Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Transkript

1

2 2 Landsbygdsutveckling i strandnära läge -en del av den framtida utvecklingen kring kommunens sjöar Samrådshandling Planens remisstid Medverkande tjänstemän: Jan Åsberg Paul Hultberg Håkan Sterner Mikael Klaesson Sven-Åke Svensson Peter Johansson Roger Rudolfsson

3 Introduktion 3 Dokumentet är framtaget för att ge en samlad bild av kommunens syn och avsikt vad gäller landsbygdsutveckling i strandnära lägen samt för att synliggöra information om kommunens sjöar och vattendrag. Planering för strandnära bebyggelse har inte funnits i Sverige på mycket länge. Stelbenta strandskyddsbestämmelser har gjort att vissa storstadskommuner kunnat hårdexploatera med bostadsbebyggelse utmed stränderna medan mindre kommuner har varit bundna till en strikt tillämpning av lagen. Intrycket har blivit att bebyggelse tillkommit planlöst under många år. Genom den gällande lagstiftningen får landets kommuner en möjlighet att genom sin översiktsplan styra tillämpningen på ett lokalt anpassat sätt. Naturvårdsverkets handbok 2009:4 Strandskydd- en vägledning för planering och prövning har använts som underlag för detta tillägg till översiktsplanen. Detta material ska hanteras som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Kommunen betraktar gällande översiktsplan som aktuell. När ny översiktsplan arbetas fram kommer detta material att ingå i den. Syfte Syftet med utredningen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Eksjö kommun är att översiktligt ge en bild och framtidsvision av vilka möjligheter kommunen med dess befolkning och framtida invånare har att bebygga områden kring våra stränder. Utredningen ska ses som en guide för att ge projekt i strandnära lägen rätt utgångspunkt och syfte. Utredningen syftar inte till att exploatera alla våra stränder utan peka på lämpliga platser och tillvägagångssätt så att en planeringsmässig hållbarhet uppnås.

4 4 Innehållsförteckning Information och förarbete Motiv och motivering till utredningen... 5 Vad är strandskydd?... 5 Strandskyddslagen nu och då... 6 Stränder är en stor tillgång för landsbygden... 7 Kriterier vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen... 8 Inventering av sjöar och vattendrag... 9 Bevarande kontra exploatering... 9 Strategier och förutsättningar Aktuella LIS sjöar LIS-områden Solgen Mycklaflon Södra Vixen Höreda Ingarpasjön 22 Hult Försjön 26 Skedesjön 28 Bruzaholm Bruksdammen 32 Hjältevad Hjälten, Kålltorpssjön 36 Ingatorp Mariannelund Åsjön, Skruven 42 Bellö Bellen 46 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Här befinner vi oss i planprocessen Slutligt förtydligande Referenser Frågor och svar... 53

5 Motiv och motivering till utredningen Vad är strandskydd? 5 Kommunerna kan enligt den nya strandskyddslagstiftningen redovisa lämpliga områden där en byggnad eller anläggning kan bidra till landsbygdens utveckling. Syftet är att långsiktigt stimulera den lokala utvecklingen. Reglerna gäller endast i områden som har god tillgång till strandområden och där man kan bygga utan att strandskyddets syften åsidosätts. På kartan på sidan 11 visas ett antal sjöar. Delar av dessa sjöar uppfyller de krav som ställs för att utgöra särskilt skäl för landsbygdsutveckling i strandnära läge (s k LIS-område). Detta betyder att det generella strandskyddet kan differentieras utifrån lokala förutsättningar, d v s att det kan vara möjligt att få dispens för åtgärder inom det generella strandskyddet, som är 100 meter. För att trygga allmänhetens tillgång till fria stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten ska det säkerställas en fri passage mellan strandlinjen och byggnader/ anläggningar. För enstaka nya bostadshus räknas dock inte landsbygdsutveckling som särskilt skäl att bygga i LIS-områden. För att få bygga enstaka nya bostadshus i LISområden ska det nya bostadshuset byggas i anslutning till ett redan befintligt bostadshus. Vad som menas med i anslutning till bedöms från fall till fall och kan skilja sig mellan olika delar av landet. Endast i undantagsfall och i glest bebyggda delar av landet kan detta avstånd vara mer än 200 meter. Eksjö kommunen är en landsbygdskommun. Någon arbetspendling till regioncentra förekommer inte i någon större omfattning. Kommunen är en skogsbygd med stor tillgång till allemansrättsligt tillgängliga sjöar, vattendrag och stränder. För att försöka bibehålla servicenivån, till framförallt skolor och dagligvaruhandel, behöver bostadsbyggandet stimuleras. För att behålla en levande landsbygd i hela kommunen kan även turistnäringen behöva utvecklas. Den nya strandskyddslagen ger möjligheter att etablera bostäder och t ex turistanläggningar i attraktiva lägen. Fritidsboende och turism i kombination med andra verksamheter kan vara ett sätt att bo kvar på landsbygden. Detaljerade beskrivningar av avgränsade strandområden som är lämpliga LIS områden redovisas längre fram i detta dokument. Strandskyddet är ett generellt skydd och gäller på ett likartat sätt i hela landet med vissa geografiska skillnader. Bestämmelserna gäller oavsett om området är tät- eller glesbebyggt, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte och oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla. Bestämmelserna gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Det skyddade området är normalt 100meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga eller upphäva strandskyddet. En utvidgning kan göras upp till 300meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. Strandskyddet kan i vissa fall upphävas för ett område som uppenbart saknar betydelse för strandskyddet. Strandskyddet och allemansrätten gör Sverige unikt, skyddet av våra stränder är en värdefull naturtillgång med omfattande biologisk mångfald och en källa till naturupplevelser. Strandskydd och allemansrätt gör vårt land unikt i ett internationellt perspektiv. Strandskyddet ska långsiktigt trygga förutsättningarna för att medborgarna ska få tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Allemansrätten tryggar allmänhetens tillgång till naturen. Det ger oss möjlighet att röra oss i naturen under förutsättning att vi visar hänsyn och varsamhet i vårt umgänge med den. Den strandnära zonen, där övergången mellan land och vatten ger utrymme för olika livsmiljöer och funktioner, är mycket värdefull på många sätt. Ur ett biologiskt perspektiv är strandområden mycket artrika och värdefulla områden, dit många rödlistade arter är knutna. Strandområden är också värdefulla som till exempel skydd för övervintring, som korridorer och kantzoner i landskapet. Strandområden ger också goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Den öppna landskapsbilden, natur- och kulturmiljön samt möjligheten till aktiviteter bidrar till strändernas starka attraktion.

6 6 Strandskyddslagen nu och då Strandskydd med bättre hänsyn till lokala och regionala förutsättningar. Ett differentierat strandskydd som förstärks i områden med högt exploateringstryck och gör det lättare att få bygga hus vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder. Det är huvuddragen i de strandskyddsregler idag gäller. Reformeringen av strandskyddet var efterlängtad. - Fler kommuner behöver kunna planera för sin egen utveckling. Fler människor behöver kunna förverkliga drömmar om ett strandnära boende. Det är en nyckel till fortsatt utveckling av Sverige, menar f.d. miljöminister Andreas Carlgren. - Det har blivit allt mer tydligt att dagens strandskydd och dess tillämpning inte fungerar. Reglerna har lagt en död hand på glesbygden medan fribiljetter givits till fortsatt exploatering i redan hårt bebyggda sjönära områden. Behovet av förändring är stort. Utgångspunkterna för regeringens arbete har varit att dagens regelverk för strandskyddet uppvisat en rad brister: -skyddet är ineffektivt och tillåter fortsatt exploatering där exploateringen redan är stor. -skyddet uppfattas som stelbent då dess utformning inte tar hänsyn till skillnader mellan olika delar av landet. -reglerna leder till beslut på otydliga och oklara grunder -strandskyddets legitimitet urholkas då tillämpningen uppfattas som godtycklig och slumpmässig. I lagen differentieras strandskyddet utifrån lokala och regionala förutsättningar Smygbostadisering av t.ex. sjöbodar och uthus förhindras. De särskilda skäl som krävs för att ge dispens eller upphäva strandskydd preciseras i lagtexten. Enklare regler och mindre byråkrati, med ökat lokalt och regionalt inflytande. Beslut fattas närmare dem som berörs. -Regeringen förstärker skyddet för de mest skyddsvärda områdena med högt exploateringstryck, samtidigt som regler införs som gör det möjligt att runt om i landet att skapa attraktiva boendemiljöer i kommuner med liten befolkningsmängd och många obyggda stränder, sa f.d. miljöminister Andreas Carlgren. Huvudinriktning Strandskyddet garanteras av att lagstiftningen även i fortsättningen utgår från 100-metersförbudet, dvs. att man inte får bygga närmare stranden än 100 meter. Men det är nu lättare att få bygga vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder för att främja utvecklingen där. Medans skyddet stärkts i områden med starkt exploateringstryck, genom tydligare och stärkta regler och en mer restriktiv tillämpning.

7 Stränder är en stor tillgång för landsbygden 7 Boende vid stränder är åtråvärt. Boende nära vatten är en stark önskan för många människor. Enbart utsikten över en sjö eller ett vattendrag innebär ett mervärde som lyfts fram exempelvis i samband med försäljning av en bostad. Finns dessutom möjlighet till egen bryggplats eller bad betraktas det närmast som lyx. Såväl havskusten som inlandets sjöar och vattendrag utgör en mycket stor attraktionskraft. Sverige har gott om strandområden Sverige har km kust och strand. Endast 10 % av denna sträcka har byggnader inom 100 meter. Enklare uttryckt återstår en sträcka som motsvarar mer än åtta varv runt jorden av obebyggda strandområden i Sverige. Att Sverige är ett land med mycket liten befolkning i förhållande till ytan gör att tillgången på strandområden lämpliga för boende är mycket god. I Eksjö kommun finns totalt 592km strand längs sjöar och större vattendrag och med öarna inräknat läggs ytterligare 65km strandlängd till. (SCB, 2000) Strandnära boende är bra för landsbygden Ett karaktärsdrag för landsbygden är att tillgången på attraktiva miljöer som kan vara lämpliga för boende är mycket god. På många småorter är en ökad befolkning i närområdet nödvändig. Några extra invånare på en liten ort som lockas av ett sjönära boende kan ha en avgörande betydelse för ortens utveckling. En inflyttare som startar en verksamhet kan i många fall innebära vändpunkten på en negativ trend. I andra fall kan inflyttning innebära en fortsatt positiv utveckling av det lokala näringslivet. Ökad befolkning kan medföra nytta genom att arbetstillfällen skapas, behovet av arbetskraft tillgodoses och att underlaget för handel och service ökar. Den totala strandlängden som utpekats når en totallängd av cirka 17km av kommunens totalt 657km strandlängd (öar inräknat). Vilket motsvarar cirka 2,6% av den totala strandlängden i kommunen. (M)

8 8 Kriterier vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen För att uppfylla kravet för landsbygdsutveckling krävs att specifika områden pekas ut och det räcker inte med att hela kommunen läggs till som område för landsbygdsutveckling. De områdena ska pekas ut med anledning av landsbygdsutveckling och inget annat. Dessa områden ska självklart även vara lämpliga utifrån allmänna planeringssynpunkter. Kriterierna för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen bör enligt förarbetena vara förhållandevis öppna (prop. 2008/09:119 s. 65). Kommunerna är dock begränsade av syftet med områdena, dvs. att genom bostäder, verksamheter, anläggningar eller åtgärder främja utvecklingen av landsbygden. Åtgärder som omfattas är bl.a. sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Exempel som skulle kunna uppfylla dessa krav nämns i förarbetena (prop. S. 64) bl.a. etablering av en turistanläggning där tillgång till stränder är en förutsättning eller åtminstone en avsevärd fördel och tillkomst av bostäder för permanent- eller fritidsboende i syfte att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. För att ett sjönära läge ska bedömas som landsbygdsutveckling krävs att: området inte är skyddat enligt 7 kapitlet i miljöbalken eller är område för försvarsmakten området tillhör inte ett storstadsområde, länscentra, eller tätort med liten tillgång till orörda stränder området har tillgång eller närhet till befintlig infrastruktur såsom vägar, järnvägar, VA system, el, tele, datanät, lokaltrafik, service, livsmedelsaffärer, etc. området har liten betydelse för strandskyddets syften. Detta kriterium gäller i synnerhet i närheten av tätorter, se beskrivningen av respektive förslag. områdets läge ger markanvändningen en avsevärd fördel. Det ska alltså vara en fördel - eller kanske rentav en förutsättning för en verksamhet att ha nära tillgång till ett strandområde. Det kan även gälla bostäder för permanent- eller fritidsboende. områdets användning på lång sikt kan ge positiva sysselsättningseffekter och/eller bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. (se sid Handbok 2009:4, framtagen av Naturvårdsverket och Boverket)

9 Inventering av sjöar och vattendrag Bevarande kontra exploatering 9 Kommunens sjöar är inventerade digitalt och i fält utifrån först och främst de kriterier som ställs för att bebyggelse i strandnära läge ska vara möjlig. De sjöar som utretts bedöms vara lämpliga för någon typ av framtida boende och/eller aktivitet. Inventeringen har uteslutit de sjöar som anses vara ointressanta för detta ändamål. Inventeringen behandlar sjöarnas och vattendragens omkringliggande landskapskaraktär, övergripande titt på flora och fauna, övergripande kemisk status samt närområdets tillgångar i form av service och offentligservice så som skola, fritids, idrotts- och fritidsanläggningar. Inventeringen används som underlag för att beräkna sjöns/områdets positiva och negativa sidor ur både bevarande- och exploateringssynpunkt. Exploatering i närhet till redan ianspråktagen mark för bostäder, industri eller annan verksamhet dvs. förtätning ger många positiva effekter. Förtätning minskar å andra sidan exklusiviteten, detta gör att en viktig avvägning måste göras i de olika fallen av ny exploatering. Vilka typer av boende passar bra vid förtätningsprojekt och vilka passar bättre vid exploatering av ny mark. Att helt och hållet bevara marken i befintligt skick är i de flesta fall det bästa och enda alternativet. Kommunens syn på exploatering i sjönära lägen är restriktiv men i de lägen där ny bebyggelse kan stärka sin omgivning utan att störa landskapsbilden i negativ mening och samtidigt vara utanför särskilt känsliga områden finner kommunen ingen anledning att avstå från ny exploatering. Viktiga parametrar vid lokalisering av LIS-områden Avstånd till: Service (livsmedelsbutik, detaljhandel, etc.) Offentligservice (skola, daghem, sjukvård, etc.) Kollektivtrafik (Busshållplats, tågstation, etc.) Infrastruktur (VA, avlopp, elnät, vägar, bredband, etc.) Skyddsområden: Biotopskydd, Natura2000, Naturreservat, Vattenskyddsområden, Riksintressen

10 10 Strategier och förutsättningar De föreslagna områdena har bedömts utifrån deras förutsättningar att stimulera utvecklingen i hela kommunen. Det handlar om att skapa företag, arbeten och bostäder genom att visa på attraktiva företags- och livsmiljöer. Det har bedömts viktigt att få ökat underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. Därför föreslås områden på orterna Mariannelund, Ingatorp, Hult, Hjältevad samt Höreda som LIS-områden. På dessa orter finns skolor, förskolor och livsmedelsaffärer som långsiktigt måste ges förutsättningar att finnas kvar. Höreda saknar livsmedelsbutik. Vid samhällena Bruzaholm och Bellö pekas ett antal områden ut. Dessa orter bidrar i stor utsträckning att servicen vid orterna i föregående stycke kan leva vidare och även på dessa orter finns småskaliga servicefunktioner såsom förskola och daghem. På kartan redovisas större vägar samt järnvägen. Samordning av transporter samt tillgång till miljövänliga transportsystem såsom kollektivtrafik med tåg och bussar är sådant som skall tas hänsyn till i utpekandet av LIS-områden för att främja långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Ett annat viktigt underlag vid utpekandet av LIS-områden har varit att få underlag för att förbättra VA-försörjningen. Det diskuteras överföringsledningar, utökning av kommunala VA-verksamhetsområde mm som redovisas i den kommunala VA-planen.Kommunen provar nu ett system med lågtryckavlopp för att finna enkla och ekonomiska lösningar på knepiga avloppsproblem. Genom sådana lösningar kan även mindre områden utanför tätorterna få bättre VA-förhållanden. Förutsättningarna förbättras om det kan tillskapas nya attraktiva tomter i anslutning till överföringsledningarna. Kollektivtrafikskarta Kartan visar Eksjö kommun med de största orterna, vägarna samt järnvägen

11 Aktuella LIS sjöar De särskilt markerade sjöarna och vattendragen med mörkare blå färg på kartan nedan anses som lämpliga områden för landsbygdsutveckling på ett eller annat sätt. Ett utpekat områdes geografiska läge anses ge fördelar för att stärka kommunens service noder Hult, Höreda, Ingatorp samt Mariannelund. Eftersom att kommunens service och offentlig service såsom skola, vård och barnomsorg är centraliserat till dessa orter anses de ha ett större upptagningsområde och har därför givits större områden där begreppet LIS är gångbart för prövning av strandskyddsdispens. Orterna Bruzaholm, Hjältevad, Bellö och Värne spelar en viktig roll för att hålla servicen igång på de större orterna och orternas samspel är viktigt för landsbygden. De mindre orterna har ett mindre upptagningsområde och har därför givits mindre omland i vilket LIS kan nyttjas. Turismnäringen kan stärkas vid ett antal sjöar. Solgen, Södra Vixen, Försjön och Mycklaflon är exempel på dessa. En sjö som är markerad innefattas av ett eller flera specifierade områden som visas och beskrivs längre fram i dokumentet. Ett LIS område är alltså inte en hel sjö utan områden vid den markerade sjön. Om en sjö inte är utpekad innebär det INTE att LIS är uteslutet utan att kommunen inte funnit fler sammanhängande LIS områden. Inom de röda ringarna nedan kan LIS även användas vid enstaka bebyggelse men då krävs en separat LIS utredning i varje enskilt fall. Den totala strandlängden som utpekats når en totallängd av 17km av kommunens totalt 657km strandlängd (öar inräknat). Vilket motsvarar cirka 2,6% av den totala strandlängden i kommunen. De gula markeringarna är en översiktlig markering över vart LIS med bostadsändamål aktivt är utpekat av kommunen. De brandgula är punktinsatser inom befintliga turism- och fritidsanläggningar. De röda ringarna markerar område inom vilka LIS områden inte aktivt är utpekat men kan prövas utredas i varje enskilt fall. Utanför de röda ringarna bedöms LIS inte vara lämpligt då med undantag från de aktivt utpekade områdena längre fram i dokumentet. 11 Kartan visar Eksjö kommun med de områden som är utpekade av LIS utredningen och de sjöar som är berörda

12 12 Index över LIS-områden Sjö Ort/Område Syfte Solgen Mellby, Edshult, Skällsnäs Turism Mycklaflon Gummarp, Norrsånna Bostäder/Turism Södra Vixen Paradis, Ullinge Turism Ingarpasjön Höreda/Ingarp Bostäder Försjön Hult Bostäder/Turism Skedesjön Hult Bostäder Bruksdammen Bruzaholm Bostäder/Verksamheter Kålltorpssjön Hjältevad Bostäder/Verksamheter Hjälten Hjältevad Bostäder/Verksamheter Åsjön Mariannelund Turism Skruven Mariannelund Turism Bellen Bellö Bostäder

13 Solgen Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Solgen är God. Det är undersökningar av växtplankton och bottenlevande smådjur (bottenfauna) som har avgjort statusen. Bedömningen stärks av mätningar av näringsämnet fosfor, siktdjup och försurning (ph) som visar God status. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Maxdjup: 20m Areal: 22,2km2 NATURA2000 område Läs mer på www. lansstyrelsen.se/jonkoping Områdesbeskrivning Värnebygden, i stort sett detsamma som Mellby socken, består främst av skogsmark. Insprängt i skogen finns mindre odlingsområden. Närmast Solgen, kring Mellby - Söraby utgör åkern ett mer sammanhängande område, mycket beroende på äldre sjösänkningar. Nordväst om Mellby och öster om Värne finns omfattande våtmarksområden. Mellby kyrkby är det gamla sockencentrat, ett kulturhistoriskt riksintressant område. Värne samhälle har uppstått kring verksamheter såsom kvarn och såg och senare även missionshus. Bebyggelsestruktur Huvuddelen av bebyggelsen ligger längs vägen mellan Eksjö och Skede, och kan sägas börja i Mellby kyrkby med anor från 1400-talet och succesivt bli nyare söderut via Söraby till Värne, som byggdes ut ganska påtagligt under början av 1980-talet. I övrigt består bygden av mindre enstaka spridd jordbruksbebyggelse. Verksamheter I Värne finns några mindre företag inom handel och verkstad. I övrigt finns inga större industrier. Kommunikation Boende i Värnebygden är, vad gäller arbetspendling och serviceresor, i stor utsträckning hänvisade till ett bilalternativ. Visserligen trafikerar Länstrafiken busslinje 356 Värne - Eksjö, men denna linjetrafik avser främst service samt skolpendling till Höreda och Eksjö skolor. För vidare resa till kommunens övriga tätorter eller till grannkommunerna är Eksjö bytesort. LIS-områden vid Solgen Två LIS-områden som syftar till att stärka befintliga fritids- och turismanläggningar för att öka sysselsättningen på landsbygden. Marinan i Mellby samt Åsa fiskecamp. LIS kan i ej utpekade områden ändå användas som särskilt skäl men då krävs särskild prövning. Naturvärdesklass: I Särskilt högt naturvärde Solgen är den största sjön inom Emåns avrinningsområde och är belägen 12 km sydost om Eksjö. Höjden över havet är 194,7 m. Solgen är en måttligt näringsrik sjö. Stränderna är flacka med rika bestånd av vassar. Ett flertal arter långskottsväxter förekommer medan det är sparsamt med kortskottsväxter. Sjöns omgivning består av en mosaik av blandskog, lövskog, hagmarker och åkermark. Tillrinningsområdet är 595,0 km2 stort och består mestadels av skogsmark med inslag av åkermark och en mindre andel myrmark. Solgen får anses som påverkad, främst beroende på en omfattande vattenståndsreglering, utgör sjömagasin för Fortum och Mönsterås Bruk AB. Vandringshinder i form av dämmen förekommer strax nedströms och 10 km uppströms sjön. Solgen har historiskt fått en ökad näringsbelastning sedan 1950-talet framförallt från Eksjö tätort innan reningsverket byggdes men också från omfattande dikningsföretag och jordbruksmarker i tillrinningsområdet. Idag har också sjön ett betydande friluftsliv. Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar höga raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bl a brun kärrhök, dvärgbeckasin, fiskgjuse, grönbena, häger, lärkfalk, skägg-mes, småfläckig sumphöna, småskrake, storlom, strandskata, svarthakedopping, vattenrall, bläsand och brunand. Sjön har även en stor betydelse som rastlokal för änder, skrakar och svanar. Grodmöja, jättestarr, långnate, hornsärv, slokstarr, blomvass, granbräken, höstlånke m fl arter växer i och vid sjön. Utter förekommer i området, vilket ger sjön ett värde som genbank. Förekommande fiskarter är abborre, mört, gös, gädda, siklöja, sutare, benlöja, braxen, sarv och lake. Tidigare fanns även ål, sik och öring men dessa arter har i princip försvunnit. Solgen har även ett rikt bestånd av signalkräfta och ett omfattande sportfiske, framförallt efter gös. I bottenfaunan förekommer Gyraulus crista och Valvata macrostoma. Den biologiska mångformigheten får anses som hög, främst beroende på den artrika fisk- och sjöfågelfaunan, den stora sjöytan och ett betydande hypolimnion samt en mångformig strand- och vattenvegetation. 13

14 14 NV. Solgen

15 SÖ. Solgen 15

16 16 Mycklaflon Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Mycklaflon är God. Det är undersökningar av fisksamhället och växtplankton som har avgjort statusen. Undersökningar av vattenväxter (makrofyter) och bottenlevande smådjur (bottenfauna) visar dock Hög status. Mätningar av försurning (ph) visar God status och näringsämnet fosfor visar Hög status. Storröding återinfördes i sjön under 1990 till 2000-talet. En uppföljning av hur storrödingen klarar sig i sjön pågår. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Maxdjup: 40,5m Areal: 11,53 km2 NATURA2000 område Läs mer på www. lansstyrelsen.se/jonkoping LIS-områden vid norra Mycklaflon De utpekade områdena syftar till att öka befolkningsunderlaget för att med kollektiva lösningar kunna säkerställa VA-försörjningen i området samtidigt som bättre underlag ges för service i närliggande områden som Bellö och Hult. LIS kan i ej utpekade områden ändå användas som särskilt skäl men då krävs särskild prövning. Naturvärdesklass: I Särskilt högt naturvärde Mycklaflon ingår i Emåns vattensystem, Pauliströmsåns delnederbördsområde och är belägen ca 10 km sydost om samhället Hult. Höjden över havet är ca 207,5 m, d v s ca 2 m över och med en åsträcka på ca 800 m till sjön Bellen. Mycklaflon är en näringsfattig klarvattenssjö i en gravsänka med ett band av större sjöar; Försjön, Skedesjön, Mycklaflon och Bellen. Stränderna är mestadels minerogena med sten, lera, sand och häll, men även inslag av organogena bottnar förekommer. Vegetationen består bl a av kortskottsväxter. Sjön omges till största delen av skogsmark, dock med en del odlad mark i norr. Tillrinningsområdet är 74,1 km2 stort och består mestadels av skogsmark med inslag av odlad mark och myrmark. Vandringshinder i form av dämmen förekommer upp- och nedströms. Mycklaflon får anses som något påverkad, främst beroende på äldre sjösänkning och utsläpp i tillrinningsområdet samt en viss förändring av fiskfaunan (inplantering av nya arter, sutare, brax, siklöja, nors och gärs). Sjön har en mycket hög biologisk funktion och hyser höga raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bl a storlom och fiskgjuse. Strömstare har observerats i området. Smålom besöker sjön för näringssök. Taggsporigt braxengräs växer i sjön. Mycklaflon har Sveriges sydligaste bestånd av storröding, beståndet var i stort sett helt utslaget i slutet av 1990-talet. Återintroduktion har skett i början av 2000-talet, en ny romtäkt togs från Vättern. Övriga förekommande fiskarter är siklöja, sik, nors, gädda, abborre, mört, lake, gärs, braxen, sarv, sutare. Äldre uppgifter finns även på stensimpa, elritsa och ål dock tveksamt. Signalkräfta finns i sjön. I bottenfaunan förekommer Hydropsyche contubernalis och Hydrophila dalman. Den biologiska mångformigheten är hög, främst beroende på den artrika fiskfaunan, den stora sjöytan och ett betydande hypolimnion samt varierande stränder. Sjön utgör ett forskningsobjekt för röding.

17 N. Mycklaflon 17

18 18 Södra Vixen Maxdjup: 17m Areal: 5,10km2 NATURA2000 område Läs mer på www. lansstyrelsen.se/jonkoping LIS-områden vid Södra Vixen De utpekade områdena syftar till att stärka de befintliga turism- och fritidanläggningarna vid Ullige och Paradis för att långsiktigt öka sysselsättningen. Naturvärdesklass: I Särskilt högt naturvärde Södra Vixen ingår i Emåns vattensystem, Solgenåns delnederbördsområde och är belägen 7 km sydväst om Eksjö tätort. Höjden över havet är 215,5 m, d v s ca 1 dm över och med en åsträcka på 300 m till sjön Norra Vixen. Södra Vixen är en näringsfattig källsjö med klart vatten som under 1980-talet blivit mer näringsrik. Stränderna är mestadels minerogena med sten och sand, men även inslag av organogena bottnar förekommer. Vegetationen består av glesa - måttliga vassar samt av kort- och lång-skottsväxter. Sjön omges till största delen av skogsmark med ett relativt stort inslag av odlad mark samt vid den östra stranden av fritidsbebyggelse. Tillrinningsområdet är 9,1 km2 stort och består av skogsmark med en mindre andel myrmark och odlad mark. Vandringshinder i form av dämme finns 8 km nedströms. Södra Vixen får anses som något påverkad, främst beroende på en relativt stor andel åkermark och fritidsbebyggelse vid stranden, förhöjda närsaltshalter i ytvattnet samt blomningar av blågrönalger. Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar även höga raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fågel märks bl a storlom, fiskgjuse, lärkfalk och småskrake. Sjön har även betydelse som rastlokal för bl a storskrake. Förekomst av den blågröna makroalgen Nostoc zetterstedti ger sjön ett värde som genbank. Även Nostoc pruniformis återfinns i sjön. Band-nate, trubbnate, hornsärv, höstlånke och styvnate växer i sjön. Förekommande fiskarter är gädda, sutare, braxen, sarv, mört, lake, abborre och siklöja. Bra bestånd av signalkräfta förekommer i sjön. I bottenfaunan återfinns Valvata macrostoma samt Valvata piscinalis. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen hög, främst beroende på den artrika fisk- och fågelfaunan, en stor sjöyta, samt en icke alltför artfattig sammansättning av strand- och vattenvegetionen.

19 V. Södra Vixen 19

20 20 Höreda, Ingarp Områdesbeskrivning Höredabygden är belägen i kommunens sydvästra del. Öster om riksvägen i ett stråk från Ingarp över Ryningsholm upp till Torsjö är jordbruket den dominerande markanvändningen, liksom i Bonderyd, Höreda, Markestad och Hunnerstad. Dessa områden utgör kommunens bästa jordbruksområden. Bebyggelsestruktur Den huvudsakliga boendeformen i bygden är i enfamiljshus. Strukturen varierar mellan större jordegendomar typ Ryningsholm, Markestad - Hunnerstad, Övrabo, utspridd jordbruksbebyggelse typ Ingarp, mera koncentrerade byar såsom Russnäs, Bonderyd och Björka till Höreda samhälle, vilket fungerar som servicestödpunkt för omgivande bygd. Fritidsbebyggelsen är helt koncentrerad till sjöarna och är till största delen av äldre datum. Skogsområdena är mycket glest bebyggda. Verksamheter Förutom jord- och skogsbruk finns följande större arbetsplatser inom området: - Ingarps Tryckimpregnering AB - Ingarps Trävaror AB (sågindustri) I Höreda samhälle finns Fk - åk 6 skola samt ett flertal mindre serviceföretag (el, vvs, bilreparationer mm). Kommunikation Området innefattar Rv 32 samt Lv 894 och som trafikeras av Jönköpings Länstrafik. Följande busslinjer trafikerar vägarna; - Rv 32, linje322, Eksjö-Vetlanda - Lv 894, linje 356, Eksjö-Värne Övrigt I huvudsak är befolkningen i bygden hänvisade till Eksjö och Vetlanda när det gäller offentlig och kommersiell service. LIS-områden i Höredabygden Området domineras av högklassig jordbruksmark och utspridd enfamiljsbebyggelse. Kommunen har i förarbetet endast pekat ut ett område vid Ingarpasjön som ett förtätningsområde som syftar till att ge skolan i Höreda ett större elevantal. LIS kan i ej utpekade områden ändå användas som särskilt skäl men då krävs särskild prövning.

21 Höreda 21

22 22 Ingarpasjön Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: Måttlig, 2009 Den ekologiska statusen i Ingarpasjön är Måttlig. Det är förhöjda halter av näringsämnet fosfor i vattnet som har avgjort statusen. Förhöjda fosforhalter är tecken på övergödning. Det kan leda till syrebrist och förändringar i ekosystemet. Sedan 1980-talet har vattnet blivit brunare. Mätningar av försurning (ph) visar God status. Inga biologiska undersökningar är gjorda. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. För ytterligare information beträffande bedömningen av miljögifter - se miljöproblem och risk. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Maxdjup: 8m Areal: 1,21km2 LIS-område vid Ingarpasjön Området på sjöns östra sida har till syfta att förtäta en redan ianspråktagen del av strandskyddszonen för att med bostäder ge skolan i Höreda ett större elevantal. Naturvärdesklass: II Högt naturvärde Ingarpasjön ingår i Emåns vattensystem, Solgenåns delnederbördsområde och är belägen ca 7,5 km söder om Eksjö. Höjden över havet är 196,0 m, d v s ca 0,3 m över Havravikssjön. Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna, inkluderande två sjöar, uppgår till 3,6 km. Ingarpasjön är en svagt humös näringsrik. Den västra stranden är flack och delvis försumpad medan den östra bitvis är brantare. Övervattensvegetationen är riklig i sjön och längs den västra stranden har en viss igenväxning skett. Flytblads- och långskottsvegetationen representeras av näckrosor och nate förekom även notblomster i sjön. Omgivningen domineras till största delen av jordbruksmark. Tillrinningsområdet är 27,1 km2 stort och består mestadels av skogsmark, dock med ett ovanligt stort inslag av odlad mark. Även myrmarken är väl representerad. Vandringshinder finns ca 15 km nedströms sjön. Ingarpasjön får anses som påverkad, främst beroende på sjösänkning, utdikning och det omfattande närsaltsläckaget från jordbruksmarken. Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar även höga raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bl a brun kärrhök och vattenrall. Även som rastlokal har sjön stor betydelse, bl a för änder och vadare. Uttern har i området ett av sina starkaste fästen i södra Sverige. Förekommande fiskarter är gädda, sutare, ruda, braxen, mört, lake och abborre. Dessutom är signalkräfta utsatt i sjön. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen måttlig, främst beroende på den tämligen artfattiga fiskfaunan, den ensartade sjövegetationen samt avsaknaden av ett stabilt hypolimnion.

23 Ingarpasjön 23

24 24 Hult Invånare Den 31 december 2009 bodde det 464 personer i Hult. Områdesbeskrivning Hultbygden, som ligger mitt i kommunens norra del, består i huvudsak av skog med jordbruksenheter så som Björnstorp, Bogård, Västraby och Östraby. Enda samhället i bygden är Hult. Genom samhället flyter Smedhemsån, vilken ingår i systemet Försjön - Skedesjön - Mycklaflon (riksintresse) - Bellen. Norr om Försjön är Skurugata beläget, en förkastningspricka, vilken är riksintresse för naturvården. Stora delar av området är högt beläget och utgör till vissa delar den gräns som betecknas som Småländska höglandet. Området här påvisar också stora klimatskillnader, vilket har resulterat i den äldre bebyggelsens koncentration till höjdlägen, exempelvis Bogård, Olofstorp och Kulla. Likartad koncentration finns i Norrland. I området finns våtmarker, bäckar, åar samt sjöar del av Emåns källflöden. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen i bygden består till största del av spridd jordbruksbebyggelse förutom en och annan fritidsbostad. Enda samhället i bygden är Hult som består av tre delar. Den äldsta delen är Hults kyrkby, byggd söder om riksväg 40, Det är en gammal kyrkby med skola för årskurserna 1-6, hembygdsgård och bebyggd med ett antal villor från ca Norr om riksväg 40 ligger den andra delen av Hult. Den har vuxit upp kring järnvägen i huvudsak under 1900-talet och till stor del under första delen av 1970-talet. Samhället består i huvudsak av friliggande bebyggelse samt även vissa mindre verksamhetsområden. Här finns också förskola och närbutik. Moväntaområdet söder om Försjön är den senaste delen. Moväntaområdet var ursprungligen endast ett fritidshusområde, men försågs i början av 1970-talet med kommunalt vatten och avlopp (i avsikt att bibehålla Försjöns rena vatten) och planlades därför för möjlig permanentbebyggelse. Övrigt Hult har dagligvarubutik men saknar allmän service såsom post eller bankomat. Beträffande äldreomsorg kan ingen annan service erbjudas än hemtjänst. LIS-områden i Hult Områden kring Försjön och skedesjön är utpekade för att stärka servicen på orten. LIS kan i ej utpekade områden ändå användas som särskilt skäl men då krävs särskild prövning. Albert Engströms hembygd med sockenstuga och fattigstuga. I Hult finns Engströmsgården med friluftsscen här framför hultamatörerna årligen Engströmsspelen, Albert Engströms föräldrahem, Malla på Mons stuga med skolmuseum på övervåningen. Vid Movänta, norr om samhället finns bad och campingplats. Nära till Skurugata, Hässleåsa damm och friluftsgården Klinten. Verksamheter Det finns ingen större industri i Hultbygden utan den domineras av skogs- och jordbruksverksamhet. Flertalet av de som arbetar i Hult har sin arbetsplats i Eksjö. Turismen genererar en del säsongsarbeten främst vid Movänta bad- och campingområde Kommunikation Hultbygden delas av Riksväg 40 där Länstrafiken i Jönköping trafikerar med busslinjerna 330/857, Eksjö- Mariannelund. Landsbygden berörs inte av dessa linjer. Hult samhälle är uppbyggt kanske enbart med hänsyn till sin närhet till god kommunikation. Riksväg 40 passerar igenom liksom järnvägen Nässjö-Eksjö-Hultsfred- Oskarshamn.

25 Hult 25

26 26 Försjön Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Försjön är God. Det är undersökningar av fisksamhället som har avgjort statusen. Undersökningar av bottenlevande smådjur (bottenfauna) och vattenväxter (makrofyter) visar dock Hög status. Bedömningen stärks av mätningar av näringsämnet fosfor och siktdjup som visar Hög status samt försurning (ph) som visar God status. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Maxdjup: 27m Areal: 2,58 km2 NATURA2000 område Läs mer på www. lansstyrelsen.se/jonkoping LIS-områden kring Försjön Utpekandet med ändamål bostäder och turism i den södra delen av sjön och för turism i nordöst syftar till att öka befolkningsunderlaget för livsmedelsbutiken och skolan i Hult. Området för bostadsändamål är kopplat till det kommunala verksamhetsområdet för VA. Naturvärdesklass: II Högt naturvärde Försjön ingår i Emåns vattensystem, Pauliströmsåns delnederbördsområde och är belägen 8 km öster om Eksjö. Höjden över havet är 216 m, d v s ca 8 m över och med en åsträcka på 3 km till Skedesjön. Försjön är en näringsfattig klarvattensjö högst upp i systemet, stränderna är mestadels minerogena med sand och sten. Vegetationen består av glesa vassar samt kortskottsvegetation. Sjön omges till största delen av skogsmark med vissa inslag av odlingsmark. Tillrinningsområdet är 15,4 km2 stort och består mestadels av skogsmark med inslag av myr- och odlingsmark. Vandringshinder i form av dämme förekommer nedströms sjön. Försjön får anses som tämligen opåverkad, främst beroende på obetydliga utsläpp samt avsaknad av vattenståndsreglering. Sjön har en hög biologisk funktion och hyser enstaka raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks storlom, fiskgjuse, lärkfalk och småskrake. Smålom utnyttjar sjön för näringssök och nedströms i utloppsån övervintrar strömstare. Taggsporigt braxengräs växer i sjön. Förekommande fiskarter är siklöja, gädda, mört, lake och abborre. Även ett bra bestånd av signalkräfta finns i sjön. Tillgänglig data visar inte på någon högre biologisk mångformighet. Fiskfaunan är tämligen artfattig och inte heller de abiotiska parametrarna tyder på någon större artrikedom.

27 Försjön 27

28 28 Skedesjön Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Skedesjön är God. Det är undersökningar av fisksamhället och bottenlevande smådjur (bottenfauna) som har avgjort statusen. Bedömningen stärks av mätningar av näringsämnet fosfor som visar God status. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. För ytterligare information beträffande bedömningen av miljögifter - se miljöproblem och risk. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Maxdjup: 10,5m Areal: 3,48km2 LIS-områden kring Skedesjön Utpekandet med ändamål bostäder syftar till att ge ökat underlag till servicefunktionerna i Hult. Naturvärdesklass: III Skyddsvärde i övrigt Skedesjön ingår i Emåns vattensystem, Pauliströmsåns delnederbördsområde och är belägen strax sydväst om samhället Hult. Höjden över havet är 207,5 m, d v s på samma nivå som sjön Mycklaflon. Endast en smalt sund skiljer de båda sjöarna åt. Skedesjön är en måttligt närings tioligotrof - mesotrof sjö med. Sjön är långsträckt med ett flertal större öar. Vegetationen är varierande med både kort- och långskottsväxter. Sjön omges mestadels av skogsmark med inslag av odlingsmark, framförallt utefter norra och västra stranden. Tillrinningsområdet är 49,4 km2 stort och består huvudsakligen av skogsmark med inslag av odlingsmark och en mindre andel myrmark. Vandringshinder i form av dämmen förekommer 1 km uppströms och nedströms vid Bellens utlopp. Skedesjön får anses som påverkad, främst beroende på utsläpp i tillrinningsområdet, Hult samhälle och fritidsbebyggelse kring sjön. Sjön uppvisar mycket låga syrehalter i bottenvattnet samt en viss förändring av fiskfaunan. Sjön har en viss biologisk funktion och hyser enstaka raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks storlom, fiskgjuse, lärkfalk samt en koloni med fisktärna. Taggsporigt braxengräs samt långnate växer i sjön. Förekommande fiskarter är siklöja, gädda, sutare, braxen, mört och abborre. Sik och ål har tidigare förekommit. Signalkräfta finns också i sjön. Röding förekommer nedströms i Mycklaflon. Tillgängliga data visar inte på någon högre biologisk mångformighet. Fiskfaunan är måttligt artrik och inte heller de abiotiska parametrarna tyder på någon större artrikedom.

29 Skedesjön 29

30 30 Bruzaholm Invånare Den 31 december 2009 bodde det 254 personer i Bruzaholm. Områdesbeskrivning Ingatorpsbygden med sina tre samhällen Bruzaholm, Hjältevad och Ingatorp utgör en befolkningskoncentration mitt i kommunen. Samhällena kompletterar varandra med service, boende och arbetsplatser. Bygden i övrigt är kraftigt dominerad av skogsmark, endast bruten av mindre jordbruksområden samt sjöar och Ingatorpsmossen. Bruzaholm har vuxit upp kring den gamla bruksmiljön (riksobjekt för kulturminnesvården) och järnhanteringen där, medan Hjältevad och Ingatorp har sina rötter i trävaruindustrins framväxt i mitten och slutet av 1800-talet. Ingatorp har fungerat som sockencentrum. De tre samhällena ligger utmed riksväg 40, vilken sträcker sig längs med den dalgång som bildats av de betydligt högre partierna i norr och söder. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen på landsbygden består till stor del av mindre byar, varav flera är av riksintresse för kulturminnesvården. Bruzaholms bruksbebyggelse ligger söder om järnvägen liksom huvuddelen av arbetsområdena i övrigt, medan post, Folkets hus, service mm. samt bostäder ligger norr om järnväg och riksväg, i norr begränsade av en markerad brant. Bebyggelsen är i huvudsak från tiden mellan 1940 och 1970 och domineras av villabebyggelse. Övrigt Hjältevad och Ingatorp har båda förskola och skola upp till årskurs 6, för årskurserna 7-9 finns skolskjuts till Mariannelund. I Ingatorp finns även gruppbostäder att tillgå. LIS-områden i Bruzaholm Områden kring Bruksdammen är utpekade i syfte att ge ökat underlag till servicen på orten samt att öka sysselsättningen i nya verksamhetsområden. LIS kan i ej utpekade områden ändå användas som särskilt skäl men då krävs särskild prövning. Bruzaholms Bruk startades redan på 1600-talet som en liten hammarsmedja. Bruket levererar än i dag gjutgods till olika delar av den svenska och utländska industrin. Bruksmuseum samt intressant bruksmiljö med dammar, kanaler och arbetarbostäder. Vandrarhem, förkastningsspricka (Skrôle Hie), Fuse kvarn, Snuggarps källa med mera. Verksamheter Förutom jord- och skogsbrukverksamhet finns även verksamheter inom handel och industri. De största arbetsplatserna är i Bruzaholm: - Bruzaholms Bruk - Olsbergs gjuteri I samtliga tre samhällen finns ett flertal mindre företag i varierande branscher, butiker m m. De korta avstånden mellan samhällena gör att utbudet är större än vad de enskilda samhällena kunnat erbjuda. Kommunikation Ingatorpsbygdens livsnerv är Riksväg 40 samt järnvägsförbindelsen mellan Nässjö-Eksjö-Hultsfred- Oskarshamn. Samtliga av de tre samhällena i bygden har järnvägstation vilket möjligör goda kommunikationsförhållanden främst då för arbetspendlare. Riksväg 40 har god vägstandard och trafikeras av länstrafikens busslinjer 330, Eksjö - Mariannelund samt 857 Jönköping - Västervik.

31 Bruzaholm 31

32 32 Bruksdammen Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Brusaån: Bruksdammen - Stensjön är God. Det är undersökningar av fisksamhället och bottenlevande smådjur (bottenfauna) som har avgjort statusen. Bedömningen stärks av mätningar av näringsämnet fosfor samt försurning (ph) som visar God status. Vattendraget ingår i ett åtgärdsområde för kalkning. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. För ytterligare information beträffande bedömningen av miljögifter - se miljöproblem och risk. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. LIS-områden kring Bruksdammen Utpekandet kring Bruksdammen syftar till att öka befolkningsunderlaget för Bruzaholms servicefuntioner och att med verksamhetsområden kunna öka sysselsättningen.

33 Bruksdammen 33

34 34 Hjältevad Invånare Den 31 december 2009 bodde det 335 personer i Hjältevad. Områdesbeskrivning Ingatorpsbygden med sina tre samhällen Bruzaholm, Hjältevad och Ingatorp utgör en befolkningskoncentration mitt i kommunen. Samhällena kompletterar varandra med service, boende och arbetsplatser. Bygden i övrigt är kraftigt dominerad av skogsmark, endast bruten av mindre jordbruksområden samt sjöar och Ingatorpsmossen. Bruzaholm har vuxit upp kring den gamla bruksmiljön (riksobjekt för kulturminnesvården) och järnhanteringen där, medan Hjältevad och Ingatorp har sina rötter i trävaruindustrins framväxt i mitten och slutet av 1800-talet. Ingatorp har fungerat som sockencentrum. De tre samhällena ligger utmed riksväg 40, vilken sträcker sig längs med den dalgång som bildats av de betydligt högre partierna i norr och söder. Övrigt Hjältevad och Ingatorp har båda förskola och skola upp till årskurs 6, för årskurserna 7-9 finns skolskjuts till Mariannelund. I Ingatorp finns även gruppbostäder för äldre att tillgå. LIS-områden i Hjältevad Områden vid Hjälten och Kålltorpssjön är utpekade i syfte att stärka serviceunderlaget på orten samt att bidra till att öka sysselsättningen i nya verksamhetsområden. LIS kan i ej utpekade områden ändå användas som särskilt skäl men då krävs särskild prövning. Samhället ligger vackert beläget vid sjön Hjälten. Näringslivet präglas av träbearbetning och småhustillverkning. Strax söder om samhället ligger Börsebo, en gammal klungby och Idekulla by, en gammal radby. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen på landsbygden består till stor del av mindre byar, varav flera är av riksintresse för kulturminnesvården. Hjältevad Bebyggelsen i Hjältevad har vuxit ganska kraftigt under , till största delen i form av villabebyggelse, lokaliserad mellan järnvägen och ett brant parti i söder. De äldre delarna av samhället ligger i anslutning till sjön Hjälten med industrin öster därom. Verksamheter Förutom jord- och skogsbrukverksamhet finns även verksamheter inom handel och industri. De största arbetsplatserna är i Hjältevad: - Hjältevadshus - Bruza Timber AB I samtliga tre samhällen finns ett flertal mindre företag i varierande branscher, butiker m m. De korta avstånden mellan samhällena gör att utbudet är större än vad de enskilda samhällena kunnat erbjuda. Kommunikation Ingatorpsbygdens livsnerv är Riksväg 40 samt järnvägsförbindelsen mellan Nässjö-Eksjö-Hultsfred-Oskarshamn. Samtliga av de tre samhällena i bygden har järnvägstation vilket möjligör goda kommunikationsförhållanden främst då för arbetspendlare. Riksväg 40 har god vägstandard och trafikeras av länstrafikens busslinjer 330, Eksjö - Mariannelund samt 857 Jönköping - Västervik.

35 Hjältevad 35

36 36 Hjälten, Kålltorpssjön LIS-områden vid Hjälten och Kålltorpssjön De utpekade områdena syftar till att tillåta bostäder och verksamheter för att tillskapa ett större befolkningsunderlag på en liten ort samt att bidra till ökad sysselsättning. LIS-områdena lokaliseras inom kommunalt verksamhetsområde för VA säkerställa omhändertagandet av spillvatten. Vid lokalisering av verksamheter med större hårdgjorda ytor ska kommunens dagvattenpolicy beaktas. Naturvärdesklass: III Skyddsvärde i övrigt Maxdjup: 12m Areal: 0,50km2 Hjälten ingår i Emåns vattensystem, Brusaåns delnederbördsområde och är belägen i direkt anknytning till Hjältevads samhälle. Höjden över havet är 164 m, d v s ca 46 m över och med en åsträcka, inkluderande tre sjöar, på 23,5 km till Södra Åsjön. Hjälten är en oligotrof humös sjö med en areal på 0,50 km2 och ett största djup på 12 m. Stränderna är mestadels måttligt branta och minerogena med ett material av sten, grus och sand. Vattenvegetationen är tämligen sparsam med en del starr och näckrosor i vikarna. Sjön har genom Brusaåns genompassage en omsättningstid på strax under en månad. Sjön omges fr a av skog samt i öster av Hjältevads samhälle. Åker förekommer på enstaka ställen utmed sjön. Tillrinningområdet är 115,7 km2 stort och domineras av myr- och skogsmark med inslag av odlad mark. Vandringshinder finns uppströms i Brusaån samt vid sjöns utlopp. Hjälten får anses påverkad, den innan kalkningen relativt omfattande försurningspåverkan, påverkan från Hjältevad med bl a dagvattenutsläpp, de höga kvicksilverhalterna i fisk samt de många barkupplagen?? längs Brusaån samt möjligheterna till reglering. Sjön har en viss biologisk funktion, men hyser inga direkta raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fåglar märks storlom. Förekommande fiskarter är gädda, braxen, mört, lake, abborre, gös (sparsamt) och öring uppströms i Brusaån. Sjön hyser även ett bestånd av signalkräfta. Tillgängliga data visar inte på någon högre biologisk mångformighet. Fiskfaunan är måttligt artrik och inte heller de abiotiska parametrarna tyder på någon större artrikedom.