Naturvärdesinventering Brännås, Lerums kommun.

Transkript

1 UPPDRAG NVI Lerum UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Peter Rodhe UPPRÄTTAD AV Peter Rodhe Johanna Borlid DATUM , uppdaterad Naturvärdesinventering Brännås, Lerums kommun. -14 Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Peter Rodhe Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) peter.rodhe@sweco.se 1 (21)

2 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Inventeringsmetodik 3 3. Områdesbeskrivning Tidigare observationer och värden 5 4. Resultat Område 1. Solitärträd i anslutning till ängs-/hagmark Område 2. Trädridå mellan ängs-/hagmark och tomtmark Område 3. Bäckdal/-ravin med ädellövskog och källområde Område 4. Barrblandskog Område 5. Ängs-/hagmark Område 6. Lövskogsmiljö Område 7. Lövblandskog med stora gamla tallar Område 8. Damm Område 9. Stora ekar kring gammal grusväg Samlad bedömning Behov av kompletterande inventeringar Skydds- och försiktighetsåtgärder Referenser 21 2 (21)

3 1. Bakgrund Sweco genomförde en naturvärdesinventering (NVI) av ett naturområde ca meter sydöst om Aspedalens station i Lerum, se figur 1. Uppdraget har utförts på uppdrag av Derome hus. Inventeringen skall vara ett underlag i arbetet att ta fram en ny detaljplan. Inventeringsområde Figur 1. Översiktskarta 2. Inventeringsmetodik Naturvärdesinventeringen har genomförts enligt standardiserad metodik (SS199000:2014). Inventeringen har genomförts enligt nivå fält med detaljeringsgrad detalj. Tilläggen generellt biotopskydd och värdeelement har använts tillsammans med naturvärdesklass 4. Se beskrivning av klassning i figur 2 nedan. 3 (21) 2014-

4 Naturvärdesklass högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald Beskrivning Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Figur 2. Naturvärdesklassning med beskrivning av klassningen. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Inför fältbesöket har kontroll utförts mot artdatabankens observationsdatabas (Rödlistade och sekretessarter) samt Länsstyrelsens kartdatabas. Det inventerade planområdet framgår av figur 3. Under inventeringen eftersöktes signalarter, rödlistade arter enligt Sveriges officiella rödlista från 2010 och arter skyddade enligt artskyddsförordningen. Signalart är ett begrepp man använder för arter som fungerar som indikatorer när man söker urskilja biotoper med höga naturvärden. 4 (21)

5 Rödlistan är en redovisning av hur det går för Sveriges djur, växter och svampar. Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige och klassar dessa enligt kategorier redovisade i figur 3 nedan. Sveriges rödlistor tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Livskraftig Nära hotad Sårbar Starkt hotad Akut hotad Nationellt utdöd LC NT VU EN CR RE Figur 3. Rödlistans klassning. Redovisning av arter omfattar vad som är möjligt och rimligt att notera vid en översiktlig inventering under oktober. Inventering av vatten och vattendrag har ej genomförts. 3. Områdesbeskrivning Aktuellt område ligger i nära anslutning till befintlig bebyggelse. Öster om inventeringsområdet finns villabebyggelsen i Lerum och väster om området ligger Almekärr. Området består av varierande skogsmiljöer och centralt i området finns en gammal ängs/hagmark som delvis börjat växa igen. I inventeringsområdets västra del finns en bäckravin med en mindre bäck (Alebäcken) och hela det inventerade området faller ned mot bäckravinen. Skogar med ädellöv dominerar men inslag av barrträd finns i partier. Delar av bäckravinen är källpåverkad. 3.1 Tidigare observationer och värden Länsstyrelsens kartdatabas, se figur 4. Bäckravinen är en nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen. Ärendebeteckning: N Areal 5.1 ha. Källpåverkad mark är en nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen Ärendebeteckning: N Areal 1,4 ha. Alebäckens dalgång är med som objekt i Lässtyrelsens lövskogsinventering och har där fått klass 3. (Appelqvist 1985). Albäcken är utpekat som särskilt värdefullt vatten av fiskeriverket. Bäcken är en reproduktionslokal för öring. Artportalen Ett uttag från artdatabankens databaser över rödlistade och sekretesskyddade arter visar att det finns inrapporterade fynd av de rödlistade arterna almlav (NT), ädellav (VU), ask (VU) och vanlig skogsalm (VU) i området. 5 (21) 2014-

6 Observationer av fladdermössen dvärgpipistrell och nordfladdermus/nordisk fladdermus finns i närområdet strax väster om utredningsområdet. Figur 4. Karta med utdrag från Länsstyrelsen 6 (21)

7 4. Resultat Vid inventeringen har 9 biotoper inom inventeringsområdet identifierats som har naturvärden, se figur 5 nedan. 5 objekt som omfattas av det generella biotopskyddet har också identifierats. Områdena beskrivs nedan. Figur 5. Översiktskarta Naturvärden 7 (21) 2014-

8 4.1 Område 1. Solitärträd i anslutning till ängs-/hagmark. Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: Area (ha): 3, Påtagligt naturvärde Lövträd Övriga lövträd 0,1 ha Foton visas i: Figur 6 och 7. Figur 6. Lind i område 1. Tre större lövträd, i form av lönn, alm (rödlistad VU) och lind som står i anslutning till ängs- /hagmark. Träden står ljust och utan konkurrens från annan vegetation. Området kan tidigare ha varit del av trädgård tillhörande något närliggande hus. Vid lokalväg står också två stora ekar som är påverkade och skuggade av inväxande vegetation. På linden noterades almlav, se figur 7, som både är en signalart och rödlistad NT. Almlav indikerar höga naturvärden. På asken noterades kådutfällningar vilket kan indikera att asken är sjuk. Kådutfällningar kan dock vara positivt för vissa insekts-/fjärilsarter som hämtar näring från dessa. 8 (21)

9 Figur 7. Almlav Naturvärde. Området bedöms ha naturvärdesklass 3 (påtagligt värde) på grund av de solbelysta solitärträden. Solbelysta solitärträd är få i närområdet. Solbelysta solitärträd utvecklar ofta ett högt naturvärde och barken utgör ofta livsmiljö för olika lavar och mossor. Området i sig har inga högre värden utan värdena är kopplade till träden. 9 (21) 2014-

10 4.2 Område 2. Trädridå mellan ängs-/hagmark och tomtmark Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: Area (ha): 4, Visst naturvärde Träd Övriga lövträd 0,2 ha Foton visas i: Figur 8 Figur 8. Trädbård Trädridå som avgränsar betesmark mot tomtmark. Flera askar och almar (båda rödlistade VU) förekommer tillsammans med ek. Rikligt med mindre askplantor. Trädridån följer en gammal stenmur. Området bildar en solbelyst brynmiljö med bärande och blommande träd och buskar. Stående större döda askar finns i området. På de större träden förekommer rikligt med lavar även om de identifierade arterna är relativt vanligt förekommande. Naturvärde. Brynmiljöer med blommande och bärande buskar utgör goda miljöer för både insekter och fåglar. Den rikliga förekomsten av lavar, den döda veden och brynmiljön medför att området bedöms ha vissa värden. 10 (21)

11 4.3. Område 3. Bäckdal/-ravin med ädellövskog och källområde. Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: Area (ha): 1, Högsta naturvärde Bäckravin Bäckdal 2,7 ha Foton visas i: Figur 9 Figur 9. Större träd i bäckravin I inventeringsområdets västra del rinner Alebäcken i en bäckravin, se bild på rapportens framsida. Vegetationen i ravinen består av lövskog med stora grova lindar, almar (VU), lönn, hassel och alar. En del av träden är så kallade jätteträd med en stamdiameter på mer än 1 meter. Det förekommer fläckvis rikligt med död ved och variationen i nedbrytningsgrad indikerar att området har en relativt lång skoglig kontinuitet. Flera av de större träden är hålträd och det finns spår av hackspett i området. Alebäcken meandrar relativt naturligt fram i botten av ravinen och på vissa ställen finns fina erosionsbrinkar med blottad mineraljord. 11 (21) 2014-

12 Ruin/byggnadsrester efter en gammal kvarn eller såg som använt vattnet i bäcken finns i området. Bäcken har uppströms ruinen rensats. Rensningen är relativt gammal och strukturer som sten och död ved förekommer i vattenmiljön. I delen närmast område 4 finns ett källpåverkat område med rikligt med ek och klibbal etc. Viss sockelbildning finns hos alarna. Vid besöket noterades två stycken vanliga grodor i området. Signalarter Vedtrattskivling som är en medelgod signalart för skyddsvärda lövskogar med fuktigt mikroklimat. Skriftlav som är en mycket bra signalart för skogsområden med långvarig kontinuitet av gamla lövträd och permanent och hög luftfuktighet. I området som helhet noterades rikligt med svampar (både på ved och mark) samt mossor och lavar. Naturvärde. Bäckravinen och den källpåverkade marken bedöms till naturvärdesklass 1 då området har en relativt lång skoglig kontinuitet och är ett område med jämn och hög luftfuktighet. Bäcken är en viktig reproduktionslokal för öring. Skogsstyrelsen har också klassat områdena som nyckelbiotoper. 12 (21)

13 4.4 Område 4. Barrblandskog Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: Area (ha): 3, Påtagligt naturvärde Skog Barrblandskog 1 ha Foton visas i: Figur 10 Figur 10. Skriftlav på hassel. Brant/sluttning med barrblandskog som domineras av gran och ek. Flera av ekarna är gamla och grova. Även hassel och björk förekommer. Inslag av död ved förekommer men huvuddelen av den döda veden är jämngammal. Området har troligen tidigare varit hagmark med några få större ekar och hassel. Signalarter Skriftlav som är en mycket bra signalart för skogsområden med långvarig kontinuitet av gamla lövträd och permanent och hög luftfuktighet. Naturvärde. De större ekarna som finns i området tillsammans med förekomsten av död ved och signalarten skriftlav gör att området bedöms ha naturvärdesklass 3. Granar och annan inväxande 13 (21) 2014-

14 vegetation skuggar ekarna vilket gör att deras naturvärden minskar. Hade ekarna varit mer solitära och solbelysta skulle området troligen haft högre naturvärden. 4.5 Område 5. Ängs-/hagmark Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: Area (ha): 4. Visst naturvärden Jordbruksmark Ängs-/hagmark 1,1 ha Foton visas i: Figur 11 Figur 11. Ängs-Hagmark Öppen ängs/hagmark som börjat växa igen med brännässlor, björnbär och ask (VU) i ytterkanterna. Fläckvis förekommer mycket rikligt med yngre askar. Runt jordbruksmarken förekommer fina brynmiljöer med blommande och bärande buskar med bland annat björnbär och ros. Fyra mindre åkerholmar i form av busk-/trädvegetation finns i området. Åkerholmarna omfattas av det generella biotopskyddet. Brännässlor förekommer, delvis rikligt, och dessa indikerar viss näringspåverkan. 14 (21)

15 Naturvärde. Området bedöms inte ha några större naturvärden annat än som öppen hagmark, vilket gynnar vissa arter av både fåglar, insekter och däggdjur. De solbelysta brynmiljöerna kan vara av värde för fågel- och insektslivet. 4.6 Område 6. Lövskogsmiljö Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: Area (ha): 4, Visst naturvärde Skog Lövskogsmiljö 0,65 ha Foton visas i: Figur 12 Figur 12. Gallrad lövskogsmiljö. Lövskogsmiljö med ek, björk och lind i en gammal hagmark som gallrats relativt sentida. Området öster om den gamla vägen har tunt jorddjup och hällar och block förekommer. Rikligt med mossa förekommer på blocken. Inga rödlistade eller fridlysta arter noterades vid inventeringstillfället. 15 (21) 2014-

16 Naturvärde. Den restaurerade/gallrade lövskogsmiljön öster om vägen bedöms i dagsläget inte ha några större värden men kan, om området sköts på rätt sätt, med tiden utveckla höga värden. 4.7 Område 7. Lövblandskog med stora gamla tallar. Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: Area (ha): 4, Visst naturvärden Skog Lövblandskog 0,7 ha Foton visas i: Figur 13. Figur 13. Lövblandskog Blandskog med ett dominerande inslag av lövträd, bl.a. björk, bok, rönn, ek och asp. Flera stora, gamla tallar med grov bark finns i området, samt enstaka granar. Skogen är väl skiktad med ett väl utvecklat buskskikt. Större ekar förekommer främst i områdets södra del. I området förekommer sparsamt med död ved. Ett fynd av den fridlysta idegranen noterades i området. Idegranen var ca 50 cm hög. 16 (21)

17 Naturvärde De äldre tallarna i området tillsammans med de större ekarna, som främst förekommer i områdets sydvästra del, gör att området bedöms ha vissa naturvärden Område 8. Damm. Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: 3, Påtagligt naturvärde Småvatten Damm Area (ha): 230 m 2 Foton visas i: Figur 14 Figur 14. Dammen på jordbruksmarken Gammal igenväxt damm med ställvis öppen vattenyta. Vegetationen i dammen indikerar viss näringspåverkan men vattnet var vid besöket klart. Dammen ligger relativt öppet med mindre buskvegetation längs den ena kanten. Ingen död ved noterades i dammen vid fältbesöket. Dammen innehåller troligtvis inte fisk eller kräftor. Hur dammen får sitt vatten är osäkert och vid inventeringen noterades inget rör eller ledning till eller från dammen. 17 (21) 2014-

18 Naturvärde Dammen bidrar till att skapa variation i landskapet, generellt bidrar de ofta till en höjd artrikedom i ett område och hyser ofta åtminstone någon naturvårdsart. Dammen skulle kunna vara av värde som lek- och reproduktionslokal för groddjur. Dammen är skyddad genom det generella biotopskyddet Område 9. Stora ekar kring gammal grusväg Naturvärdesklass: Biotopgrupp: Biotop: Area (ha): 2, Högt naturvärde Skog och träd Lövskogsmiljö med äldre ekar 0,18 ha Foton visas i: Figur 15 Figur 15. Stora ekar längs grusvägen. Ett mindre område med flera stora ekar som står längs med grusvägen som löper genom området. Längs med vägen finns ett antal jätteekar med stamdiameter på över 100 cm. Rikligt med mossor och lavar finns på ekarna men inga rödlistade arter noterades vid fältbesöket. 18 (21)

