REDOGÖRELSE ARBETEN, SOM VARIT BEGAGNADE FÖR UNDERVISNINGEN
|
|
- Frida Maj-Britt Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ; Berättelse om statens elementarläroverk för gossar läsåren : Berättelse om statens allmänna läroverk läsåret ; Berättelsen om folkskolorna för åren Berättelserna är utarbetade av Ecklesiastikdepartementet. I Berättelsen om folkskolorna för år 1882 ingår: Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till år 1842, s Primiäruppgifter och berättelser om folkskoleväsendet från och med år 1842, s och Öfversigt af folkskoleväsendet under åren , s Föregångare: Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren - Stockholm, Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning. Efterföljare: Folkskolorna / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: /21, 1929/30. Lärarutbildningen / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1916/ /22, 1927/28 ; läsåren 1928/29 t.o.m. 1938/39 Statens allmänna läroverk / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1911/ /20. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Undervisning (Tab ). Elever i icke-obligatoriska skolor / [Statistiska centralbyrån ; utarb. av Margit Vinge]. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1977:11). Elever i obligatoriska skolor Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1974:5). BISOS P digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 Den digitala versionen har kompletterats med serie- och volymuppgift på titelsidan. urn:nbn:se:scb-bi-p0-9981l
3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. P) UNDERVISNINGSVÄSENDET. 42: BILAGA. REDOGÖRELSE FÖR DE ARBETEN, SOM VARIT BEGAGNADE FÖR UNDERVISNINGEN I LÄSEÄMNEN, VÄLSKRIFNING OCH ÖFNINGSÄMNEN VID DE SVENSKA ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH PEDAGOGIERNA UNDER LÄSEÅRET JÄMTE UPPGIFT OM DE LÄROVERK, DÄR HVARJE ARBETE ANVÄNDTS. UTARBETAD AF K. H. KARLSSON. (Bilaga till Berättelsen om Statens allmänna läroverk för gossar läseåret ) CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM,
4 INNEHÅLL. Text. Inledning sid. 3. Böcker, som användts vid undervisningen i läseämnen» Arbeten, som användts vid undervisningen i välskrifning och öfningsämnen» Tabellbilagor. 1. Arbeten använda vid undervisningen i läseämnen. A) Kristendom sid B) Modersmålet» C) Tyska språket» D) Franska språket» E) Engelska språket» F) Latinska språket» G) Grekiska språket» H) Matematik» I) Naturvetenskap» J) Historia och geografi» K) Filosofi» Arbeten använda vid undervisningen i välskrifning och öfningsämnen. I) Välskrifning sid. 96, 97. II) Teckning» III) Musik» IV) Gymnastik och militäröfningar» Alfabetiskt register till Tab. 1 och 2» Rättelser» 130.
5 INLEDNING. I Berättelseo om statens allmänna läroverk för gossar läseåret 1 ST»» 77 voro intagna (Tab. 15 och 1?) förteckningar öfver de böcker och arbeten, som under detta läseår begagnats för undervisningen i läseänmen samt välskrifuing och odlingar vid elementarläroverken och pedagogierna. I dessa förteckningar angåfvos äfven för hvarje arbete de läroverk, vid hvilka det användts, samt under särskild tabellform dessas antal, med fördelning efter olika slag af läroverk. 1 de tre följande berättelserna, således senast i berättelsen för läseåret , infördes fortsättningar af dessa förteckningar, upptagande de böcker ocli arbeten, hvilku icke funuos i den eller de föregående förteckningarna,, jämte uppgift om de läroverk, hvarest de användts. DS, detta system emellertid inedförde ständigt växande svårigheter vid utarbetandet af förteckningarna samt äfven gjorde deras begagnande allt obekvämare, meddelades i berättelsen för läseäret , att det bibliografiska arbetet skulle upptagas ånyo först i berättelsen för läseåret , i hvilken skulle lämnas ili>h en fullständig förteckning öfver då använda böcker och arbeten, utarbetad i (hufvudsaklig) öfvereusstämmelse med förteckningen från läseåret 187(> 77, dels en särskild förteckning öfver de för skolundervisningen särskildt afsedda eller därmed jämförliga böcker, som användts under läseåren , men ej funnos upptagna hvarken i de förut utgifna förteckningarna för läseåren 18ff 18 g eller i den nyss nämnda förteckningen för läseåret Vid upprättandet af den i Berättelsen för läseåret intagna förteckningen (Tab. 2) modifierades dock denna plan för det bibliografiska arbetet så till vida som den i andra rummet omnämnda särskilda förteckningen uteslöts. Upprättandet af en sådan förteckning befanns nämligen kräfva ett arbete, som icke ansågs stå i lämpligt förhållande till resultatets värde. Det skulle hafva blifvit nödvändigt att fullständigt genomgå alla hithörande uppgifter i samtliga årsredogörelserna för läseåren 18 ^- 18 och jämföra dessa uppgifter med de fem förteckningarna för åren 18ZS 18Jg och 18 g. Genom detta synnerligen tidsödande arbete skulle man visserligen erhållit en förteckning öfver de böcker, som under loppet af tiden 18 J 18 både införts och upphört att användas. Men det ansågs tämligen säkert, att det ojämförligt öfvervägande antalet af dessa arbeten icke vunnit någo+ allmännare insteg, och att således kännedomen om dem vore af underordnadt värde. På samma grunder har också i den här meddelade redogörelsen öfver de böcker och arbeten, som under läseåret varit begagnade för undervisningen vid de allmänna läroverken och pedagogierna, icke någon hänsyn tagits till de under den mellanliggande tio-års-perioden 1 Sjjy ISjjjj begagnade undervisningsböckerna. Det må dock icke förnekas, att själfva förteckningen genom ett motsatt tillvägagående skulle såsom bibliografiskt arbete erhållit ett större värde. 1 fråga om plan och uppställning ansluter sig denna redogörelse helt och hållet till sin närmaste föregångare, den för läseåret Liksom denna är den hufvudsakligen grundad på årsredogörelsernas uppgifter. I gällande»plan för allmänna läroverkens ärsredogörelser» föreskrifves beträffande dessa uppgifter, att under mom. 4 skall lämnas en redogörelse för begagnade läroböcker och genomgångna lärokurser i läseämnena, hvarvid de i läseämnena begagnade läroböcker m. m. böra först uppgifvas i samlad förteckning, ordnad efter ämnena. Om man frånser, att vid Stockholms Realläroverk lämnats två förteckningar, nämligen först en öfver läroböcker och sedan en öfver läseböcker, öfversättningsböcker, hjälpböeker m. m., samt att vid Katarina och Jakobs läroverk i Stockholm hänvisats till de högre läroverk därstädes, i sammanhang med hvilkas årsredogörelser deras egna utgifvas, äro inga egentliga afvikelser från denua planens föreskrift att anteckna 1 ). Till förtydligande af den i ofvannämnda»plan» meddelade föreskriften om förteckning öfver begagnade»läroböcker m. m.», lämnades i en den 17 Mars 1890 utfärdad P. M. för afgifvandet af uppgifter i årsredogörelserna för allmänna läroverken och pedagogierna en närmare anvisning, hvari jämte läroböcker äfven nämndes nläseböcker samt ordböcker, kartböcker och andra hjälpredor;», men denna anvisning synes icke vid alla läroverk blifvit tillräckligt uppmärksammad. Sålunda saknas för de allra flesta uppgifter rörande väggkartor, väggplanscher och annan undervisningsmateriel, vid många ha ej heller ord- ) För högre allm. läroverket å Södermalm och högre allm. läroverket i Halmstad äro förteckningarna uppställda i tabellform, med fördelning af de använda arbetena både efter läaeämnen och klasser, hvarigenom samma arbete i flera fall mast upptagas två eller flera gänger.
