Jourenkät Sammanfattning och urval av resultat. Sjukhusläkarna

Transkript

1 Jourenkät 2011 Sammanfattning och urval av resultat Sjukhusläkarna

2 Sammanfattning Läkares jour- och beredskapsarbete ger sjukhusarbetsgivarna tillgång till specialistkompetens dygnet runt till en låg kostnad. För merparten av sjukhusläkarna är detta arbete inplanerat utöver 40 timmars arbetsvecka. Systemet har kunnat utformas tack vare avsteg från arbetstidslagen i det centrala kollektivavtalet och möjligheten till lokala avstegsavtal. Resultatet av Sjukhusläkarnas jourenkät tyder på att avstegsavtalen i många fall lett till att läkare arbetar flexibelt på bekostnad av sin egen arbetsmiljö och hälsa. Särskilt vill vi rikta uppmärksamheten på att det i hög grad förekommer långa arbetspass och bristande möjligheter att vara ledig efter beredskapsarbete (bakjour), även i de äldsta grupperna sjukhusläkare (över 55 år). Omfattningen av jouroch beredskapsarbetet Jourenkäten visar att: Tre av fyra specialistläkare (73 %) har sjukhusbunden jour eller beredskap. Av dessa har 20 % enbart sjukhusbunden jour, 34 % har både sjukhusbunden jour och beredskap och 46% enbart beredskap. För merparten av de specialister som arbetar sjukhusbunden jour (72 % i denna grupp) är detta arbete inplanerat utöver 40 timmars arbetsvecka. Läkare i beredskap (bakjour) är ett nära stöd för de läkare som har sjukhusbunden jour. Bakjouren har under jourtid det samlade medicinska och administrativa ledningsansvaret för verksamheten. Läkare i beredskap ska vara tillgänglig på telefon och vid behov infinna sig på sjukhuset. På helger innebär beredskapsarbetet ofta att utföra ordinarie arbetsuppgifter som att ronda patienter, justera medicinering och skriva in eller skriva ut patienter. Sjukhusläkarnas jourenkät visar att långa beredskapspass är vanligt förekommande: 59 % har beredskapspass som är längre än 24 timmar på helger. 16 % har beredskapspass som är längre än 24 timmar på vardagar. De långa beredskapspassen väcker misstankar om brott mot kollektivavtalets bestämmelser om åtta timmars sammanhängande dygnsvila, även om det går att förlägga brytpunkten (det klockslag som sätts för att beräkna dygnsvilan) så att 26-timmars arbetspass blir möjliga. Jourenkäten visar även att majoriteten av sjukhusläkarna inte har möjligheter att vara lediga dag efter beredskap: 71 % har inte möjligheter att vara lediga efter beredskapspass på vardagar. 56 % kan inte vara lediga efter beredskapspass på helger. Arbetsbelastning Arbetsbelastningen under bakjour varierar, men är generellt större under helger än under vardagar. Var tredje sjukhusläkare i beredskap (32 %) arbetar procent av tiden under beredskapspass på vardagar. Var sjätte (16 %) arbetar mer än 25 procent av tiden. På helger är arbetsbelastningen betydligt högre. Nästan var tredje (30 %) arbetar procent av tiden och var åttonde (13 %) arbetar halva tiden eller mer under beredskapspasset. Långa jourpass innebär en hård påfrestning på de läkare som deltar i jour- och beredskapsarbetet. Störd sömn och tungt ansvar där det är svårt att koppla bort tankarna på jobbet innebär ökade risker för stressbelastning och kronisk trötthet. Kompensation för jouroch beredskapsarbete Beredskapstid så kallad bakjour ersätts med ungefär en femtedel av den ordinarie timlönen. Det innebär att svensk sjukvård har tillgång till specialistkompetenta läkare dygnet runt, till betydligt lägre kostnader än om specialisterna skulle schemaläggas dygnet runt. Kompensation för arbetad jour och beredskap utöver 2

3 40 timmars arbetsvecka kan efter lokal överenskommelse tas ut som kontant ersättning eller ledig tid. Mellan 1986 och 1996 fanns en reglering i kollektivavtalet om att 70 procent av jourkompen skulle tas ut i ledig tid och 30 procent i pengar. Det innebar i praktiken att arbetstiden utökades till mer än 40 timmar i veckan. 70/30-modellen lever kvar i många lokala överenskommelser än i dag, men det förekommer även andra modeller, till exempel 50/50. I praktiken kan det på vissa arbetsplatser vara svårt att ta ut ledighet på grund av kompetensbrist, medan det i andra verksamheter kan vara svårt att få ut ekonomisk ersättning på grund av ekonomiskt underskott i verksamheten. Ibland är det brist på både erfarna specialister och pengar. Specialisterna åläggs då ofta att ta ut all jourkomp i ledig tid, samtidigt som det i praktiken är svårt eftersom verksamheten inte fungerar om ledigheten tas ut. En stor majoritet av sjukhusläkarna vill få ut merparten av jourkompen i ledig tid: 31 procent av sjukhusläkarna vill ta ut all jourkomp i ledig tid. 38 procent vill ta ut 70 % i ledig tid och 30 % som kontant ersättning. 20 procent vill få ut 50 % i ledig tid och 50 % som kontant ersättning. 7 procent vill få ut 30 % i ledig tid och 70 % som kontant ersättning. 4 procent vill få ut allt som kontant ersättning. Om enkäten Sjukhusläkarnas jourenkät genomfördes under sommaren och hösten Enkäten gick ut till 2415 specialistläkare, ett representativt urval av Sjukhusläkarnas omkring medlemmar. Svarsfrekvensen var 65 % (1565 personer). Enkäten gick ut i e-postform. En postal enkät skickades ut till respondenter som inte svarat efter tre e-postpåminnelser. Jämförelse med tidigare enkäter Sjukhusläkarna (även under det tidigare namnet Överläkarföreningen) har genomfört flera tidigare enkäter, vars resultat delvis kan användas som underlag för jämförelse, framförallt vad gäller köns- och åldersfördelning samt data om befattning och tjänsteställe. I den följande sammanställningen presenteras ett urval uppgifter ur följande enkäter: Specialistenkät 1996, en postal enkät till 10 % av föreningens medlemmar med en svarsfrekvens på 90 %.. Specialistenkät 2004, även den en postal enkät till 10 % av föreningens medlemmar, med en svarsfrekvens på 71 %. Frågan om jourkomp i ledig tid respektive som kontant ersättning var den enkätfråga där störst könsskillnader kunde noteras. Genomgående vill kvinnor ha ut mer jourkomp i ledig tid jämfört med männen. 36 % av kvinnorna vill ha ut all jourkomp som ledig tid, mot 27 % av männen. 3

