäckarna som finns i näsryggen. Det hjälper tårsäckarna att tömmas. Om varbildningen fortsätter eller ökar får man i allmänhet ett recept för ögondroppar på rådgivningsbyrån. Om tårkanalerna inte öppnas av sig själva, öppnas de på sjukhus då babyn är ungefär 10 månader gammal. Babyn har ofarliga små vita prickar i ansiktet som förekommer mest vid sex till åtta veckors ålder. De är hormonprickar och behandlas genom att man sköljer dem med vatten. Barn som ammas kan få torsk i munnen. Torsken är en vit, ibland grå beläggning på tungan och kindernas slemhinna. Det lönar sig först att hemma prova med sura saftdroppar t.ex. lingon eller citron för att få torsken att försvinna. Om den inte försvinner inom en rimlig tid kan man begära ett medicinrecept från rådgivningen. Om babyn använder napp bör den dagligen rengöras genom kokning. Om ett barn under tre månader har feber bör man alltid anlita en läkare. För att mäta temperaturen, sätter man bassalva i termometerns udd och för in den en till en och en halv cm i babyns ändtarmsöppning. Babyn kan streta emot och man skall hålla ett fast tag runt vristerna för att hålla fast den. Normal temperatur i ändtarmsöppningen är 37,5 C. Temperaturen sänks genom att minska på kläderna och amma babyn eller på annat sätt se till att babyn får tillräckligt med vätska. Temperaturen hos ett barn över tre månader sänks genom att minska på kläderna och amma babyn eller på annat sätt se till att babyn får tillräckligt med vätska. Man kan ge babyn t.ex. parasetamol-suppositorier enligt ålder och vikt. I övrigt sköts babyn enligt de allmänna symtomen. Vid behov tar föräldrarna kontakt med rådgivningen eller hälsostationen för att få babyns tillstånd kontrollerad. Babyn har ofta täppt näsa. Det samlas lätt slem i näsan. Slemmet kan avlägsnas med hjälp av en speciell babysnytare eller koksaltdroppar (NaCl) som man får på apotek. Även några droppar modersmjölk kan öppna en tilltäppt näsa. En nyfödd baby hostar och nyser lätt. På detta sätt avlägsnar babyn bl.a. fostervatten från sina lungor. Senare kan hostan och rosslande andning underlättas genom att babyn får andas in ånga. Föräldrarna låter hett vatten rinna från duschen en kort tid och vistas själva med babyn i ångan för att underlätta hostan. Det kan också hjälpa om man höjer på huvudändan i babyns säng.

29 Vanhemmaksi työkirja 28 Amning Modersmjölken är den bästa näringen för babyn. Den är alltid tillgänglig, lämpligt varm, ren och konsistensen motsvarar precis babyns behov. Modersmjölken innehåller fett, äggviteämnen och kolhydrater i sådana proportioner som är lämpliga för barnets matsmältning, tillväxt och utveckling. Den innehåller också vitaminer, mineraler och spårämnen i tillräcklig mängd och i sådan form att de absorberas väl. Endast D-vitamin fattas, därför ges babyn D-vitamin droppar från två veckors ålder tills barnet fyller tre år. För babyn betyder amning också annat än näring. Amning betyder närhet, ögonkontakt, hudberöring, samtal, godkännande och kärlek. Amning minskar risken att babyn skall att insjukna i diabetes typ 1, Chrons sjukdom och celiaki. Den minskar också på riskerna för övervikt i barndomen och inverkar positivt på fettvärdena i barnets blod. Amning inverkar också positivt på mamman: mammans blodtryck sjunker och hjärtat pulserar jämnare. Vikten återgår snabbare till vad den var före graviditeten, mamman återhämtar sig bättre från förlossningen och upplevelsen av föräldraskapet blir starkare. Amning minskar också risken för att mamman skall insjukna i bröst- eller äggstockscancer samt osteoporos före klimakteriet. Babyn förs till bröstet strax efter födseln. I hudkontakten med mamman börjar den vid ungefär en timmes ålder själv treva efter bröstet. Babyn är tätt intill mamman. Man kan hjälpa babyn, så att dess näsa och mun är på bröstvårtans höjd. Babyn öppnar sin mun och har då möjlighet att få hela bröstvårtan Babyns näsa och mun är på samma nivå som bröstvårtan och babyn öppnar sin mun med huvudet litet tillbakalutat alldeles som när man äter en hamburgare. Babyn har ett ordentligt och tätt suggrepp när underläppen rullar sig och tungan kommer ut på underläppen och även överläppen rullar sig litet.

30 29 Vanhemmaksi työkirja i munnen. Babyns underläpp rullar sig och tungan kommer ut på läppen. Även överläppen rullar sig litet. Det är viktigt att kontrollera att babyn har ordentligt och tätt suggrepp så att bröstet inte blir sårigt och ömt. Babyn suger genast kraftigt. Vid den första sugningen får babyn så kallad råmjölk alltså kolostrumdroppar. Dessa innehåller rikligt med närings- och energiämnen, antikroppar mot sjukdomar samt ämnen som skyddar babyns tarmsystem. En frisk nyfödd behöver i allmänhet inte tilläggsmjölk. Barnets magsäck är ungefär lika stor som en tändsticksask och rymmer de första gångerna sex ml. Det är onödigt att töja på magsäcken. På sjukhuset är babyn i rooming-in dygnet runt och får då vara i hudkontakt med sina föräldrar. Föräldrarna lär sig att känna sin egen baby och att svara på babyns behov. I början är behoven att ofta vara vid bröstet och i famnen, att få smekningar, höra lugnt prat, att blöjorna byts och att man sköter om dess renlighet och sömn. Då babyn får suga bröstet i sin egen takt vilket betyder ofta i början, stiger mjölken i brösten redan två till fyra dagar efter förlossningen. Då är brösten ofta svullna, ömma och hårda och modern kan få lätt feber. Svullnaden lättar om brösten stryks varsamt med kallt. Värme och duschning hjälper mjölken att rinna till, men värme minskar inte på svullnaden. Om brösten förutom svullnaden också är fulla med mjölk hjälper amning. Ifall det känns att brösten är så fulla att babyn inte kan suga kan man som hjälp använda en bröstpump. Den utpumpade mjölken kan till en början Den här babyn håller på och slutar sugandet.om babyn fortsätter länge med att suga enbart på spetsen av bröstvårtan blir bröstvårtan sårig och öm. Det vackraste jag vet är att se dej när du äter där råder stilla frid och jag glömmer både rum och tid Du ligger vid mitt bröst Och jag känner hur du äter Att få amma dig Är det skönaste för mig

