Utvärdering av matsystemet Steamplicity Portionerad kall mat för tillagning med ångtryck i mikrovågsugn

Transkript

1 81, rev 8826 Utvärdering av matsystemet Steamplicity Portionerad kall mat för tillagning med ångtryck i mikrovågsugn Ann Ödlund Olin, med dr, leg. sjuksköterska, vårdutvecklingsledare (sammankallande), ann.odlund-olin@karolinska.se Ylva Orrevall, doktorand, leg. dietist, vårdutvecklingssamordnare, ylva.orrevall@ki.se Ann-Marie Ollen, controller Gerd Faxén Irving, med dr, leg. dietist Anna Jutevik, miljöcontroller Mathias Elmfeldt, civilingenjör Peter Kulneff, ekonomicontroller Mikael Wirén, docent, överläkare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Utredning om landstingets kostförsörjning Policydokument Vårdtider vid Karolinska Universitetssjukhuset Singelportionerad mat som lagas med ångtryck TIDIGARE ERFARENHETER UPPDRAG SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METODER Steamplicitykonceptet Utrustning Diskhantering Hygien Information till vårdavdelningarna Övrigt Material Inklusionskriterier av patienterna Insamling av data Enkäter Tidsanalys Måltidsregistrering Temperaturmätning Näringsvärdesanalys Statistisk bearbetning Resurser RESULTAT Enkäter till patienter Personalenkät Dietistenkät Utvärdering av maten Matkonsumtion Måltidsregistrering på Steamplicityavdelningarna Matens näringsvärde Matens temperatur Brukarmanual Märkning av portionsförpackningarna Förändringar genomförda av avdelningarna under projekttiden Förändringar av maträtter mm genomförda av Medirest under projekttiden Miljöresultat Ekologiska produkter Transporter Avfall Energi Logistikresultat Utvärdering av organisationen Avvikelserapportering DISKUSSION UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNING TACK REFERENSER BILAGOR 2 (89)

3 3 (89) 1. SAMMANFATTNING Maten är för de flesta människor en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande men vid sjukdom har många patienter svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring. Undernäring är vanligt och ökar risken för komplikationer i samband med behandlingar, med nedsatt välbefinnande, förlängda vårdtider och högre kostnader som följd. Därför är maten och nutritionsbehandlingen en viktig del av patientsäkerhetsarbetet. Idag finns nya sätt att tillaga och servera mat på sjukhus och ett av dessa koncept marknadsförs av Medirest under namnet Steamplicity. Konceptet innebär att portionsförpackade maträtter med råa eller förkokta komponenter levereras på tallrik till vårdavdelning. Innan servering tillagas maträtterna i mikrovågsugn med ångtryck. I landstingets kostutredning föreslogs att Steamplicity, som är en relativt ny produktionsprocess, skulle testas i ett tidsbegränsat utvecklingsprojekt på ett akutsjukhus inför SLLs kostupphandling 8. Denna utvärdering av matsystemet Steamplicity utgör ett underlag i detta arbete. Karolinska Universitetssjukhuset beslutade att på sex vårdavdelningar i Huddinge testa detta måltidskoncept. I projektet ingick tre geriatriska vårdavdelningar, två avdelningar med gastrokirurgi och medicin samt en BB-avdelning. Syftet med utvärderingen var att: jämföra patientillfredsställelse mellan Steamplicitykonceptet och ordinarie bricksystem beskriva patienternas matintag och måltidsmönster med Steamplicity undersöka näringsinnehåll och matens serveringstemperatur i Steamplicity respektive ordinarie bricksystem beskriva vårdpersonalens uppfattning om Steamplicity respektive bricksystemet granska Steamplicitykonceptet utifrån organisations-, logistik-, ekonomi- och miljöaspekter Totalt besvarade 92 patienter enkäter på Steamplicityavdelningarna och på avdelningarna med bricksystem besvarade 72 patienter enkäter. Etthundra sjuksköterskor, undersköterskor och köksassistenter besvarade på Steamplicityavdelningarna enkäter om vårdpersonalens erfarenheter av konceptet och på brickavdelningarna besvarade 55 personer enkäterna. Utvärderingsgruppens bedömning är att: Steamplicity är ett flexibelt matsystem som möjliggör servering dygnet runt patienterna anser att maten är välsmakande med trevligt utseende tillagning på vårdavdelning innebär att maten kan serveras nylagad och varm det finns inga logistiska hinder vad gäller transporter inom Karolinska Huddinge att införa Steamplicity systemet med att välja maträtter och ett begränsat utbud av rätter passar inte alla patientgrupper såsom äldre sjuka patienter och patienter med lång vårdtid

4 4 (89) ur patientsäkerhetssynpunkt och för att undvika allvarliga tillbud måste innehållet i maträtterna deklareras på etiketterna på portionsförpackningarna/soppförpackningarna. Denna information bör inte enbart finnas i brukarmanualen. Avdelningspersonalen måste på ett enkelt sätt kunna välja bort olämpliga rätter vid de vanligaste intoleranserna brukarmanualen bör kompletteras med tydliga anvisningar om hur maträtterna ska kompletteras med t.ex. smör bröd, sallad och dessert för att bli kompletta måltider vårdavdelningsköken är ej anpassade för Steamplicitykonceptet vad gäller ventilation och utrymme för mikrovågsugnar, avfallshantering, kylar och frysar varför köken behöver ombyggnationer en återanvändningsbar iläggstallrik måste finnas om sjukhusets miljöpolicy ska kunna följas mängden plastförpackningsavfall är stor med Steamplicity matsystemet tar längre tid vad gäller mathanteringen på avdelningarna än ett bricksystem. Köksassistenter/motsvarande med god utbildning behövs därför för mathanteringen i avdelningsköket rutiner för påfyllnad och standards av mat i kylar bör förbättras. Leverans av mat med kort hållbarhetstid bör undvikas och svinn p.g.a. kort hållbarhet bör inte belasta sjukhusets budget ingen av försöksavdelningarna har erbjudit både SNR- /A- och E-kost som standard. Därför kan denna utvärdering inte svara på hur detta skulle fungera i praktiken Steamplicitysystemet kräver stora implementeringsinsatser med omfattande informations- /utbildningsinsatser till personalen för att bättre kunna tillgodose patienternas behov bör Steamplicitykonceptet utvecklas ytterligare med ett större utbud av maträtter, desserter och soppor inkl vegetariska rätter och maträtter med anpassad konsistens. Även portionsstorlekarna bör utvecklas.