4 Sjukhusläkarna 2011 Sjukhusläkarna är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund. Föreningen organiserar samtliga specialistläkare på sjukhus och i öppenvård samt professorer, docenter och högskolelektorer vid de medicinska fakulteterna, som är medlemmar i Sveriges läkarförbund. Medlemsantalet är drygt (oktober 2011). Föreningen bytte namn från Överläkarföreningen år I enkäten används sjukhusläkare som ett samlande begrepp för medlemmar i Sjukhusläkarna. Läkare under utbildning (från läkarexamen fram till specialistexamen) är organiserade i Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, och omfattas därför inte av Sjukhusläkarnas medlemsenkät. Specialister i allmänmedicin (distriktsläkare på vårdcentraler), privatpraktiserande läkare, företagsläkare och militärläkare har separata yrkesföreningar om omfattas inte heller av enkäten. Köns- och åldersfördelning Vägen till färdig specialistläkare är lång. Efter läkarutbildningen, som är 5,5 år, följer AT-tjänstgöring om 1,5-2 år och specialistutbildning om minst fem år. Sammanlagt tar det alltså minst 12 år att bli färdig specialistläkare, ofta betydligt mer på grund av glapp i systemet med väntetider på AT- och ST-tjänster samt studieuppehåll, föräldraledighet etc. Mot bakgrund av detta är det inte förvånande att en låg andel av Sjukhusläkarnas medlemmar är under 35 år. Tabell 1. Åldersfördelningen bland sjukhusläkare. Ålder Andel < 35 år 2% år 29% år 32% år 31% 65 år eller äldre 7% Total 100% Förutom i det yngsta intervallet är åldersfördelningen jämn. Det är intressant att notera att sju procent av medlemmarna är ännu yrkesverksamma efter 65 års ålder. Tillsammans med de 31 % av medlemmarna som är år utgör de äldre specialistläkarna en stor grupp. Merparten av dessa kommer att gå i pension inom 10 år, vilket innebär att senior kompetens försvinner. Det kommer att ställas stora krav på fortbildning av yngre specialister för att säkerställa fortsatt tillgång till nyckelkompetens inom sjukvården. Sjukhusläkare var tidigare ett mansdominerat yrke, men utvecklingen går mot en allt jämnare könsfördelning. År 1996 var endast 32 % av medlemmarna kvinnor (Specialistenkät 1996). 2011, 15 år senare, är andelen 44 %. Arbetsmarknad En stor majoritet, 94 %, av medlemmarna arbetar inom offentlig sektor. Endast 6 % av medlemmarna är privatanställda och 1 % anger annan arbetsgivare. Detta visar att mediebilden av en stor och snabbt ökande privat sjukhussektor har en svag överensstämmelse med medlemmarnas verklighet. I stora delar av landet finns få eller inga alternativa arbetsgivare till landstinget, vilket även innebär att merparten av Sveriges patienter saknar alternativ till offentligt driven sjukhusvård. Nästan hälften av sjukhusläkarna arbetar på universitets- eller regionsjukhus. Denna andel har varit i stort sett konstant under de senaste 15 åren (49 % enligt Specialistenkät 1996 och 47 % enligt Specialistenkät 2004). Tabell 2. Andelen sjukhusläkare som arbetar vid olika typer av arbetsplatser/tjänsteställen. Universitet / Regionsjukhus Andel % Länssjukhus % Länsdelssjukhus % Öppenvårdsmottagning 109 7% Privatsjukhus 32 2% Annan 59 4% Total % Den största förändringen jämfört med tidigare undersökningar är att en sjunkande andel av medlemmarna arbetar på länssjukhus endast 10 % år 2010 mot 17 % år 1996 och 18,2 % år Detta avspeglar förändringar i sjukhusstrukturen de senaste åren. Många mindre enheter har lagts ner eller fått en minskad verksamhet när delar av vårduppdragen flyttats över till större sjukhus. Framförallt är det länsdelssjukhusen som har påverkats av förändringarna. 4

5 Jour- och beredskapsarbetet 2011 År 2010 deltog nästan tre av fyra (73 %) av sjukhusläkarna i jour- eller beredskapstjänstgöring. De vanligaste skälen till att inte delta i jour eller beredskap är att det inte finns behov på arbetsplatsen, att det inte ingår i tjänsten, hög ålder eller egen sjukdom. Nästan hälften hade enbart beredskap (bakjour), medan drygt var tredje både deltog i sjukhusbunden jour och i beredskapsarbete. Tabell 3. Sjukhusbunden jour och beredskap. I urvalet ingår de specialister som angett att de deltar i jour- eller beredskapstjänstgöring. Enbart sjukhusbunden jour Andel % Enbart beredskap % Både sjukhusbunden jour och beredskap % Total % Sjukhusbunden jour Sjukhusbunden jour är tjänstgöring utanför ordinarie arbetstid som är förlagd till sjukhuset. Jourpassen har varierande utformning det förekommer exempelvis kvällsjour, nattjour och helgjour, beroende på verksamhetens behov. Det förekommer även så kallade 24-timmarsjourer. Enkätresultatet visar att 43 % av alla som har sjukhusbunden jour deltar i så kallade nattjoursveckor (jourveckor med två eller fler nattjourspass per vecka). Majoriteten av de jourarbetande specialisterna (72 %) har detta arbete inplanerat utöver 40 timmars arbetsvecka. Det är vanligare med jourarbete på helger än på vardagar. Jourpassen är även längre under helgerna. Tabell 4. Jourpassens längd, vardagar och helger. I urvalet ingår de specialister som angett att de deltar i sjukhusbunden jour. Har inte jour 67 11% < 8 timmar 87 15% 8-12 timmar 95 16% timmar % timmar % > 24 timmar 32 5% Total % Har inte jour 31 5% < 8 timmar 54 9% 8-12 timmar % timmar % timmar % > 24 timmar 68 11% Total % Beredskap Läkare i beredskap (bakjour) är ett nära stöd för de läkare som har sjukhusbunden jour. Bakjouren har under jourtid det samlade medicinska och administrativa ledningsansvaret för verksamheten. Under bakjouren ska läkaren vara tillgänglig på telefon och vid behov infinna sig på sjukhuset. Även beredskapspassen är längre på helger. Förutom de allra yngsta (upp till 35 år) och de allra äldsta (över 65 år) fördelar sig beredskapsarbetet relativt jämnt i alla ålderskategorier. Nästan 60 % av specialisterna har beredskapspass som är längre än 24 timmar på helger, även i åldrarna år. Den höga frekvensen av långa beredskapspass, i synnerhet under helger, väcker misstankar om brott mot kollektivavtalets bestämmelser om minst 8 timmars sammanhängande dygnsvila, även om det går att förlägga brytpunkten (det klockslag som sätts för att beräkna dygnsvilan) så att 26-timmars arbetspass blir möjliga. 5