6 4 böcker, matematiska tabellverk och kartböcker blifvit upptagna, och äfven i fråga om använda läro- och läseböcker äro uppgifterna för vissa läroverk icke alldeles fullständiga. För att åtminstone i någon mån afhjälpa denna sistnämda brist, hafva äfven uppgifterna om genomgångna lärokurser blifvit rådfrågade. I ofvan anförda»plan» mom. 11, föreskrifves äfven, att hvarje boktitel bör angifvas så noggrannt, att intet missförstånd kan äga rum. Denna föreskrift, som ytterligare framhölls och utvecklades i ofvannämnda»p. M.», har dock vid primäruppgifteruas affattande i flera fall icke blifvit uppmärksammad, och på grund häraf har det stundom ej varit möjligt att, där två eller flera arbeten med snarlika titlar blifvit af samma författare utgifna, afgöra, hvilket arbete genom en viss uppgift afses. Någon gäng kan detta förhållande hafva berott på själfva det begagnade arbetets titel så finnas t. ex. af Roths Geografi två olika bearbetningar, hvilka båda af författaren tilldelats ordningsnumret 2 men i det öfvervägande antalet fall skulle det utan. svårighet låtit sig göra att komplettera uppgiften så, att ingen osäkerhet behöft förefinnas. 1 ) Vid bearbetningen af uppgifterna har, på samma sätt som i föregående förteckningar, så vidt möjligt varit, för hvarje arbete meddelats fullständig titel samt upplysning rörande tryckår för första upplagan, tryckår för den sista upplagan, som utkommit före 1899 års slut, samt utgifningsoeh tryckort, sidotal och boklådspris för denna upplaga. Dessa upplysningar hafva för svenska arbeten hämtats direkt ur de exemplar, som förvaras i Kungliga biblioteket, och för utländska arbeten ur där tillgängliga bokkataloger. Vid klassifikationen af arbetena hafva i allmänhet samma grundsatser följts som i närmast föregående förteckning. Så hafva t. ex. i afd. G G under rubriken»språkläror» innefattats icke blott språkläror och elemeutarböcker, utan äfven öfversättnings- och tal-öfningar, samt i afd. G till och med där inordnats en läsebok. I gällande»plan för allmänna läroverkens årsredogörelser» föreskrifves äfven, att de vid undervisningen i teckning använda ritkurser m. m. och de vid undervisningen i musik använda arbeten böra i årsredogörelsen angifvas. Däremot meddelas ingen sådan föreskrift med afseende på undervisningen i välskrifning samt gymnastik- och militäröfningar. Också saknas uppgifter om använda arbeten i välskrifning för 28 läroverk, nämligen 11 högre, 7 femklassiga och 8 treklassiga allmänna läroverk samt 2 tvåklassiga pedagogier; med afseende på gymnastik- och militär-öfningar åter finnas uppgifter om använda arbeten blott för 11 läroverk, nämligen 7 högre, 2 femklassiga och 2 treklassiga allmänna läroverk. Däremot saknas med afseende på teckningsundervisningen helt och hållet uppgifter om läroböcker m. m. blott för 4 högre läroverk. Vidare saknas helt och hållet uppgifter om de vid undervisningen i musik använda arbetena för 13 läroverk, där sådan undervisning förekommit, nämligen 5 högre, 2 femklassiga och 5 treklassiga allmänna läroverk samt 1 enklassig pedagogi. Dock bör anmärkas, att dessa uppgifter, särskildt i fråga om musikarbeten, ofta äro ganska ofullständiga eller otydliga. På grund häraf har utarbetandet af Tab. 2 erbjudit ganska stora svårigheter, och i många fall har det icke varit möjligt att afgöra, hvilka arbeten genom uppgifterna afsetts. Böcker, som användts vid undervisningen i läseämnen. I nedanstående tabell meddelas en öfversikt af antalet vid undervisningen använda arbeten inom de skilda läsämnena. Vid upprättandet af densamma ha äfven medräknats de arbeten, hvilka såsom särskildt upptagna under någon annan ämnesgrupp i själfva förteckningen sakna eget ordningsnummer, äfven som de hvilka, ehuru anförda såsom själfständiga upplagor, dock i afdelningarna B) c:»svenska vittra författares arbeten» och B) f:»dansk och norsk litteratur» upptagits under ett och samma nummer. Slutligen ha också de i afdelningen P):»Historia och geografi» anförda a- och b-numren räknats som själfständiga arbeten. Härigenom blifva i några fall såväl själfva afdelningarnas slutsiffror något olika dem som meddelas i förteckningen, som äfven hela den slutliga summan högre än den man erhåller genom hopsummering af afdelningarnes slutsummor såsom de te sig i förteckningen (Tab. 1). För jämförelses skull meddelas också motsvarande siffror ur års förteckning. Öfversikt af antalet arbeten, som användts vid undervisningen i läseämnen. l ) I en del fall ha närmare upplysningar genom brefräxling med vederbörande rektorer inhämtats.
7 5 ') Skillnaden mellan denna summa och den i Berättelsen för 188!) 00 sid. 14 meddelade summan beror pä att de särskilda editionerna af Runebergs och Tegnérs skilda arbeten räknats som särskilda nummer, då de däremot i Beriittelseu sammanförts under samma nummer som Runebergs och Tegnérs Skrifter. Drager inan ifrån dessa summor 1052 och 871 det antal arbeten, 19 för och 18 för , som användts i tvänne ämnen, erhåller man slutsummorna 852 för och 1034 för , utvisande antalet af de läroböcker, som under dessa år användts vid undervisningen. De använda läroböckerna ha således under dessa tio är ökats med 182 stycken. Tager man de särskilda afdelningarna i beaktande, finner man dock, att någou minskning ägt rum uti ämnena kristendom och modersmålet. Eljes har ökning ägt rum uti alla ämnen. Minst är denna uti matematik och naturvetenskap, störst uti tyska och engelska språken. For öfrigt hänvisas till tabellens siffror. Dock må anmärkas, att i fråga om språken ökningen i själfva verket icke torde vara fullt så stor som siffrorna gifva vid handen. Bland språklärorna i de lefvande språken ha nämligen nu upptagits några till åskådningsundervisningen hörande arbeten, hvilka saknas i Förteckningen af år , och vidare har genom direkt korrespondens med läroverkens rektorer full- ) Skillnaden mellan denna och den i Berättelsen för I8S0 90 meddelade snmman beror dels på den i föregående spalt not l anförda olika beräkningsgrunden och dels på att här uteslutits de i hebreiska språket begagnade arbetena.
8 6 ständigare uppgifter rörande text-böckerna erhållits för denna förteckning' än för den af år Naturligtvis härrör största delen af de vid undervisningen använda arbetena från svenska författare. I hvad mån utländska arbeten varit använda, framgår af följande två tabeller, af hvilka den första angifver antalet utomlands utgifna skrifter och den andra antalet öfversättningar eller bearbetningar af utländska arbeten. Äfven här meddelas motsvarande siffror från Förteckningen Antalet utom Sverige utgifna arbeten, som användts vid undervisningen i läseämnen. Antalet vid undervisningen i läseämnen använda öfversättningar eller bearbetningar af utländska arbeten.