5 5 (89) 2. BAKGRUND Maten är för de flesta människor en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande. Måltiderna spelar en central roll i vardagen. En måltid är inte bara ett näringsintag utan maten och ätandet är också en viktig del av det sociala livet. Vi umgås genom att äta tillsammans och måltiderna kan vara de stunder på dagen då familjen samlas. Vid sjukdom är maten en viktig del av den medicinska behandlingen och omvårdnaden. När man är sjuk är det extra viktigt att maten är energi- och näringsrik och måltiderna kan vara de stunder på dagen som många patienter ser fram emot. Undernäring är vanligt bland patienter och ökar risken för komplikationer i samband med behandlingar, med nedsatt välbefinnande, förlängda vårdtider och högre kostnader som följd (1-3). Därför är maten och nutritionsbehandlingen en viktig del av patientsäkerhetsarbetet. 2.1 Utredning om landstingets kostförsörjning I Stockholms läns landsting (SLL) genomfördes 6 en utredning om den framtida kostförsörjningen (4). Utredningen föreslog bl. a att landstingets produktionskök successivt skulle avvecklas och ersättas med mottagnings- och avdelningskök. Här föreslogs vidare att en upphandling skulle ske av minst två entreprenörer för kostförsörjningen inom landstinget för att undvika monopolställning och minska risken för utslagning av verksamheten vid driftstörningar. Vidare föreslogs att entreprenörer svarar för produktionsprocessen (investeringar och drift) och levererar kyld mat till sjukhusens/vårdenheternas mottagningskök/enheter. Leveranserna kompletteras med specialkost. I mottagningsköket ompackas (och eventuellt dukas) maten som sedan distribueras brickdukad (enportionsförpackad) kyld i vagnar till avdelningsköken där den slutbereds med uppvärmning inför servering till patienterna. Landstingsfullmäktige beslutade 7 att godkänna förslag till kostförsörjning baserad på kostutredningen. För närvarande sker etapp 1 i kostupphandlingen i SLL. Som grund för upphandlingen ligger en kravspecifikation. Underlaget för detta går att beställa på upphandling. Denna utvärdering av matsystemet Steamplicity utgör ett underlag i detta arbete. 2.2 Policydokument Det finns ett antal dokument som ligger till grund för hur maten på sjukhus ska vara sammansatt, vilka typer av koster som bör finnas och hur maten serveras. Nedan görs en översikt över dessa dokument: Council of Europe resolution food and nutritional care in hospitals, 3 Resolutionen är ett mycket omfattande dokument inom områdena nutritionsbedömning och nutritionsbehandling på sjukhus, kostförsörjningssystem, sjukhusmat samt hälsoekonomi (5). De viktigaste punkterna är sammanställda i en 1-punktslista (bilaga 1). Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket, 3 är avsedd att vara ett stöd i arbetet med kost- och näringsproblem i hälso- och sjukvården (6). Den kan också användas som ett underlag för utformning av lokala anvisningar och riktlinjer och som underlag för upphandling av matproduktion. I boken finns anvisningar för vilka koster som bör finnas tillgängliga på sjukhus, hur dessa koster ska vara sammansatta samt hur och när de ska serveras. Rekommendationerna används i SLL både i de egna produktionsköken samt som ett underlag i upphandling av entreprenörer. Kostpolicy för hälsan och miljön, från Stockholms läns landsting framhåller att SLL bör tillhandahålla hälsosamma och goda måltider som så långt det är möjligt baseras på ekologiska framställningsmetoder samt energi- och resurshushållning i alla led (7). Patientens valfrihet och personalens kompetens betonas också. Målet enligt Stockholms läns landstings kostpolicy är att minst 25 av livsmedlen inom måltidsproduktionen för patientmaten ska vara ekologiska år 11.

6 6 (89) Regionalt vårdprogram Nutrition med inriktning mot undernäring, Stockholms läns landsting, 5 Det regionala vårdprogrammet är en beskrivning av vad patienter, beställare och producenter, i Stockholm menar med god vård för patienter med undernäringsproblem, baserat på evidens, nytta, patientfokus och kostnadseffektivitet samt en beskrivning av vilka förutsättningar, vilken organisation och vilket arbetssätt som krävs för att uppnå denna goda vård (8). Ett av huvudbudskapen i vårdprogrammet är att alla patienter ska ha en näringstillförsel och ätstödjande åtgärder som är anpassade till individens sjukdomstillstånd och behov. Riktlinjer för kvalitetsarbete vid Karolinska Universitetssjukhuset Mål 8 Nutrition. Detta dokument baseras på regionalt vårdprogram Nutrition med inriktning mot undernäring och innehåller detaljerade anvisningar för nutritionsstöd, nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder (9). Miljöpolicy, Karolinska Universitetssjukhuset, 7 samt Stockholms läns landstings miljöpolitiska program, Miljösteg 5, Sjukhusets miljöpolicy är ledningens vision för miljöarbetet och ska beaktas vid samtliga relevanta beslut (1). Policyn anger att Karolinska ska ta ansvar för en god livsmiljö och en hållbar framtid samt vara en föregångare på miljöområdet inom sjukvård, forskning och utveckling. Detta ska Karolinska uppnå genom att bl.a. anlita leverantörer som tillhandahåller varor och tjänster som leder till en ekologiskt hållbar framtid. Karolinskas miljöprogram och miljömål baseras på Miljö Steg 5 som anger att andelen förnyelsebart bränsle ska utgöras av minst 5 år 11 och 25 av livsmedlen ska vara ekologiska år 11 (11). Tio procent ekologiska produkter är riktvärdet i landstingets budget för Vårdtider vid Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset hade 7 en medelvårdtid på 4,5 dagar. Medelvårdtiden på de olika klinikerna inom vuxenvården varierade dock mellan 1,7 och 16,9 dagar och inom barnsjukvården 1,8 och 85,4 dagar. 2.4 Singelportionerad mat som tillagas med ångtryck Idag finns nya sätt att tillaga och servera mat på sjukhus och ett av dessa koncept kallas Steamplicity. I Sverige finns det flera företag som producerar portionsförpackade maträtter med råa eller förkokta komponenter som levereras på tallrik till vårdavdelning. Innan servering tillagas maträtterna i mikrovågsugn med ångtryck. Konceptet är utvecklat och patenterat i Schweiz. Steamplicitykonceptet som tillhandahålls av Medirest är fortfarande under utvecklande och förändringar genomförs successivt för att uppfylla sjukhusens krav. I speciella produktionskök packas kylda råa eller förkokta livsmedel i en speciell förpackning som försluts med en plastfilm med en patenterad ventil (se bilder sid 7). Maten levereras kyld till vårdavdelning. I samband med servering tillagas livsmedlen genom ångtryck i speciellt anpassade mikrovågsugnar. Tillagningen av den portionsförpackade maten tar 3-5 minuter. Efter tillagning bör måltiden serveras inom minuter. Ångkokningsmetoden innebär vissa begränsningar i livsmedelsval och maträtter då stekt eller grillad mat inte kan tillagas i detta system. Medirest tillhandahåller speciella menykort med de färdigkomponerade maträtter som finns att tillgå på vårdavdelningen. I samband med måltid väljer patienten maträtt utifrån sina egna önskemål. Konceptidén bygger på att öka patientens valfrihet både när det gäller val av maträtt och val av tidpunkt för måltid samt möjliggöra att patienten kan serveras nylagad mat oavsett tidpunkt på dygnet. För närvarande är Steamplicitykonceptets maträtter anpassade för SNR- /A- och E-kost. Konsistensanpassad matsedel finns ännu inte. Inte heller speciella menykort för vegetarisk mat.