19 Bohål finns i några av de större ekarna och det förekommer också spår av hackspett. Vissa av träden är sjuka/angripna av svamp. Naturvärde Eken är ett viktigt inslag i landskapet då de får ett stort värde för många arter ju äldre trädet är. Äldre ekar blir ofta ihåliga och kan fungera som boträd för fåglar och fladdermöss. Dessutom är många hotade arter av insekter knutna till den mulm (rötangripen ved) som bildas i den ihåliga eken. Andelen stora, grova ekar i landskapet är idag relativt liten och det är därför viktigt att skydda dessa. Det gäller även de mindre ekar som med tiden kan utvecklas till nästa generations jättekar. 5. Samlad bedömning Vid inventeringarna har ett flertal delområden identifierats som har naturvärden och där det förekommer fridlysta och rödlistade arter. De högsta naturvärdena finns i området kring bäckravinen och de södra delarna av inventeringsområdet medan de nordöstra delarna har lägre naturvärden. Vissa områden, som t.ex. delar av bäckravinen, källområdet och dammen, är helt eller delvis beroende av en viss hydrologisk påverkan där markvatten från höjdpartierna tränger fram och skapar fuktiga miljöer. Jordbruksmarken i sig bedöms inte ha några större värden, men de brynmiljöer som finns runt marken kan vara av värde för insekts- och fågellivet, då det ofta förekommer bärande och blommande träd och buskar i denna typ av miljö. På jordbruksmarken förekommer även flera mindre åkerholmar och en damm som omfattas av det generella biotopskyddet. Dispens från Länsstyrelsen krävs för åtgärder som kan påverka dessa. Två arter av fladdermus har observerats i anslutning till Alebäcken strax söder om inventeringsområdet. De arter som noterats är nordisk fladdermus samt dvärgpipistrell. Ingen av dessa arter är rödlistade men samtliga fladdermusarter är skyddade enligt artskyddsförordningen. Det inventerade området har också biotoper och miljöer som skulle kunna vara av värde för fladdermöss då de gärna använder sig av ihåliga träd för övervintring, vila och fortplantning. Alebäcken är en viktig reproduktionslokal för öring. Åtgärder som kan påverka vattenkvaliteten och flöden i bäcken ska därför undvikas. De fynd av groddjur som gjorts inom område 3 skulle kunna innebära att skogsområdet används av groddjur, exempelvis för övervintring. Den mindre dammen som finns på jordbruksmarken (område 5) skulle kunna fungera som en reproduktionslokal för groddjur, då de använder sig av mindre vattensamlingar med stillastående vatten för att leka samt lägga sina ägg. 19 (21) 2014-

20 Variationen av miljöer i inventeringsområdet och mellan de olika delområdena bidrar till att skapa en mosaik av naturtyper i området. Detta skapar livsmiljöer som tilltalar många olika arter, vilket ger upphov till en hög diversitet. De bedömningar och fynd som gjorts medför att området som helhet har naturvärden och innebär att ingrepp och ianspråktaganden bör genomföras försiktigt och på så sätt att värden bibehålls och på längre sikt kan utvecklas. 6. Behov av kompletterande inventeringar Eventuellt kan en kompletterande inventering av fladdermöss genomföras för att kontrollera om området är av värde för dessa, då lämpliga bo- och reproduktionslokaler förekommer, i form av många stora och gamla lövträd. Om åtgärder blir aktuella som kan komma att påverka dammen (område 8) hydrologiskt eller så att vattenkvaliteten försämras, bör en inventering av groddjur genomföras för att kontrollera om dammen är en reproduktionslokal och om skogsområdet utgör en lämplig övervintringsmiljö. Inventeringen ska genomföras på våren under grodornas lekperiod. 7. Skydds- och försiktighetsåtgärder För att minska de konsekvenser som en eventuell exploatering i området kan medföra bör ett antal skyddsåtgärder genomföras. Åtgärder kan också vidtas för att bevara eller utveckla områdets naturvärden över tid men sådana åtgärder tas inte upp här. - En exploatering bör sträva efter att bibehålla hydrologin i område 3 samt i dammen på jordbruksmarken. - Orenat dagvatten ska förhindras att rinna ut i Alebäcken då det kan påverka vattenkvaliteten negativt. - De större träd som finns i området (främst i område 1, 3 och 9) bör i så stor utsträckning som möjligt bevaras då de kan vara viktiga livsmiljöer för olika arter. - Delar av brynmiljöerna bör lämnas kvar då dessa kan vara av värde för insekts- och fågellivet. - Eventuella skydds- och försiktighetsåtgärder ska revideras om inventeringar av groddjur och fladdermöss genomförs utifrån resultatet av dessa. 20 (21)

21 8. Referenser Appelqvist, T. Lövskogsinventering i Lerums kommun Länsstyrelsen. Informationskarta Västra Götaland, Besök samt Skogsstyrelsen, Signalarter, Skogsstyrelsens förlag Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, Besök Artportalen, artportalen.se, Besök Artportalen, utdrag från observationsdatabasen över rödlisade och skyddade fynd (21) 2014-