9 där de utgifvits, finner man, att 95 äro af tysk, 25 af dansk eller norsk, 3 af finsk, 1 af fransk och 2 af engelsk härkomst. Bland de tyska arbetena finnas 33 editioner af latinska eller grekiska författare. De 3 i Finland utgifna arbetena äro alla affattade på svenska språket. Med afseende på den senare af de två föregående taballerna bör nämnas, att vid dess upprättande endast titelbladens uppgifter varit anlitade. I denna tabell äro icke upptagna öfversättningar af bibeln, Luthers katekes, ej heller vittra författares arbeten i svensk öfversättuing och editioner af Euklides Elementa. Tabellen utvisar att en ganska stor minskning uti användandet af öfversättningar och bearbetningar från främmande språk under denna 1 O-års-period ägt rum. Af de använda arbetena äro 30 öfversättningar från tyskan, 12 fråu danskan, 3 från isländskan och 2 från engelskan. Bland de i förteckningen upptagua arbetena finnas naturligtvis åtskilliga, som ej egentligen äro afsedda för skolundervisningen, t. ex. svenska vittra författares arbeten, utförligare haudböcker och zoologiska planschverk. Att åtskilja dessa skulle visserligen vara af vigt, om man t. ex. ville undersöka, huru stor del af de i Sverige till skolundervisningens tjänst utgifna arbetena kommit till användning vid de allmänna läroverken; men en sådan undersökning kan icke utan alldeles särskilda hjälpmedel utföras. Äfven oberoende af en sådan undersökning skulle det utan tvifvel äga sitt intresse att söka bestämma antalet i olika ämnen använda arbeten, som tillhöra skolbokslitteraturen, men då gränsen mellan skolböcker och icke-skolböcker i många fall är ytterst svår att draga, skulle resultatets värde kunna vara tvifvel underkastadt, och något försök i nämnda riktning har därför hvarken i denna eller den för tio år sedan utgifna Berättelsen blifvit gjordt. Däremot finnes det inom själfva skolbokslitteraturen en grupp af arbeten, hvilkas antal det kan vara af intresse att lära känna, nämligen de läroböcker, som egentligen äro afsedda för folkskolan. I följande tabell meddelas en öfversikt af dessas antal, för så vidt titeln därom lämnat upplysning, hvarvid upptagits både de, som blott angifvits vara afsedda för folkskolor (inklusive folkhögskolor och folkskolelärare-seminarier), och de, som angifvits såsom afsedda både för folkskolor och allmänna läroverk. Motsvarande siffror ur Berättelsen för meddelas äfven. 7 Antalet af de utom Sverige utgifua arbetena, som anväudts vid undervisningen, har således under denna 1 O-årsperiod ökats ganska betydligt, från 182 till 253. Den hufvudsakliga ökningen faller därvid på de tyska, engelska, latinska och grekiska språken och särskildt på de i dom använda textböckerna (läseböcker och vittra författares arbeten). Uti modersmålet och matematik ha däremot de utländska arbetena något minskats. Frånräknar man de utom Sverige utgifna skrifterna af tyska, franska och engelska vittra författare, hvilka skrifter till största delen äro utgifna i Tyskland, och fördelar de öfriga efter landet, Antalet för folkskolor afsedda arbeten, hvilka användts för undervisningen vid de allmänna läroverken och pedagogierna.
10 8 Antalet af dessa for folkskolor och folkhögskolor egentligen afsedda läroböcker, som äfven användts vid de allmänna läroverken och pedagogierna, har sålunda under denna tioårs-period i hög grad förminskats. I allmänhet hafva de också endast användts vid ett fåtal läroverk. Undantag därifrån göra dock Läsebok för folkskolan, som begagnats vid 70 läroverk, och Norlén, W. och Lundgren, F.: Biblisk historia för folkskolan vid 42 läroverk. Äfven Roth, M.: Geografisk atlas för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser har begagnats vid ett stort antal läroverk, men deras exakta antal är omöjligt att uppgifva, då uppgifternas ofullatändighet lägger hinder i vägen för en fullständig boskillnad mellan detta arbete och andra kartverk af samma författare. Det är redan påpekadt, att i förteckningen för hvarje arbete, så vidt möjligt, uppgifvits tryckåret dels för första upplagan, dels för den sista upplaga, som utkommit före Genom att bearbeta dessa uppgifter kan man lära känna dels i hvad mån den äldre undervisningslitteraturen, fortfarande användts, vare sig i oförändradt eller föryngradt skick, dels i hvad mån nya arbeten vunnit insteg. Vill man utföra en sådan undersökning, är det dock bäst att lämna utom räkningen bibeln samt psalm- och bönböcker, äfvensom normalupplagan af Luthers katekes, för hvilka arbeten undersökningen ej äger någon betydelse. Af ungefär samma anledning kunna lämpligen utesluta» svenska och andra moderna vittra författares arbeten; hvad angår kartböcker, så äro uppgifterna beträffande derastryckår alltför ofullständiga, för att undersökningen med hänsyn till dem skulle kunna gifva något säkert resultat, och hafva de därför uteslutits. Äfvenledes har ansetts lämpligt att utesluta alla utom Sverige tryckta arbeten. Fördelar man nu de återstående arbetena efter sista upplagans tryckår (sista delens, när arbetet består af flera delar med olika tryckår), så erhåller man nedanstående tabell. Fördelning af de för undervisningen i läseämnen afsedda arbetena efter sista upplagans tryckår. Af denna tabell framgår, att mer än två femtedelar af de i denna upptagna arbetena utkommit eller utgifvits i ny upplaga eller omtryck under femårs-perioden (delvis med 1890) och något mer än två tredjedelar under tioårs-perioden De arbeten, af hvilka efter 1879 inga upplagor utkommit, utgöra endast något mer än Vi o a^ ^el a antalet. En ej ringa omsättning synes således äga rum inom läroboks-litteraturen. Jämföras dessa siffror med de motsvarande i berättelsen för finner man visserligen procenttalet (43,9) för nyutkomna
11 9 eller i nya upplagor utgifua arbeten for femårs-perioden vara något mindre än för femårs-perioden (47,9), men däremot skillnaden mellan procenttalen för tioårs-perioderna (66,6) och (68,1) af föga betydenhet. Inom de olika läseämnena råda dock ganska stora olikheter i afseende på användningen af nya arbeten eller nya upplagor af äldre arbeten. Om man frånser det lilla ämnet filosofi, af hvars fåtal (endast 7) arbeten ingen slutsats kan dragas, användes talrikast nya (fr ) utgifna arbeten eller upplagor inom tyska språket, 67 proc. och därefter inom engelska språket med 50 proc. Minsta procenttalen träffas inom de döda språken, grekiska med 4,7 proc. och latin med 29 proc. Beträffande för öfrigt användning af arbeten från särskilda perioder inom särskilda ämnen, torde det vara tillräckligt att hänvisa till tabellen, hvarur de relativa talen med lätthet erhållas. Det kunde visserligen vara af ett visst intresse att fördela arbetena med hänsyn till den tidpunkt, då första upplagan utkom, för att undersöka i hvad mån den nu använda undervisningslitteraturen är af äldre ursprung. En dylik undersökning har dock icke ansetts löna mödan att företaga, då de äldre läroböckerna i allmänhet omarbetats genom senare upplagor och de äldsta upplagorna knappast