6 Tabell 5. Beredskapspassens längd, vardagar och helger. I urvalet ingår specialister som angett att de deltar i beredskapsarbete (bakjour). Total < 35 år år år år 65 år eller äldre Har inte beredskap 4% 15% 4% 2% 4% 18% < 8 timmar 4% 8% 3% 3% 6% 0% 8-12 timmar 7% 31% 5% 5% 10% 0% timmar 49% 31% 43% 50% 52% 73% timmar 21% 8% 28% 22% 16% 0% > 24 timmar 16% 8% 18% 18% 12% 9% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Total < 35 år år år år 65 år eller äldre Har inte beredskap 3% 8% 4% 3% 3% 0% < 8 timmar 4% 0% 3% 3% 5% 9% 8-12 timmar 4% 15% 3% 3% 7% 0% timmar 4% 8% 6% 4% 3% 0% timmar 25% 8% 27% 27% 23% 9% > 24 timmar 59% 62% 58% 60% 58% 82% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Tabell 6. Faktiskt arbetad tid under beredskap en typisk arbetsvecka. < 5 % % 5-10 % % % % % % > 50 % 34 4% Total % < 5 % 95 11% 5-10 % % % % % % > 50 % % Total % Under helger kan beredskapsarbetet innebära att utföra ordinarie arbetsuppgifter, som att ronda patienter, justera medicinering samt att skriva in eller skriva ut patienter. Jourenkäten visar att få beredskapspass är ostörda. Arbetsbelastningen under beredskapstiden är hög, i synnerhet under helger. Beredskapsarbete innebär ofta att nattsömnen störs, och det är vanligt att tankarna på arbetet inte kan kopplas bort. Dessa faktorer kan innebära en ökad risk för ohälsa. I synnerhet kan belastningen vara tung för gravida, småbarnsföräldrar och äldre läkare. 6

7 Enkätresultatet visar att majoriteten av specialisterna inte har möjlighet att vara lediga efter beredskapspassen. Sämst är möjligheterna till ledighet efter beredskapspass på vardagar. Tabell 7. Möjligheter att vara ledig efter beredskapspass. Ja, jag är schemalagt alltid ledig Ja, jag är ledig vid de tillfällen jag önskar det 73 8% % Nej % Vet inte 16 2% Total % Ja, jag är schemalagt alltid ledig Ja, jag är ledig vid de tillfällen jag önskar det % % Nej % Vet inte 24 3% Total % Det centrala Läkaravtalet på landstingsområdet innehåller riktlinjer om att läkare efter fullgjord jour ska beredas möjlighet till kompensationsledighet under minst en halv dag, dagen efter jourpasset. Resultatet av jourenkäten visar att en majoritet saknar möjligheter till ledighet, vilket tyder på att det i stor utsträckning verkar ha slutits lokala avtal som åsidosätter dessa riktlinjer. Enkätresultatet visar att det finns skilda önskemål om kompensationsledighet efter beredskapspass. Viljan att vara kompledig verkar dock vara större än de faktiska möjligheterna till ledighet. Tabell 8. Önskemål om kompensationsledighet efter beredskapspass. Heldag, alltid % Halvdag, alltid, föreller eftermiddag Halvdag, men bara om störd natt Heldag, men bara om störd natt % % 97 9% Ingen ledighet % Vet inte % Total % 7

8 Kompensation för jour- och beredskapsarbete För sjukhusbunden jour och beredskapspass utgår bundenhetsersättning och lön för faktiskt arbetad tid. Ersättningsnivån varierar, beredskapsarbete ersätts oftast med en femtedel av normal timlön. Kompensation för arbetad jour och beredskap utöver 40 timmars arbetsvecka kan efter lokal överenskommelse tas ut som kontant ersättning eller ledig tid. Mellan 1986 och 1996 fanns en reglering i kollektivavtalet om att 70 procent av jourkompen skulle tas ut i ledig tid och 30 procent i pengar. Det innebar i praktiken att arbetstiden utökades till mer än 40 timmar i veckan. Det finns även möjlighet att i lokala avtal komma överens om att löneväxla innestående tid till pension. 70/30-modellen lever kvar i många lokala överenskommelser än i dag, men det förekommer även andra modeller. Jourenkäten visar att det är relativt vanligt att sjukhusläkare har mycket komptid innestående. Mer än var tredje har över 200 timmar tillgodo, vilket motsvarar fem arbetsveckor. Tabell 9. Innestående jourkomptimmar. I urvalet ingår de specialister som angett att de deltar i joureller beredskapstjänstgöring. < 50 timmar % timmar % timmar % timmar 82 7% timmar 27 2% > timmar 7 1% Total % I praktiken kan det på vissa arbetsplatser vara svårt att ta ut ledighet på grund av brist på kompetenta specialister, medan det i andra verksamheter kan vara svårt att få ut ekonomisk ersättning på grund av ekonomiskt underskott i verksamheten. Ibland är det brist på både erfarna specialister och pengar. Specialisterna åläggs då ofta att ta ut all jourkomp i ledig tid, samtidigt som det i praktiken är svårt eftersom verksamheten inte fungerar om ledigheten tas ut. Sjukhusläkarnas enkät visar att en majoritet av medlemmarna vill få ut merparten av jourkompen som ledig tid. Kvinnor vill i högre grad än männen få ut ersättning i form av ledig tid. Tabell 10. Önskemål om ersättning för inarbetad jour och beredskap. I urvalet ingår de specialister som angett att de deltar i jour- eller beredskapstjänstgöring. Total Kvinna Man Allt som ledig tid 31% 36% 27% 30% kontant ersättning och 70% ledig tid 50% kontant ersättning och 50% ledig tid 70% kontant ersättning och 30% ledig tid Allt som kontant ersättning 38% 41% 35% 20% 17% 23% 7% 3% 9% 4% 2% 6% 100% 100% 100% För att begränsa mängden innestående tid betalar många arbetsgivare ut jourkomp med automatik, antingen efter en viss tid eller när timmarna överstiger en viss mängd. I Sjukhusläkarnas enkät uppgav 53 % att jourkompen betalades ut med automatik, 29 % hade inget sådant system och 18 % visste inte om jourkompen betalades ut automatiskt. 8