7 7 (89) Maträtterna levereras i en portionsstorlek och komponenter kan inte bytas ut i de färdigkomponerade maträtterna. Enligt Medirest bör Steamplicityrätterna kompletteras med dryck, råa grönsaker, matfett, bröd och dessert för att vara näringsmässigt kompletta. I Medirests koncept ingår också en speciell dessertmeny, speciellt framställda berikade soppor samt en smårättsmeny. Desserter och smårätter levereras frysta till avdelningen. Sopporna som är kylda i brickpack. Desserter, smårätter och soppor värms/tinas precis som Steamplicitymaträtterna i speciella mikrovågsugnar. Steamplicitymaträtterna är hållbara i fem dygn från produktion. Den löpande produktionen kan därför ske på en-skift med balanserade och specialiserade linor. Bilder från Umeå Universitetssjukhus Bild 1. Bild 2. Maträtterna förvaras i speciella kylskåp Maträtten innan tillagningen med råa ingredienser eller förkokta ingredienser Bild 3. Bild 4. Mikrovågsugnar uppställda på Maten är klar för servering. Undertallriken i plast vårdavdelningen för tillagning av tas bort och innerplasttallriken ställs i en Steamplicityrätterna porslinstallrik

8 Fig 1. Logistikflöden processkarta

9 9 (89) 3. TIDIGARE ERFARENHETER Capio St. Görans sjukhus var först i Sverige med att införa Steamplicity. Där serveras Steamplicity till alla patienter förutom de patienter som är i behov av specialkost. Sedan våren 7 har Steamplicity successivt förts in på Umeå Universitetssjukhus. Även där serveras Steamplicity till alla patienter som inte har någon form av specialkost. Enligt Elinor Yiftef-Lindgren, kostsamordnare vid landstinget i Västerbotten, utgörs ca 5 av matportionerna av specialkoster som beställs från centralköket. Specialkosterna tillagas i centralköket och singelpackas, dvs.. läggs i förpackningar med plast över, och värms i mikrovågsugn på vårdavdelningen. Det procentuella förhållandet mellan konsumerade Steamplicityrätter och smårätter är ca 8/. De populäraste smårätterna är pannkakor och risgrynsgröt. Umeås erfarenheter är att Steamplicitykonceptet har varit svårt att införa inom geriatrisk vård. Orsakerna är att Steamplicitykonceptet, med ett begränsat antal rätter att välja mellan vid varje måltid, visade sig inte passa äldre patienter med långa vårdtider och svårigheter att välja mat. Istället infördes under hösten 7 en rullande sexveckorsmatsedel där Steamplicityrätter, smårätter och rätter från Medirest koncept Den privata kocken (kyld husmanskost anpassad för äldre) ingår. Man väljer nu att beskriva sitt matsystem som ett kallmatssystem med rätter som värms i mikrovågsugn men som produceras på olika sätt. De olika typerna av rätterna blandas för att passa varje avdelnings behov. All diskning sköts av avdelningarna och målet är att alla avdelningar ska ha separata diskrum för att inte ha korsande flöden av smutsigt och rent. Det finns två publicerade vetenskapliga utvärderingar av Steamplicitykonceptet. Båda utvärderingarna är gjorda på samma sjukhus i England. I en studie med 52 patienter av Edwards et al (12) utvärderades Steamplicity jämfört med ett Cook-chillsystem. Man fann signifikant högre poäng för presentation på tallriken, bra konsistens på maten, tillräckligt stor matportion och generell belåtenhet med Steamplicitymaträtterna. Inga signifikanta skillnader kunde ses vad gällde möjligheten att välja maträtt, hur maten serverades, temperatur och smaklighet. I en studie av Hickson et al (13) på samma sjukhus fann man att välnärda patienter utan risk för undernäring inte tillgodosedde sitt beräknade näringsintag med Steamplicitykonceptet. Patienter som serverades steamplicitymåltiderna hade ett lägre energiintag men likvärdigt proteinintag jämfört med patienter som serverades måltider med ett kantin cook-chillsystem. Den största skillnaden utgjordes av energiinnehållet i desserten då det i cook-chillsystemet serverades fler tillagade energirika desserter. 4. UPPDRAG I landstingets kostutredning föreslogs att en ny produktionsprocess (Steamplicity) skulle testas i ett tidsbegränsat utvecklingsprojekt på något av akutsjukhusen, exempelvis Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, inför SLLs kostupphandling. Karolinska Universitetssjukhuset beslutade att på sex vårdavdelningar i Huddinge testa detta måltidskoncept. Projektägare till Steamplicityprojektet är Per Gillström. En styrgrupp bestående av representanter från sjukhuset och Medirest tillsattes. Arbetet har letts av en projektgrupp med projektledare Christina Lejon, Karolinska och projektledare Birgitta Andersson Medirest. En oberoende utvärderingsgrupp bestående av Ann Ödlund Olin (sammankallande), Ylva Orrevall, Ann-Marie Ollen, Gerd Faxén Irving, Anna Jutevik, Mathias Elmfeldt, Peter Kulneff, och Mikael Wirén tillsattes för att utvärdera pilotprojektet.

10 1 (89) 5. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med utvärderingen var att: jämföra patientillfredsställelse mellan Steamplicitykonceptet och ordinarie bricksystem beskriva patienternas matintag och måltidsmönster med Steamplicity undersöka näringsinnehåll och matens serveringstemperatur i Steamplicity respektive ordinarie bricksystem beskriva vårdpersonalens uppfattning om Steamplicity respektive bricksystemet granska Steamplicitykonceptet utifrån organisations-, logistik-, ekonomi- och miljöaspekter 6. METODER 6.1 Steamplicitykonceptet I det testade Steamplicitykonceptet ingick vid start totalt 36 kylda portionsförpackade maträtter enligt följande: 18 SNR-/A-kosträtter (kylda) varav 7 fisk, 7 kött, 3 kyckling och 1 vegetarisk rätt (bilaga 2) 18 E-kosträtter (kylda) varav 6 fisk, 7 kött och 5 kyckling (bilaga 3) Förutom Steamplicityrätterna ingick även följande maträtter i försöket: 8 smårätter (frysta) varav 3 kött, 1 fisk och 4 vegetariska (bilaga 4) 4 släta berikade vegetariska soppor i 2,5 dl tetrapack (kylda) (bilaga 4) 12 desserter (frysta) och 1 gröt (kyld) (bilaga 5) Vissa Steamplicityrätter och desserter byttes ut under projekttiden (se resultatdelen 7.7 och 7.8). Medirest hade möjlighet att leverera portionsförpackad råkost men detta har inte ingått i projektet och därför inte varit möjligt att beställa från Medirest under projekttiden. Avdelningarna har istället haft möjlighet att beställa grönsaker från centralköket för att sedan själva tillreda dessa till patienterna. Inte heller andra tillbehör till måltiderna som dryck, smör och bröd har ingått i projektet utan har beställts på vanligt sätt från centralköket. Likaså har kräm, fruktsoppa, frukt, yoghurt m.m. kunnat beställas från centralköket. Specialkoster, vegetarisk kost eller konsistensanpassade koster har inte ingått i försöket utan koster till dessa patienter har beställts via centralköket i Huddinge. Enligt Lotta Nordin nutritionsansvarig på Medirest bör avdelningarna erbjuda dryck, färska grönsaker, bröd, matfett och dessert till måltiderna för att måltiden ska bli komplett. I SNR-/Akosten ingår dessert en gång per dag medan i E-kosten ingår dessert till både lunch och middag. Samtliga försöksavdelningar, med undantag av BB-avdelningen, M88, har valt att ha E-kostmenyn som avdelningsstandard (bilaga 6-8). De maträtter som har ingått i standarden har levererats dagligen utan att avdelningen har behövt göra några beställningar. Beroende på åtgång av de olika maträtterna och i samråd med vårdpersonalen har standarden justerats och anpassats för varje enskild vårdavdelning. Desserter, smårätter, soppor och gröt har levererats efter beställning från avdelningen. Inplastade menykort i A5-format från vilka patienterna kunde välja maträtter tillhandahölls av Medirest (bilaga 2-5).