någonstädes användas. En fördelning efter den tidpunkt de verkligen använda upplagorna af lärobokslitteraturen utkommit omöjliggöres af de bristande primäruppgifterna. Ehuru den olika fullständigheten i uppgifterna gör det omöjligt att med full säkerhet för hvarje särskildt läroverk utröna antalet af begagnade arbeten, bör likväl en undersökning rörande dessa förhållanden åtminstone i de flesta fall lämna ett nöjaktigt resultat, och om dels för hvarje läseämne, dels för alla läseämnen tillsammans medeltal beräknas, så kan osäkerheten för ett eller annat läroämne vid ett eller annat läroverk icke betydligt inverka på dessa medeltal. En beräkning har därför utförts rörande medeltalet använda arbeten vid högre och femklassiga allmänna läroverk. En dylik beräkning har däremot icke kunnat utföras för de treklassiga läroverken och pedagogierna, enär i det stora flertalet af dem undervisningen blifvit utsträckt äfven till högre klasser. Vid denna beräknings uppgörande hafra dock uteslutits de högre och femklassiga läroverk, som under läseåret icke varit fullständiga på båda linierna. Af högre läroverk hafva således tagits i betraktande blott 21, nämligen det å Södermalm och Nya elementarskolan i Stockholm samt de i Upsala, Gefle, Linköping, Norrköping, Skara, Örebro, Nyköping, Falun, Jönköping, L'ind, Malmö, Karlskrona, Helsingborg, Kalmar, Karlstad, Östersund, Umeå, Luleå och Visby; af femklassiga läroverk hafva tagits i betraktande 18, nämligen Katarina och Östermalms läroverk i Stockholm samt de i Norrtelje, Enköping, Söderhamn, Eksjö, Vadstena, Mariestad, Lidköping, Sköfde, Eskilstuna, Karlshamn, Landskrona, Uddevalla, Göteborg, Kristinehamn, Piteå och Haparanda. På detta sätt har nedanstående tabell erhållits, till hvilken äfven fogats motsvarande siffror hämtade från års berättelse. Antal böcker, som användts vid särskilda läroverk läseåret och I fråga om slutsiffrorna för samtliga ämnena har således under denna 10-års-period en ganska afserärd ökning ägt rum. Beträffande åter de särskilda läroämnena har dock en minskning i medeltalen ägt rum för de högre läroverken uti kristendom och modersmålet samt för de famklassiga läroverken uti kristendom och matematik. Största antalet läroböcker har enligt medeltalen vid de högre läroverken begagnats uti modersmålet och tyska språket därnäst i latin samt historia och geografi; minsta antalet åter i filosofi, kristendom och grekiska. Vid de femklassiga läroverken förete ämnena historia och geografi samt modersmålet de högsta medeltalen, därnäst komma tyska språket och naturvetenskapen, och sist franska språket. De stora olikheterna i frekvensen för de i förteckningen upptagna arbetena, i det att några användas vid ett mycket stort antal läroverk, andra vid blott några få eller till och med blott vid ett enda läroverk, bero i vissa fall tydligen på ämnets egen natur. Så är t. ex. klart, att bibeln och psalmboken måste förekomma vid alla läroverk, under det att å andra sidau valfriheten i fråga om svenska, danska, norska tyska, franska och engelska vittra författares arbeten fullkomligt förklarar den ringa användningen af flera bland dessa arbeten. Samma förhållande gäller äfven om editioner af latinska och grekiska författares skrifter samt några andra grupper af arbeten. Hvad angår ordböcker, matematiska tabellverk och kartböcker, så äro uppgifterna för dem alltför ofullständiga, för att den skenbart ringa frekvensen för vissa bland dessa arbeten skulle kunna berättiga till några slutsatser. Vill man verkställa en undersökning beträffande frekvensen för arbeten inom olika läseämnen, bör man därför helst afskilja de slag af arbeten, om hvilka nu varit fråga, ocli till hvilka torde kunna räknas följande i enlighet med öfversikten å sid. 4 och 5 specificerade grupper: biblar samt psalm- och bön-böcker (A i a); historiska läseböcker, som användts vid undervis- 2
12 10 Fördelning af en del vid undervisningen begagnade arbeten efter antalet läroverk, där de användts.
13 11 Fördelning af en del vid undervisningen begagnade arbeten efter antalet läroverk, där de användts (forts.). ningen i modersmålet (senare delen af B: b); svenska och andra moderna vittra författares arbeten (B : c, B: d och senare delarne af Bif, C: b, D:b och E:b); fornnordisk litteratur och mytologi (B:e); upplagor af latinska och grekiska författares skrifter (F: b och G: b); handböcker i latinska och grekiska antikviteter (F:d och G:d); ordböcker (B: g, C: c, D:c, E : c, F:c,G:c och en del af fl); matematiska tabellverk (B :/); kartböcker (I: d). Efter allt detta afskiljande möter emellertid en svårighet med afseeude på vissa arbeten, hvilkas titlar i årsredogörelserna angifvits så ofullständigt, att det varit tvifvelaktigt, huruvida uppgiften afsett det ena eller det andra af samma författares likartade arbeten. 1 sådana fall har det synts vara bäst att här betrakta såsom ett enda de två eller tre arbeten, hvilka på grund af primäruppgifternas ofullständighet ej kuimat särskiljas. På detta sätt erhålla likväl några få arbeten alltför höga frekvenstal, medan å andra sidan ett eller annat arbete, som användts i mer än ett läseämne, räknats såsom två arbeten och därigenom erhållit något för lågt frekvenstal. Verkställer man fördelningen efter nu angifna grunder, erhåller man föregående tabell. Då slutsumman i denna tabell jämföres med hela an-
14 12 talet 1,034 enligt öfversigten å sid. 4 och 5, ser man, att. ett betydligt antal arbeten här uteslutits, hvaribland en stor mängd användts endast vid ett mindre antal läroverk. Likväl förekommer äfven bland de i tabellen upptagna ett relatift stort antal föga begagnade arbeten, ehuru det bör ihågkommas, att det tal, som representerar ett arbetes användning, har olika betydelse för olika slag af arbeten, allt efter som det behandlade ämnet förekommer vid några få, vid flera eller vid alla läroverk. Af hela antalet i tabellen upptagna arbeten har något mindre än '/ B användts vid blott ett läroverk, inemot s /i vid 2 5 läroverk och något mer än 8 /io eller nära '/ v^ mer s än 5 läroverk. Absoluta antalet arbeten, som användes vid mer än 20 läroverk, utgjorde blott 51 (95 %), och af dessa begagnades blott 20 vid mer än 40 läroverk samt endast 13 vid mer än 50 läroverk. Frekvensen inom de särskilda grupperna framgår så lätt af själfva tabellen, att det torde vara tillräckligt att i detta hänseende dit hänvisa. Såsom ofvan nämndes, hafva moderna vittra författares arbeten vid utarbetandet af föregående tabell blifvit lämnade å sido. Verkställer man äf?en för dessa en undersökning rörande omfånget for deras begagnande så vidt denna framgår af årsredogörelsernas uppgifter, samt naturligtvis utan hänsyn till den användning, som de fått genom valda styckens intagande i läseböcker så erhåller man följande resultat. Arbeten af 12 svenska vittra författare användes vid blott ett läroverk, af 13 sådana vid 2 5 läroverk och af 5 vid 6 10; Snoilskys skrifter lästes vid 50, Tegnérs vid 62 och Runebergs vid 76 läroverk. Af utländska vittra författare lästes i svensk öfversättning 5 vid blott ett läroverk och 2 vid 2 5 läroverk. Hvad beträffar danska och norska vittra författare, lästes på originalspråket arbeten af 1 sådan vid ett läroverk, af 1 vid 2, 1 vid 5, af 2 vid 8 och af 1 (Holberg) vid 12 läroverk. Anväudningen af öfriga moderna vittra författares arbeten på originalspråket framgår af nedanstående tabell. Fördelning af Tyska, Franska och Engelska vittra författares arbeten efter antalet läroverk, där de användts skande. Till förhärskande arbeten kunna, om man tager nödig hänsyn till frekvenstalens olika betydelse för de olika ämnena, räknas följande, hvarvid dock katekesen och editioner af klassiska författares arbeten lämnats utan afseende, samt hänsyn tagits blott till läroböcker och läseböcker. Kristendom. A t S ' k användts. 