9 Så gjordes enkäten Urval Ett urval om 2415 respondenter, representativt med hänsyn till kön och ålder, gjordes ur Sjukhusläkarnas medlemsregister. Urvalet gjordes bland de medlemmar som har registrerat en e- postadress i medlemsregistret. Metod E-postenkäten gick ut den 7 juni 2011 med till 2415 respondenter. Tre påminnelser skickades via e-post under juni månad, vilket resulterade i 1001 fullföljda och 130 påbörjade (ej avslutade) enkäter till den 20 juni Postal enkät skickades den 20 juni till de respondenter som inte svarat på e-postenkäten. Inskickade postala enkäter har lagts in i databasen. En analys av påbörjade (ej avslutade) e-postenkäter och ofullständigt ifyllda pappersenkäter har genomförts av Läkarförbundets statistiker Åsa Jaktlund. Analysen ledde fram till beslutet att inkludera respondenter som missat enstaka frågor i underlaget. Svarsfrekvens Enkäten stängdes den 14 september 2011 och hade då uppnått en svarsfrekvens på 68,1 % eller 1644 respondenter. 79 enkäter (3,3%) var ej bearbetningsbara på grund av ofullständiga svar och har inte räknats med i rapportunderlaget, som alltså omfattar 1565 personer. Vissa respondenter har hoppat över enstaka frågor, varför summan av antalet svarande inte alltid är Bortfallsanalys Bortfallsanalysen har gjorts av Läkarförbundets statistiker Åsa Jaktlund. Målpopulationen utgjordes av medlemmar i Sjukhusläkarföreningen. Av praktiska skäl måste populationen ytterligare avgränsas till medlemmar med registrerade e-postadresser. En jämförelse av populationen med och utan e-postadresser visar små skillnader när det gäller ålder, kön och fördelningen av specialiteter. När det gäller ålder ser vi en något högre medianålder i gruppen utan e-post. Som urvalsram användes Sjukhusläkarnas medlemsregister. Rampopulationen delades in i fyra strata efter kön och åldersklass över 55 år och 55 år eller äldre. De fyra strata bestämdes enligt antagandet att dessa variabler har samband med undersökningsvariablerna. Inom varje stratum drogs ett proportionerligt slumpmässigt urval av personer enligt följande. Stratum i populationen i urvalet svar 1. Kvinnor <55 år (672)* Kvinnor >55 år (360)* Män <55 år (768)* Män > 55 år (619)* 419 Totalt * Ett antal personer plockades bort redan när epostadresserna importerades till webbverktyget, eftersom de var felaktiga. Totalt svarade 1565 av 2414 personer i urvalet, medan 849 personer i urvalet resulterade i bortfall vilket motsvarar en bortfallandel på 35 % av samtliga urvalspersoner, det vill säga en svarsfrekvens på 65 %. Bortfallsandelen i stratum 1, 2 och 4 är ungefär likvärdigt stor. Bortfallet i stratum 3, män under 55 år är något högre. 65 % svarsfrekvens är en relativt hög svarsfrekvens för en webbundersökning av Läkarförbundets medlemmar. Vi ser när vi jämför gruppen ej svarande med svarande att åldersfördelningen är väldigt lika samt att bortfallet fördelar sig ungefär proportionerligt när det gäller specialiteterna. Det är dock fortfarande okänt hur bortfallet kan ha påverkat svaren. Stratifieringen gjordes enbart efter ålder och kön. Detta bör man tänka på när man tittar på jämförelser mellan övriga grupper. Ytterligare en aspekt är att undersökningen endast omfattar medlemmar i Sjukhusläkarna, det vill säga fackligt anslutna specialistläkare på sjukhus och i öppenvård samt professorer, docenter och högskolelektorer vid de medicinska fakulteterna. Kategori Stratum 1 Stratum 2 Stratum 3 Stratum 4 Samtliga Svar % % % % % Bortfall % % % % % Därav: Ej påbörjade Påbörjade men ofullständiga % % % % % 24 4 % 12 3 % 24 3 % 18 3 % 78 3 % Summa

10 Tabellbilaga Avsnitt 1: Bakgrundsfrågor Fråga 1:1 Är du... Kvinna % Man % Total % Kommentar: I 1996 års enkät var 32 % av respondenterna kvinnor, 2004 var andelen kvinnor 38 % och i 2009 års undersökning 47%. Fråga 1:2 Hur gammal är du? < 35 år 24 2% år % år % år % 65 år eller äldre 109 7% Total % Kommentar: I 1996 års enkät var medlemmar i åldern 65 år och äldre exkluderade från urvalet. 18 % av respondenterna var år, 45% var år och 39% av respondenterna var år. Specialistenkät 2004: Medlemmar över 64 år var exkluderade från urvalet. 30,8 % av respondenterna var år, 43,3 % var år och 24,7% av respondenterna var år års enkät: 4 % var 65 år eller äldre, 31% var år, 36% var år och 29% var år. Andelen respondenter yngre än 35 år är 1-2 % i samtliga undersökningar. Fråga 1:3 Är du yrkesverksam som läkare i Sverige? Ja % Nej (du kommer till slutet på enkäten) 45 3% Total % Fråga 1:4 Vilken är din specialitet enligt Socialstyrelsens förteckning? Har du fler specialiteter ska du ange den som du senast erhöll specialistbevis för. 00 Allmänmedicin 9 1% 01 Anestesi- och intesivvård 104 8% 02 Akutsjukvård 2 0% 05 Barn- och ungdomsmedicin 80 6% 08 Hud- och könssjukdomar 15 1% 10 Internmedicin 72 6% 11 Endokrinologi 18 1% 12 Kardiologi 56 4% 13 Infektionsjukdomar 41 3% 14 Lungsjukdomar 14 1% 15 Medicinsk gastroenterologi och hepatologi 15 1% 16 Medicinska njursjukdomar 25 2% 17 Reumatologi 20 2% 18 Geriatrik 34 3% 19 Yrkesmedicin 1 0% 20 Kirurgi 71 5% 21 Barn- och ungdomskirurgi 13 1% 22 Handkirurgi 13 1% 23 Neurokirurgi 7 1% 24 Ortopedi 58 4% 25 Plastikkirurgi 13 1% 26 Thoraxkirurgi 8 1% 27 Urologi 24 2% 28 Kärlkirurgi 13 1% 30 Transfusionsmedicin 2 0% 31 Klinisk bakteriologi 8 1% 32 Klinisk fysiologi 10 1% 33 Klinisk kemi 3 0% 34 Klinisk neurofysiologi 5 0% 35 Klinisk patologi 13 1% 36 Klinisk virologi 3 0% 37 Klinisk immunologi 7 1% 40 Obstetrik och gynekologi 65 5% 45 Neurologi 30 2% 50 Psykiatri 78 6% 51 Barn- och ungdomspsykiatri 35 3% 52 Rättspsykiatri 5 0% 54 Socialmedicin 3 0% 10