31 Vanhemmaksi työkirja 30 ges åt babyn med sked eller ur en mugg. Den kan också frysas för senare bruk. Amning blir lättare om mamman har en avslappnad ställning. Spänning i axlarna förhindrar mjölken att rinna till. Muskelspänningen kan förebyggas bland annat med hjälp av dynor. Man kan pröva sig fram till en bekväm ställning. Det är viktigt att babyns kropp är tätt intill mammans kropp. Då får man babyns mun så nära bröstvårtan som möjligt och vårtan tänjs inte ut onödigt. Det lönar sig att variera amningsställningar: i famnen, under armen, amning liggande och sittande. På det sättet töms brösten jämnt från olika håll. Babyn ammas i dess egen takt, men minst åtta till tolv gånger i dygnet. Babyn kan ha dagar då den skall ammas ofta och då beställer den extra mjölk för sin tillväxt. Sådana dagar infaller i allmänhet vid fyra till sju dagars ålder, två veckors ålder, fem till sex veckors ålder och tre månaders ålder. Det är inte alltid lätt att börja med amning. Det är bra att ha tålamod med sig själv och med babyn. Genom övning och uthållighet kommer mamman och babyn att få trevliga och lyckliga gemensamma stunder, som främjar babyns tillväxt och utveckling, samt stärker föräldrarnas föräldraskap. Vid problem är det bra att be om hjälp av närstående, andra familjer och barnrådgivningen. Det kan redan hjälpa om man talar ut med någon, men ofta kan små praktiska råd hjälpa föräldrarna och babyn. Pappan eller partnern har stor betydelse för att amningen skall fungera. En ammande mamma behöver tid och lugn för amningen. Hon behöver uppmuntran och någon som tror på att hon kan och att hon gör rätt. Pappan eller partnern kan ofta tycka att han på grund av amningen bara har en biroll i babyns vård och i parförhållandet. Mamman och barnet är ändå också annat än den som ammar och den som ammas. Både mamman och babyn behöver också pappan. Pappan är viktig för babyn ända från början. Pappan kan göra allt annat med babyn utom amma! TIPS Läs mer om ämnet i handboken om amning som finns i modeskapsförpackningen och från SAMTALSKORT Se också samtalskorten Frågor om amning i slutet av arbetsboken!

32 31 Vanhemmaksi työkirja Tillsammans med babyn En baby föds med alla sinnen alerta. Den känner igen bekanta och hör nya röster, den känner hudberöring, dofter, ser ansikten på nära håll och känner modersmjölkens smak. När babyn är pigg känner den med alla sina sinnen. Till en början är stunderna korta och babyn kan somna mitt i ett intressant samtal. Småningom blir det längre stunder av växelverkan då barnet växer och får erfarenheter av trevliga pratstunder. Gråt är babyns tidiga prat. Genom gråten meddelar babyn att den är hungrig, vantrivs, har våt blöja, har det obekvämt, kallt, varmt, behov av famn eller känner smärta. Genom att pröva olika alternativ lär sig föräldern att svara på babyns gråt på rätt sätt. Babyns gråt kan få mamman och pappan att känna sig hjälplösa. De vill hjälpa babyn, men alltid lyckas man inte genast lugna ner babyn. Då gråten fortsätter kan föräldrarna känna sig trötta och arga. Det är bra att minnas att alla föräldrar blir trötta och bekymrade. Babyns födelse för med sig nya känslor och minnesbilder från den egna barndomen. Det lönar sig att begära hjälp av partnern, närstående, vänner och rådgivningen för vården av en gråtande baby. Redan en liten paus kan hjälpa föräldrarna att orka och ett nytt tips om hur man lugnar ner babyn, så att den slutar gråta, kan vara till stor hjälp. Barnet lugnar sig inte om man skakar den. Det är livsfarligt för babyn. Förälderns famn är den bästa platsen för en baby. I famnen känner babyn att den är viktig för sina föräldrar. Av beröring lär den sig godkännande och får en uppfattning om sin egen kropp. Massage och smekningar stärker babyn. I famnen får babyns muskler mångsidig träning. Babyn lyfts i famnen och läggs ner från famnen alltid med sidan före. På detta sätt stärks nack- och axelmusklerna och babyn utsätts inte för onödig muskelspänning. Då man bär babyn i famnen skall man kontrollera att babyns händer är på samma sida om den vuxnas arm eller axel. Då lär sig babyn att bättre behärska sina muskler, ser sina händer och kan föra ihop dem. Dessutom är det bra att komma ihåg att bära babyn turvis med båda händerna och på axlarna. Det minskar på spänningen i den vuxnas nacke och axlar och stärker mångsidigt babyns muskler. Den nästbästa platsen för babyn efter famnen är på en filt på golvet, där babyn får ligga på rygg och på mage. Därifrån ser den bra föräldrarna som finns bredvid och kan utan svårigheter delta i samtal. Babyns muskler stärks när den ligger på golvet och där kan den bekanta sig med omvärlden. Babyns möjligheter till växelverkan med vuxna blir bättre och barnets självkänsla stärks av att den får röra på sig. Slutligen hjälper det barnet att själv nå den plats den önskar förälderns famn. Barnets utveckling framskrider stegvis från lättare till svårare färdigheter (att sträcka sig efter en sak, att gripa tag i den, föra till munnen, vända sig, vila på armbågarna, stöda sig på raka armar, krypa, sitta, stå, ta de första stegen, klättra, gå och springa). Varje skede har sin egen uppgift och varje barn behöver övning i de olika skedena. För att orka öva, måste barnet kontinuerligt få föräldrarnas godkännande, beundran och uppmuntran. Råd och anvisningar för problematiska situationer får man från rådgivningen eller fysioterapin. Att röra sig är varje barns glädje och privilegium. Se på babyn, prata med den, småle, sjung och läs ramsor. Orka vänta på babyns svar, som ofta i början bara är att den stannar upp, skärper blicken. Babyn blir ivrig då den hör din röst och börjar röra på sig. Snart svarar babyn med ett leende. En dialog är att båda får rum och tid att tala.

33 Vanhemmaksi työkirja rörelsen 2. rörelsen Kram: för babyns händer i kors på bröstet och sedan långsamt till sidan, prata samtidigt med babyn. Upprepa 5 7 gånger. Boxning: håll tummarna i handen och för babyns händer turvis upp och ner. Upprepa 5 7 gånger. Vad är vauvatus? Vauvatus är en interaktionsmetod mellan babyn och den vuxna som sköter babyn. Genom metoden blir babyn hörd och förstådd. För den vuxna blir det belönande när han eller hon förstår barnet och får föra dialog med barnet. Babyns tänkande och handlingar är ett. Babyn gestaltar sina erfarenheter, förstår och tänker genom serier av rörelser. Babyn tänker genom inlärda rörelser. Då rörelserna upprepas i serier lär sig babyn småningom att känna igen och förutse händelseförloppet. Med hjälp av rörelserna uppstår en dialog mellan den vuxna och babyn och den vuxna lär sig att tala baby. Den vuxna lär babyn fyra olika rörelser, som upprepas i serier fem till sju gånger/rörelse och två till tre gånger om dagen. Rörelseserierna upprepas alltid i samma ordning. Den idealiska åldern för att börja är två månader. Då söker babyn aktivt växelverkan med en vuxen. Babyn lär sig rörelserna på två veckor och börjar själv föra. Den vuxna följer efter babyns rörelser och lyssnar på detta sätt på babyns prat. Det är viktigt att beakta babyns tillstånd då man börjar. Om babyn är sjuk, hungrig eller just har matats är det inte bra att börja med vauvatus. Källa: Määttänen, Kirsti (2005). Dialoginen vauvatanssi kehityksen edistäjänä. Stakes, Aiheita 2/2005, Helsinki Jouhki, Tuija & Markkanen Riitta, (2007). Perhosen siivin opas vuorovaikutustanssiin, Edita Publishing Oy 2007.

34 33 Vanhemmaksi työkirja 3. rörelsen 4. rörelsen Fjäril: för babyns händer från sidan längs underlaget upp till öronen och sedan tillbaka längs med babyns kropp. Upprepa 5 7 gånger. Tramp: ta i babyns vrister och böj benen turvis. Upprepa 5-7 gånger. RECEPT FÖR VAUVATUS Gå igenom programmet med barnet 2-3 gånger om dagen i cirka 5 minuters tid. Lägg babyn på rygg på en filt på golvet eller på sängen och var själv nära babyn. Prata lugnt och lockande till babyn och ge babyn möjlighet att svara lyssna på babyn. Locka babyn att vara i ögonkontakt hela tiden Sätt din tumme i babyns handflata det är ett tecken på att vauvatus börjar. Babyn kan först vara tveksam, men locka den med. Babyn lär sig snabbt en rörelseserie som upprepas på samma sätt. Du märker snart att babyn börjar föra själv. Man kan fortsätta tills babyn är ungefär ett år eller så länge som babyn önskar det.

35 Vanhemmaksi työkirja 34 Barnets sömn Barnet har redan i livmodern under flera månaders tid tränat att växla mellan sömn och vaket tillstånd. Växlingen mellan sömn och den tid man är vaken baserar sig på biologiska faktorer. Rytmen påverkas också mycket av temperamentet. Oberoende av ärvda anlag och karaktärsdrag kan man inverka på barnets dygnsrytm redan från födseln. Barnets sömn indelas i två huvudfaser: 1. REM-sömn (Rapid Eye Movements=livliga ögonrörelser), under vilken musklerna är förlamade med undantag av andningsmusklerna och muskler som rör ögonen. Under REM-sömnen drömmer man. REM-sömnen är lätt sömn, den sovande kan väckas lätt och kommer i allmänhet ihåg sina drömmar. REMsömnen hos en baby är aktiv, babyn rör på sig, har ljud för sig och kan t.o.m. öppna ögonen utan att vakna. 2. Djup eller lugn sömn är jämnare och mera rytmisk. Den lugna sömnen har fyra på varandra följande skeden. Efter detta blir sömnen igen lättare. Under den djupa sömnen sover hela organismen. Den djupa sömnen är nödvändig, eftersom hjärnans energiförråd förnyas under den. När de svarta molnen drogo över himlen satt en moder vaken och ett barn sov Och en änglastämma sjöng i nattens tystnad alla världars lov. Och den unga modern hörde likt ett eko djupast i sitt inre nattens tysta lov: o vad världen växte ut i alla vidder när den lille sov! (Edith Södergran) En nyfödd baby sover i allmänhet största delen av dygnet, men sömnens mängd kan variera mycket från en baby till annan, t.o.m. mellan 12 och 20 timmar. Babyn behöver sömn för att växa och utvecklas. I början är babyns dygnsrytm inte klar, men man skall genast börja vänja babyn vid den. Om dagen är det ljust, ljud och verksamhet och om natten är det skymning, tyst och mycket litet aktivitet. Babyn vaknar för att äta flera gånger om natten, andra vårdåtgärder minskas då till ett minimum. Först vid tre månaders ålder börjar dygnsrytmen bli klarare men även här finns det stora skillnader mellan olika barn. Babyn lugnas ner genom kvällssysslor som upprepas varje kväll. Kvällsrutiner ger trygghet och kontinuitet i babyns liv. Babyns nattliga sömn påverkas också av det som man gör då babyn är vaken: aktiv växelverkan, upplevelser i famnen och tillräcklig utevistelse. Babyns sömn är omväxlande (ytlig och djup sömn). Babyn

36 35 Vanhemmaksi työkirja kan öppna ögonen mitt i sömnen, men sluta dem med detsamma om ingenting avbryter sömnen. Under den ytliga sömnen kan babyn behöva litet hjälp, t.ex. massage eller smekning av nedre ryggen och stjärten. Klappande kan väcka babyn, föräldrarna lär sig veta vad som bäst får deras baby att somna. Babyns rytmiska sömncykel från REM-sömn till djup sömn räcker 50 minuter. Hos en vuxen räcker samma cykel 1½ timme. Då babyn vaknar på natten, är den vuxna ofta i sin djupaste sömn och förstår inte genast vad som är på gång och kan vara irriterad och arg. Om man förstår att babyns och den vuxnas sömncyklar har olika rytm får man krafter för att vakna nattetid. Den egna irritationen beror inte på att man är dålig förälder, utan på skillnaderna i de biologiska klockorna. Många barn sover bra ute. En baby som föds på sommaren kan man i allmänhet ta ut genast. Däremot är det bra att hålla en vinterbaby inne de två första veckorna för att babyns lungor och värmereglering får utvecklas i lugn och ro. Utevistelsen börjas varsamt. Den första dagen är man ute minuter. Köldgränsen för en nyfödd är 10 grader. Den tryggaste sovställningen är på rygg. Man rekommenderar inte att babyn sover på magen, eftersom det ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Man rekommenderar inte heller att babyn sover på sidan, eftersom babyn då lätt vänder sig på magen. I det skedet då babyn själv vänder på sig skall ställningen inte ändras mitt i sömnen. Babyn kan själv byta sovställning vid behov. KÄLLOR Red. Niemelä P, Siltala P, Tamminen T. Äidin ja vauvan varhainen vuorovaikutus SAMT TIPS. Se Hälsovårdscentralens video God natt Lillan och läs broschyren Vauvaperhe valvoo (MLL). Barns gråt är en förmaning: älska mig när jag skriker, när jag väcker dig mitt i natten, när jag stör dig, när jag är uppnosig, när jag är olydig, när jag lämnar dig. Jag är din för alltid. Och du är min. Barnets gråt ( Till en liten baby av Pam Brown) Den nyfödda gråter för att berätta att den är hungrig, trött, rädd, förbryllad eller har ledsamt, kallt, varmt, skav eller smärtor. Föräldrarna lär sig snabbt att skilja åt vad olika slags gråt betyder genom att svara på olika sätt. Man håller barnet nära, smeker det och talar lugnande, sjunger, bjuder på bröstet, byter blöja eller hjälper babyn att somna. Det finns flera olika gråt som kan grovt indelas i t.ex. vanlig gråt, ilsken gråt och smärtgråt. Barnets vanliga gråt, som betyder att det är hungrigt, varierar vanligen rytmiskt mellan skrik, tystnad och andning. Ilsken gråt är i allmänhet mera högljudd än vanlig gråt, d.v.s. kraftigare. Vanlig gråt och ilsken gråt börjar vanligen trevande med gnäll och klagan. Däremot börjar smärtgråt plötsligt och är kraftig och saknar ofta pauser. Om man inte svarar på babyns gråt förvandlas den ofta till att låta som smärtgråt. Föräldern får ofta ångest om babyns gråt pågår länge och babyn inte lätt låter sig lugnas. Det kan kännas lättare om föräldern orkar komma ihåg att babyns gråt alltid signalerar något. Vanligen berättar den att babyn är i behov av famn, sällskap, vård eller omsorg. Det finns stora skillnader i babyns temperament, vilket har betydelse för hur snabbt babyn lugnar ner sig, men babyn gråter aldrig för att retas eller för att den är stygg. Omvänt kan man säga att ett barn som lugnas ner lätt och är belåten med sin tillvaro inte är snäll i ordets egentliga mening. Det är viktigt att föräldern

37 Vanhemmaksi työkirja 36 får hjälp av närstående och vänner med vården av en gråtande baby. Redan korta stunder utan babyn, så man t.ex. kan ta en dusch ensam eller gå ut på en promenad hjälper att orka. Det viktigaste är att man kommer ihåg att babyns gråt är prat. Babyn ber om hjälp för något och lugnar sig i allmänhet när den blivit hörd. Däremot lugnar sig babyn inte av skrik eller skakningar. Skakning skadar babyns hjärna och är därför livsfarligt. Det är naturligt att den vuxna blir trött och får negativa känslor av babyns gråt. Starka känslor hör till föräldraskapet, men man måste också förstå att känslor och gärningar inte är samma sak. Vem som helst blir trött och arg, då sömnen avbryts gång på gång och man är bunden till babyn. Man kan tåla trötthet då man vet att babyn inte gråter för att retas, utan att den alltid då har något att säga. Man talar om kolik då babyn gråter under minst tre dagar i veckan tre timmar i ett streck. I allmänhet börjar kolikbesvären två veckor efter födseln och fortsätter till tre till fyra månaders ålder. Orsaken till kolik är ännu okänd, men beror inte på att babyn sköts illa. Kolikgråten kommer vanligen på kvällen och börjar vanligen ungefär samma tid och pågår i några timmar trots vård. Kolikbebisar växer och utvecklas normalt. Ibland kan babyns besvärliga kvällsrutiner sitta kvar i minnet även om kolikbesvären har upphört, men de blir småningom bortglömda då föräldrarna vänjer babyn vid lugnare kvällsbestyr. Kolikbesvären kan man försöka lindra bl.a. genom babymassage, zonterapi, måttliga klappningar, famn, bärande, bilfärder, vaggande i vagnen, ordentliga rapningar och Disflatyl- eller Cuplaton-droppar (kolik är inte luftbesvär, men kolikbabyn kan också ha luftbesvär). Kom ihåg att det är bra om en läkare i ett ganska tidigt skede undersöker en baby som gråter mycket, eftersom det kan vara frågan om någon sjukdom, t.ex. öroninfektion, som eventuellt kräver medicinsk behandling. Föräldrar har alltid lov och rätt att begära om hjälp och stöd för babyns vård. Det lönar sig att bjuda närstående, släktingar eller vänner, att bekanta sig med babyn så att man vid behov vågar be om hjälp av dem. När man är trött och bekymrad, är det bra att tala med närstående och med rådgivningen, som kan hänvisa till kommunal eller privat hemservice.

38 37 Vanhemmaksi työkirja Känslighet efter förlossningen eller Baby blues Tiden efter förlossningen är det naturligt att mamman blir känslig. Känsligheten kan komma fram som gråtfärdighet, ångest, sömnlöshet, oro och osäkerhet % av nyblivna mammor upplever ökad känslighet efter förlossningen. Detta beror åtminstone delvis på hormonella orsaker. I allmänhet går känslan över av sig själv då vardagen med babyn kommer i gång. MAN KAN OCKSÅ FÅ GRUPPSTÖD VIA FÖLJANDE NÄTADRESSER Äidit irti synnytysmasennuksesta Äimä ry:s webbsidor på adressen: Förbundet för mödra- och skyddshem Alma-keskus ger stöd för tidig interaktion. Stödet är avgiftsfritt för familjer. Bekanta dig också med gemensamma informationssidor för Föreningen för Mental Hälsa i Finland, Förbundet för mödra- och skyddshem och föreningen Äidit synnytysmasennuksen tukena om depression efter förlossningen på adressen: Depression efter förlossningen Ibland kan känsligheten fördjupas till depression. Uppskattningsvis % av mammorna lider av egentlig depression efter förlossningen. För de flesta mammor kommer depressionen som en total överraskning. De vanligaste symptomen på depression är att mamman är allmänt nedstämd, känner stor trötthet, har förlorat livslusten, har sämre koncentrationsförmåga och minne, skuldkänslor och mindervärdeskänslor. Andra symptom är förändringar i aptiten (avmagring eller viktökning), rädsla, ångest och tvångstankar, sömnlöshet eller för mycket sömn, samt tankar om döden. Ibland kan depressionen förorsaka oavbruten flit och oförmåga att vila. Då kan det vara svårt att identifiera depressionen. På rådgivningen använder man som hjälp vid bedömning av depression ett EPDS-test. Testet kan göras under graviditeten och efter förlossningen. Metoder för förebyggande av förlossningsdepression: Sköt om dig! Redan en kort paus i vardagsrutinerna hjälper till att orka. Då man sköter sig själv är det till nytta för babyn och hela familjen. Turas om att ta hand om babyn för att både mamman och pappan emellanåt får sova ostört en hel natt. Babyn behöver vardera föräldern och det är viktigt att den i ett så tidigt skede som möjligt får ett nära förhållande till båda föräldrarna. Tala om för din make, familjemedlemmar och vänner om dina tankar och känslor. Var modig och be om hjälp och stöd av dina närstående! Det lönar sig att i tid söka hjälp mot depression. Tala med hälsovårdaren på rådgivningen eller beställ tid hos en läkare. Man kan också få hjälp mot depression efter förlossningen på familjerådgivningen, hälsovårdsjouren eller på privata läkarstationer.

39 Vanhemmaksi työkirja 38 Lycka är vår blivande familj Att du är så förväntansfull Så lugn och trygg att du somnar lika fort som du brukar Själv ligger jag vaken Men jag är lycklig Babyfamiljens vardag

40 39 Vanhemmaksi työkirja Kärleken lever i vardagen Det finns många olika slags parförhållanden och så skall det vara. Ett parförhållande och dess huvudpersoner formas också med tiden och på basen av olika händelser. Förbli för alltid som du är sägs det i en sång. Förändringar är dock oundvikliga. Då enskilda individer förändras och utvecklas i sin egen riktning, förändras också parförhållandet. Tiden för med sig gynnsamma och utmanande förändringar. Ett barn kan födas i vilket skede som helst av parförhållandet. I allmänhet handlar det först om förälskelse. Då är bilden av den andra kanske i någon mån förskönad. Andra människor får mindre uppmärksamhet om all energi kanaliseras på den älskade. I förälskelseskedet har man ofta en orealistisk syn på partnern, som inte har några irriterande drag. Ibland kan man förälska sig i en person med stora personliga problem fastän det strider mot ens förnuft. Då är förhållandet redan från första början utmanande och stormigt och präglas av väldiga känslosvallningar. Ingen kan leva evigt i en period av fullkomlig lycka eller i ett skede av en förälskelse som är påfrestande. Vardagens realiteter för i allmänhet paret, senast inom tre år från den första förälskelsen, till ett Ögonen öppnas skede. Då får man en ny bild av partnern. En del tycker att partnern har förändrats men man har inte velat se de främmande dragen hos den andra. De har oftast varit synliga ända från början, åtminstone för personer som betraktat paret utifrån. Paret kan också utan att märka det gå över till det andra skedet, som kan vara en klar och njutbar tid av vänskap. I det tredje, Skall jag binda mig vid dig-skedet möter paret den utmaning som baserar sig på olikheterna. De drag som man först förälskade sig i börjar irritera mest. Det tredje skedet visar ofta att parförhållandet är ett förhållande som baserar sig på viljan av att vara tillsammans. Har man vilja och krafter att efter eventuella såranden och missförstånd tillsammans lösa problemen och möta utmaningarna i förhållandet? Om paret tar emot utmaningen kan samvaron fördjupas till det fjärde Livsgemenskap-skedet. Då kan paret relatera motgångarna i rätta proportioner. Man blir inte irriterad på partnerns olika personlighetsdrag eller vanor, utan man kan glädjas över dem. Den andras sätt att göra olika saker är lika fungerande som de egna sätten. Svårigheter som man övervunnit tillsammans har förstärkt förhållandet. Parterna högaktar och respekterar varandra. I vilket skede är ert parförhållande? Är ni i samma skede med er partner? Text: Väestöliitto/ Perheverkko TILLÄGGSUPPGIFTER Väestöliittos Perheverkko erbjuder hjälp till småbarnsföräldrar. Se Internetsidorna pikkulasten_vanhemmat/

41 Vanhemmaksi työkirja 40 Att ordna gemensam tid Babyn snusar i vaggan, men om en stund hörs hjärtskärande gråt. Vi föräldrar gör vårt bästa för att babyn skall ha det bra. Babyn är mittpunkten i vårt liv. Vi är också kvinna och man, ett par och älskande. Hur skall vi komma ihåg det? När har jag senast sagt att jag respekterar och älskar honom/henne? Hur har jag visat det genom mina egna val? Ger jag honom/henne rum att vara sig själv och kan jag glädjas över hans/hennes sätt att vara min partner och förälder till vårt barn? Det är fint, att någon gång ha tid på tumanhand. I babyskedet kan det vara svårt att arrangera sådan tid, men det lönar sig att prioritera förhållandet till partnern. Små artigheter kostar ingenting, men de kan ha stor inverkan. De stärker partnerskapet och ökar saldot på känslobankskontot. Att göra litet men ofta, är en bra princip. Då konflikter uppstår har man råd att lyfta från kontot, utan rädsla för konkurs. Man kan vara artig och vänlig mot sin partner, fastän man är ärlig. Ärlighet är att man berättar om sina önskemål och bekymmer för partnern. Om man tror och antar hamnar man ofta på villospår. Om man kan dela på de svåra sakerna kan de göra förhållandet starkare och svetsa ihop paret. Ett nyckelord i vardagen är att gå med på. Går jag med på att frivilligt stöda min partner? Om vi gör det vinner vi båda respekt och högaktning. Hurudan partner är jag? Är det trevligt att vara i mitt sällskap? Vad väntar jag mig av min partner? Text: Väestöliitto /Perheverkko TILLÄGGSUPPGIFTER Apter, D., Kaimola, K. & Väisälä, L. (toim.) Seksuaalisuus. Cacciatore, R., Heinonen, S., Juvakka, E. & Oulasmaa, M Pysytään yhdessä. Väestöliitto ry Parisuhdevihkonen vekaraperheen vanhemmille. (ingår i moderskapsförpackningen) Väestöliitto ry Toimiva Parisuhde. SAMTALSKORT Se också samtalskorten Frågor om parförhållandet i slutet av arbetsboken! TIPS Läs mer om ämnet i Parisuhdevihkonen vekaraperheen vanhemmille som ingår i moderskapsförpackningen.

42 41 Vanhemmaksi työkirja I en barnfamilj har de vuxna tre huvudroller I familjerna måste man kontinuerligt söka efter balans mellan rollförväntningar och rollbeteende. Vardera partnern måste redan då man börjar sällskapa överväga, hur mycket tid och energi han/hon vill använda för egna och gemensamma angelägenheter. Då föräldrarollerna uppstår vid barnets födsel blir bilden mera invecklad. Den balans som man eventuellt fann tidigare omkullkastas helt. Varje familj måste hela tiden söka efter en kombination som så väl som möjligt motsvarar både barnets utvecklingsbehov och varje familjemedlems personliga behov. I metoden som utvecklats av familjeterapeut Tejo de Bruijn försöker man på ett enkelt sätt konkretisera detta balanserande mellan olika roller: huvudrollerna ritas med cirklar av olika färger och olika storlek. Cirklarnas storlek och plats Genom cirklarnas storlek kan man visa hur mycket personen i fråga använder tid och energi för att bete sig enligt ifrågavarande roll. En mycket stor grön cirkel betyder att största delen av personens tid och energi går till att vara förälder. Eftersom samma beteende kan tjäna flera roller, kan cirklarna gå delvis eller helt på varandra och in i varandra. I vissa situationer är cirklarna helt åtskilda från varandra eller obefintliga, t.ex. om man väntar barnet ensam. Praxis är att mannens roller tecknas till vänster och kvinnans till höger. Då kan man lättare läsa dem när man jämför figurerna med varandra. Tre huvudroller - tre cirklar I metoden utgår man från tanken att varje vuxenmedlem i en barnfamilj har tre huvudroller att sköta, som kan symboliseras av tre cirklar i olika färger: Om familjen består av två vuxna (man och kvinna) och ett barn ser rollernas grundmodell ut ungefär så här: Familjeroller som cirklar Barn Rollen som man/kvinna - blå cirkel Det här är en roll som finns redan innan parförhållandet uppstår och kärnfamiljen bildas. Den innehåller allt som hänför sig till förhållanden och situationer utanför kärnfamiljen, t.ex. egen släkt, egna vänner och bekanta, hobbyn, studier och arbete. Denna roll anges som en blå cirkel. Rollen som make/maka/ sambo: - röd cirkel Denna roll uppstår när man beslutar att ingå ett parförhållande. Den innehåller allt som hänför sig till parförhållandet, såsom samvaro, att göra tillsammans, att dela på med- och motgångar, sexualitet etc. Rollen som make/maka anges som en röd cirkel. Rollen som förälder: pappa-/mammaroll - grön cirkel Denna roll uppstår redan när man börjar vänta det första barnet och senast då barnet föds. Här ingår allt som hänför sig till föräldraskap och förhållandet till barn, såsom vård, omsorg, samvaro och att göra tillsammans, fostran och att fungera som rollmodell. Föräldrarollen anges som en grön cirkel.

43 Vanhemmaksi työkirja 42 Titta på grundmodellerna för parförhållandet från föregående sida. UPPGIFT FÖRE BARNETS FÖDELSE Rita din familjs rollcirklar så som du antar läget vara efter cirka ett halvt år. Rita enligt egen fantasi. Ge ett annat papper till maken. Visa inte din teckning till maken i teckningsskedet. När teckningen är färdig jämför den med din makes teckning. Vilka tankar väcker de? Ni kan också gå igenom teckningarna i grupp och jämföra dem och fundera på den förestående förändringen i ert liv. Ifall du blir fundersam över teckningarna kan du ta upp dem med hälsovårdaren under följande rådgivningsbesök. Text: Tejo de Bruijn, konsulterande socialarbetare, familjeterapeut (ET), Vanda familje- och ungdomsrådgivning.

44 43 Vanhemmaksi työkirja En trygg vuxen skyddar barnet Hemmet är den plats där alla känslor borde vara tillåtna. Vi uppdelar lätt känslorna i goda och dåliga, men alla känslor är nödvändiga och tillåtna även hat och ilska. Det finns situationer när man bör bli arg och vara ilsken, men våld hör inte till gräl. Våld hör inte till gräl Våld i parförhållandet och familjen är snedvriden maktutövning. Våld är den personens problem som brukar våld och beror inte på problemen i parförhållandet. Såväl fysiskt som psykiskt våld är skadligt för barnets tillväxt och utveckling, även om det inte direkt drabbar barnet. Barnet måste få känna trygghet trots gräl mellan de vuxna. Även vid gräl och krissituationer bör den vuxna kunna vara en trygg förälder för barnet. Våld kan förekomma i många former: slag, sparkar, knuffande, mobbning, isolering, sexuellt våld, hånande, skällande, hot, härjande, sönderslagna saker och svartsjuka eller att maken/makan använder familjens tillgångar ensam. Då barnet lever i en familj där man brukar våld lär det sig inte att respektera en annan människas personliga integritet. Våld får barnet att känna stark otrygghet som kan t.ex. komma till uttryck som svårighet att knyta nära förhållanden. Våld eller att hota med våld är inte det rätta sättet att gräla och det är alltid skadligt för alla parter. Familjevåld bryter mot barnets mänskliga rättigheter Enligt Finlands lag har var och en, även barn, grundläggande och mänskliga rättigheter till fysisk och psykisk integritet och trygghet. Även FN:s konvention om barnets rättigheter påminner oss om vårt ansvar och våra skyldigheter gentemot barn. Dess centrala principer är att barnet har rätt att delta, rätt till omsorg, samhälleliga resurser och särskilt skydd. Våld som riktas mot barn betyder, att vara föremål för psykiskt och/eller fysiskt våld, måste bevittna våld samt att leva i en atmosfär av våld. För dessa barn hotar problem och traumatisering. Våld och hot om våld för med sig kontinuerlig rädsla som behärskar barnets liv. Familjen och hemmet är ankarplatser för barnet. De bjuder på trygghet och ser till att vardagslivet löper. Därför drabbar våldet barnet värst om det sker i det egna hemmet. Ibland kan föräldrar eller vårdare tillfälligt tappa behärskningen och skaka babyn när de blir arga eller trötta. Skakningarna förorsakar barnet stora skador och det bör man inte göra. Broschyren - Behandlas varsamt ger råd för hur man sköter och handskas med babyn på ett bra och tryggt sätt. Enligt Finlands lag är fysiskt våld brottsligt också inom familjen. Våld försvinner i allmänhet inte av sig sälv, utan våldet har tvärtom en benägenhet att tillta med tiden. TILLÄGGSUPPGIFTER Parisuhde vihkonen vekaraperheen vanhemmille. Väestöliitto (i moderskapsförpackningen 2007) Broschyren Suuret tunteet, Mannerheims barnskyddsförbund (MLL) / Helena Kokkonen Broschyren Behandlas varsamt. Barnläkarföreningen i Finland

45 Vanhemmaksi työkirja 44 BARNFAMILJENS NÄTVERKSKARTA Familj/släkt Andra viktiga människor Service för barn och familjer Annan service Jämför era kartor i grupp och komplettera i fråga om service så att alla har bra kännedom om servicen på ert område. Barnfamiljens nätverkskarta Denna karta är indelad i fyra delar; familj/släkt, andra viktiga människor, service för barn och familjer samt övrig service. Anteckna på kartan för er viktiga människor och servicen på ert område (namn etc.). I mitten på kartan är ni familjen. Då någon människa eller service är viktig för er, anteckna det nära mittpunkten och er själv. På den yttre ringen antecknar ni sådana personer som ni inte uppfattar som så betydande eller service som ni anlitar mera sällan.

46 45 Vanhemmaksi työkirja SERVICE FÖR BARNFAMILJER PÅ DET EGNA OMRÅDET Hälsostation Rådgivning Hälsovårdaren och telefontid Läkare Internet Familjecenter Hemservice Lekpark Familjehus Familjegrupp Dagvård Familjecafé Invånarhus MLL:s klubb Församl. klubb Andra platser och evenemang det finlandsvenska nätforumet som ordnar träffar.

47 Vanhemmaksi työkirja 46 Bra tips Böcker: Nilsson, Lennart och Hamberger, Lars (1990) Ett barn blir till. Bonniers. (Nilsson, Lennart ja Hamberger, Lars (1990) Syntyy uusi ihminen. Otava) Spock, Benjamin (1987) Sköt om ditt barn. Natur och kultur. (Spock, Benjamin ja Parker, J. Steven (2003) Järkevää lastenhoitoa. Otava) Hirvonen, Hanna (2005) Isä syntymässä. Tammi. Huttunen, Jouko (2001) Isänä olemisen uudet suunnat. PS-kustannus. Kaskinen, Anna-Mari ja Maijala, Marika (2006) Ihmettä ja iloa: runoja vauvakotiin. Kirjapaja. Loivamaa, Ismo (toim.) (2005) Tammen kultainen lastenrunokirja. Helsinki: Tammi. Mantu, Eeva (2006) Musta tulee perhe. Voimakirja yksin odottaville. Helmi. Niemelä, Minni (2006) Imetysopas. Hyvinvointia vauvalle ja äidille. Helmi. Parisuhde vihkonen vekaraperheen vanhemmille. Väestöliitto (i moderskapsförpackningen 2006) Sinkkonen, Jari (1998) Lapsen kanssa hyvinä ja pahoina päivinä. WSOY. Supinen, Veera ja Anttonen, Vesa (toim.) (2006) Baby blues perhekirja. Arktinen banaani. Tahkokallio, Keijo (2001) Kotipesän lämpöä etsimässä. Kirja vanhemmuudesta, rakkaudesta ja rajoista. WSOY. Tahkokallio, Keijo (1995) Myönteinen ajattelu lasten kasvatuksessa: miten sanotaan ei myönteisellä tavalla. WSOY. Yliruusi, Katariina (toim.) (2002) Minussa on kevät. Runoja naiselle, äidille, rakkaalle. Katharos Oy. Österlund, Kalle (1981) Vauva ja sen hoito. Tammi. Dikter: Tove Jansson, Edith Södergran, Antoine de Saint-Exupéry, Åsa Holmgren, Dag Hansen, Siv Andersson, Peter Nilsson, Pat Brown samt okända författare. Internettips: Om föräldraskap: Mannerheims barnskyddsförbund: Folkhälsan: Många olika handböcker om barnavård och föräldraskap Väestöliittos sidor: Familjenätverkets service för småbarnsföräldrar Fungerande parförhållande Den finska evangelisk-lutherska kyrkan: Om hälsa: I problematiska situationer:

48 47 Vanhemmaksi työkirja Samtalskort Bruksanvisning Här finns samtalskort om den kommande babyn och om föräldraskap samt sexualitet, amning och parförhållande. För vardera föräldern finns egna kort om varje tema. Man går igenom frågorna parvis och turvis. Den ena ställer en fråga och den andra svarar, sedan frågar den andra och den som frågat först svarar i sin tur. Frågorna och svaren hjälper er att samtala om det som är viktigt under denna omvälvande livsfas. SAMTALSKORT A FRÅGOR TILL MANNEN OM FADERSKAP SAMTALSKORT B FRÅGOR TILL KVINNAN OM MODERSKAP 1. Hurudan pappa har/hade du? 2. Berätta något riktigt trevligt minne av din pappa Vad gjorde du i allmänhet med din pappa? 4. Vad var bäst i förhållandet mellan dig och din pappa? 5. Vad är du nöjd och vad är du missnöjd med i förhållandet mellan dig och din pappa? 6. Vad vill du föra över från dina föräldrar till ditt föräldraskap? 7. Hurudan är jag månne som förälder? 8. Hurudan önskar du att jag skulle vara? 9. Visa mig en riktigt faderlig min! En sådan min som du har när du byter bajsblöja för första gången! 1. Hurudan mamma har/hade du? 2. Berätta något riktigt trevligt minne av din mamma Vad gjorde du i allmänhet med din mamma? 4. Vad var bäst i förhållandet mellan dig och din mamma? 5. Vad är du nöjd med och vad är du missnöjd med i förhållandet mellan dig och din mamma? 6. Vad vill du föra över från dina föräldrar till ditt föräldraskap? 7. Hurudan är jag månne som förälder? 8. Hurudan önskar du att jag skulle vara? 9. Visa mig en riktigt trött mammas ansikte! Så som du ser ut när jag kommer hem från arbetet fem minuter för sent!

49 Vanhemmaksi työkirja 48 SAMTALSKORT C FRÅGOR TILL PARTNERN OM PARFÖRHÅLLANDET SAMTALSKORT D FRÅGOR TILL PARTNERN OM PARFÖRHÅLLANDET 1. Hej, skall vi först fundera litet på din egen barndom Hur såg dina föräldrars förhållande ut i dina ögon? 3. Hur skiljer det sig från vårt parförhållande? 4. Finns där några likheter? 5. Vad är bra i vårt parförhållande just nu? Och vad är riktigt bra? 6. Berätta om något som jag gjort nu under väntetiden som har känts bra/ trevligt för dig 7. Har du funderat på hur vårt förhållande förändras när babyn har fötts? 8. Vi klarar oss säkert och är de bästa möjliga föräldrarna för vår baby! 1. Hej, skall vi först fundera litet på din egen barndom Hur såg dina föräldrars förhållande ut i dina ögon? 3. Hur skiljer det sig från vårt parförhållande? 4. Finns där några likheter? 5. Vad är bra i vårt parförhållande just nu? Och vad är riktigt bra? 6. Berätta om något som jag gjort nu under väntetiden som har känts bra/ trevligt för dig 7. Har du funderat på hur vårt förhållande förändras när babyn har fötts? 8. Vi klarar oss säkert och är de bästa möjliga föräldrarna för vår baby!

50 49 Vanhemmaksi työkirja SAMTALSKORT E FRÅGOR OM AMNING Frågor till mamman: SAMTALSKORT F FRÅGOR OM AMNING Frågor till pappan eller partnern: 1. Hur blev du ammad? 2. Hur ofta? 3. Hur länge? 4. När började du få tilläggsmat? 5. Vad var det i början? 6. Vad har din mamma berättat om amningen? 7. Och vad har din pappa berättat? 8. Vad tänker du själv om amning? 9. Vilken nytta har du av amning? 10. Vilken nytta har babyn av amning? 11. Och din make och hela familjen? 12. Hur länge vill du själv amma babyn? 13. Var kan man amma? 14. Vad är du rädd för med tanke på amning? 15. Hur kommer man vidare från den situationen? 16. Vem kan hjälpa och ge råd i problematiska situationer? 17. Fortsätt meningen: Vår baby Hur blev du ammad? 2. Hur ofta? 3. Hur länge? 4. När började du få tilläggsmat? 5. Vad var det i början? 6. Vad har din mamma berättat om amningen? 7. Och vad har din pappa berättat? 8. Vad tänker du själv om amning? 9. Vilken nytta har babyn av amning? 10. Vilken nytta har din partner av amning? 11. Och hela familjen? 12. Hur länge tror du det är bra att amma babyn? 13. Var kan man amma? 14. Vad är du rädd för med tanke på amning? 15. Hur kommer man vidare från den situationen? 16. Vem kan hjälpa och ge råd i problematiska situationer? 17. Fortsätt meningen: Vår baby...

51 Vanhemmaksi työkirja 50 SAMTALSKORT G FRÅGOR TILL PARTNERN OM SEXUALITET SAMTALSKORT H FRÅGOR TILL PARTNERN OM SEXUALITET 1. Hur har graviditeten förändrat vårt sexliv? 2. Hurudana känslor väcker min förändrade kropp i dig? 3. Har sex under graviditeten väckt rädslor hos dig? 4. Hur kan jag glädja dig i vårt sexliv? 1. Hur har graviditeten förändrat vårt sexliv? 2. Hurudant stöd önskar du från mig? 3. Har sex under graviditeten väckt rädslor hos dig? 4. Hur kan jag glädja dig i vårt sexliv?

52 Att bli förälder arbetsboken är avsedd för Er nya föräldrar. Arbetsboken är planerad som bredvidläsnings- och självstudiematerial för familjer som deltar i Helsingfors stads familjeförberedelse med olika aktörer. I boken finns information om att vänta en baby samt saker som berör babyfamiljens liv och vardag. Dessutom innehåller boken olika uppgifter och därifrån får man många nyttiga vinkar för olika situationer i vardagen. I boken har man samlat information om varifrån man får stöd och råd vid behov. Terveyskeskus Sosiaalivirasto

L_ l djwh XWhd >WdZXea \ h ]hwl_z_j[jij_z[d ey^ l hz Wl ic XWhd

L_ l djwh XWhd >WdZXea \ h ]hwl_z_j[jij_z[d ey^ l hz Wl ic XWhd Vi väntar barn 29:e upplagan THL Institutet för hälsa och välfärd Illustrationerna: Taru Castren ISBN 978-952-245-282-5 281-8 (tryckt) ISBN 978-952-245-282-5 (webb) Erikoismedia Graphic Oy, Helsingfors

Läs mer

Idag är rätta dagen. Guide för dig, som tänker sluta röka

Idag är rätta dagen. Guide för dig, som tänker sluta röka Idag är rätta dagen Guide för dig, som tänker sluta röka Det lönar sig alltid att sluta! Det går att sluta röka oberoende av hur länge eller hur mycket du har rökt. Att sluta är ett beslut, som du inte

Läs mer

TONE AHLBORG. Lust och samliv. att må bra i sin parrelation som nybliven förälder

TONE AHLBORG. Lust och samliv. att må bra i sin parrelation som nybliven förälder TONE AHLBORG Lust och samliv att må bra i sin parrelation som nybliven förälder TACK TILL Barnets Lyckopennings stipendiefond, som delas ut av Synskadades Riksförbund och Svenska Barnmorskeförbundet. 2008

Läs mer

Den här boken. Epilepsi är något du har. Epilepsisjuksköterskan Birthe Borre

Den här boken. Epilepsi är något du har. Epilepsisjuksköterskan Birthe Borre Den här boken är avsedd att fungera som grundläggande information till dig som har epilepsi och till dina anhöriga, vänner och arbetskolleger. Det är viktigt att öka kunskapen om epilepsi och därmed motverka

Läs mer

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri Fimpa Nu! bli rök- och snusfri Allt du sparar Allt du vinner Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall Hallå där du som röker eller snusar! Funderar du på att sluta? Klokt

Läs mer

tytti solantaus bilder: antonia ringbom

tytti solantaus bilder: antonia ringbom tytti solantaus bilder: antonia ringbom innehållsförteckning förord 3 vad är psykisk ohälsa? 4 förändringar i känslolivet 5 förändringar i beteendet 6 tankestörningar 6 vad beror den psykiska ohälsan på?

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Kan inte äta, vill inte äta? - Om en behandlingsmodell av matvägran

Kan inte äta, vill inte äta? - Om en behandlingsmodell av matvägran Kan inte äta, vill inte äta? - Om en behandlingsmodell av matvägran av Ingalill Ek 1. Förord På Folke Bernadottehemmet i Uppsala har vi under många år arbetat med behandling av ätsvårigheter hos barn med

Läs mer

STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE GUIDER 7. Att spänna sig är en del av livet en guide för studerande

STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE GUIDER 7. Att spänna sig är en del av livet en guide för studerande STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE GUIDER 7 2011 Att spänna sig är en del av livet en guide för studerande 1 Utvärderad av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsovårdsstiftelse Beställningar:

Läs mer

Om livet känns. hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor

Om livet känns. hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor Om livet känns hopplöst Stöd till självmordsnära medmänniskor Författare: Skriften är framtagen av Nationella rådet för självmordsprevention, tillsatt av Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet, i samarbete

Läs mer

Det motiverande samtalet om tobaksvanor Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson

Det motiverande samtalet om tobaksvanor Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson Det motiverande samtalet om tobaksvanor Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson Varje människa vill bli sedd, hörd, förstådd och respekterad. Om konsten att lyssna och i ett samtal både fokusera på tobak och

Läs mer

100 sätt att börja Älska sig själv

100 sätt att börja Älska sig själv 100 sätt att börja Älska sig själv Ta inte dig själv på för stort allvar! Det leder aldrig till något bra, haha. Om du kan skratta åt sig själv, är du på god väg. Bli kär i dig själv. Tänk på vad som gör

Läs mer

Emotional Freedom Techniques

Emotional Freedom Techniques - EFT Introduktion till Emotional Freedom Techniques Kjell & Ann-Sofi Forsberg Center för Energipsykologi Copyright Kjell & Ann-Sofi Forsberg december 2010-12-01 0411-52 70 30 www.eftsweden.se - EFT Innehållsförteckning

Läs mer

Mer tid för själen. En bok om hur vi alla kan bli lyckligare i grunden - känna mer frid, balans och samhörighet i vardagslivet. av Per-Anders Hedlund

Mer tid för själen. En bok om hur vi alla kan bli lyckligare i grunden - känna mer frid, balans och samhörighet i vardagslivet. av Per-Anders Hedlund Mer tid för själen En bok om hur vi alla kan bli lyckligare i grunden - känna mer frid, balans och samhörighet i vardagslivet av Per-Anders Hedlund Det finns en fridfull, lugn plats. Det finns en förnöjsamhet

Läs mer

Tack! Claes Andersson samt efterlevande till Bo Setterlind och Pär Lagerkvist för att vi får använda oss av era dikter.

Tack! Claes Andersson samt efterlevande till Bo Setterlind och Pär Lagerkvist för att vi får använda oss av era dikter. 1 Tack! Claes Andersson samt efterlevande till Bo Setterlind och Pär Lagerkvist för att vi får använda oss av era dikter. Ett stort tack även till Britt-Mari Granath för värdefull redaktionell hjälp. Femte

Läs mer

Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom

Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom Anna sitt här och ta det lugnt och koppla av. Själva springer dom omkring som tokar. Vad är detta för konstigt ställe!? Jag blir så stressad och orolig

Läs mer

Ha astma och vänta barn

Ha astma och vänta barn Om astma för gravida Ha astma och vänta barn Hej, har du fått smått i tankarna? Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och

Läs mer

SMAKEN AV VATTEN En antologi om god vård, bemötande och etik

SMAKEN AV VATTEN En antologi om god vård, bemötande och etik SMAKEN AV VATTEN En antologi om god vård, bemötande och etik Smaken av vatten En antologi om god vård, bemötande och etik Redaktör, Ulla Hanson Green Qulturum 2008 ISBN-nummer 978-91-976015-4-2 Redaktion

Läs mer

Från utmattning till balans. - ett befrielsearbete i vardagen. olle hallgren (ollehallgren@hotmail.com)

Från utmattning till balans. - ett befrielsearbete i vardagen. olle hallgren (ollehallgren@hotmail.com) Från utmattning till balans - ett befrielsearbete i vardagen olle hallgren (ollehallgren@hotmail.com) ord före Följande text är ett försök att sammanfatta mina erfarenheter från hundratals möten med individer

Läs mer

Barnmöteslektioner som fungerar

Barnmöteslektioner som fungerar Barnmöteslektioner som fungerar 1 Presentation Lektioner som fungerar 2 Förord 2 Innan ni börjar 3 Bibelns syn på barn 6 2 De fyra viktigaste 4 lektioner 7 Till dig som ledare 7 1. Gud älskar mig 8 2.

Läs mer

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning?

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? 1 Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? Lisbeth Pipping C-uppsats vid institutionen för psykologi; Göteborgs universitet, 2001 2 Hur ser hjälpen ut när det gäller

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för par där någon av er ska göra utlandstjänst 1 2 INNEHÅLL Allmän information 3 När man är ifrån varandra... 4 Tiden före insatsen 6 Vad är det som gör att vissa vill åka på insats?

Läs mer

Vem är jag? Text: Birgitta Andersson, Gunilla Olsson Bild: Gunilla Olsson Layout: Eva Larsson Dataprogram: Simeon Sapranidis

Vem är jag? Text: Birgitta Andersson, Gunilla Olsson Bild: Gunilla Olsson Layout: Eva Larsson Dataprogram: Simeon Sapranidis Vem är jag? Många barn, personer har en dålig självbild. Genom kunskap om det fysiska-jaget, tanke-jaget, känslo-jaget och det sociala-jaget ges hjälp att reflektera över sig själv, bemötandet av andra

Läs mer

Det goda livet. En studiehandledning från Landstinget Sörmland om hur vi kan må bättre

Det goda livet. En studiehandledning från Landstinget Sörmland om hur vi kan må bättre Det goda livet Påverka resten av ditt liv! Med Det goda livet vill vi landstingspolitiker inspirera och locka till diskussion kring hälsan. Vi vill att du tillsammans med andra sörmlänningar funderar över

Läs mer

Med kunskap blir även livet med Alzheimers lite lättare

Med kunskap blir även livet med Alzheimers lite lättare Med kunskap blir även livet med Alzheimers lite lättare Praktiska råd till dig som vårdar en demenssjuk person hemma Innehåll 1 TRYGGHET Stöd för minnet, förebyggande av olycksfall, mediciner, trygghetskänsla

Läs mer