27. Norlén och Lundgren, Biblisk historia 42 Modersmålet. 18. Sundén, Svensk språklära Läsebok för folkskolan Warburg, Svensk litteraturhistoria 34 Tyska språket. 3. Galwagen, Tysk elementar- och läsebok Galwagen, Tysk språklära 61 Franska språket. 14. Gullberg o. Edström, Fransk skolgrammatik 30 Latinska språket. 12. Törnebladh, Latinsk elementarbok Törnebladh och Lindroth, Latinsk språklära 60 Grekiska språket. 4. Löfstedt, Grekisk grammatik Petersson, Grekisk läsebok 31 Matematik Berg, Räkneläror Haglund, Lärobok i algebra Lindman, Euklides 46 Naturvetenskap. 1. Almqvist o. Lagerstedt, Lärobok i naturkunnighet Krok o. Almqvist, Svensk flora 54 Historia och geografi. Valfriheten i fråga om dessa arbeten har således medfört den största omväxlingen vid tyska språket, vare sig man faster afseende vid antalet lästa författare eller vid antalet använda arbeten. Under läsåret var åter omvexlingen störst vid franska språket. Af tabellen å sid. 10 o. 11 framgår, att under läseåret inom de flesta ämnen användes åtskilliga arbeten, som, hvart och ett inom sitt område, voro förhär 12. Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia för h. kl , B» B» 1. kl Soethius, Lärobok i gamla tidens historia Pallin, Läroböcker i allm. historien ,» i nya tidens historia Carlson, Skolgeografi 53 Filosofisk propedevtik. 5. Sjöberg och Klingberg, Lärobok i logik Sjöberg och Klingberg, Lärobok i antropologi 25 Det torde dock böra påpekas, att vid sidan af några bland dessa arbeten begagnats andra, som äfven lyckats
15 13 erhålla en relativt stor användning. Så användes t. ex., vid sidan af»läsebok för folkskolan», Bjurstens m. fl., öfversikt af svenska litteraturen vid 30 och Ekmarks Svenska läseböcker vid 36 läroverk. På de områden, där icke ett enda arbete var särskildt förhärskande, förekom i vissa fall en ganska stor splittring, i några fall åter funnos två eller flera sinsemellan täflande arbeten, och i några fall var ett särskildt arbete relativt mycket begagnadt, under det att ett eller flera andra vunnit en lägre grad af användning. Särskildt må framhållas, hurusom inom engelska språket tre olika språkläror, Mathesius' Afzelius', och Calwagens visa i det närmaste samma frekvens. Jämför man förteckningen (Tab. 1) med motsvarande förteckning för läseåret , finner man,såsom naturligt är, att åtskilliga arbeten äro desamma i båda förteckningarna, audra åter förekomma blott i endera. Då det kan vara af särskildt intresse att närmare undersöka, i livad mån lärobokslitteraturen undergått förändring under de 10 åren efter , hafva samtliga i de nämnda förteckningarna upptagna arbeten blifvit fördelade i tre grupper, såsom nedanstående tabell utvisar. Antalet arbeten, som under båda läseåren 18f och 18 g eller under ettdera användts vid undervisningen i läseämnen.
16 14 Det ligger i sakens natur, att några af talen i ofvanstående tabell äro behäftade med en viss grad af osäkerhet, men denna torde dock icke vara af någon nämnvärd betydelse. Klart är också, att tabellen icke kan angifva hela omsättningen inom lärobokslitteraturen under tidrymden 18^j-i?-, enär den icke omfattar sådana arbeten, som under tiden 18fjj-{f^- både införts och upphört att användas. Af tabellen framgår, att bland de arbeten, som begagnades under läseåret 18f~, nära 4 / 10 icke varit i bruk under läseåret , och att af dem, som användes, närmare hälften tillkommit efter 18. I de allra flesta ämnen äro de nytillkomna arbetena till antalet större än de aflysta; men ett närmare påpekande häraf torde vara obehöfligt, då förhållandet lätt framgår af själfva tabellen både med hänsyn till absoluta och relativa tal. Dock må påpekas, hurusom det största antalet af nykomna arbeten faller på språken och särskildt det tyska och engelska. Af de i Sverige tryckta arbeten, som tillkommit efter läseåret 18"- - äro enligt sakens egen natur de allra flesta utgifna efter år 1889, och endast ett ringa bråktal härstammar från äldre tid. Undantag härifrån bildar endast ämnet naturvetenskap, i hvilket ej mindre än 9 arbeten tryckta före år 1890 nu tillkommit. Bland de svenska arbeten, som användts under läseåret men ej utgöres naturligtvis hufvudparten af sådana, som under det förra läseåret ägde en ringa spridning. Af de arbeten, som då med säkerhet användts vid mer än 5 läroverk, hade blott 8 upphört att begagnas, nämligen inom modersmålet 1, tyska språket 1, franska språket 2, engelska språket 2, matematik 1 och naturvetenskap 1. Intet af dessa arbeten användes vid mer än 20 läroverk. Däremot har ett ganska stort antal af de allmännare använda svenska arbetena införts efter nämligen 79 af de vid mer än 5 läroverk använda och 14 af de vid mer än 20 läroverk använda. Bland sådana efter införda arbeten, som vunnit relativt stor spridning må nämnas: D) 14. Gullberg, E. och Edström, E.: Fransk skolgrammatik [l:a uppl ] Anv. vid 30 läroverk. D) 59. Muller, J. och Wigert, O.: Fransk läsebok. [l:a uppl ] Anv. vid 20 läroverk. E) 6. Breltke, K.: Lärobok i engelska språket. [l:a uppl ] Anv. vid 19 läroverk. F) 43. Cornelius Nepos. Med ordförteckning, förklaringar och lexikon af P. G. Boethius [ ] Anv. vid 22 läroverk. H) 25. Möller, J.: Lärokurs i Algebra. [l:a uppl ] Anv. vid 14 läroverk. I) 15. Älmquist, S.: Lärobok i zoologi. [1897.] Anv. vid 15 läroverk. I) 31. Neander, E.: Lärobok i zoologi. [1896.] Anv. vid 16 läroverk. I) 83. Moll, T.: Lärobok i fysik. [l:a uppl ] Anv. vid 18 läroverk. J) 20. Boethius, S. J.: Lärobok i gamla tidens historia. [l:a uppl ] Anv. vid 59 läroverk. J) 45. Fehr, I. Geografiska skildringar. [l:a uppl ] Anv. vid 27 läroverk. Tager man hänsyn till frekvenstalen för de arbeten, som varit begagnade både och , och som vid båda tidpunkterna eller endera haft större användving, så finner man, att dessa frekvenstal för vissa arbeten varit väsentligen oförändrade, för andra åter i högre eller lägre grad varierat. Bland de arbeten, för hvilka frekvenstalen 1 ) varit väsentligen oförändrade, må nämnas: B) 17, 18. Sundén, D. A.: Svenska språklära (86, 78). B) 16. : (Ny)svensk rättskrifningslära (24, 20). B) 24. Bjursten, H. m. fl.: Öfversigt af svenska litteraturen (35, 30). B) 34. Läsebok för folkskolan (75, 70). B) 94. Hammerich, M.: Danske og norske Lsesestycker (16 14). C) 3, 4. Cahvagen, E. G.: Tysk språklära, och Kortfattad tysk språklära (79, 70). C) 37. Cahvagen, E. G.: Tysk läsebok (35, 32). D) 31. Ploets, K.: Elementarbok i franska språket (15, 15). E) 8,9. Cahvagen, E. G.: Engelsk språklära, och Kortfattad engelsk språklära (37, 33). E) 11. Cahvagen, E. G.: öfversättningsöfningar till engelska (36, 39). E)56, 57. Morén, C. G.: Engelska läseböcker (19, 19). F) 2. Boethius, P. G.: Latinsk elementarbok (21, 19). F) 12. Törnebladh, B.: Latinsk elementarbok (42, 46). F) 13. : Latinsk extemporaliebok (27, 30). G) 4. Löfstedt, E.: Grekisk grammatik (29, 29). G) 6. Petersson, A.: Grekisk läsebok (27, 31). H) 20. Haglund, G.: Lärobok i Algebra (42, 42). H) 49. Hellgren, A. E.: Euclides VI bok (19, 17). ') Vid de särskilda arbetena iiro frekvenstalen utsatta inom parentes, hvarvid d-t första afser och det andra