11 11 (89) Utrustning Medirest tillhandahöll speciella kylskåp och frysar för matförvaring, likaså anpassade mikrovågsugnar för tillagning samt porslinstallrikar för servering under försöksperioden Diskhantering I bricksystemet som normalt används på sjukhuset diskas allt porslin, glas och bestick av centralköket. I Steamplicityförsöket har all diskhantering skötts av vårdavdelningen. För att klara detta har vissa försöksavdelningar köpt in speciella diskmaskiner anpassade för att snabbt kunna diska stora mängder disk Hygien Chefsjuksköterskan på respektive vårdavdelning ansvarar för att Karolinska Universitetssjukhusets hygienrutiner följs. Sjukhuset har riktlinjer för livsmedelshygien på vårdavdelningarna vilka finns tillgängliga på Inuti (Karolinska Universitetssjukhusets intranät). Medirest har i sin brukarmanual förslag på hur egenkontroll kan genomföras, men Medirest har inget ansvar för att detta görs Information till vårdavdelningarna Birgitta Andersson, driftchef, Medirest har varit implementeringsansvarig under försöksperioden Övrigt Medirest har tillhandahållit en brukarmanual till försöksavdelningar. Manualen har innehållit anvisningar om sortiment, beställningsrutiner, tillagningsanvisningar, information om de olika menyerna och maträtterna, avvikelsehantering samt förslag till egenkontroll av hygienrutiner. 6.2 Material Projektavdelningarna utsågs av styrgruppen för Steamplicityprojektet. I projektet deltog Geriatriska kliniken vårdavdelningarna B72, B74 och B83, Gastrocentrum, avdelningarna K72 och K74 samt Kvinnokliniken BB-avdelning M88. På avdelningarna B72 och B74 vårdas akutgeriatriska patienter med många olika diagnoser och patienterna är ofta multisjuka. B83 är en geriatrisk avdelning med ortopedinriktning. Här vårdas framförallt patienter med höftfrakturer. På avd K72 och K74 vårdas patienter som genomgår övre bukkirurgi och patienter med sjukdomar i lever och pancreas. Utvärderingsgruppen rekryterade fyra kontrollavdelningar vilka hade bricksystem, Ortopediska kliniken avdelning K83, Transplantationskirurgiska kliniken avdelning B89, Akutkliniken avdelningarna M81-M83 samt Kvinnokliniken BB avdelning K77. På avdelning K83 vårdas patienter som genomgår elektiv ortopedi men avdelningen har även akutintag för patienter med olika trauma. På B89 genomförs framförallt njur- och levertransplantationer och på akutvårdavdelningarna M81-M83 vårdas främst patienter med hjärt- /lungsjukdomar, diabetes och leversjukdomar.

12 12 (89) Tabell 1. Medelvårdtider 7 inom de olika specialiteterna (14). Klinik Medelvårdtid Vårddagar min-max Geriatrik 14,7-115 Gastrocentrum 5,5-174 BB 2,7-38 Ortopedi 4,6-66 Transplantation 5,4-17 Akutvårdsklin 1,2 uppgift saknas Definition av vårdtid: utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Samtliga avdelningar utom en geriatrisk avdelning hade en köksassistent/avdelningsassistent Inklusionskriterier av patienterna Enbart patienter som serverades SNR-/A- och E-kost har ingått i utvärderingen. Patienter med behov av specialkoster, vegetarisk kost eller konsistensanpassade koster exkluderades Insamling av data Data samlades in under en tvåveckorsperiod, vecka 48 och 49, 7 på Steamplicityavdelningarna och vecka 3 och 4, 8 på brickavdelningarna. Tabell 2. Sammanfattning av insamlade data och metoder på Steamplicity och brickavdelningarna. Vari bel Mätmetod Steamplicity Brick Patienterfarenhet Enkät med slutna x x och öppna frågor Personalerfarenhet Enkät med slutna x x och öppna frågor Chefsjuksköterskeerfarenhet Enkät med slutna x x och öppna frågor Matintag Måltidsregistrering x 3 dagar Tidsåtgång Skattning av tid x Mattemperatur Mätning av x x temperatur vid servering Näringsinnehåll Analys av näringsinnehåll x x Vårdpersonalen på såväl Steamplicityavdelningarna som brickavdelningarna erhöll både muntlig och skriftlig information (bilaga 9).

13 13 (89) 6.3 Enkäter Patientenkäter utarbetades av utvärderingsgruppen och pilottestades (bilaga 1). Enkäterna bestod av såväl slutna som öppna frågor. Dessa kompletterades med vissa bakgrundsvariabler såsom ålder, kön, diagnos, vårdtid, vilken kost patienten serverats samt om patienten opererats under vårdtiden. Personalenkäter utarbetades av utvärderingsgruppen och pilotttestades (bilaga 11). En enkät med övergripande frågor om avdelningens nutritionsrutiner utarbetades till chefsjuksköterskorna. I enkäten till vårdpersonal fanns frågor om fördelar och nackdelar med Steamplicitysystemet respektive bricksystemet. Till berörda dietister sändes en enkät innehållande två öppna frågor angående för- och nackdelar med Steamplicity respektive bricksystemet. De öppna svaren i samtliga enkäter är redovisade ordagrant, i de fall då flera har gett snarlika svar har dessa sammanförts i redovisningen. Redovisningen vill visa bredden på svarsalternativ snarare än antalet personer som har angett en viss åsikt. 6.4 Tidsanalys Uppgifter inhämtades från köksassistenter/motsvarande på Steamplicityavdelningarna om skattad tidsåtgång för mathanteringen i samband med lunch på avdelningen. 6.5 Måltidsregistrering Under tre på varandra följande dagar registrerade personalen på Steamplicityavdelningarna patienternas intag av lunch och middag. Uppätet matintag registrerades i kvartiler (15). Även vilken maträtt och dessert som serverades noterades i ett av utvärderingsgruppen utarbetat registreringsformulär (bilaga 12). 6.6 Temperaturmätning Totalt åtta matportioner temperaturkontrollerades, två A-kosträtter och två E-kosträtter i varje system. Så snarlika maträtter som möjligt valdes i de båda systemen. Mätning av maträtterna i bricksystemet gjordes i samband med att matvagnen anlände till avdelningen samt i samband med att de sista brickorna serverades till patienterna. Steamplicityrätterna värmdes enligt anvisningar i mikrovågsugn och temperaturmätning gjordes direkt efter tillagningen. Ytterligare en temperaturkontroll genomfördes minuter efter avslutad tillagning. Enligt information från Medirest ska maträtten serveras inom minuter efter tillagningen under förutsättning att plastfilmen behålls på. Som referensvärden har Livsmedelsverkets rekommendationer använts (6). I dessa anges att temperaturen vid tillagning ska uppgå till minst 7 C och vid servering av varm mat ska kärntemperaturen vara minst 6 C. Enligt de regler för livsmedelshygien som finns på Inuti (Karolinska Universitetssjukhusets intranät) måste mat som värms i mikrovågsugn uppnå en innertemperatur på 72 C. Varm mat ska innan serveringen ha en temperatur på 6-7 C. 6.7 Näringsvärdesanalys Enligt uppgift från Medirest använder företaget Matilda kostdatasystem från FOOdit i vilken Livsmedelsverkets databas ingår. När det gäller färdiga produkter som köps in av Medirest svarar leverantören för näringsvärdesberäkningarna och Medirest har som krav att dessa beräkningar ska vara analyserade värden. Totalt åtta matportioner, två A-kosträtter och två E-kosträtter i varje system skickades för näringsvärdesanalys till AnalyCens laboratorium. Energi-, protein-, fett och kolhydratinnehåll analyserades.

14 14 (89) 6.8 Statistisk bearbetning Data presenteras med beskrivande statistik i form av frekvensfördelning i procent, samt medelvärden ± SD samt range. För att jämföra olika grupper har Mann-Whitney U-test använts. Statistisk signifikans accepterades vid p<,5. Data har bearbetats med hjälp av statistikprogrammet Statistica. 6.9 Resurser Kvalitet och patientsäkerhet, enheten för Omvårdnadskvalitet bidrog med 25 undersköterskelön per vårdavdelning under två veckor. Chefsjuksköterskorna på såväl Steamplicity- som brickavdelningarna hade därmed möjlighet att avsätta en person som kunde samla in data under projektets utvärderingsveckor. 7. RESULTAT 7.1 Enkäter till patienter Totalt besvarade 92 patienter enkäter på Steamplicityavdelningarna och på avdelningarna med bricksystem besvarade 72 patienter enkäter. Tabell 3. Bakgrundsdata för patienter på Steamplicity respektive brickavdelningarna. Kön Kvinnor/män Uppgift saknas Steamplicity n=92 Bricksystem n=72 p 64 (7 ) / 28(3 ) 51 (71 ) / 15 (21 ) 6 (8 ) ns Ålder (år) 63,6 ± 24,1 (19-95) 49,9 ±,7 (16-88) <,1 Vårdtid (dagar) 7,5 ± 6,1 (2-29) n=83 Typ av kost SNR A SNR/A 28 (3 ) E 62 (68 ) Uppgift saknas 2 (2 ) 6,2 ±8,4 (2-57) n=6 37 (51 ) 25 (35 ) - 1 (14 ) ns <,1 Opererats Ja Nej Uppgift saknas 21 (22,8 ) 71 (77,2 ) 29 (,3 ) 29 (,3 ) 14 (19,4 ) <,5 Patienterna på avdelningarna med bricksystem var signifikant yngre. Majoriteten av patienterna på Steamplicityavdelningarna åt energi- och proteinrik kost medan inga patienter på brickavdelningarna serverades denna typ av kost. Fler patienter på brickavdelningarna opererades under vårdtiden. Patienterna som vårdades på Steamplicityavdelningarna uppgav att de hade ett sämre hälsotillstånd i jämförelse med patienterna som vårdades på avdelningar med bricksystem (Fig 2). Det var inga signifikanta skillnader vad gäller patienternas skattning av aptit (Fig 3).

15 15 (89) Fig 2. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? ,3 47,8 15,2 4,3 3,3 * 44,4 47,2 5,6 1,4 1,4 Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt Ej svar Steamplicity n=92 Brick n=72 *p<,5 Fig 3. Hur har din aptit varit under vårdtiden? ,4 39,1 1,9 4,3 2,2 51,4 3,6 11,1 4,2 2,8 Bra Ganska bra Ganska dålig Dålig Ej svar Steamplicity n=92 Brick n=72 Patientenkät Sammanfattning - frågor om matval och servering Drygt 8 av patienterna uppgav att de valt samtliga maträtter eller vissa maträtter under vårdtiden. Det var ingen skillnad mellan de olika matsystemen (Fig 4). Av de patienter som själv valt mat i Steamplicitysystemet upp.g.a.v drygt hälften att de vid varje måltid fick den mat de beställt medan signifikant fler, drygt 8 av patienterna i bricksystemet fick den mat de beställt (Fig 5). Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör patienterna erbjudas bröd till maten men ca 1/3 av patienterna har inte erbjudits detta vare sig i Steamplicitysystemet eller i bricksystemet (Fig 7). Ca 3 av patienterna har vid varje måltid fått färska grönsaker i Steamplicitysystemet medan signifikant fler patienter har fått färska grönsaker i bricksystemet (Fig 8).

16 16 (89) Fig 4. Har du själv valt maträtter under vårdtiden? ,2,7 14,1 55,6 27,8 16,7 Ja, samtliga Ja, vissa Nej, inga Steamplicity n=92 Brick n=72 Fig 5. Om du själv valt mat, har du fått den mat du har beställt? **p<, ,3 59,5 35,4 13,3 3,8 1,3 1,7 1,7 Steamplicity n=79 Brick n=6 ** Ja, alltid Ja, för det mesta Nej, bara enstaka ggr Nej, aldrig Fig 6. Har du själv valt tidpunkt när du vill äta? 1 8 6,2 21,7 23,9 1,9 Steamplicity n=92 3,3 Ja, alltid Ja, för det mesta Nej, bara enstaka ggr Nej, aldrig Ej svar

17 17 (89) Fig 7. Har du fått smör/bröd till måltiderna? ,3 36,1 27,2 1,9 15,3 16,3 11,1 6,5 1,1 1,4 2,8 Steamplicity n=92 Brick n=72 Ja, alltid Ja, för det mesta Nej, bara enstaka ggr Nej, aldrig Tillfrågad men önskade ej Ej svar Fig 8. Har du fått råkost/färska grönsaker till måltiderna? *** 54,2 32,6 3,4 27,8 16,3 13 3,4 4,3 8,3 6,9 1,4 1,4 Steamplicity n=92 Brick n=72 Ja, alltid Ja, för det mesta Nej, bara enstaka ggr Nej, aldrig Tillfrågad men önskade ej Ej svar ***p<,1

18 18 (89) Sammanfattning - frågor om kylda Steamplicityrätter respektive varmrätter i bricksystemet Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de olika systemen vad gäller patienternas nöjdhet med utbud av maträtter, variation på matsedeln, smak, doft, kryddning, utseende, konsistens, portionsstorlek eller mättnadsgrad (Fig 9-17). Nära av patienterna i bricksystemet uppgav att maten var för kall. Signifikant fler patienter var nöjda med matens temperatur i Steamplicitysystemet (Fig 18). Fig 9. Tycker du att utbudet av maträtter har passat dig? ,7 52,9 35,9 38,9 4,3 6,9 1,1 Steamplicity n=92 Brick n=72 1,4 Ja, helt och hållet Ja, delvis Nej Ej svar Fig 1. Vad anser du om variationen på matsedeln av varmrätter? ,9 1,9 1,1 2,1 3,6 59,4 8,3 1,4 2,8 Mkt nöjd Nöjd Missnöjd Mkt missnöjd Ej svar Steamplicity n=92 Brick n=72

19 19 (89) Fig 11. Hur har maten smakat? ,8 7,7 4,4 2,1 2, ,7 12,5 2,8 Mkt bra Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Steamplicity n=92 Brick n=72 Fig 12. Hur har maten doftat? ,6 Mkt bra 6 54, ,9 13 9,8 4,3 3,3 1,4 4,2 Steamplicity n=92 Brick n=72 Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Fig 13. Vad anser du om matens utseende? ,3 2,2 7,6 66,7 18,5 12,5 7,6 1,1 1,4 4,1 Steamplicity n=92 Brick n=72 Mkt bra Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar

20 (89) Fig 14. Utifrån din förmåga att tugga och svälja, vad anser du om matens konsistens? ,6 58,7 3,6 59,7 Mkt bra Bra Dålig Mkt dålig 6,9 5,4 3,3 2,8 Steamplicity n=92 Brick n=72 Ej svar Fig 15. Vad anser du om matens kryddning? ,9 62,5 31,9 22,8 2,2 2,8 1,1 Steamplicity n=92 Brick n=72 2,8 För stark Lagom För svag Ej svar Fig 16. Vad anser du om matportionens storlek? , 79,1 17,4 15,3 6,5 1,1 4,2 Steamplicity n=92 Brick n=72 1,4 För stora Lagom För små Ej svar

21 21 (89) Fig 17. Har du blivit mätt? ,5 63,9 Ja, alltid 6 25, 6,5 23,6 6,9 2,8 2,8 Ja, för det mesta Nej, bara enstaka gånger Nej, aldrig Ej svar Steamplicity n=92 Brick n=72 Fig 18. Vad anser du om matens temperatur? *p<, * 87, 79,2 18,1 6,5 4,3 2,2 Steamplicity n=92 Brick n=72 2,8 För varm Lagom För kall Ej svar

22 22 (89) Sammanfattning - frågor om desserter I Steamplicitysystemet erhöll ca 7 E-kost i vilken dessert ska ingå medan samtliga patienter i bricksystemet erhöll SNR-/A-kost. Patienterna var signifikant mer nöjda med utbudet av desserter i Steamplicitysystemet. Inga skillnader i variation eller smak sågs. Fig 19. Har du ätit desserter under vårdtiden? ,4 6 3,4 47,2 47,2 Ja Nej Ej svar 2,2 Steamplicity n=92 Brick n=72 5,6 Fig. Om du ätit dessert, tycker du att utbudet har passat dig? ,4 ** 37,1 3,2 29,4 58,8 11,8 Ja, helt och hållet Ja, delvis Nej **p<,1 Steamplicity n=62 Brick n=34

23 23 (89) Fig 21. Vad anser du om variationen på matsedeln av desserter? ,4 67,7 9,7 3,2 14,7 58,8 23,5 2,9 Mkt nöjd Nöjd Missnöjd Mkt missnöjd Ej svar Steamplicity n=62 Brick n=34 Fig 22. Hur har desserterna smakat? ,6 64,8 25,8 23,5 8,8 1,6 3,3 2,9 Steamplicity n=62 Brick n=34 Mkt bra Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Fig 23. Vad är ditt helhetsintryck av maten? ,6 68,5 5,4 1,1 5,4 26,4 56,9 9,7 2,8 4,2 Mkt bra Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Steamplicity n=92 Brick n=72

24 24 (89) Vid jämförelse av patienter som ätit Steamplicity och som vårdats <1 vecka (n=44) versus >1 vecka (n=39) var patienter som vårdats längre än en vecka signifikant äldre och de hade sämre aptit än patienter som vårdats kortare tid. Patienter som vårdats längre tid var signifikant mindre nöjda med variationen av maträtter och smaken på desserter än de som vårdats kortare tid. Signifikant fler patienter som vårdats kortare tid hade valt maträtt och tidpunkt för måltiden än patienter med längre vårdtid. Patienter med kortare vårdtid serverades i signifikant större utsträckning bröd och råkost. Vid jämförelse av patienter med ett gott allmäntillstånd (n=71) versus dåligt allmäntillstånd (n=18) var patienter med ett dåligt allmäntillstånd signifikant äldre och de hade sämre aptit. Patienter med ett dåligt allmäntillstånd upplevde i större utsträckning mättnad än patienter med ett gott allmänstillstånd. Patienter med ett gott allmäntillstånd hade i signifikant högre grad valt maträtter och tidpunkt för måltiden än patienter med ett dåligt allmäntillstånd. Vid jämförelse av patienter som vårdats på geriatrisk avdelning (n=51) versus gastrocentrum/bb (n=41) var patienterna på de geriatriska avdelningarna signifikant äldre, hade längre vårdtid och sämre allmäntillstånd. Signifikant fler patienter inom gastrocentrum/bb hade själva valt maträtt och tidpunkt för ätande. De patienter som valt maträtt på gastrocentrum/bb hade i större utsträckning fått den mat de valt i jämförelse med patienter på geriatrisk avdelning. Patienterna på geriatrisk avdelning var signifikant mindre nöjda med variationen av varmrätter, portionsstorlek och dessertutbud samt att de i större utsträckning upplevde mättnad än patienter inom gastrocentrum/bb. Patienter inom gastrocentrum/bb serverades i signifikant större utsträckning bröd och råkost. Övriga synpunkter - patientenkäten Steamplicity De övriga synpunkter som framfördes av patienterna på Steamplicityavdelningarna redovisas i bilaga 13. Vissa patienter utrycker stor belåtenhet med maträtterna och utbudet: Förra förlossningstiden/bb tiden fick man inte välja, då var det bara en maträtt. Det här är typ 1 gånger bättre. Jag är jättenöjd och mätt. (patient-bb-avd). Andra föreslår förbättringar: Saknar några salladsalternativ. Pastasallad, potatissallad med tillbehör osv vore gott. (patient-kirurgavd) Flera kommentarer från BB-avdelningen uttrycker ett önskemål om att även papporna ska ha möjlighet att få äta på sjukhuset. Andra kommentarer uttrycker önskemål om mer grönsaker, framförallt råkost/sallad. Övriga synpunkter - patientenkäten Bricksystemet Patienternas kommentarer till bricksystemet kan läsas i bilaga 14. Vissa patienter är mycket positiva. Jag tycker att maten har passat mig och mina behov på ett utmärkt sätt. Det har känts som precis sådan mat som behövs och känns aptitlig i detta tillstånd.