11 60 Medicinsk radiologi 73 6% 61 Onkologi 26 2% 62 Gynekologisk onkologi 5 0% 63 Barnonkologi 2 0% 65 Ögonsjukdomar 38 3% 70 Öron-, näs- och halssjukdomar 53 4% 71 Hörselsjukdomar 6 0% 72 Röst- och talrubbningar 2 0% 75 Rehabiliteringsmedicin 12 1% 73 Smärtlindring 4 0% 74 Nukleärmedicin 0 0% 76 Hematologi 12 1% 77 Allergisjukdomar 6 0% 78 Barn- och ungdomsallergologi 2 0% 79 Barn- och ungdomsneurologi 9 1% 80 Tändernas sjukdomar 0 0% 84 Röntgenbehandling (endast kvinnosjukdomar) 85 Röntgenundersökning (endast lungsjukdomar) 86 Röntgenundersökning (endast ortopedi) 0 0% 0 0% 0 0% 87 Barn- och ungdomskardiologi 3 0% 88 Neonatologi 14 1% 89 Neuroradiologi 10 1% 90 Barn- och ungdomsradiologi 5 0% 91 Koagulations- och blödningsrubbningar 1 0% 92 Klinisk farmakologi 4 0% 93 Klinisk genetik 1 0% 94 Klinisk cytologi 1 0% 95 Rättsmedicin 2 0% 96 Företagshälsovård 2 0% 97 Skolhälsovård 1 0% 98 Klinisk nutrition 0 0% 99 Yrkes- och miljömedicin 4 0% Ingen av ovan / kan inte svara 3 0% Total % Fråga 1:5 Hur många år har du arbetat som specialist inom nuvarande specialitet? Den specialitet du angav ovan. < 1 år 75 5% 1-3 år % 4-10 år % > 10 år % Total % Fråga 1:6 Inom vilken specialitet har du mest jour/beredskap? 00 Allmänmedicin 9 1% 01 Anestesi- och intesivvård 118 9% 02 Akutsjukvård 9 1% 05 Barn- och ungdomsmedicin 85 6% 08 Hud- och könssjukdomar 11 1% 10 Internmedicin 125 9% 11 Endokrinologi 5 0% 12 Kardiologi 41 3% 13 Infektionsjukdomar 37 3% 14 Lungsjukdomar 9 1% 15 Medicinsk gastroenterologi och hepatologi 2 0% 16 Medicinska njursjukdomar 24 2% 17 Reumatologi 14 1% 18 Geriatrik 26 2% 19 Yrkesmedicin 0 0% 20 Kirurgi 79 6% 21 Barn- och ungdomskirurgi 11 1% 22 Handkirurgi 14 1% 23 Neurokirurgi 5 0% 24 Ortopedi 67 5% 25 Plastikkirurgi 12 1% 26 Thoraxkirurgi 11 1% 27 Urologi 23 2% 28 Kärlkirurgi 11 1% 30 Transfusionsmedicin 4 0% 31 Klinisk bakteriologi 8 1% 32 Klinisk fysiologi 3 0% 33 Klinisk kemi 2 0% 34 Klinisk neurofysiologi 4 0% 35 Klinisk patologi 5 0% 36 Klinisk virologi 2 0% 37 Klinisk immunologi 1 0% 40 Obstetrik och gynekologi 68 5% 45 Neurologi 22 2% 50 Psykiatri 67 5% 51 Barn- och ungdomspsykiatri 21 2% 52 Rättspsykiatri 2 0% 54 Socialmedicin 1 0% 60 Medicinsk radiologi 71 5% 61 Onkologi 21 2% 62 Gynekologisk onkologi 5 0% 63 Barnonkologi 3 0% 65 Ögonsjukdomar 38 3% 70 Öron-, näs- och halssjukdomar 56 4% 71 Hörselsjukdomar 1 0% 72 Röst- och talrubbningar 0 0% 75 Rehabiliteringsmedicin 5 0% 11

12 73 Smärtlindring 1 0% 74 Nukleärmedicin 0 0% 76 Hematologi 9 1% 77 Allergisjukdomar 0 0% 78 Barn- och ungdomsallergologi 79 Barn- och ungdomsneurologi 0 0% 0 0% 80 Tändernas sjukdomar 0 0% 84 Röntgenbehandling (endast kvinnosjukdomar) 85 Röntgenundersökning (endast lungsjukdomar) 86 Röntgenundersökning (endast ortopedi) 87 Barn- och ungdomskardiologi 0 0% 0 0% 0 0% 4 0% 88 Neonatologi 16 1% 89 Neuroradiologi 8 1% 90 Barn- och ungdomsradiologi 91 Koagulations- och blödningsrubbningar 3 0% 1 0% 92 Klinisk farmakologi 2 0% 93 Klinisk genetik 1 0% 94 Klinisk cytologi 0 0% 95 Rättsmedicin 3 0% 96 Företagshälsovård 0 0% 97 Skolhälsovård 0 0% 98 Klinisk nutrition 0 0% 99 Yrkes- och miljömedicin 1 0% Ingen av ovan / kan inte svara % Total % Fråga 1:7 Vilken befattningskategori tillhör du? Specialistläkare / Avdelningsläkare / Biträdande överläkare % Överläkare % Professor/lektor 52 3% Annan 39 3% Total % Kommentar: Specialistenkät 1996: 43% av respondenterna var specialistläkare/avdelningsläkare/bitr. överläkare, 52 % var överläkare, 2 % professorer/pröl och 3 % hade annan befattning. Fråga 1:8 Var är du huvudsakligen anställd (arbetsgivare)? Landsting / Region % Staten 54 4% Privat 92 6% Annat 10 1% Total % Fråga 1:9 Vilken är din huvudsakliga arbetsplats / tjänsteställe? % Länssjukhus % Länsdelssjukhus % Universitet / Regionsjukhus Öppenvårdsmottagning 109 7% Privatsjukhus 32 2% Annan 59 4% Total % Kommentar: Specialistenkät 1996: 49 % av respondenterna arbetade på universitets- eller regionsjukhus, 28 % på länssjukhus, 17 % på länsdelssjukhus och 6 % svarade annat. Specialistenkät 2004: 45,6 % arbetade på universitets- eller regionsjukhus, 28,7 % på länssjukhus, 18,2 % på länsdelssjukhus, 5,4 % privat och 1,4 % svarade annat års enkät: 49 % arbetade på universitets- eller regionsjukhus, 27 % på länssjukhus, 11 % på länsdelssjukhus, 5 % på privatsjukhus, 8 % på öppenvårdsmottagning och 2 % svarade annat. Fråga 1:10 Hur stort är upptagningsområdet till ditt sjukhus? < invånare % invånare % > invånare % Vet inte 135 9% Total % 2009 års enkät: 27% av respondenterna var specialistläkare/ avdelningsläkare/bitr. överläkare, 66 % var överläkare, 4 % professor/lektor och 2 % hade annan befattning. 12

13 Avsnitt 2: Jour- och beredskapssituationen Fråga 2:1 ställdes till alla som i fråga 1:3 angivit att de var yrkesverksamma som läkare i Sverige. Frågorna 2:2-2:5 ställdes till alla som i fråga 2:1 svarat att de deltar i jour- eller beredskapstjänstgöring. Fråga 2:1 Deltar du i jour- eller beredskapstjänstgöring? Ja % Nej (du kommer till slutet på enkäten) % Total % Fråga 2:2 Hur många innestående jourkomptimmar har du hos din arbetsgivare idag? < 50 timmar % timmar % timmar % timmar 82 7% timmar 27 2% > timmar 7 1% Total % Fråga 2:3 Betalas innestående jourkomp ut med automatik efter en viss tid? Ja, efter ett visst antal timmar, ange hur många: Ja, efter ett visst antal dagar, ange hur många: % % Nej % Vet inte % Total % Öppna svar-ja, efter ett visst antal timmar, ange hur många: Mest frekventa svaret: 200 timmar. (n=194) Öppna svar-ja, efter ett visst antal dagar, ange hur många: Mest frekventa svaret: 180 dagar. (n=349) Fråga 2:4 Har du möjlighet att löneväxla innestående jourkomp till pension? Ja, jag utnyttar den möjligheten Ja, men jag utnyttjar inte den möjligheten 47 4% % Nej % Vet inte % Total % Könsfördelning Kvinna Man < 50 timmar 25% 18% timmar 40% 39% timmar 27% 31% timmar 6% 8% timmar 1% 3% > timmar 1% 1% 100% 100%

14 Fråga 2:5 Har du...? Enbart sjukhusbunden jour % Enbart beredskap % % Total % Fördelat på befattningskategori Har du...? Enbart sjukhusbunden jour Både sjukhusbunden jour och beredskap Spec.läkare / Avd. läkare / Biträdande överläkare Överläkare Professor/ lektor Annan 44% 9% 5% 57% Enbart beredskap 25% 55% 55% 29% Både sjukhusbunden jour och beredskap 31% 35% 40% 14% 100% 100% 100% 100% Kommentar: Specialistenkät 1996: 46 % av respondenterna hade jour, 44 % hade beredskap A (praxis: inställelsetid 30 minuter) och 18 % beredskap B (praxis: inställelsetid 2 timmar) års enkät: 49 % hade sjukhusbunden jour och 77 % beredskap (n = 434). 28 % hade omväxlande sjukhusbunden jour och beredskap. Avsnitt 3: Sjukhusbunden jour Frågorna i avsnitt 3 ställdes till de respondenter som i fråga 2:5 angivit att de har sjukhusbunden jour (enbart sjukhusbunden jour eller både sjukhusbunden jour och beredskap). Fråga 3:1 Är din sjukhusbundna jour inplanerad i ditt veckoschema utöver 40 timmars tjänstgöring? Ja % Nej % Total % Kommentar: 2009 års enkät: 75 % ja och 18 % nej (n = 212). Fråga 3:2 Hur långa är dina längsta sjukhusbundna jourpass...? Har inte jour 67 11% < 8 timmar 87 15% 8-12 timmar 95 16% timmar % timmar % > 24 timmar 32 5% Total % Har inte jour 31 5% < 8 timmar 54 9% 8-12 timmar % timmar % timmar % > 24 timmar 68 11% Total % Kommentar: 2009 års enkät: Primärjourpassens längd på helger: < 8 timmar 2 %, 8-12 timmar 25 %, timmar 49 % och > 24 timmar 12 % (n = 212). 14

15 Fråga 3:2 Hur långa är dina längsta sjukhusbundna jourpass...? Könsfördelning Total Kvinna Man Har inte jour 11% 9% 13% < 8 timmar 15% 14% 15% 8-12 timmar 16% 14% 17% timmar 32% 29% 35% timmar 20% 27% 15% > 24 timmar 5% 7% 4% 100% 100% 100% Total Kvinna Man Har inte jour 5% 7% 4% < 8 timmar 9% 9% 9% 8-12 timmar 26% 22% 28% timmar 29% 31% 28% timmar 19% 23% 17% > 24 timmar 11% 8% 14% 100% 100% 100% Åldersfördelning Har inte jour < 35 år år år år 65 år eller äldre 0% 6% 14% 23% 0% < 8 timmar 7% 7% 18% 29% 60% % 19% 12% 15% 20% % 38% 31% 20% 0% % 25% 19% 7% 0% > 24 0% 5% 6% 5% 20% 100% 100% 100% 100% 100% Har inte jour < 35 år år år år 65 år eller äldre 0% 4% 4% 12% 40% < 8 timmar 7% 6% 10% 17% 40% % 22% 26% 38% 0% % 34% 31% 9% 20% % 22% 16% 18% 0% > 24 7% 12% 14% 6% 0% 100% 100% 100% 100% 100% Hur långa är dina längsta sjukhusbundna jourpass...? Fördelning efter befattningskategori (kategorierna professor och annat har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Spec.läkare / Avd.läkare / Bitr. överläkare Överläkare Har inte jour 5% 15% < 8 timmar 9% 19% % 16% % 28% % 16% > 24 5% 6% 100% 100% Spec.läkare / Avd.läkare / Bitr. överläkare Överläkare Har inte jour 2% 7% < 8 timmar 6% 11% % 28% % 23% % 18% > 24 10% 13% 100% 100% Fördelning efter arbetsplats/tjänsteställe (öppenvårdsmottagningar, privatsjukhus och annan arbetsplats har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Universitet / Regionsjukhus Länssjukhus Har inte jour 12% 10% 13% < 8 timmar 14% 15% 15% % 15% 13% % 36% 31% % 20% 19% > 24 timmar 5% 4% 10% 100% 100% 100% Universitet / Regionsjukhus Länssjukhus Har inte jour 3% 8% 6% < 8 timmar 10% 9% 5% % 27% 29% % 29% 27% % 20% 15% > 24 timmar 12% 8% 18% Länsdelssjukhus Länsdelssjukhus 100% 100% 100%

16 Fråga 3:3 Fråga 3:5 Deltar du i sjukhusbunden jour med nattarbete? (D v s två eller fler nattjourpass per jourvecka) Ja % Nej % Total % Fördelning efter befattningskategori (kategorierna professor och annat har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Total Specialistläkare / Avdelningsläkare / Biträdande överläkare Överläkare Ja 43% 62% 30% Nej 57% 38% 70% 100% 100% 100% Fördelning efter arbetsplats/tjänsteställe Total Ja 43% 46% 40% 44% 21% 17% Nej 57% 54% 60% 56% 79% 83% Universitet / Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Öppenvårdsmottagning Privatsjukhus Fråga 3:4 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hur många nattpass ingår normalt per vecka? % % 4 eller fler 5 2% Total % Kommentar: 2009 års enkät: 33 % svarar 2 nattpass, 60 % 3 nattpass och 6 % 4 nattpass (n = 120). Är du ledig...? Före nattjourpass vardagar Ja, alltid % Oftast 33 13% Ibland 12 5% Nej, aldrig 26 10% Total % Efter nattjourpass vardagar Ja, alltid % Oftast 30 12% Ibland 11 4% Nej, aldrig 10 4% Total % Före nattjourpass helger Ja, alltid % Oftast 32 12% Ibland 24 9% Nej, aldrig 42 16% Total % Efter nattjourpass helger Ja, alltid % Oftast 36 14% Ibland 29 11% Nej, aldrig 15 6% Total % Fråga 3:6 Hur många nattjoursveckor har du normalt i snitt per månad? 1 var sjätte vecka 54 21% 1 var femte vecka 62 24% 1 var fjärde vecka 54 21% 1 var tredje vecka eller oftare 24 9% Mer sällan 61 24% Total % 16

17 Hur många nattjoursveckor har du normalt i snitt per månad? Fördelning efter arbetsplats/tjänsteställe (öppenvårdsmottagningar, privatsjukhus och annan arbetsplats har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). 1 var sjätte vecka 1 var femte vecka 1 var fjärde vecka 1 var tredje vecka eller oftare Universitet / Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus 20% 21% 25% 26% 26% 7% 21% 21% 21% 7% 11% 18% Mer sällan 25% 21% 29% 100% 100% 100% Fråga 3:7 Hur många nattjoursveckor har du när belastningen är som störst, t ex under semesterperioder, vakanser eller betydande sjukfrånvaro? 1 var sjätte vecka 23 9% 1 var femte vecka 20 8% 1 var fjärde vecka 66 26% 1 var tredje vecka eller oftare % Mer sällan 39 15% Total % Avsnitt 4: Beredskap Frågorna i avsnitt 4 ställdes till de respondenter som i fråga 2:5 angivit att de har beredskap (enbart beredskap eller både sjukhusbunden jour och beredskap). Fråga 4:1 Har du beredskap på en arbetsplats där det inte finns motsvarande sjukhusbunden jour? Ja % Nej % Vet inte 15 2% Total % Könsfördelning Total Kvinna Man Ja 44% 52% 38% Nej 54% 46% 60% Vet inte 2% 2% 2% 100% 100% 100% Fördelning efter arbetsplats/tjänsteställe (öppenvårdsmottagningar, privatsjukhus och annan arbetsplats har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Länssjukhus Universitets- /Regionsjukhus Länsdelssjukhus Ja 47% 39% 35% Nej 52% 60% 62% Vet inte 2% 1% 3% 100% 100% 100%

18 Fråga 4:2 Hur långa är dina längsta beredskapspass...? Har inte beredskap på vardagar 31 4% < 8 timmar 34 4% 8-12 timmar 61 7% timmar % timmar % > 24 timmar % Total % Har inte beredskap på helger 28 3% < 8 timmar 33 4% 8-12 timmar 38 4% timmar 38 4% timmar % > 24 timmar % Total % Könsfördelning Har inte beredskap Total Kvinna Man 3% 4% 3% < 8 timmar 4% 6% 3% 8-12 timmar 7% 8% 7% timmar timmar 49% 46% 50% 21% 21% 21% > 24 timmar 16% 15% 16% 100% 100% 100% Har inte beredskap Total Kvinna Man 3% 3% 3% < 8 timmar 4% 5% 3% 8-12 timmar 4% 6% 4% timmar timmar 4% 4% 5% 25% 26% 25% > 24 timmar 59% 56% 61% 100% 100% 100% Hur långa är dina längsta beredskapspass...? Åldersfördelning Har inte beredskap < 35 år år år år 65 år eller äldre 15% 4% 2% 4% 18% < 8 timmar 8% 3% 3% 6% 0% 8-12 timmar 31% 5% 5% 10% 0% timmar 31% 43% 50% 52% 73% timmar 8% 28% 22% 16% 0% > 24 timmar 8% 18% 18% 12% 9% 100% 100% 100% 100% 100% Har inte beredskap < 35 år år år år 65 år eller äldre 8% 4% 3% 3% 0% < 8 timmar 0% 3% 3% 5% 9% 8-12 timmar 15% 3% 3% 7% 0% timmar 8% 6% 4% 3% 0% timmar 8% 27% 27% 23% 9% > 24 timmar 62% 58% 60% 58% 82% 100% 100% 100% 100% 100%

19 Hur långa är dina längsta beredskapspass...? Fördelning efter befattningskategori (kategorierna professor och annat har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Har inte beredskap Total Specialistläkare / Avdelningsläkare / Biträdande överläkare Överläkare 4% 5% 3% < 8 timmar 4% 4% 4% 8-12 timmar timmar timmar > 24 timmar 7% 7% 7% 49% 45% 50% 21% 23% 21% 16% 16% 15% 100% 100% 100% Har inte beredskap Total Specialistläkare / Avdelningsläkare / Biträdande överläkare Överläkare 3% 4% 3% < 8 timmar 4% 3% 4% 8-12 timmar timmar timmar > 24 timmar 4% 4% 4% 4% 5% 4% 25% 23% 26% 59% 59% 59% 100% 100% 100% Hur långa är dina längsta beredskapspass...? Fördelning efter arbetsplats/tjänsteställe (öppenvårdsmottagningar, privatsjukhus och annan arbetsplats har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Har inte beredskap Total Universitets /regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus 4% 4% 3% 1% < 8 timmar 4% 4% 3% 3% 8-12 timmar timmar timmar > 24 timmar 7% 7% 7% 5% 49% 45% 52% 55% 21% 21% 24% 14% 16% 18% 10% 22% 100% 100% 100% 100% Har inte beredskap Total Universitets /regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus 3% 2% 2% 10% < 8 timmar 4% 4% 4% 3% 8-12 timmar timmar timmar > 24 timmar 4% 6% 3% 2% 4% 3% 5% 3% 25% 24% 27% 18% 59% 61% 58% 63% 100% 100% 100% 100% Fråga 4:3 Har du möjlighet att vara ledig efter ett beredskapspass vardagar? Ja, jag är schemalagt alltid ledig Ja, jag är ledig vid de tillfällen jag önskar det 73 8% % Nej % Vet inte 16 2% Total % 19

20 Fråga 4:4 Möjliggör ditt schema ledighet efter beredskapspass på helg? Ja, jag är schemalagt alltid ledig Ja, jag är ledig vid de tillfällen jag önskar det % % Nej % Vet inte 24 3% Total % Fråga 4:5 Under en typisk vecka, ungefär hur mycket arbetad tid (OBS! faktiskt arbetad tid, inte ersättning) består din beredskap av? < 5 % % 5-10 % % % % % % > 50 % 34 4% Total % < 5 % 95 11% 5-10 % % % % % % > 50 % % Total % Fråga 4:6 Avsnitt 5: Andel av tjänstgöring utanför ordinarie arbetstid Frågorna i avsnitt 5 ställdes till de respondenter som i fråga 2:1 angivit att de deltar i sjukhusbunden jour eller beredskap. Fråga 5:1 Denna fråga avser all jour och beredskap. Hur stor del av din totala tjänstgöring är jourarbete och beredskap (d v s utanför ordinarie arbetstid) under en genomsnittlig tremånadersperiod? Frågan avser faktisk arbetad tid, och inte ersättning för tid. < 20 % % % % % 47 4% % 8 1% > 80 % 4 0% Total % Fördelning efter befattningskategori (kategorierna professor och annat har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Total Specialistläkare / Avdelningsläkare / Biträdande överläkare Överläkare < 20 % 50% 37% 55% % 45% 56% 40% % 4% 6% 4% % 1% 1% 1% > 80 % 0% 1% 0% 100% 100% 100% Om du idag enbart har beredskap efter att du tidigare har haft sjukhusbunden jour...vid vilken ålder slutade du ha sjukhusbunden jour? Frågan är inte aktuell för mig % < 35 år 20 2% år % år 60 7% år 35 4% år 3 0% 65 år eller äldre 3 0% Total % 20

21 Avsnitt 6: Ersättning för jouroch beredskapsarbete Frågorna i avsnitt 6 ställdes till de respondenter som i fråga 2:1 angivit att de deltar i sjukhusbunden jour eller beredskap. Fråga 6:1 Hur vill du helst bli ersatt för inarbetad jour och beredskap? Allt som ledig tid % 30% kontant ersättning och 70% ledig tid 50% kontant ersättning och 50% ledig tid 70% kontant ersättning och 30% ledig tid Allt som kontant ersättning % % 74 7% 48 4% Total % Könsfördelning Total Kvinna Man Allt som ledig tid 31% 36% 27% 30% kontant ersättning och 70% ledig tid 50% kontant ersättning och 50% ledig tid 70% kontant ersättning och 30% ledig tid Allt som kontant ersättning 38% 41% 35% 20% 17% 23% 7% 3% 9% 4% 2% 6% 100% 100% 100% Hur vill du helst bli ersatt för inarbetad jour och beredskap? Åldersfördelning < 35 år år år år 65 år eller äldre Allt som ledig 23% 28% 28% 39% 31% tid 30% kontant 45% 41% 37% 32% 46% ersättning och 70% ledig tid 50% kontant 18% 22% 21% 18% 0% ersättning och 50% ledig tid 70% kontant 9% 7% 8% 5% 8% ersättning och 30% ledig tid Allt som kontant 5% 2% 5% 6% 15% ersättning 100% 100% 100% 100% 100% Hur vill du helst bli ersatt för inarbetad jour och beredskap? Fördelning efter befattningskategori (kategorierna professor och annat har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Total Specialistläkare Överläkare / Avdelningsläkare / Biträdande överläkare Allt som 31% 28% 33% ledig tid 30% kontant 37% 42% 36% ersättning och 70% ledig tid 50% kontant 20% 22% 20% ersättning och 50% ledig tid 70% kontant 7% 7% 7% ersättning och 30% ledig tid Allt som 4% 2% 5% kontant ersättning 100% 100% 100%

22 Hur vill du helst bli ersatt för inarbetad jour och beredskap? Fördelning efter arbetsplats/tjänsteställe (öppenvårdsmottagningar, privatsjukhus och annan arbetsplats har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Allt som ledig tid 30% kontant ersättning och 70% ledig tid 50% kontant ersättning och 50% ledig tid 70% kontant ersättning och 30% ledig tid Allt som kontant ersättning Total Universitet / Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus 31% 30% 30% 33% 37% 37% 41% 35% 20% 21% 21% 20% 7% 7% 5% 8% 4% 4% 3% 4% 100% 100% 100% 100% Fråga 6:2 Önskar du att en del av utrymmet för löneökning, t ex 0,5 %, avsätts för: (fler svar är möjliga) Höjd ersättning för bundenhet vardagar Höjd ersättning för bundenhet helger Höjd ersättning för arbetad tid vardagar Höjd ersättning för arbetad tid helger och/ eller vardagsnätter Att skapa fler storhelger, t ex vid påsk Nej, föredrar att allt utrymme går till höjd lön % % % % 60 6% % Vet inte / har ingen åsikt % Total % Önskar du att en del av utrymmet för löneökning, t ex 0,5 %, avsätts för: (fler svar är möjliga) Könsfördelning Höjd ersättning för bundenhet vardagar Höjd ersättning för bundenhet helger Höjd ersättning för arbetad tid vardagar Höjd ersättning för arbetad tid helger och/eller vardagsnätter Att skapa fler storhelger, t ex vid påsk Nej, föredrar att allt utrymme går till höjd lön Vet inte / har ingen åsikt Total Kvinna Man 25% 24% 25% 28% 29% 28% 18% 17% 19% 18% 19% 17% 6% 6% 5% 34% 31% 36% 18% 20% 17% 147% 146% 147% Önskar du att en del av utrymmet för löneökning, t ex 0,5 %, avsätts för: (fler svar är möjliga) Åldersfördelning Höjd ersättning för bundenhet vardagar Höjd ersättning för bundenhet helger Höjd ersättning för arbetad tid vardagar Höjd ersättning för arbetad tid helger och/eller vardagsnätter Att skapa fler storhelger, t ex vid påsk Nej, föredrar att allt utrymme går till höjd lön Vet inte / har ingen åsikt < 35 år år år år % 21% 28% 26% 15% 23% 25% 32% 29% 23% 14% 16% 21% 19% 8% 14% 16% 19% 20% 15% 9% 6% 6% 5% 0% 45% 34% 33% 35% 23% 9% 23% 14% 17% 46% 127% 140% 152% 150% 131%

23 Önskar du att en del av utrymmet för löneökning, t ex 0,5 %, avsätts för: (fler svar är möjliga) Fördelning efter befattningskategori (kategorierna professor och annat har exkluderats ur tabellen på grund av lågt antal respondenter i dessa kategorier). Höjd ersättning för bundenhet vardagar Höjd ersättning för bundenhet helger Höjd ersättning för arbetad tid vardagar Höjd ersättning för arbetad tid helger och/eller vardagsnätter Att skapa fler storhelger, t ex vid påsk Nej, föredrar att allt utrymme går till höjd lön Vet inte / har ingen åsikt Total Specialistläkare / Avdelningsläkare / Biträdande överläkare Överläkare 24% 20% 27% 28% 23% 31% 18% 18% 19% 18% 16% 19% 6% 6% 5% 34% 35% 33% 18% 21% 16% 146% 140% 150% Fråga 6:3 Hur mycket kompledighet skulle du vilja ha dag efter beredskapspass? Heldag, alltid % Halvdag, alltid, föreller eftermiddag Halvdag, men bara om störd natt Heldag, men bara om störd natt % % 97 9% Ingen ledighet % Vet inte % Total % Fråga 6:4 Vilken typ av sjukhusbunden jour föredrar du? Nattjoursvecka med två nattpass % Nattjoursvecka med tre nattpass % Nattjoursvecka med fyra nattpass 9 1% Kontinuerligt utlagd jour i schemat med ledighet dag före och efter % Har inte sjukhusbunden jour % Annat % Total % Vilken typ av sjukhusbunden jour föredrar du? Könsfördelning Nattjoursvecka med två nattpass Nattjoursvecka med tre nattpass Nattjoursvecka med fyra nattpass Kontinuerligt utlagd jour i schemat med ledighet dag före och efter Har inte sjukhusbunden jour Total Kvinna Man 11% 13% 9% 15% 12% 17% 1% 0% 1% 13% 15% 12% 47% 46% 48% Annat 13% 13% 13% 100% 100% 100% Vilken typ av sjukhusbunden jour föredrar du? Åldersfördelning Nattjoursvecka med två nattpass Nattjoursvecka med tre nattpass Nattjoursvecka med fyra nattpass Kontinuerligt utlagd jour i schemat med ledighet dag före och efter Har inte sjukhusbunden jour < 35 år år år år 65 år eller äldre 18% 16% 11% 3% 0% 23% 25% 11% 5% 0% 5% 1% 1% 0% 0% 14% 16% 14% 8% 0% 32% 31% 49% 70% 77% Annat 9% 11% 14% 14% 23% 100% 100% 100% 100% 100%

24 Avsnitt 7: Skäl till att inte delta i jour- och beredskapstjänstgöring Frågan i avsnitt 7 ställdes till de respondenter som i fråga 2:1 angivit att de inte deltar i sjukhusbunden jour eller beredskap. Fråga 7:1 Vad beror det på att du inte deltar i jour och beredskap? Det finns inget behov på min arbetsplats % Eget önskemål, p g a % Annat, nämligen % Total % Öppna svar-eget önskemål: Mest frekventa svar: ålder och sjukdom. Öppna svar-annat, nämligen: Mest frekventa svar: Ej aktuellt på arbetsplatsen/ingår inte i tjänsten, ålder. Sjukhusläkarna Sjukhusläkarna YRKESFÖRENING INOM SVERIGES LÄKARFÖRBUND Sjukhusläkarna är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund. Vi organiserar specialister på sjukhus samt professorer, docenter och högskolelektorer vid de medicinska fakulteterna. Kontaktuppgifter: Sjukhusläkarna, Box 5610, Stockholm Telefon: , Fax: Hemsida: