Vem är filmen tänkt för? Målgruppen är barn och ungdomar 8-13 år.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vem är filmen tänkt för? Målgruppen är barn och ungdomar 8-13 år."

Bernt Falk
för 7 år sedan
Visningar:

1 Vad handlar filmen om? I Hoppsan Kerst in - mat hela dagen fixar ungdomar käk för at t ha lit e fest t illsammans. De gör bål, grönsaker med dipp, snabb-pizza med sallad och en äppledessert. Grafiken i filmen berät t ar på et t kul sät t om pizzans uppkomst och redogör för äpplet s hist oria. Tit t aren blir inspirerad t ill at t själv fixa käk med kompisarna och får på et t pedagogiskt sät t se hur ungdomarna t illagar allt. I filmen finns även inslag där en diet ist coachar basket spelande ungdomar på rat en om hur vikt igt det är at t ät a alla dagens målt ider och int e hoppa över någon. Hoppsan Kerst in är underhållande och ut an pekpinnar, men som av en händelse är mat en nyt t ig och genomt änkt. Det t a är den andra filmen i serien Hoppsan Kerst in, där den först a handlar om mellanmål. Vem är filmen tänkt för? Målgruppen är barn och ungdomar 8-13 år. Var passar filmen att användas? I skolan kan Hoppsan Kerst in - mat hela dagen användas som st art för en diskussion om hur vikt igt det är at t int e hoppa över någon målt id, t ex vid en t emadag om hälsa på olika st adier. Den passar också i ämnet hemkunskap på mellan- och högst adiet. Inom idrot t sföreningar är den vägledande för at t ungdomar varfö de behöver ät a bra mat i samband med t räning. At t visa och lyft a fram vikt en av bra mat på föräldramöt en ger många vuxna en eft ert anke om vad deras barn och ungdomar egent ligen ät er. Filmen är testad Result at et av den t est som är gjord bland lärare och ungdomar visar at t int resset för mat erial kring mat är eft erfrågat.

2 Bakgrund Debat t en och t idningsart iklar fokuserar oft ast på hur barn/ ungdomar ät er onyt t ig mat, t illbringar mycket t id framför t v/ dat orer och blir allt t jockare. Hoppsan Kerst in inspirerar t ill posit iva och konkret a lösningar och at t int e hoppa över några målt ider, samt at t ät a varierat. Filmen förmedlar at t mat bet yder gemenskap, glädje och mät t nad. Filmens upplägg I filmen fixar ungdomar en målt id t illsammans på et t roligt men ändå inst rukt ivt sät t. Det har varit vikt igt at t hit t a rät t t empo och at t kommunicera på ungdomars vis. De pedagogiska inslagen är många som t ill exempel om mat och t räning. / Vad innebär mat hela dagen?/ Mat löser int e alla problem, men ut an mat löser man inga problem alls Diet ist en Annika Unt Widell som medverkar i filmen berät t ar varför det är vikt igt at t fördela mat en över hela dagen. Visst minns vi alla Bamses kompis Skalman och hans mat - och sovklocka? Även eft er at t man vuxit ifrån figurerna kan Skalmans klocka vara en lät t sam ut gångspunkt för resonemang kring bet ydelsen av regelbundna mat vanor. At t hålla mat paus med jämna mellanrum är mycket vikt igt, speciellt eft ersom vi vet at t elever allt oft are upplever st ress i sin vardag. Mat pauserna är t illfällen t ill åt erhämt ning och samvaro. Kroppen och hjärnan fungerar bäst om vi ät er ungef är var t redje t imme. Därför är t re huvudmål och t vå-t re mellanmål lagom under en dag. Frukost, lunch och middag ska vara st örre än mellanmålen. Det vikt igast e är at t man ät er regelbundet och int e at t varje målt id är näringsmässigt perfekt sammansat t.

3 Vad händer om jag hoppar över något mål? Det går egent ligen int e at t lära sig någont ing när man är hungrig eft ersom det då är svårt at t t änka på något annat än mat. Jag känner mig också t röt t are, mindre glad och int e så kreat iv. Allt blir t råkigare och svårare helt enkelt. Men om jag ät er regelbundet blir jag ist ället gladare, mer posit iv t ill akt ivit et er och har lät t are at t koncent rera mig. Det är allt så ingen t illfällighet at t uppfinnaren Skalman allt id kommer med de klurigast e lösningarna eft er at t ha haft mat paus. Mat löser int e alla problem men ut an mat löser man inga problem alls! Förslag t ill hur du kan jobba vidare med Hoppsan Kerst in - mat hela dagen i skolan, idrot t sföreningen eller på föräldramöt en. Diskut era varför det är vikt igt at t man int e hoppar över någon av dagens målt ider. Kopiera och dela ut recept en som finns i handledningen. Låt gärna barnen och ungdomarna laga mat en t illsammans eller t a recept en med hem och fixa senare. Diskut era vikt en av hur man sät t er samman mat en för en dag på et t bra sät t. Hur kan olika dagar se ut? Ta upp frågan hur många mål mat om dagen man skall ät a! Vad blir följden om man hoppar över något mål? Diskut era om ni lagar mat t illsammans med kompisar någon gång?

4 Sök svaren Tjena! Jag gillar oft ast int e skolmat en och köper därför hamburgare ist ället, även om jag fat t ar at t det int e är så bra. Vad skall jag göra? Hej! Vi har olika t ider i vår familj och därför kan vi int e ät a middag t illsammans. Hur löser man det? Hej! För min del hoppar jag oft a över både frukost och skollunch. Blir såklart superhungrig och t rycker i mig lit e godis.. Får oft a huvudvärk och känner mig t röt t. Vad göra? Arbet a t illsammans t vå och t vå. Gör en undersökning på skolan eller i idrot t sklubben om hur många som ät er alla dagens målt ider och de som gärna hoppar över någon/ några. Redovisa genom at t göra t ydliga st apeldiagram. Test a dig själv genom at t börja ät a en bra frukost och känn eft er om du upplever någon förändring. Gå sedan vidare och lägg t ill at t t est a de andra målt iderna under dagen för at t se om du märker någon skillnad. Skriv ner och beskriv den event uella förändringen. Jämför med kompisarna. Arbet a i grupp och försök at t komma på olika anledningar t ill: - Varför är det vikt igt at t int e hoppa över något mål mat under dagen? Hur reagerar kroppen? - Hur är bäst a sät t et at t fördela dagens målt ider, t idsmässigt? Varför t ror ni at t det är så?

5 - Hur skall de olika målt iderna se ut, vad bet räffar sammansät t ning av olika råvarugrupper? - Gör t illsammans en recept bank där ni t ipsar om cool och bra mat för olika t illfällen. Bra at t ha för at t plocka fram när t röt t het en infinner sig ext ra en frukost eller när idéerna sinar. Margareta Schildt-Landgren Bakom idén t ill hoppsan Kerst in st år Margaret a Schildt - Landgren, hushållslärare och mat skribent. Hon arbet ade 7 år som hushållslärare och jobbar sedan 13 år t illbaka som mat skribent. Margaret a har gjort et t 10 -t al kokböcker samt recept art iklar för t idningsmagasin och föret ag. De samarbet spart ners som finns i filmprojekt et är noga ut valda då de st år för nat urliga och bra produkt er. De har dock int e varit delakt iga i ut formningen av filmen eller dess innehåll.

Relevanta dokument

Vem är filmen tänkt för? Var passar filmen att användas? Filmen är testad. Bakgrund. Vad handlar filmen om? Filmens upplägg

Vem är filmen tänkt för? Var passar filmen att användas? Filmen är testad. Bakgrund. Vad handlar filmen om? Filmens upplägg Mellanmål Vem är filmen tänkt för? Målgruppen är barn och ungdomar, 8-13 år. Var passar filmen att användas? I skolan kan Hoppsan Kerstin användas som start för en diskussion om bra mellanmål, till exempel