25 25 (89) Andra patienter är mer negativa till maten i bricksystemet och pekar på problemet att de mattider som maten serveras inte passar alla. Jag har ätit sjukhusmat till och från under de senaste 15 åren och är förvånad över att den håller så låg kvalitet. Jag skulle inte laga en enda rätt av de jag har fått här hemma. Jag äter bara för att jag måste, inte för att maten lockat. Tiderna är på tok. Middag klockan halv fem är åtminstone en och en halv timme för tidigt. 7.2 Personalenkät Totalt besvarade 1 personer på Steamplicityavdelningarna respektive 55 personer på brickavdelningarna enkäterna. Personalkategorier var sjuksköterskor/barnmorskor, undersköterskor och köksassistenter. Tabell 4. Bakgrundsdata för personal på Steamplicity respektive brickavdelningarna. Yrke Sjuksköterska/barnmorska Chefsjuksköterska Undersköterska Köksassistent Dietist Uppgift saknas Arbetat på Karolinska Huddinge Steamplicity Bricksystem p 52 (52 ) 6 (6 ) 37 (37 ) 4 (4 ) 2 1(1 ) 24 (44 ) 4 (7 ) 25 (45 ) 2 (4 ) 1 6,5 ± 7,3 (3 mån-32 år) 9,6 ±9,3 (1 mån-28 år) ns Sammanfattning - frågor om varmrätterna i Steamplicity och i bricksystemet Drygt 5 av vårdpersonalen på Steamplicityavdelningarna ansåg att det är för få kylda varmrätter att välja på för patienterna. Detta skiljde sig signifikant från bricksystemet (Fig 24). Inga skillnader kunde ses vad gäller personalens uppfattning om utbudet passar patienterna, utseende eller helhetsintryck av varmrätterna.

26 26 (89) Fig 24. Är det tillräckligt med Steamplicityrätter respektive rätter till lunch och middag i brickystemet som patienten kan välja på? ,, 53, Steamplicity n=1 4, * 12,7 47,3 38,2 Brick n=55 1,8 Ja, mer än väl tillräckligt Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Ej svar *p<,5 Fig 25. Hur tycker du att utbudet av varmrätter passar patienterna på din avd? , 52,7 28, 29,1 1, 9,1 3, 7,3 1, Steamplicity n=1 Brick n=55 1,8 Mkt bra Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar

27 27 (89) Fig 26. Vad anser du om Steamplicityrätternas respektive varmrätternas utseende? , Mkt bra 6 8, 27, 3, 5,5 47,3 32,7 1,9 3,6 Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Steamplicity n=1 Brick n=55 Fig 27. Vad är ditt helhetsintryck av hur varmrätterna passar patienterna? 1 8 Mkt bra 6 46, 31, 49,1 32,7 Bra Dåligt Mkt dåligt 15, 7, 7,3 9,1 1, Steamplicity n=1 Brick n=55 1,8 Ej svar

28 28 (89) Fig 28. Hur tycker du att varmrätterna är i det ordinarie bricksystemet? , 55,, 4, 4, Mkt bra Bra Dåliga Mkt dåliga Ej svar Steamplicity n=1 Frågor om de frysta smårätterna på Steamplicityavdelningarna Fig 29. Hur tycker du att utbudet av smårätter passar patienterna på din avd? , Mkt bra 6 Bra Dåligt Mkt dåligt 8, 16, 3, 6, Ej svar Steamplicity n=1

29 29 (89) Fig 3. Är det tillräckligt med smårätter som patienten kan välja på? , 49, 33, 13, Ja, mer än väl tillräckligt Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Ej svar Steamplicity n=1 Fig 31. Vad anser du om smårätternas utseende? , Mkt bra 6 Bra Dåligt Mkt dåligt 8, 12, 7, Ej svar Steamplicity n=1

30 3 (89) Fig 32. Vad är ditt helhetsintryck av hur smårätterna passar patienterna? , Mkt bra 6 Bra Dåligt Mkt dåligt 13, 12, 3, 7, Ej svar Steamplicity n=1 Frågor om desserter på Steamplicity och brickavdelningarna Fig Hur tycker du att utbudet av desserter passar patienterna på din avd? , 53, 26, 3, 3, 5,5 41,8 12,7 9,1 3,9 Mkt bra Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Steamplicity n=1 Brick n=55

31 31 (89) Fig 34. Är det tillräckligt med desserter i Steamplicity som patienten kan välja på? 1 8 Ja, mer än väl tillräckligt 6 49, 39, Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Ej svar 1, Steamplicity n=1 2, Fig 35. Är det tillräckligt med ett dessertalternativ till lunch i bricksystemet? 1 8 Ja 6 36,4 27,3 32,7 Nej Vet ej Ej svar 3,6 Brick n=55

32 32 (89) Fig 36. Vad anser du om desserernas utseende? 1 8 6, ** 62, 13, 2, 3, 3,6 41,8 18,2 5,5 3,9 Mkt bra Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Steamplicity n=1 Brick n=55 **p<,1 Fig 37. Hur tycker du att desserterna är i det vanliga bricksystemet? , 51, 29, 4, 5, Mkt bra Bra Dåliga Mkt dåliga Ej svar Steamplicity n=1

33 33 (89) Frågor om sopporna i Steamplicitysystemet Fig 38. Hur tycker du att utbudet av portionsförpackade soppor passar patienterna på din avd? 1 8 Mkt bra 6 6, 41, 27, 12, 14, Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Steamplicity n=1 Fig 39. Är det tillräckligt med soppor som patienten kan välja på? , 25, 6, 13, Ja, mer än väl tillräckligt Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Ej svar Steamplicity n=1

34 34 (89) Fig. Vad anser du om soppornas utseende? 1 8 Mkt bra 6 1, 26,, 19, 14, Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Steamplicity n=1 Fig 41. Vad är ditt helhetsintryck av hur sopporna passar patienterna på din avd? 1 8 Mkt bra 6 2, 41, 29, 13, 15, Bra Dåligt Mkt dåligt Ej svar Steamplicity n=1

35 35 (89) Fig 42. Hur ofta förekommer det att patienterna har behov att bli serverade varmrätter på andra tider än ordinarie lunch- och middagstider? 1 Dagligen 8 Ngr ggr i veckan 6 23, 28, 22, 23, 4, 27,3, 12,7 9,1 1,8 Steamplicity n=1 Brick n=55 29, Ngn gång i veckan Mer sällan än ngn gång i veckan Aldrig Ej svar Fig 43. Hur ofta förekommer det att vissa Steamplicityrätter är slut resp patienten inte får den mat han/hon har beställt från köket? 1 Dagligen 8 6 *** 52, Ngr ggr i veckan Ngn gång i veckan 29, 8, 3, 7,3 4, 4, 36,4 32,7 14,5 7,3 1,8 Mer sällan än ngn gång i veckan Aldrig Ej svar Steamplicity n=1 Brick n=55 ***p<,1 Drygt hälften av vårdpersonalen uppgav att vissa Steamplicityrätter är slut varje dag.

36 36 (89) Fig 44. Hur fungerar matregistreringen av patienternas matintag med Steamplicity i jämförelse med bricksystemet? , 44, 11, 15, 6, Steamplicity n=1 21, Mkt bättre Bättre Lika Sämre Mkt sämre Ej svar Öppna frågor I enkäten till vårdpersonal (inkl chefsjuksköterskornas svar) ställdes frågor om fördelar och nackdelar med Steamplicitysystemet respektive bricksystemet. Nedan redovisas ett urval av svaren. En utförligare redovisning finns i bilaga Redovisningen vill visa bredden på svarsalternativ snarare än antalet personer som har angett en viss åsikt. Fördelarna med Steamplicitymaten är: att det alltid finns mat tillgängligt på avdelningen för patienter som kommer till avdelningen oplanerat, bryter fasta eller återkommer från undersökningar maten är varm patienten kan välja maträtt och mattid god, varm mat som är trevligt upplagd hygieniskt lagom stora portioner Nackdelarna med Steamplicitymaten är: det begränsade urvalet av maträtter, framförallt på de avdelningar där man har långa vårdtider maträtter tar slut och då kan inte patienternas val av maträtt uppfyllas äldre patienter har svårt att välja maträtt råa grönsaker och sallader saknas maträtterna passar inte alltid patientgruppen problem vid tillagning så som att såsen bränns, maten blir inte tillräckligt varm/för varm begränsat utbud av vegetariska rätter inga specialkoster för små portioner matens utseende är inte bra portionsstorleken går inte att justera komponenterna i måltiden går inte att ändra t.ex. potatismos istället för potatis otrevligt och svårt för patienterna att äta på plasttallrik i väntan på att maträtten serveras bildas kondens under plasten och rinner ner på maten

37 37 (89) Tanken med Steamplicity är mycket god. Men jag tycker inte att det passar våra patienter eftersom de flesta ligger minst två veckor hos oss. De tröttnar på maten. Steamplicity passar mer på en akutavdelning där de ligger max fem dagar. Maten är inte gjord för våra patienter som är gamla. Nackdelar med efterrätterna är att det inte finns någon kräm, fromage eller frukt. Det finns inga efterrätter till diabetiker endast glass och cheesecake. (personal, geriatrik) Det fungerar mycket bättre och smidigare med färdiga matsedlar. När patienterna fick välja fritt var det kaos. (personal, geriatrik) Organisatoriska fördelar med Steamplicity: vårdarbetet styrs inte av mattiderna maten behöver inte beställas i förväg inget svinn av matportioner patienterna har mer kontroll över sitt matintag när de kan välja mattid Organisatoriska nackdelar med Steamplicitysystemet: fråga patienten om önskad maträtt tar tid tillagning av maträtterna, diskning av porslin, glas och bestick och den ökade sophantering tar tid från omvårdnaden avdelningsköken är trånga och inte ändamålsenliga för tillagning och diskning obehaglig lukt på avdelningen vid tillagning av maträtter inte miljövänligt system det sliter på händerna att dra av plastskyddet Nedanstående citat belyser en del av de miljöaspekter och organisatoriska problem på avdelningen som många i vårdpersonalen nämnt när det gäller nackdelar med Steamplicitysystemet. När det gäller plastförpackningarna är det vansinnigt att använda så många förpackningar när vi alla ska tänka på miljön. Sedan tar det väldigt mycket extra tid, både att skölja plasttallriken och diska all extra disk som det blir av detta system. Allting tar mycket extra tid. Det tar tid att fråga patienten om maten, sedan finns den inte och då måste man fråga patienten igen. Sedan värma den, det blir hemskt varmt i köket. Det är opraktiskt att värma mat i detta lilla kök. Vi är många därinne och värmer samtidigt. Sedan är det all disk som tar extra tid för oss då vi istället kunde sköta om patienterna.

38 38 (89) Fördelar med bricksystemets mat: möjlighet att välja portionsstorlek större variation på maträtter då det är en rullande matsedel större säsongsvariationer på maten möjlighet att beställa specialkoster maten serveras på porslinstallrik godare, aptitligare mat som är trevligare upplagd Nackdelar med bricksystemets mat: maten är inte alltid trevligt upplagd maten är inte alltid varm Organisatoriska fördelar med bricksystemet: centralköket tar hand om tillagning av maten samt disken brickorna är helt klara att bäras ut till patienten när matvagnen kommer Organisatoriska nackdelar med bricksystemet: oflexibelt när man inte vet hur många patienter som ska äta vid en viss måltid maten varmhålls ibland om patienten inte kan äta när matvagnen kommer maten måste serveras direkt när matvagnen kommer mer matsvinn då extrabrickor beställs 7.3 Dietistenkät Steamplicityavdelningar Två dietister besvarade enkäten. Dietisternas åsikter redovisas i bilaga 17. Dietisternas kommentarer överensstämde i stora delar med de ovan redovisade kommentarerna från vårdpersonalen. Bland de specifika kommentarer som dietisterna nämnde är: Fördelar med Steamplicitymaten: tallriken erbjöd en naturlig petemotkant lättare att diskutera maten och rekommendera matportionen till patienten då dietisten vet hur portionen ser ut enkelt att veta det exakta näringsinnehållet i patientens matportion jämfört med bricksystemet. Detta underlättar vid kostregistrering det luktar mat på avdelningen vilket gör att patienten förbereds på att det snart kommer mat positivt med de frysta smårätterna som fungerar som önskekosten fungerar i bricksystemet positivt med efterrättsutbudet som också kan användas som mellanmål Nackdelar med Steamplicitymaten: inga kontrastfärger på tallrikarna att servera mat i kantiner har ett terapeutiskt värde framförallt på demensavdelningar - detta försvinner med Steamplicity maten innehåller många ingredienser och tillsatser många patienter väljer smårätter (soppa/gröt) till flera måltider och får därigenom inte i sig tillräckligt med näring