Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal"

Transkript

1 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. ISBN x Artikelnr:

3 Förord En av Socialstyrelsens uppgifter är att utfärda legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa uppgifter utförs inom Hälso- och sjukvårdsavdelningens Behörighets- och utbildningsenhet. Varje år sammanställer enheten statistik över antal utfärdade behörighetsbevis. Årets sammanställning har utökats med tabeller över utvecklingen över tiden för den senaste femårsperioden och med beskrivande och analyserande kommentarer. Socialstyrelsens register innehåller inga uppgifter om hur många av de personer som har legitimation som faktiskt är yrkesverksamma inom hälsooch sjukvård. Av detta följer att några slutsatser kring eventuella brister eller överskott på hälso- och sjukvårdspersonal inte kan dras. Man bör rent allmänt betona de betydande svårigheter som föreligger för att beskriva tillgång, efterfrågan, brist eller överskott på hälso- och sjukvårdspersonal. Detta hänger samman med att alla databaser över hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har sina begränsningar. Det saknas dessutom normtal för hur många anställda som behövs för att bedriva en verksamhet. De som medverkat med analys och kommentarer är Ann Bonair, Johan Friskopp, Soffia Grimsdottir, Leif Gudmundson och Claes Tollin. Materialet har sammanställts av Sören Lindroth. Gunilla Hulth-Backlund Enhetschef Behörighets- och utbildningsenheten 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 6 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal med svensk legitimation eller specialistkompetens Legitimerade respektive yrkesverksamma... 7 Utvecklingen under den senaste femårsperioden... 7 Läkare... 8 Tandläkare och tandhygienister Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor Apotekare och receptarier Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder Optiker Psykologer och psykoterapeuter Sjukhusfysiker Kiropraktorer och naprapater Utländsk utbildning Övriga tabeller

6 Sammanfattning Socialstyrelsen publicerar varje år statistik över utfärdade legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. Årets sammanställning har utökats med kommentarer för de olika yrkesgrupperna och utvecklingen över tiden för den senaste femårsperioden. Man kan notera att speciellt vad gäller nylegitimerade läkare har andelen med utländsk utbildning ökat kraftigt. Från att länge ha legat kring ungefär 20 procent per år av samtliga nylegitimerade har andelen nu ökat till 36 procent år Denna andel kan förväntas öka ytterligare under Sammanställningen visar också att det årliga tillskottet av sjuksköterskor har legat kring de senaste fem åren. Förra året fanns drygt legitimerade sjuksköterskor i yrkesverksam ålder. Majoriteten av dem finns i åldersintervallet år vilket betyder att pensionsavgångarna kommer att öka betydligt om 10 år. Med nuvarande utbildningskapacitet kommer avgångarna att vara större än nytillskottet. En tredjedel av de totalt 17 legitimationsyrkena är mansdominerade (läkare, tandläkare, optiker, sjukhusfysiker, kiropraktor och naprapat). Sex av 62 specialiteter inom läkarkåren är kvinnodominerade (obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsneurologi med habilitering, barn- och ungdomspsyk i- atri, skolhälsovård, hud- och könssjukdomar samt rehabiliteringsmedicin). 6

7 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal med svensk legitimation eller specialistkompetens Socialstyrelsen publicerar här statistik över antal utfärdade svenska legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. För närvarande finns sjutton legitimationsyrken. Ytterligare fyra grupper (audionomer, biomedicinska analytiker, dietister och ortopedingenjörer) reglerades fr.o.m. den 1 januari 1999 med skyddad yrkestitel i kraft av viss yrkesexamen. Dessa grupper får inte någon legitimation av Socialstyrelsen och ingår därför inte i statistiken. Legitimerade respektive yrkesverksamma Socialstyrelsens register innehåller inga uppgifter om hur många som är yrkesverksamma i Sverige. Det är därför viktigt att betona att statistiken endast visar antal utfärdade legitimationer. I statistiken ingår därmed de som är utvandrade, förtidspensionerade eller arbetslösa och de som är verksamma inom ett helt annat yrke. När det gäller läkarspecialiteter kan en läkare ha (och har ofta) mer än en specialistkompetens men är vanligen bara verksam inom en av dessa. Utvecklingen under den senaste femårsperioden Tabell 1 Totalt antal legitimerade i yrkesverksam ålder (under 65 år) den sista december Apotekare 1) Arbetsterapeuter 1) Barnmorskor Kiropraktorer Logopeder Läkare Naprapater Optiker Psykologer Psykoterapeuter Receptarier 1) Röntgensjuksköterskor 2) Sjukhusfysiker 1) Sjukgymnaster Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare

8 Tabell 2 Antal utfärdade legitimationer per år under perioden Apotekare 1) Arbetsterapeuter 1) Barnmorskor Kiropraktorer Logopeder Läkare Naprapater Optiker Psykologer Psykoterapeuter Receptarier 1) Röntgensjuksköterskor 2) Sjukhusfysiker 1) Sjukgymnaster Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare ) Den 1 januari 1999 tillkom fyra nya legitimationsyrken nämligen apotekare, arbetsterapeuter, receptarier och sjukhusfysiker. Samtliga personer inom dessa yrkesgrupper som har den föreskrivna utbildningen kunde under 1999 ansöka om legitimation. Det innebär att antalet utfärdade legitimationer under 1999 för dessa grupper inte beskriver ett "normalår". För kiropraktorer har även svensk utbildning blivit legitimationsgrundande fr.o.m. den 1 januari 1999 vilket förklarar ökningen från detta år. Tidigare var endast vissa utländska utbildningar godkända. 2) Den 1 juli 2000 tillkom legitimationsyrket röntgensjuksköterska. Läkare Tabell 3 Antal utfärdade legitimationer för läkare per Totalt % 37% 100% Antalet läkare i yrkesverksam ålder ökar och har ökat kontinuerligt de senaste decennierna. Av de totalt knappt legitimerade i yrkesverksam 8

9 ålder år 1998 beräknades uppskattningsvis vara yrkesverksamma i den svenska hälso- och sjukvården (källa: registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, Statistiska Centralbyrån). De offentliganställda läkarna anges den 1 november 1999 vara drygt (källa: Landstingsförbundets rapport Fakta om vård- och omsorgspersonal). I siffran ingår ca icke legitimerade läkare under utbildning (AT). Tabell 4 Antal utfärdade specialistbevis för läkare per Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år Ålder Kvinnor Specialitet -44 år Totalt % Opererande specialiteter - Kirurgi Ortopedi Urologi Barn- o ungdomskirurgi Handkirurgi Plastikkirurgi Neurokirurgi Thoraxkirurgi Anestesi o intensivvård Obstetrik o gynekologi Gyn onkologi Öron-, näs- o halssj Röst- o talrubbningar Hörselrubbningar Ögonsjukdomar Invärtesmedicinska specialiteter - Internmedicin Kardiologi Medicinsk gastroentero logi och hepatologi - Endokrinologi Med njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Allergisjukdomar Reumatologi Yrkesmedicin Yrkes- o miljömedicin Geriatrik Barnmedicinska specialiteter - Barn- o ungdomsmedicin Barn- o ungdomsallergologi Barn- o ungdomsneurologi med habilitering - Barn- o ungdomskardiologi

10 Tabell 4 forts Antal utfärdade specialistbevis för läkare per Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år Ålder Kvinnor Specialitet -44 år Totalt % - Neonatologi Allmänmedicin Psykiatriska specialiteter - Psykiatri Rättspsykiatri Barn- o ungdomspsykiatri Radiologiska specialiteter - Medicinsk radiologi Neuroradiologi Barn- o ungdomsradiologi Klin laboratoriespecialiteter - Transfusionsmedicin koagulations- o blöd ningsrubbningar - Klin immunologi Klin bakteriologi Klin virologi Klin fysiologi Klin neurofysiologi Klin kemi Klin farmakologi Klin genetik Klin patologi Klin cytologi Rättsmedicin Socialmedicin Företagshälsovård Skolhälsovård Hud- o könssjukdomar Neurologi Infektionssjukdomar Rehabiliteringsmed Onkologi Klin näringslära Smärtlindring Nukleärmedicin Riksdagen har beslutat om ett tillskott av utbildningsplatser vid de svenska medicinska fakulteterna. Avsikten är att ytterligare 200 utbildningsplatser ska finnas från och med höstterminen Detta får betydelse för tillgång- 10

11 en på läkare först i ett långsiktigt perspektiv, eftersom utbildningstiden fram till legitimation nominellt sett är sju år, i praktiken längre. Det mest iögonfallande draget i läkarkårens kvantitativa utveckling är naturligtvis den höga andelen läkare med utländsk utbildning (se tabell 24). Antalet utländska läkare som erhåller svensk legitimation har under lång tid varit stort och legat omkring 20 procent av samtliga nylegitimerade. Under år 2000 hade antalet ökat till 427 vilket motsvarar 36 procent. Ett ännu större antal utländska läkare kan förväntas framdeles vilket har sin förklaring i landstingens aktiva rekryteringsinsatser i länder som Tyskland och Polen. Tyska läkare har nu blivit den största enskilda gruppen. Tandläkare och tandhygienister Tandläkare Tabell 5 Antal utfärdade legitimationer för tandläkare per Totalt % 45% 100% Sammantaget finns fler legitimerade tandhygienister och tandläkare än någonsin tidigare. Vid bedömning av tillgång och efterfrågan är dock ytterligare faktorer viktiga att beakta. En stor del av tandläkarna är egna företagare och har därmed inte reglerad arbetstid. Det är sannolikt att de i viss utsträckning anpassar sin arbetstid till den aktuella vårdefterfrågan. Den öppna europeiska arbetsmarknaden för tandläkare har fått stor betydelse för tillgången på tandvårdspersonal. De närmaste åren kommer en stor andel tandläkare med svensk utbildning att vara verksam utomlands. I ett längre perspektiv är det möjligt med en invandring av tandvårdspersonal bestående av återvändande svenska tandläkare och av tandläkare utbildade i annat EU/EES-land. Efterfrågan på tandvård är beroende av patienternas betalningsförmåga. Förändringar i hushållens ekonomiska resurser eller förändringar i sam- 11

12 hällets subvention av tandvård kan öka eller minska efterfrågan på tandvård. Med ovanstående reservationer visar statistiken från Socialstyrelsens register att: Antalet tandläkare i yrkesverksam ålder ökat de senaste 5 åren. Ökningen är inte stor, 414 individer, vilket motsvarar 4 procent. Antalet tandläkare som lämnar yrkesverksam ålder de närmaste åren kommer att vara större än antalet nylegitimerade. Inom 15 år skulle antalet tandläkare i yrkesverksam ålder kunna minska från till ungefär Registeruppgifter över tandläkare som är specialister visar att: Tabell 6 Antal utfärdade specialistbevis för tandläkare Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år (Källa: Socialstyrelsens register över hälso-och sjukvårdspersonal Ålder Kvinnor Specialitet -44 år Totalt % - Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt % 87% 100% Tabell 7 Tandläkare: antal utfärdade specialistbevis under 2000 Specialitet Män Kvinnor Totalt Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt antal bevis: Antalet specialister i yrkesverksam ålder kan förmodas minska i ungefär samma takt som antalet tandläkare totalt. Andelen kvinnor bland specialister är 35 procent och därmed något mindre än bland tandläkare totalt där andelen är 42 procent. Det finns också en ojämn fördelning mellan specialiteterna. Specialiteten pedo- 12

13 donti (barntandvård) har 74 procent kvinnor medan specialiteterna oral kirurgi och oral protetik har 14 respektive 18 procent kvinnor. Tandhygienister Tabell 8 Antal utfärdade legitimationer för tandhygienister per Totalt % 98% 100% Registeruppgifterna över tandhygienister, med samma reservationer som för tandläkare ovan, visar att: Antalet tandhygienister i yrkesverksam ålder har ökat de senaste fem åren. Ökningen är 605 individer, knappt 24 procent. Antalet tandhygienister som lämnar yrkesverksam ålder de närmaste åren kommer att vara mindre än antalet nylegitimerade. Inom 15 år skulle antalet tandhygienister i yrkesverksam ålder kunna öka från till ungefär Den förmodade utvecklingen innebär, att antalet tandläkare minskar och antalet hygienister ökar. Om detta samtidigt följs av förbättrad tandhälsa i den vuxna befolkningen, och en förändrad konsumtion av tandvård med förskjutning mot mer förebyggande vård och hälsovård, är förändringarna i personalsammansättningen enligt prognosen ändamålsenliga. Om mönstret för vårdefterfrågan blir kvar vid det nuvarande kan man däremot befara en brist på tandläkare redan inom en femårsperiod. Denna möjliga brist kan befaras bli särskilt markerad utanför storstadsområdena. 13

14 Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor Tabell 9 Antal utfärdade legitimationer för sjuksköterskor per Totalt % 91% 100% Sjuksköterskorna är den största gruppen av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Vid utgången av år 2000 fanns legitimerade sjuksköterskor i yrkesverksam ålder (under 65 år) registrerade. Denna siffra omfattar alla sjuksköterskor som legitimerats oavsett vilken studieordning som lett till legitimation. Registret omfattar för närvarande sjuksköterskor som utbildats enligt 1952, 1966, 1982 och 1993 års studiegångar. Omfattningen på den utbildning som sjuksköterskorna har varierar mellan 3½ år, fem terminer, 80/90 högskolepoäng och den nuvarande utbildningen med 120 hö g- skolepoäng. Vidareutbildningar eller påbyggnadsutbildningar för sjuksköterskor finns inte registrerade. Sjuksköterskor som fortsatt att utbilda sig till barnmorskor finns registrerade eftersom de har dubbel legitimation. Av de sjuksköterskorna finns således som också har legitimation som barnmorskor. Huruvida barnmorskorna tjänstgör som sjuksköterskor eller barnmorskor finns inte uppgift om. Det årliga tillskottet av nyutbildade sjuksköterskor har de senaste fem åren legat runt Antalet legitimerade sjuksköterskor bör ställas i relation till antalet i vårdsektorn yrkesverksamma sjuksköterskor. Enligt Landstingsförbundets rapport Fakta om vård- och omsorgspersonal fanns det år 1999 cirka sjuksköterskor anställda i den offentliga vårdsektorn. Av dessa arbetade 85 procent i landstingen/regionerna och 15 procent i den kommunala hälsooch sjukvården. Siffran sjuksköterskor inkluderar barnmorskor och biomedicinska analytiker. Åldersfördelningen av de legitimerade sjuksköterskorna visar att majoriteten befinner sig i åldersintervallet år (ca ). Det betyder att 14

15 pensionsavgångarna om 10 år kommer att öka betydligt. Pensionsavgånga r- na kommer att ligga på ca per femårsperiod under åren Tillskottet med nuvarande utbildningskapacitet kommer att ligga på ca per femårsperiod. Barnmorskor Tabell 10 Antal utfärdade legitimationer för barnmorskor per Totalt % 99% 100% Registret innehåller barnmorskor. Barnmorskorna har i princip samma åldersprofil som sjuksköterskorna. Mer än 50 procent befinner sig i åldersintervallet år. Pensionsavgångarna per femårsperiod kommer om ca 10 år att ligga på drygt Nytillskottet av barnmorskor har under varit drygt 200. År 2000 var nytillskottet 172. Med nuvarande utbildningskapacitet kommer nytillskottet under en femårsperiod att motsvara pensionsavgångar. Röntgensjuksköterskor Tabell 11 Antal utfärdade legitimationer för röntgensjuksköterskor Totalt % 90% 100% 15

16 Den 1 juli 2000 tillkom legitimationsyrket röntgensjuksköterska. Endast 20 personer har hitintills erhållit sådan legitimation. Statistiken över sjuksköterskor (se tabell 9) innehåller ca legitimerade sjuksköterskor med inriktning mot diagnostisk radiologi. Kompetensmässigt jämställs dessa båda grupper. Apotekare och receptarier Tabell 12 Antal utfärdade legitimationer för apotekare per Totalt % 65% 100% Tabell 13 Antal utfärdade legitimationer för receptarier per Totalt % 98% 100% Före 1999 omfattades yrkena inte av bestämmelser om legitimation och var därmed inte införda i Socialstyrelsens register. Den 1 januari 1999 infördes legitimationskrav och registrering. 16

17 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder Sjukgymnaster Tabell 14 Antal utfärdade legitimationer för sjukgymnaster per Totalt % 83% 100% Registret innehåller sjukgymnaster. Av dessa återfinns i landstings- eller primärkommunal tjänst. Det årliga nytillskottet för sjukgymnaster har under de senaste varit ca per år. Åldersprofilen för sjukgymnaster liknar den för sjuksköterskor och barnmorskor. Med den nuvarande utbildningskapaciteten kommer dock nytillskottet per femårsperiod att överskrida pensionsavgångarna. Arbetsterapeuter Tabell 15 Antal utfärdade legitimationer för arbetsterapeuter per Totalt % 96% 100% 17

18 Krav på legitimation infördes I registret finns arbetsterapeuter. Nytillskottet år 2000 var 754. Åldersprofilen motsvarar den för sjukgymnaster. Logopeder Tabell 16 Antal utfärdade legitimationer för logopeder per Totalt % 94% 100% Logopederna är en av de mindre yrkesgrupperna i registret. Totalt finns 949 logopeder. Nytillskottet årligen varierar mellan 20 och 58 personer. Åldersprofilen för logopeder är betydligt mer gynnsam än för de flesta andra yrkesgrupperna. Optiker Tabell 17 Antal utfärdade legitimationer för optiker per Totalt % 46% 100% 18

19 Antalet optiker ökar något. Utbildningen vid Karolinska Institutet i Stockholm motsvarar cirka 60 nylegitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet. En optiker kan vara yrkesverksam även utan legitimation. Psykologer och psykoterapeuter Tabell 18 Antal utfärdade legitimationer för psykologer per Totalt % 68% 100% Tabell 19 Antal utfärdade legitimationer för psykoterapeuter per Totalt % 70% 100% Tillskottet av psykologer har legat på en ganska jämn nivå med ca 150 per år, se tabell 1. För psykoterapeuter ser man en liknande utveckling med en liten topp 1998, vilken kan bero på att de som hade möjlighet att söka legitimation enligt då gällande lag skyndsamt gjorde det före 1 januari 1999 då LYHS (Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården) trädde i kraft. 19

20 I båda yrkena är ca två tredjedelar kvinnor. De närmaste åren kommer stora pensionsavgångar att ske. För närvarande är psykologer mellan 55 och 64 år, dvs. 32 procent. Samtidigt legitimeras ca 230 per år, dvs under 10 år. Av psykoterapeuterna är mellan 55 och 64 år, dvs. 41 procent. I genomsnitt legitimeras ca 220 per år eller under 10 år. Sjukhusfysiker Tabell 20 Antal utfärdade legitimationer för sjukhusfysiker per Totalt % 30% 100% Sjukhusfysikerexamen är en ny yrkesexamen som har införts i högskoleförordningens examensbilaga. Uppgifterna i tabell 20 avser sjukhusfysiker med äldre utbildning som legitimerats med stöd av en övergångsbestämmelse. 20

21 Kiropraktorer och naprapater Tabell 21 Antal utfärdade legitimationer för kiropraktorer per Totalt % 30% 100% Tabell 22 Antal utfärdade legitimationer för naprapater per Totalt % 43% 100% I Sverige är dessa två yrkesgrupper de enda som utbildas vid privata skolor. Båda skolorna är dock ställda under statlig tillsyn. Kiropraktorer med svensk utbildning kan få legitimation sedan

22 Utländsk utbildning Många invandrare som har utbildning till ett vårdyrke i hemlandet inkommer till Socialstyrelsen med ansökan om formell behörighet för att kunna utöva yrket i Sverige. Som behörighetsgivande myndighet ankommer det på Socialstyrelsen att ansvara för kompetensbedömning av utländsk hälso- och sjukvårdspersonal inom rättsligt reglerade yrken och att tillhandahålla ett legitimationsgrundande kompletteringsprogram. Kompetensprövningen sker i varje enskilt fall och kraven på komplettering varierar och är beroende på sökandens studie- och yrkesmeriter. När kompletteringskraven är uppfyllda utfärdas behörighetsbevis i form av legitimation och/eller specialistbevis. Vad gäller sökande från EU-länder med utbildning till yrken som omfattas av EG:s sektorsdirektiv kan Socialstyrelsen inte ställa några kompletteringskrav. Om utbildningar till yrken som omfattas av EG:s generella direktiv skiljer sig väsentligen från svensk utbildning, kan Socialstyrelsen emellertid kräva prövotid eller lämplighetsprov. Socialstyrelsens kompletteringsprogram för utländsk vårdpersonal från ett land utanför EU/EES (s.k. tredje land) består i allmänhet av följande delar: 1. Prov i svenska språket 2. Medicinskt kunskapsprov 3. Kurs i samhälls- och författningskunskap 4. Praktik- eller provtjänstgöring Den utländska vårdpersonalen utgör en potentiell resurs i svensk hälso- och sjukvård. Vad gäller kraven på deras kunskaper och färdigheter för yrket är Socialstyrelsens inställning att deras yrkeskompetens ska vara på jämbördig nivå med kompetensen hos svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Detta är av stor betydelse för såväl patienternas säkerhet och vårdens kvalitet i övrigt som för yrkesutövarens trygghet i yrkesrollen. 22

23 Övriga tabeller Tabell 23 Antal utfärdade legitimationer under år 2000 Personalkategori Antal med Antal med ut- Totalt antal svensk utb ländsk utb legitimationer - Apotekare Arbetsterapeuter Barnmorskor Kiropraktorer Logopeder Läkare Naprapater Optiker Psykologer Psykoterapeuter Receptarier Röntgensjuksköterskor Sjukhusfysiker Sjukgymnaster Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare Totalt Tabell 24 Antal utfärdade legitimationer per år för vissa yrkesgrupper under samt andelen utländskt utbildade Läkare Därav: svensk utbildning utländsk utbildning Andel utl. utbildade i procent 23,5 21,8 25,0 27,2 31,5 36,0 Sjuksköterskor Därav: svensk utbildning utländsk utbildning Andel utl. utbildade i procent 8,5 5,4 4,9 8,2 10,9 14,0 Tandläkare Därav: svensk utbildning utländsk utbildning Andel utl. utbildade i procent 3,4 4,2 6,3 10,1 13,4 20,2 23

24 Tabell 25 Antal utfärdade specialistbevis för läkare under år 2000 Specialitet Män Kv. Specialitet Män Kv. Opererande specialiteter Radiologiska specialiteter - Kirurgi Medicinsk radiologi Ortopedi Neuroradiologi Urologi Barn- o ungdomsradiologi Barn- o ungdomskirurgi Handkirurgi 1 2 Klin laboratoriespecialiteter - Plastikkirurgi Transfusionsmedicin Neurokirurgi Koagulations- o blöd Thoraxkirurgi 4 - ningsrubbningar - Anestesi o intensivvård Klin immunologi Obstetrik o gynekologi Klin bakteriologi Gyn onkologi Klin virologi Öron-, näs- o halssj Klin fysiologi Röst- o talrubbningar Klin neurofysiologi Hörselrubbningar Klin kemi Ögonsjukdomar Klin farmakologi Klin genetik 1 - Invärtesmed. specialiteter - Klin patologi Internmedicin Klin cytologi Kardiologi Rättsmedicin Medicinsk gastroentero logi och hepatologi Socialmedicin Endokrinologi Med njursjukdomar 6 7 Företagshälsovård Lungsjukdomar Hematologi 6 5 Skolhälsovård Allergisjukdomar Reumatologi 4 9 Hud- o könssjukd Yrkes- o miljömedicin Geriatrik Neurologi 7 4 Barnmed. specialiteter Infektionssjukdomar Barn- o ungdomsmedicin Barn- o ungdomsallergologi - 1 Rehabiliteringsmed Barn- o ungdomsneurologi 1 3 med habilitering Onkologi Barn- o ungdomskardiologi Neonatologi 6 1 Klin nutrition - - Allmänmedicin Smärtlindring 6 3 Psykiatriska specialiteter Nukleärmedicin Psykiatri Rättspsykiatri Barn- o ungdomspsykiatri 4 20 Totalt ant specialistbevis: Män 680 Kvinnor 510 Totalt

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:18 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1998:13) om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring

Läs mer

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Om ansökan och antagning till SK-kurser Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

2012 års kommunala lönestatistik

2012 års kommunala lönestatistik Stockholm 2013-05-29 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 10/2013 2012 års kommunala lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2012 för läkare inom kommunal sektor är

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

Information: Charlotta Hansell, tel: 075-247 3426 Hans Schwarz, tel: 075-247 3578

Information: Charlotta Hansell, tel: 075-247 3426 Hans Schwarz, tel: 075-247 3578 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2008:2 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal officiell statistik om antal legitimerade (2007) och arbetsmarknadsstatus (2006) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2013 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2012) och arbetsmarknadsstatus (2011) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2010 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2009) och arbetsmarknadsstatus (2008) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2010) och arbetsmarknadsstatus (2009) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

Verksamhetskod. Verksamhetskod version 3.0A 2007-05-15. Klassificering av verksamhet

Verksamhetskod. Verksamhetskod version 3.0A 2007-05-15. Klassificering av verksamhet Verksamhetskod Klassificering av verksamhet Verksamhetskod används för att tala om vilken typ av vård en vårdgivare kan leverera. Innehållet i attributet verksamhet, businessclassificationname och businessclassificationcode,

Läs mer

SOSFS 2007:23 (M) Föreskrifter. Erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:23 (M) Föreskrifter. Erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:23 (M) Föreskrifter Erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2013) och arbetsmarknadsstatus (2012) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område; SFS 2002:148 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002.

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369); SFS 2016:161 Utkom från trycket den 15 mars 2016 utfärdad den 3 mars 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Yrkeskvalifikationer

Yrkeskvalifikationer Frågor om yrket Fastställande av yrket 1. 1. 1 Är yrket [${Profession}] reglerat inom ert territorium? - Ja - Nej 1. 1. 2 Vilken verksamhet omfattar yrket [${Profession}] inom ert territorium? 1. 1. 3

Läs mer

Socialstyrelsens fdrfattningssamling. Anmalan av verksamheter pa halso- och sjukvardens omrade. Socialstyrelsen i

Socialstyrelsens fdrfattningssamling. Anmalan av verksamheter pa halso- och sjukvardens omrade. Socialstyrelsen i Socialstyrelsen i J SOSFS f Foreskrifter och Allmdnna rdd Anmalan av verksamheter pa halso- och sjukvardens omrade Socialstyrelsens fdrfattningssamling I Socialstyrelsens forfattningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientsäkerhetsförordning; utfärdad den 18 november 2010. SFS 2010:1369 Utkom från trycket den 3 december 2010 Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden 2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen

Läs mer

Yrkeskvalifikationer

Yrkeskvalifikationer Frågor om yrket Fastställande av yrket 1. 1. 1 1. 1. 2 1. 1. 3 1. 1. 4 1. 1. 5 Är yrket [${Profession}] reglerat inom ert territorium? Vilken verksamhet omfattar yrket [${Profession}] inom ert territorium?

Läs mer

Antalet läkare ökar kraftigt

Antalet läkare ökar kraftigt Läkare 2013 1 Antalet läkare ökar kraftigt Den 1 januari 2013 var antalet legitimerade läkare i Finland 26 144. Av dem var 19 865 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bodde i Finland. Allt fler läkare

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område; SFS 2006:65 Utkom från trycket den 28 februari 2006 utfärdad den 16 februari

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder Läkare 2016 Antalet läkare ökar I Finland fanns det 1.1.2016 sammanlagt 28 565 legitimerade läkare. Av dessa var 20 970 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bosatta i Finland. I vårt land finns 262

Läs mer

Tillgång på: Specialistläkare 2005

Tillgång på: Specialistläkare 2005 Tillgång på: Specialistläkare 25 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller siffergrupper som Socialstyrelsen samlat in,

Läs mer

INTRESSERAD AV IDROTTSMEDICIN?

INTRESSERAD AV IDROTTSMEDICIN? 1 INTRESSERAD AV IDROTTSMEDICIN? Idrottsmedicin innefattar alla medicinska frågor med anknytning till fysisk aktivitet och idrott! Idrottsmedicin är att vägleda, omhänderta och behandla motionären och

Läs mer

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. 2015-06-25 1(6) Om statistiken Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. Uppgifterna redovisas för inkomna och avslutade

Läs mer

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden Dnr 2.7 43348/2013 1(5) Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden De valbara ramavtalsområdena i förfrågningsunderlaget (avsnitt 6 152) är grupperade i fyra större områden. Nedan följer en beskrivning

Läs mer

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Nordisk Geriatrik. Citation for the original published paper (version of record): Akner, G. (2006) SWOT-analys av geriatriken

Läs mer

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar 2014-10- 0718 Dnr 4.1.1-27795/2014 1(2) Avdelningen för regler och behörighet Febe Westberg febe.westberg@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna

Läs mer

Sökordstaggning av verksamhetskoder. Arbetsdokument 2013-04-23

Sökordstaggning av verksamhetskoder. Arbetsdokument 2013-04-23 Sökordstaggning av verksamhetskoder 2013-04-23 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Syftet att tagga verksamhetskoder med sökord... 3 Huvudområde: Kirurgirelaterade verksamheter...

Läs mer

Samarbete om snabbspa r fo r de 21 reglerade ha lso- och sjukva rdsyrkena

Samarbete om snabbspa r fo r de 21 reglerade ha lso- och sjukva rdsyrkena Samarbete om snabbspa r fo r de 21 reglerade ha lso- och sjukva rdsyrkena 2015-12-02 Bakgrund SKL, Vårdföretagarna, Sveriges Apoteksförening, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Sveriges psykologförbund,

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2014. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2014. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2014 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i

Läs mer

Rättskällor. Hälso- och sjukvårdens regelsystem

Rättskällor. Hälso- och sjukvårdens regelsystem Hälso- och sjukvårdens regelsystem En del av den offentliga rätten. Ramlag med många föreskrifter. Ett särskilt ansvarsystem. Många olika aktörer. I ständig utveckling. Rättsregler; en modell för konflikthantering

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

Intern könssegregering

Intern könssegregering Nationalekonomiska institutionen Lunds universitet Intern könssegregering en fallstudie av specialistläkare och nationalekonomstudenter NEKK01 Kandidatuppsats 15 hp Författare: Ellinor Fridh Handledare:

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal

Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal Rapport nr 10/2015 November 2015 Jonas Hansson, revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 53:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Tillgång på specialistläkare 2009

Tillgång på specialistläkare 2009 Tillgång på specialistläkare Labour Supply in Sweden Qualified Medical Specialists The National Board of Health and Welfare Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2013. tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2013. tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2013 tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Jourenkät Sammanfattning och urval av resultat. Sjukhusläkarna

Jourenkät Sammanfattning och urval av resultat. Sjukhusläkarna Jourenkät 2011 Sammanfattning och urval av resultat Sjukhusläkarna Sammanfattning Läkares jour- och beredskapsarbete ger sjukhusarbetsgivarna tillgång till specialistkompetens dygnet runt till en låg kostnad.

Läs mer

Patientsäkerhetsförordning (2010:1369)

Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) Page 1 of 11 SFS 2010:1369 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2010-11-18 2010-12-03 2012-08-01 t.o.m. SFS 2012:315 Patientsäkerhetsförordning (2010:1369)

Läs mer

Centerpartiet Landstinget Sörmland ettkiitlbart utd 2013-04-09 CENTERPARTIET

Centerpartiet Landstinget Sörmland ettkiitlbart utd 2013-04-09 CENTERPARTIET Centerpartiet r.s9 Landstinget Sörmland ettkiitlbart utd 2013-04-09 CENTERPARTIET. 1.SORMLAND Interpellation ''1-04-0 9.Ls-teDi3-5U, Till hälso-och sjukvårdslandstingsrådetthomas af Bjur Robotassisterad

Läs mer

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister 8000 Tandläkarsiffror 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1997 2002 2007 2012 I din hand håller du en presentation av hur Tandläkarsverige

Läs mer

Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson

Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson Översikt för nya ST-utbildningen i landstinget Gävleborg Syfte Landstinget Gävleborg har ambitionen att utbilda ST-läkare. Med avstamp i förutsättningarna för SOSFS

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin Dir. 2006:64 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS)

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) KORT OM LAGEN För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS) Denna lag är

Läs mer

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen Nr 7 39 Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn FO-nummer/personbeteckning

Läs mer

REGIONALA KONFERENSER 2011 FÖR VERKSAMHETSCHEFER/MOTSVARANDE

REGIONALA KONFERENSER 2011 FÖR VERKSAMHETSCHEFER/MOTSVARANDE REGIONALA KONFERENSER 2011 FÖR VERKSAMHETSCHEFER/MOTSVARANDE Basspecialitet resp Ansvariga Kontaktperson Datum Plats Inriktning/ Kirurgiska specialiteter Kirurgi Urologi Barn- och ungdomskirurgi Plastikkirurgi

Läs mer

Den gällande rätt som ligger till grund för detta ställningstagande finns i bilaga 1.

Den gällande rätt som ligger till grund för detta ställningstagande finns i bilaga 1. 2 (8) Familjemedlemmar till elever som har fått uppehållstillstånd för att bedriva övriga studier om högst ett år kan beviljas uppehållstillstånd i enlighet med regelverket om besök i Sverige för sammanlagt

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Förord. Stockholm i april 2004. Lars Grönwall

Förord. Stockholm i april 2004. Lars Grönwall Förord Enligt en inom Socialdepartementet upprättad promemoria ska en utredare ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa legitimation för de yrkesgrupper som i dag får skyddad yrkestitel

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning

Personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning Personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning Olivia Wigzell Infuturum, Umeå 161117 2016-11-21 Personer med sjukvårdsutbildning utanför Sverige Socialstyrelsens behörighetsarbete för att pröva legitimation

Läs mer

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015 Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST 2015 Svenska Barnläkarföreningen 2015 Tidigare version: 2009, reviderad 2014 Innehållsförteckning Utbildningsguide för specialisttjänstgöring

Läs mer

Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015 Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST 2015 Svenska Barnläkarföreningen 2015 Tidigare version: 2009, reviderad 2014 Innehållsförteckning Utbildningsguide för specialiseringsjänstgöring

Läs mer

Tillgång på: Specialistläkare 2006

Tillgång på: Specialistläkare 2006 Tillgång på: Specialistläkare 26 Labour Supply in Sweden: Qualified Medical Specialists 26 The National Board of Health and Welfare Artikelnr: 28-125-5 ISBN: 978-91-85999-33- Sättning: Edita Västra Aros

Läs mer

20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården

20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården 20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården Här är svaren på 20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården. De är hämtade från den

Läs mer

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Konsekvenser av vårdval i specialistvården

Konsekvenser av vårdval i specialistvården Konsekvenser av vårdval i specialistvården Slutrapport till Socialdepartementet Dnr. S2013/7687/FS 2014-03-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Metodik för studien... 2 Resultat... 3 Förslag till nästa

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Lagrådsremiss. Legitimation och skyddad yrkestitel. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Legitimation och skyddad yrkestitel. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Legitimation och skyddad yrkestitel Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 oktober 2005 Ylva Johansson Christian Groth (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION ENKÄT HÖSTEN 2006 Läkarförbundet har under hösten 2006 genomfört en ny enkätundersökning för att studera nylegitimerade

Läs mer

Sammanställt av en arbetsgrupp inom BLF under ledning av ordf. i BLF s utbildningsutskott, Jeanette Martinell.

Sammanställt av en arbetsgrupp inom BLF under ledning av ordf. i BLF s utbildningsutskott, Jeanette Martinell. Sammanställt av en arbetsgrupp inom BLF under ledning av ordf. i BLF s utbildningsutskott, Jeanette Martinell. Version 1 2009-08-26 Utbildningsguiden 2009 06 09 Utbildningsguide för ST utbildningen i Barn

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner

Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner 2015 Hur arbetar VGR med kompetensförsörjning? Västra Götalandsregionen har ett processorienterat

Läs mer

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Detta dokument skapades 2017-05-25 04:48 Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården Vad är ett legitimationsyrke? Beskrivning För vissa

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Inledning Den 17 februari 2015 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8)

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade VÅRD VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 2 Efterfrågan på apotekare förväntas bli stor på lång sikt men eftersomutbildningskapaciteten har byggts ut på senare år ökar även

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010 3,27 3,18 3,09 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

Läs mer

Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 14/2015

Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 14/2015 Bfd22 080929 1 (8) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 14/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för övriga studier 1. Syfte och sammanfattning Detta rättsliga ställningstagande ger riktlinjer

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:109

Regeringens proposition 1997/98:109 Regeringens proposition 1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Prop. 1997/98:109 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 1998 Laila Freivalds

Läs mer

INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND. Temadag forskning Forskarutbildning

INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND. Temadag forskning Forskarutbildning INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND Temadag forskning 26-9-29 Forskarutbildning S Bertil Olsson Bitr prefekt, FU-ansvar Det material som är underlag till denna bildserie har inhämtats från fakultetens

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är

Läs mer

Adresser för internposten

Adresser för internposten Adresser för internposten Institutionen för odontologi Box 450 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Box 457 Institutionen för biomedicin Avdelningen för klinisk bakteriologi Guldhedsgatan 10 Avdelningen

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG Sidnu mmer 1(1) Uppdrag Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur Uppdragsgivare: Ann-Christin Kullberg Uppdragstagare: FLG Bakgrund 1. För hög kostnad i förhållande till given budgetram 2. Uppdraget

Läs mer