17 15 H) 51. Hultman, F. W.: Proportionslära (15, 11). H) 58. Lindman, C. F.: Eaklides'fyra första böcker (44,46). I) 31. Almquist, 8.: Lärobok i botanik (10, 12). I) 35. Torin, K.: Grundlinier till zoologiens studium (21,17). I) 72. Holmström, L.: Läran om jorden (14, 12). J)ll. Odhner, C. T.: Lärobok i fäderneslandets historia för skolans högre klasser (37, 37). J) 12. Odhner, C. T.: Lärobok i fäderneslandets historia för skolans lägre klasser (93, 75). J)25,26. Pallin, J. R.: Allmänna historien (69, 73). J)30, 31. Pallin, J. R.: Nya tidens historia (36, 37). J) Roth, M.: Geografisk atlas (45, 41). K) 5. Sjöberg, G. och Klingberg, G.: Lärobok i logik (33, 31). Bland de arbeten, hvilkas frekvenstal utvisa en mindre ökning i fråga om användandet under läseåret än änder må nämnas: B) 5. Eabner, H. och Victorin, J.: Svensk rättskrifningslära (14, 23). C) 6. Calwagen, E. G.: Öfversättningsöfningar till tyska (39, 44). E) 19. Mathesius, N. A.: Engelsk skolgrammatik (32, 38). H)37, Broman, K. E.: Plan geometri (10, 16). I) 14. Wijkander, A. och Holmström, L.: Läran om naturföreteelserna (30, 38). I) 89. Almquist, S. och Nordenstam, R.: Kurs af kemiska försök (10, 18). J) 6. Hildebrand, E.: Lärobok i svensk statskunskap (5,13). J) 65. Hildebrand, E. och Selander, N.: Atlas (20, 27). En större ökning i frekvenstalen ha följande arbeten erhållit: A) 27. Norlén, W. och Lundgren. F.: Biblisk historia för folkskolan (24, 42). A) 58. Lövgren, N.: Kyrkohistoria (9, 19). B) 118. Warburg, K.: Svensk litteraturhistoria (15, 34). C) 2. Gallvägen, E. G.: Tysk elementar- och läsebok (24, 52). E) 1. Afzelius, J. A.: Engelsk elementarbok (5, 35). F) 15. Törnebladh, R. och Lindroth, L.: Latinsk språklära (50, 60). F) 83. Lindroth, L.: Kort sammandrag af de romerska antikviteterna (12, 26). H) 1 4. Berg, A: Eäkneläror (16, 54). H) 21. Haglund, G.: Samling af öfningsexempel till lärobok i algebra (37, 53). H) 70. Tham, K: Planimetri (7, 21). I) 1. Almquist, S. och Lagerstedt, N. G. W.: Lärobok i naturkunnighet (31, 43). I) 51. Forssell, K. B. J.: Inledning till botaniken (17, 37). I) 63. Krok, T. 0. B. N. och Almquist, S.: Svensk flora (39, 54). J) 4. Ekmark, J. 0.: Läsebok till C. T. Odhners svenska historia (32, 43). J) 40. Carlson, E.: Skolgeografi (13, 53). För andra läroböcker utvisa frekvenstalen återigen en minskning i fråga om användandet. Jämförelsevis obetydlig är denna minskning för följande arbeten: A) 44,45. Norbeck, Å. E.: Lärobok i teologien, och Lärobok i den evangelisk-lutherska trosläran (25, 16). E) 7. Calwagen, E. G.: Engelsk elementar- och läsebok (18, 11). H) 81. Phragmén, L.: Plan trigonometri (19, 14). I) 78. Christie, H.: Lärobok i fysik (21, 15). I) 80. Floderus, M. M.: Fysikens första grunder (21, 16). J) 10. Malmström, C. G.: Sveriges statskunskap (18, 13). K) 6. Sjöberg, G. och Klingberg, G.: Lärobok i antropologi (33, 25). Något större är minskningen för: A) 11. Veländer, P.: Anvisning till bibelns kännedom (25, 8.) A) 54. Cornelius, C. A.: Lärobok i kyrkohistorien (29, 13). C) 1. Calwagen, E. G.: Tysk elementarbok (54, 4). C) 19. Mathesius, A. A.: Tysk elementarbok (25, 9). C) 54. Wallström, S. G.: Tysk läsebok (12, 1). D)26, 27. Olde, E. M.: Franska språkläror (20, 9). D) 50. Bergman, C. G.: Berättelser af franska författare (21, 2). E) 18. Mathesius, N. A.: Engelsk elementarbok (39, 20). E) 64. Sturzenbecker, V. E.: Engelsk läsebok (38, 20). H) 12. Nyström, C. A.: Sifferräknelära (41, 9). H) 16. Zweigbergk, P. A. O.: Lärobok i räknekonsten (37, 7). H) 32. Bergius, A. Th.: Geometri (20, 2). H) 68. Strömer, M.: Euclidis elementa (38, 13). H) 71. Todhunter, I.: Geometriska öfningssatser (44, 29). I) 7. Celander, C. M.: Naturlära (11, 1). I) 30. Lyttkens, I. A.: Läran om djuren (48, 33). 1)44,45. Areschoug, F. W. C: Läran om växterna(38,18). J)41,42. Bohm, O. E. L.: Geografi (47, 21). J) 43. Er slev, E.: Geografi (12, 1). J) Roth, M.: Geografi (33, 16). Af de nu meddelade uppgifterna framgår, att användningen af de arbeten, som begagnats under tiden 18!)- i ~, ökats eller minskats i mycket olika grad, och att de arbeten, som efter börjat användas, likaledes i ganska olika grad vunnit spridning. Någon närmare kännedom om den hastighet, hvarmed användningen till- eller aftagit, kan dock icke erhållas ensamt af uppgifterna för de två gränsåren, enär variationen under mellantiden kan hafva försiggått olika, t. ex. så, att användningen antingen under hela tiden minskats, eller också först ökats och sedan minskats. En dylik kännedom kan endast erhållas genom genomgående af uppgifterna i alla årsredogörelserna och för hvarje år beräkna det antal läroverk, där de använda arbetena förekommit. Men äfven om man uteslöte alla mindre allmänt förekommande arbeten och uteslutande fäste sig vid de mera använda arbetena, skulle dock en dylik undersökning taga en ganska lång tid, som ej stode i rimligt förhållande till det nedlagda arbetet Man skulle helt säkert finna att för vissa arbeten en lindrig oskillation förekomme inom serien af frekvenstalen. Detta förhållande kunde i några fall bero
