Henri Dutilleux: Mystère de l instant (Stundens mysterium) för stråkar, cimbalom och slagverk

Transkript

1 7.5 ONSDAGSSERIEN 15 Musikhuset kl Jukka-Pekka Saraste, dirigent Juliane Banse, sopran Henri Dutilleux: Mystère de l instant 15 min (Stundens mysterium) för stråkar, cimbalom och slagverk Chris Bradley, cimbalom I Appels (Lockrop) II Echos (Ekon) III Prismes (Prismor) IV Espaces lointains (Avlägsna rum) V Litanies (Litanior) VI Choral (Koral) VII Rumeurs (Rykten) VIII Soliloques (Monologer) IX Metamorphoses sur le nom de SACHER (Metamorfoser över namnet SACHER) X Embrasement (Uppflamning) Richard Strauß: Vier letzte Lieder, sångcykel för sopran och orkester op. AV min I Frühling (Vår) II September III Beim Schlafengehen (Vid läggdags) IV Im Abendrot (I aftonrodnan) PAUS 20 min 1

2 Johannes Brahms: Symfoni nr 4 e-moll op min I Allegro non troppo II Andante moderato III Allegro giocoso Poco meno presto IV Allegro energico e passionato Più allegro Paus ca kl Konserten slutar ca kl Sänds direkt på Yle Radio 1 och webben (yle.fi/rso). 2

3 HENRI DUTILLEUX ( ): MYSTÈRE DE L INSTANT (STUNDENS MYSTERIUM) Kompositionsakten hörde enligt Henri Dutilleux till de magiska stunderna. För honom var det fråga om ett mysterium som påminner om en religiös ceremoni. Han arrangerade Mystère de l instant till följd av tio glimtar där han med en enkel besättning 24 stråkar, pukor och cimbalom skapade hisnande rumsintryck. Korta scener glider in i varandra utan att ty sig till sedvanliga musikaliska processer. I första satsen (Appels) kallar fåglar på lyssnaren i sommarnattens skymning. I de följande satserna finns olika fenomen i koncentrerad form som vi inte i allmänhet riktigt hinner lokalisera. Ekon (Echos), prismor (Prismes), avlägsna rum (Espaces lointains), litanior (Litanies), koraler (Chorales), rykten och brus (Rumeurs), monologer (Soliloques) samt uppflamning (Embrasement) strävar att etablera en hemlig hierarki som förenar de mystiska stunderna. Metamorfoserna över namnet Paul Sacher (Es-A-C-H- E-Re=D) är en hedersbetygelse till den som uruppförde verket, en man som under sin karriär skapade många magiska stunder. RICHARD STRAUSS ( ): VIER LETZTE LIEDER År 1946 upptäckte Strauß Joseph von Eichendorffs dikt Im Abendrot (I aftonrodnan) och inspirerades till att tonsätta den för sopran och orkester. Något senare bekantade han sig med Herman Hesses poesi, ur vilken han tonsatte tre dikter för denna samma besättning. Frühling (Vår), September och Beim Schlafengehen (Vid läggdags) andas samma stämning av avsked som Eichendorffsången som placerats sist. Efter Strauß död arrangerades sångerna till en cykel under rubriken Vier letzte Lieder. I sången Frühling förvandlas vårlängtan till ett tacksamt minne över livets härlighet. I sången September ler naturen i höstens gyllene färger. Akasiablad faller till marken ackompanjerade av en lärkas drill (flöjt) och ett valthorn blåser ett mjukt solo i slutet. Sången Beim Schlafengehen ger uttryck för en trötthet som ger vika i tredje versen, då sångarens själ får luft under vingarna. Sopranen och orkestern följer hänförda orden upp i höjderna. Im Abendrot ger sångcykeln ett nästan symfoniskt slut. Ett par som kommit till slutet av sin vandring blickar utmattade men lyckliga tillbaka på landskapet som de lämnat bakom sig. Sångens avslutande ord Ist dies etwa der Tod? (Är detta måhända döden?) ackompanjeras av ett motiv ur Strauß symfoniska poem Död och förklaring. På sin dödsbädd försäkrade Strauß att döden är precis sådan som jag beskri- 3

4 vit den i Tod und Verklärung. Då orkestern tynar bort hörs lärkans drill från den andra sången. Johannes Brahms komponerade sin sista symfoni under somrarna 1884 och 1885, som han tillbringade i Mürzzuschlag i Steiermark. Den gamle tonsättaren ansattes av tvivel och vi vet att fjärde symfonins partitur åtminstone en gång räddades i sista stund ur lågorna. I e-mollsymfonin koncentrerar sig Brahms på det väsentliga. Sålunda börjar första satsen (Allegro non troppo) direkt med ett enkelt trånande huvudtema som snart i olika skeden får lång symfonisk spännvidd samt variationer och imitationer. Den långsamma satsen (Andante moderato) koncentrerar sig helt och hållet på variationer och på läcker orkesterbehandling. Valthornen blåser i fjärran ett huvudtema som träblåsarna förenar sig med. Scherzot (Allegro giocoso) är fullt av hurtig humor och frejdig lekfullhet. Det massiva hamrandet till ära har orkesterklangen piggats upp med piccola och triangel. Finalpassacaglians (Allegro energico e passionato) förebilder är hämtade från barocken och i bakgrunden har den bl.a. påverkats av den berömda Chaconne ur Bachs partita för soloviolin. Trettio variationer som vältrar sig i en massiv sonatform ger finalen en obeveklig och ödesdiger karaktär med ett underliggande groende mångfacetterat poetiskt uttryck. Antti Häyrynen JOHANNES BRAHMS ( ): SYMFONI NR 4 JUKKA-PEKKA SARASTE Jukka-Pekka Saraste har sedan år 2010 varit chefsdirigent för WDRsymfoniorkestern i Köln. Åren var han även musikchef för Oslofilharmonikerna och som avslutning på sitt mandat utnämndes han till orkesterns förste hedersdirigent. Saraste är konstnärlig rådgivare för Finländska Kammarorkestern och konstnärlig ledare för Ekenäs sommarkonserter. Han har nyligen också varit konstnärlig rådgivare för Sinfonia Lahti. Saraste var chefsdirigent för Radions symfoniorkester , varefter han utnämndes till orkesterns hedersdirigent. Under de senaste åren har Saraste dirigerat bl.a. London Philharmonic Orchestra, Pilharmonia Orchestra London, Münchner Philharmoniker, Rotterdams filharmoniska orkester, Concertgebouworkestern, Staatskapelle Dresden och de större orkestrarna i Förenta staterna. Under denna säsong uppträder han med WDR-symfoniorkestern i Paris, Wien, Stuttgart och på turné i de baltiska länderna. I mars 2014 dirigerade Saraste Mahlers 6:e symfoni med Oslos filharmoniska orkester i Musikhuset i Helsingfors. 4

5 JULIANE BANSE Tyska sopranen Juliane Banse vann tävlingen Kulturforum 1989 i München, varefter hon omedelbart fick inbjudan att sjunga Mozarts Trollflöjten vid Komische Oper Berlin. Paminas roll var en stor framgång fört henne och gjorde henne känd med en gång. Hon började gästspela regelbundet i de europeiska operahusen, bl.a. Wiener Staatsoper och Deutsche Oper Berlin. Hennes operaroller är bl.a. Donna Elvira i Mozarts Don Giovanni, Eva i Wagners Mästersångarna i Nürnberg, Grevinnan i Mozarts Figaros bröllop, Leonora i Beethovens Fidelio och titelrollen i Richard Strauß Arabella. Under denna säsong sjunger Banse Arabella vid Metropolitan i New York samt lieder i Wigmore Hall i London och konserthuset i Wien. Därtill turnerar hon i Förenta staterna som solist i Mahlers 4:e symfoni med Wiener Philharmoniker och Daniele Gatti. Hon uppträder också som solist med Kölnradions symfoniorkester. RADIONS SYMFONIORKESTER Radions symfoniorkester (RSO) är Oy Yleisradio Ab:s orkester med uppgift att producera och befrämja finländsk musikkultur. Orkesterns nye chefsdirigent är Hannu Lintu. År 1927, ett år efter Rundradiobolagets grundande, bildades en tiomanna en- semble som utvidgades till en fulltalig symfoniorkester på 1960-talet. Orkesterns tidigare chefsdirigenter är Toivo Haapanen, Nils-Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam, Jukka-Pekka Saraste och Sakari Oramo. Saraste och Oramo är RSO:s hedersdirigenter. Den nya inhemska musiken utgör en viktig del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkestern ett flertal verk som beställs av Yle. Till RSO:s uppdrag hör också att göra friköpta inspelningar av all inhemsk orkestermusik. Under spelåret uruppför orkestern sex inhemska verk som Yle beställt. RSO har spelat in på skiva musik av bl.a. Eötvös, Nielsen, Hakola, Lindberg, Saariaho, Sallinen, Kaipainen och Kokkonen samt premiärskivinspelningen av Armas Launis opera Aslak Hetta. Orkesterns inspelningar har fått betydande pris bl.a. av BBC Music Magazine och Académie Charles Gros. Skivan med Lindbergs och Sibelius violinkonserter (Sony BMG) där solostämman spelas av Lisa Batiashvili fick MIDEM Classical Award Samma år valde New York Times orkesterns andra Lindbergskiva till årets skiva. RSO turnerar regelbundet på olika håll i världen. Under spelåret åker orkestern ut på turné i Mellaneuropa under Hannu Lintus ledning. RSO:s radiokanal är YLE Radio 1 som radierar alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds både de inhemska och utländska konserterna direkt. På webbsidan yle.fi/rso kan konserterna avnjutas live med hög upplösning. 5