18 16 på, att uppgifterna varit fullständigare för ett år än för ett annat, i andra fall därpå, att vid en del pedagogier eller treklassiga löroverk undervisningen olika år varit olika långt utsträckt, så att vissa ämnen under ett år förekommit, men under nästföljande år däremot icke, i enstaka fall också därpå, att vid några mindre pedagogier lärjungarne vissa år undervisats i ett ämne utan användande af lärobok. Någon gång torde oskillationen dock vara en följd däraf, att en lärobok vid vissa läroverk utträngt en äldre, men samtidigt vid andra läroverk utträngts af en ännu nyare sådan. För en del arbeten kan minskning i frekvenstalen bero på indragning af vissa pedagogier. Bland de i tabell-bilagan 1 upptagna läroböckerna finnas ganska många, som tillhandahållas af läroverken och hvilka lärjungarna själfva icke äro skyldiga att anskaffa sig. Det är emellertid endast elfva högre läroverk, som gjort uttrycklig skillnad mellan dessa båda kategorier af läroböcker. Någon skillnad mellan dem har därför icke kunnat göras i tabellbilagan, särskildt som tydligen olika grundsatser vid de skilda läroverken därvid tillämpats. Ej få fall förekomma nämligen, då samma arbete på ett ställe begagnats med, på ett annat ställe utan skyldighet för lärjungarne att anskaffa detsamma. De läroverk, i hvilkas årsredogörelsar denna skillnad gjorts äro: Högre latinläroverket å Norrmalm och Högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm samt de högre allmänna läroverken i Hudiksvall, Norrköping, Vestervik, Nyköping, Vesterås, Halmstad, Karlstad, Hernösand och Visby. Af ej ringa intresse kan vara att se, huru stor den ungefärliga kostnaden för en fullständig uppsättning af de böcker, hvilka lärjungarne vid de högre allmänna läroverken varit skyldiga att själfva förskaffa sig, under läseåret varit. För detta ändamål har med ledning af de i Tabellbilagan 1 meddelade prisuppgifterna särskilda tabeller för hvart och ett af ofvan nämnda 11 läroverk upprättats upptagande kostnaderna för hvarje klass och ämne. Genom hopsummerande af dessa uppgifter och dragande af medeltalen ur dem har nedanstående tabell erhållits. Kostnaderna för de skolböcker (utom ordböcker och kartböcker) under läseåret , som lärjungarne kunnat anses skyldiga att sjelfva äga. I medeltal vid 11 högre allmänna läroverk. Då för latinlinien B (greker) engelska språket är valfritt ämne minskas kostnaden för dem, som icke läsa engelska med Slutsumman for dem blir således I tabellen är icke upptagen kostnaden för ordböcker och kartböcker. Antager man, att lärjungarne på samtliga linier behöfva cyska och franska ordböcker, äfvensom en kartbok, samt att därutöfver erfordras för realisterna engelska ordböcker, för latiuarne latinska ordböcker oc för grekerna ordlista till Homeros' Odyssé och Iliad, och beräknar man kostnaden härför, under antagande att blott billigare arbeten utväljas, ökas kostnaden på reallinien med något öfver 15 kr., på latinlinien B (icke-greker) med minst 25 kr. och på latinlinien A (greker) med något öfver 25 kronor. För jämförelses skull bifogas här motsvarande tabell ur berättelsen för läseåret
19 17 Kostnaderna för de skolböcker (utom ordböcker och kartböcker) under läseåret , som lärjungarne kunnat anses skyldiga att sjelfva äga. I medeltal vid sex högre allmänna läroverk, Kostnaderna för de skolböcker, som lärjungarne varit [ begagnade böckerna stigit, var detta resultat också att väntaskyldiga att äga har således under denna 1 O-årsperiod i ej i De såväl absoluta, som relativa talen i fråga om ökningen ringa grad stigit. Då enligt tab. å sid. 9 medeltalen af de af kostnaderna framgå af de båda tabellerna. Arbeten, som användts vid undervisningen i välskrifning och öfningsämnen. I Inledningen har framhållits, hurusom de uppgifter, på hvilka den i tabell-bilagan 2 meddelade förteckningen stöder sig, ofta, särskildt i fråga om musikarbeten, varit ofullständiga och otydliga. De i efterföljande redogörelse meddelade talen kunna därför icke betraktas som absolut säkra utan endast som relativa. Då vidare, när i många fall det icke varit möjligt att afgöra hvilka arbeten genom uppgifterna afsetts, två eller flere arbeten anförts under själfständiga nummer, ehuru möjligen endast ett af dem användts, äro de följande talen snarare för höga än för låga. Beräknar man med ledning af Tab. 2 antalet arbeten, som användts vid undervisningen i välskrifning och öfningsämnen, erhåller man följande tabell. Motsvarande siffror för läseåret bifogas äfven.
20 18 En tämligen afsevärd ökning i antalet af använda arbeten har således under denna 10-årsperiod ägt rum i välskrifning samt öfningar på orgel, piano och stråkinstrument, en större minskning däremot endast i gymnastik och militäröfningar. Bland hithörande arbeten ägde så vidt Tab. 2 utvisar följande en relativt stor användning. Välskrifning. ^ ' S? användts Holmqvist, F.: Metodik m. m Påhlman, O. och J.: Förskrifter m. m 15 Teckning. 13. Henriques, P.: Lärobok i geometrisk ritning Sjöström, A.: En samling förebilder : Väggplanscher Stuhlmann, A.: Lärobok m. m 30 Musik. 16. Hceffner: Koralbok Normalsångbok Svenska skolkvartetten Hennes, A.: Pianoskola Henning, C. W.: Violinskola Hohmann, Gh. H.: Violinskola Kayser, H. E.: Violinetyder ,178. Muller, L.: Flöjtskola 4 Gymnastik och militäröfningar. 2. Instruktion för militäröfningarnes bedrifvande... 5 Särskildt med hänseende till den sista gruppen och de låga där förekommande talen bör dock ihågkommas att uppgifter saknas från de allra flesta läroverken. Om man jämför förteckningen i Tab. 2 med motsvarande förteckning i berättelsen för läseåret (Tab. 3) och fördelar samtliga i de båda förteckningarna upptagna arbetena i tre grupper, af hvilka den första innefattar dem, som förekomma i båda förteckningarna, den andra dem, som förekomma blott i den äldre, och den tredje dem, som förekomma blott i den nyare förteckningen, så erhåller man följande tabell. Af tabellen framgår, att en betydlig omsättning af använda arbeten under tiden 18" förekommit vid undervisningen i välskrifning och öfningsämnen. Bland de arbeten, som begagnades under läseåret , var icke fullt hälften i bruk under läseåret , och bland de arbeten, som användes under sistnämnda läseår, hade i det närmaste / 6 tillkommit efter läseåret Synnerligen 3tor har omsättningen af arbeten varit vid undervisningen i teckning, där 26 arbeten aflysts och 24 arbeten tillkommit under tiden 18 f , då däremot blott 15 arbeten bibehållits. Hvad angår den stora tillökningen för arbetena i musik, så beror denna antagligen till en del därpå, att skolrektorernas uppgifter varit fullständigare för läseåret än för läseåret Till någon mindre del torde ökningen, af skäl som förut framhållits endast vara skenbar. Bland de efter införda arbetena, som erhållit en jämförelsevis stor spridning märkas: I) Holmqvist, F.: Skriföfningar m. m. Anv. vid 20 lärov. 11)13. Henriques, P.: Lärobok i geometrisk ritning. Anv. vid 36 lärov. 11)29. Segerborg, K. H.: Handbok i linearritning. Anv. vid 12 lärov. IV) 2. Instruktion för militäröfningarnes bedrifvande. Anv. vid 5 lärov. Att draga några bestämda slutsatser af de fallande eller stigande frekvenstalen vid användningen af vissa arbeten under läseåren och torde man knappast vara berättigad, då, såsom framhållits i Inledningen, uppgifter saknas från en mängd läroverk.
FERIEARBETEN M A T E M A T I K TILL SJUNDE KLASSENS ÖFRE AFDELNLNG GIFXÅ YID STATENS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK SOMMAREN 1896 SAMLADE OCH UTGIFNA
i FERIEARBETEN M A T E M A T I K TILL SJUNDE KLASSENS ÖFRE AFDELNLNG GIFXÅ YID STATENS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK SOMMAREN 1896 SAMLADE OCH UTGIFNA AF TOR TÖRNELL KAPTEN VID KUNGL. FORTIFIKATIONEN CHEF FÖK
ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN
ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.
FOLKSKOLANS GEOMETRI
FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt
ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.
ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT
RAKNELARA FÖR DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH FLICKSKOLOR FIL. D: R, ÖFVERLÄRAHE VID TEKN. SKOLAN I STOCKHOLM, LÄRARE I
RAKNELARA FÖR DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH FLICKSKOLOR AF ALFR. BERG FIL. D: R, ÖFVERLÄRAHE VID TEKN. SKOLAN I STOCKHOLM, LÄRARE I MATEMATIK VID K. HÖGRE LÄ R ARI N N E-S EM I N AR I U M TJUGOFEMTE VPPLAGAN
FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.
RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.
Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
REDOGÖRELSE ARBETEN, SOM VARIT BEGAGNADE FÖR UNDERVISNINGEN
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM
TUi benäget omnämnande Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA AF KLAS VINELL ADJUNKT VID NORRA r.atrni-ärovehkkt I STOCKHOLM
LÄROBOK GEOMETRI 1 DI P. G. LÅURIK, LEKTOR. I, PLAN GEOMETRI LUND, C. W. K. GLEERUPS FÖRLAG.
LÄROBOK GEOMETRI 1 AP DI P. G. LÅURIK, LEKTOR. I, PLAN GEOMETRI LUND, C. W. K. GLEERUPS FÖRLAG. o 1 L U N D 1890. BERLINQSKA BOKTRYCKERI- OCH STILGJUTERI-AKTIEBOLAGET. Förord. Författarens afsikt har varit
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.
SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E
utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.
B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA AP L. O. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKSKOLELÄRARINNE-SEMINARIET I STOCKHOLM. ANDRA
Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne.
Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. En verkställd beräkning har visat, att för E-linjen vid
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras
RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.
RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
LÖSNING AF UPPGIFTER
LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett
Några ord om undervisningen i aritmetik.
Några ord om undervisningen i aritmetik. Under sommaren har man haft nöje att se i tidskriften anmälas en lärobok i aritmetik, utgifven i Norge: J. Nicolaisen. Regneundervisningen. Methodisk veiledning
med talrika öfnings-exempel.
TILLÄMPAD GEOMETRI med talrika öfnings-exempel. Ett försök, till tjenst för folkskolelärare-seminarier, folkskolor och lägre lantbruksskolor samt till ledning vid sjelfstudium STOCKHOLM. IVAK HÄäGSTRÖMS
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER
El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till
EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.
EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF ' CHR. FR. LINDMAN Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. STOCKHOLM ZACHARIAS HjEGGSTROMS PÖRLAG IWAR HJIG-G8TRÖMS
ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,
ELEMENTAR-LÄROBOK i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, Förord Det är en bedröflig egenhet för vårt land, att ett
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. I andra, tredje och fjärde häftena af Pedagogisk Tidskrift för innevarande år (sid, 79, 124 och 175) förekomma uppsatser angående ett vid sistlidne hösttermins
FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs
1 FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN MKl» ÖFNING S-EXEMPEL AP A. WIEMER ' ^ BibUothek, TBKDJK WPH.AC.AW. GÖTEBOf^. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs Innehall. Hela tals beteckning och utnämning- Sid.
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
INNEHÅLL. Underdånig berättelse
INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.
INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes
FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1902
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING
METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett
INLEDNING TILL. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG
LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna
om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är
Lindman, Chr. Fr., Euklides' fyra första böcker med smärre förändringar och tillägg. Femte uppl. Sthlm 1884. Hj. Kinbergs förlagsexpedition. Pris hartonerad 1: 75. Amanuensen Eneström uppgifver (Acta matem.
ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.
ELEMENTARBOK A L G E BRA AF K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. DPSALA 1887, AKADEMISKA EDV. BOKTRYCKERIET, BERLINCT. Förord. Föreskriften i nu gällande skolstadga, att undervisningen i algebra skall börja
LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
afseende på vigten af den s. k. hufvudräkningen.
284 Första Afdelningen. Afhandlingar. methoden för och gången af densamma har jag förut sökt framställa i dess allmänhet. Att principen för densamma är riktig, derom är jag fullt öfvertygad; men huruvida
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1900
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
EQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881,
EQVATIONEN OCH DESS ANVÄNDNING REDAN VID UNDERVISNINGEN I ARITMETIK, AF FRITZ SAMUEL SVENSON^ TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. r i L U N D 1881, ' SR. BBRLINGS BOKTRYCKERI OCH STILGJUTERI.
X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.
223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
ARITMETIK OCH ALGEBRA
RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
stadgåb för VBlociped Klubb. Abo
stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG
General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827
INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse
INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
Båda tabellerna finnas också i ett band till ett pris at 1 kr. 20 öre. Det förra tabellverket innehåller till en början: tab. I kvadraterna af talen
Båda tabellerna finnas också i ett band till ett pris at 1 kr. 20 öre. Det förra tabellverket innehåller till en början: tab. I kvadraterna af talen 0,oo 9,99; tab. II kvadratrötter ur talen 0,oo 9,99;
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1886
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1903
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler
STATENS ALLMÄNNA LÄROVERK FÖR GOSSAR
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!
1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste
FOLKSKOLORNA FÖR ÅR 1890
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
I detta arbete har författaren till skolungdomens tjänst sökt sammanföra och systematiskt ordna närmast de formler som
H. W. Westin. Algebraiska uttrycks konstruktion, samt planimetriska, stereometriska oeh trigonometriska formler jämte deras lösning. Stockholm. Wilh. Bille 1883. Pris 4 kr. I detta arbete har författaren
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,
CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
INLEDNING TILL. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006
Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen
E. J. Mellberg, Plan trigonometri, Helsingfors, förlagsaktiebolaget Helios (Björck & Börjesson, Stockholm).
E. J. Mellberg, Plan trigonometri, Helsingfors, förlagsaktiebolaget Helios 1906. (Björck & Börjesson, Stockholm). I Finland har enligt arbetets förord länge gjort sig gällande behofvet af en lärobok, lämpad
Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade
INLEDNING TILL. Föregångare:
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der
227 bokstaf, utan att kunna draga ett streck eller skrifva en siffra, kan hvem som helst med största lätthet förskaffa sig ett sådant betyg, då ej det ringaste ansvar åtföljer dess afgifvande och ingen
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Matematiken vid Högre lärarinneseminariet
Matematiken vid Högre lärarinneseminariet av Dr Olof Josephson rektor vid Högre lärarinneseminariet Med tanke på den relativt anspråkslösa ställning som matematiken intagit vid våra högre flickskolor och
STATENS ALLMÄNNA LÄROVERK FÖR GOSSAR
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko).
tecken. Tryckfelen i texten synas vara väl många. Slutorden af företalet, undertecknadt G. R. Rabe, lyda sålunda:»om detta lilla arbete skulle komma att emottagas med bifall, ernår ulgifvaren efter samma
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga att motivera mitt redan uttalade omdöme: att läroboken
Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!
1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!
INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;
SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS)
SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) RolfAllan Norrmosse, SCB Dagordning. Bakgrund 2. Digitaliseringsprocessen Bildfångst och bildfiler OCRtolkning
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april 2017 1 (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17 I denna promemoria beskrivs s statistik om planerad undervisningstid
X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.
173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre
Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE
AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, Jln'JTE :-;rj'f'lvme::\t 1"("1: 1l1 :8:-; OMCIFl'iINGAX (l (' H :" 'I' n i.k IIIl L :VI:-; L,~ 1\, ISS5. Ai P. A. HULDBERG. THl':'I'TJUSI>E AfWÅ:\GJ';N.
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Ett försök rörande nyttan av regler vid räkneundervisning.
Ett försök rörande nyttan av regler vid räkneundervisning. AV K. G. JONSSON. Många mena, att regler böra användas så sparsamt som möjligt vid undervisningen i våra skolor. Som reglerna också ofta äro belamrade
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet
Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet www.hsv.se Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99
INLEDNING TILL. Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ;