LANDSBYGDSUTEVKLING ÖVERSIKTSPLAN VAGGERYDS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING

Transkript

1 LANDSBYGDSUTEVKLING ÖVERSIKTSPLAN VAGGERYDS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Samrådet pågår från och med till och med Skicka dina synpunkter till senast

2 Förord Detta dokument skall läsas som en del av Vaggeryds kommuns översiktsplan. I detta skede avser kommunen att ge en bakgrund till tankarna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Till utställningen avser kommunen att arbeta in detta dokument i översiktsplandokumentet. Tanken med detta dokument är att ge en samlad bild av kommunens syn och avsikt vad gäller landsbygdsutveckling i strandnära lägen samt för att synliggöra information om kommunens sjöar och vattendrag. I dokumentet ges även en bakgrund i form av en genomgång av den nya strandskyddslagstiftningen som ger kommunen nya planeringsförutsättningar i strandnära lägen. Genom den nya lagstiftningen får nu landets kommuner en möjlighet att genom sin översiktsplan styra tillämpningen på ett lokalt anpassat sätt. Naturvårdsverkets handbok 2009:4 Strandskydd- en vägledning för planering och prövning har använts som underlag för denna fördjupning med landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Arbetsprocessen Denna remisshandling bygger på diskussioner i kommunstyrelsen om hur kommunen skall utvecklas. Som tydligt framgår av framsidan är detta ett utkast, alltså ett förslag möjligt att påverka. Planen kommer att revideras efter genomgång av inkomna synpunkter. Arbetet med planen inleddes under hösten 2008 och har utgått från en politisk styrgrupp med representanter från kommunstyrelsens arbetsutskott och en arbetsgrupp med tjänstemän. Arbetsgruppen har under arbetets gång parallellt redovisat resultat för styrgruppen. För tillfället befinner sig planen i samrådsskedet som syftar till att förankra planförslaget i kommunens organisation, i föreningar, andra myndigheter samt hos kommunens invånare. Läshänvisning Översiktsplanen har olika delar. Denna del är förslag för Landsbygdsutveckling i strandnära läge. Det finns även ett översiktsplan dokument med tillhörande karta och en miljöbedömning. Styrgrupp: Dahlqvist Bengt, Ks ordf. Hallinder Ann-Christin, Ks au Lilja Berry, Ks andre vice ordf. Nordquist Kristina, Ks au Wackt Johnny, Ks vice ordf. Arbetsgrupp: Axelsson Kristina, Planarkitekt Gustavsson Hanna, Planarkitekt Hultsbo Stig Göran, Kanslichef Magnusson Bengt-Olof, Kommundirektör Olson Jan-Olof, Stadsarkitekt Schuldt Dörte, Miljöinspektör Pettersson Ivar, Miljö- och byggchef Foto: Jessica Alaniesse-Karlsson, Kristina Axelsson, Mikael Klaesson, Lennart Krafve, Jan-Olof Olson och Smålandsbilder.se Flygbilder: Örjan Carlström Illustrationer: Kristina Axelsson, Mikael Klaesson och Jan-Olof Olson. Bildkälla kartor: Lantmäteriet 2

3 Förord... 2 Arbetsprocessen... 2 Läshänvisning... 2 Sammanfattning av syfte och motiv... 4 Syfte... 5 Vad är strandskydd?... 6 Strandskyddslagen nu och då... 7 Bevarande kontra exploatering... 7 Stränder är en stor tillgång för landsbygden... 8 Inventering av sjöar och vattendrag... 8 Kriterier för landsbygdsutveckling i strandnära lägen... 8 Boendekategorier... 9 Översikt Landsbygdsutveckling... 9 Landskapsanalys Landskap, grönstruktur och friytor Landskaps- och stadsrum Ekologi, grönstruktur Tillgänglighet och rörelsemönster Hjortsjön Lagan - Vaggeryds gård Skogshyltasjön Götaström - Fågelforsdammen Rasjön Bondstorp Långasjön Åker Linnesjön Fängen, Sandsjön och Kärringasjön Hokasjön och Hokaån Långserumssjön, Långserumsån Svenarum,Yxenhaga och Hagafors Vederydssjön Eckern

4 Sammanfattning av syfte och motiv Kommunerna kan enligt den nya strandskyddslagstiftningen redovisa lämpliga områden där en byggnad eller anläggning kan bidra till landsbygdens utveckling. Syftet är att långsiktigt stimulera den lokala utvecklingen. Reglerna gäller endast i områden som har god tillgång till strandområden och där man kan bygga utan att strandskyddets syften åsidosätts. På kartan nedan visas ett antal sjöar. Delar av dessa sjöar uppfyller de krav som ställs för att utgöra särskilt skäl för landsbygdsutveckling i strandnära läge (s.k LIS-områden). Detta betyder att det generella strandskyddet kan varieras utifrån lokala förutsättningar. LIS- områden Det innebär en utökad möjlighet att få dispens för åtgärder inom det generella strandskyddet (som är 100 meter). För att trygga allmänhetens tillgång till fria stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten ska det alltid finnas en fri passage mellan strandlinjen och byggnader/ anläggningar. För enstaka nya bostadshus räknas dock inte landsbygdsutveckling som särskilt skäl att bygga i LIS-områden. För att få bygga nya bostadshus i LIS-områden ska det nya bostadshuset byggas i anslutning till ett redan befintligt bostadshus. Vad som menas med i anslutning till bedöms från fall till fall och kan skilja sig mellan olika delar av landet. Endast i undantagsfall och i glest bebyggda delar av landet kan detta avstånd vara mer än 200 meter. Kommunen är en lands- och skogsbygdskommun med stor tillgång till allemansrättsligt tillgängliga sjöar, vattendrag och stränder. Nybyggandet har i huvudsak bestått av enstaka villor i Skillingaryd och Vaggeryd samt på landsbygden. Inga nya bostadsrätter har byggts under nästan tjugo år samt endast ett fåtal grupphus. Alltför låga priser på befintliga bostäder har dämpat intresset att bygga nytt. För att försöka bibehålla servicenivån, framförallt vad gäller skolor och dagligvaruhandel, behöver bostadsbyggandet stimuleras. För att behålla en levande landsbygd i hela kommunen kan även turistnäringen behöva utvecklas. I kommunen finns det attraktiva områden - där ett tillskott av nya bostadshus och anläggningar skulle ge förutsättningar att bygga ut VA-nätet med överföringsledningar alternativt bygga ut lokalt nät. Den nya strandskyddslagen ger möjligheter att etablera bostäder och t.ex. turistanläggningar i attraktiva lägen. Fritidsboende och turism i kombination med andra verksamheter kan vara ett sätt att bo kvar på landsbygden. Detaljerade beskrivningar av avgränsade strandområden som är lämpliga LIS-områden redovisas längre fram i detta dokument. De föreslagna områdena har bedömts utifrån dess förutsättningar att stimulera utvecklingen i hela kommunen. Det handlar om att skapa företag, arbeten och bostäder genom att visa på attraktiva företags- och livsmiljöer. 4

5 Det har bedömts som viktigt att få ökat underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. Därför föreslås områden i anslutning till alla tätorterna såsom LISområden. I alla dessa orter finns skolor och livsmedelsaffärer m.m. som långsiktigt måste ges förutsättningar att finnas kvar. På kartan redovisas även större vägar samt järnvägar. Samordning av transporter samt tillgång till miljövänliga transportsystem såsom kollektivtrafik med tåg samt t.ex. Båramoterminalen och Torsviksområdet är sådant som tagits hänsyn till i utpekandet av långsiktiga LIS-områden. Ett annat viktigt underlag vid utpekandet av LIS-områden har varit att få underlag för att förbättra VA-försörjningen. Det har diskuterats överföringsledningar från Åker och från bostadshusområdena vid Fängen/ Sandsjön. Kommunen kan ev prova ett system med tryckavlopp för att finna enkla och ekonomiska lösningar på enskilda avlopp. Genom sådana här lösningar kan även mindre områden utanför tätorterna få bättre VAförhållanden. Förutsättningarna förbättras om det kan tillskapas nya attraktiva tomter i anslutning till överföringsledningarna. På kartan visas också områden där det kan finnas förutsättningar för mindre turistanläggningar samt fritidsboende. Detta kan skapa förutsättningar för gemensamma transporter och för VA-anläggningar. Syfte Syftet med utredningen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Vaggeryds kommun är att översiktligt ge en bild av vilka möjligheter kommunen med dess invånare och framtida invånare har att bebygga våra vackra stränder. Utredningen ska ses som en guide för att ge projekt i strandnära lägen rätt utgångspunkt och syfte. Utredningen syftar inte till att exploatera alla våra stränder utan peka på lämpliga platser och tillvägagångssätt så att en planeringsmässig hållbarhet uppnås. Vägar, järnväg samt tätorter Tänkbara överföringsledningar (VA) som påverkat valet av LISområden påverkat valet av LIS-områden samt områden för turism som 5

6 Vad är strandskydd? Strandskyddet är ett generellt skydd och gäller på ett likartat sätt i hela landet med vissa geografiska skillnader. Bestämmelserna gäller oavsett om området är tät- eller glesbebyggt, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte och oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla. Bestämmelserna gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga eller upphäva strandskyddet. En utvidgning kan göras upp till 300meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. Strandskyddet kan i vissa fall upphävas för ett område som uppenbart saknar betydelse för strandskyddet. Allemansrätten tryggar allmänhetens tillgång till naturen. Den ger oss möjlighet att röra oss i naturen under förutsättning att vi visar hänsyn och varsamhet i vårt umgänge med den. Den strandnära zonen, där övergången mellan land och vatten ger utrymme för olika livsmiljöer och funktioner, är mycket värdefull på många sätt. Ur ett biologiskt perspektiv är strandområden mycket artrika och värdefulla områden, dit många skyddade arter är knutna. Strandområden är också värdefulla som till exempel skydd, för övervintring och som korridorer och kantzoner i landskapet. Strandområden ger också goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Den öppna landskapsbilden, natur- och kulturmiljön samt möjligheten till aktiviteter bidrar till strändernas starka attraktion. Strandskyddet och allemansrätten gör Sverige unikt. Skyddet av våra stränder är en värdefull naturtillgång med omfattande biologisk mångfald och en källa till naturupplevelser. Strandskyddet ska långsiktigt trygga förutsättningarna för att medborgarna ska få tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. De inkomna synpunkterna kommer att publiceras på kommunens De inkomna webbplats synpunkterna med kommer inkomstdatum, att publiceras utan personliga på kommunens uppgifter. webbplats med inkomstdatum, utan personliga uppgifter. 6

7 Strandskyddslagen nu och då Målet med den nya strandskyddslagstiftningen är att den ska ta bättre hänsyn till lokala och regionala förutsättningar. Regeringen har velat skapa ett varierat strandskydd som förstärks i områden med högt exploateringstryck och göra det lättare att få bygga hus vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder. Reformeringen av strandskyddet är efterlängtad. Detta ger fler kommuner det stöd de behöver kunna planera för sin egen utveckling. Vaggeryds kommun vill skapa möjligheten för fler människor att kunna förverkliga drömmar om ett strandnära boende. Detta har inte varit möjligt med tidigare strandskyddsregler. Reglerna har lagt en död hand på glesbygden medan fribiljetter givits till fortsatt exploatering i redan hårt bebyggda sjönära områden. Behovet av förändring är stort. Utgångspunkterna för regeringens arbete har varit att dagens regelverk för strandskyddet uppvisat en rad brister: skyddet är ineffektivt och tillåter fortsatt exploatering där exploateringen redan är stor, skyddet uppfattas som stelbent då dess utformning inte tar hänsyn till skillnader mellan olika delar av landet, reglerna leder till beslut på otydliga och oklara grunder, strandskyddets legitimitet urholkas då tillämpningen uppfattas som godtycklig och slumpmässig. I det nya förslaget anpassas strandskyddet till lokala och regionala förutsättningar. Regeringen förstärker skyddet för de mest skyddsvärda områdena i landet med högt exploateringstryck, samtidigt som regler införs som gör det möjligt att runt om i landet skapa attraktiva boendemiljöer i kommuner med liten befolkningsmängd och långa obyggda stränder. Huvudinriktning för förslaget: Strandskyddet garanteras av att lagstiftningen även i fortsättningen utgår från 100- metersförbudet, dvs. att man inte får bygga närmare stranden än 100 meter. Det blir lättare att få bygga vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder för att främja utvecklingen där. Skyddet stärks i områden med starkt exploateringstryck, genom tydligare, stärkta regler och en mer restriktiv tillämpning. "Smygbostadisering" av t.ex. sjöbodar och uthus förhindras. De särskilda skäl som krävs för att ge dispens eller upphäva strandskydd preciseras i lagtexten. Enklare regler och mindre byråkrati, med ökat lokalt och regionalt inflytande. Beslut fattas närmare dem som berörs. Bevarande kontra exploatering Exploatering i närhet till redan är anspråktagen mark dvs. förtätning ger ökat skydd och säkerhet. Förtätning minskar å andra sidan exklusiviteten. Detta gör att en viktig avvägning måste göras i de olika fallen av ny exploatering. Vilka typer av boende passar bra vid förtätningsprojekt och vilka passar bättre vid exploatering av ny mark. Att helt och hållet bevara marken i befintligt skick är i de flesta fall det bästa och enda alternativet. Kommun anser att exploatering i sjönära lägen huvudsakligen skall vara återhållsam. I de lägen där ny bebyggelse kan stärka sin omgivning, utan att störa landskapsbilden i negativ mening och samtidigt vara utanför särskilt känsliga områden finner kommunen ingen mening med att inte tillåta ny bebyggelse. 7

8 Stränder är en stor tillgång för landsbygden Boende vid stränder är åtråvärt. Boende nära vatten är en stark önskan för många människor. Enbart utsikten över en sjö eller ett vattendrag innebär ett mervärde som lyfts fram exempelvis i samband med försäljning av en bostad. Finns dessutom möjlighet till egen bryggplats eller bad betraktas det närmast som lyx. Såväl havskusten som inlandets sjöar och vattendrag utgör en mycket stor attraktionskraft. Sverige har gott om strandområden Sverige har km kust och strand. Endast 10 % av denna sträcka har byggnader inom 100 meter. Enklare uttryckt återstår en sträcka som motsvarar mer än åtta varv runt jorden av obebyggda strandområden i Sverige. Att Sverige är ett land med mycket liten befolkning i förhållande till ytan gör att tillgången på strandområden lämpliga för boende är mycket god. Strandnära boende är bra för landsbygden. Ett karaktärsdrag för landsbygden är att tillgången på attraktiva miljöer som kan vara lämpliga för boende är mycket god. På många småorter är en ökad befolkning i närområdet nödvändig. Några extra invånare på en liten ort som lockas av ett sjönära boende kan ha en avgörande betydelse för ortens utveckling. En inflyttare som startar en verksamhet kan i många fall innebära vändpunkten på en negativ trend. I andra fall kan inflyttning innebära en fortsatt positiv utveckling av det lokala näringslivet. Ökad befolkning kan medföra nytta genom att arbetstillfällen skapas, behovet av arbetskraft tillgodoses och underlaget för handel och service ökar. Inventering av sjöar och vattendrag Kommunens sjöar är inventerade digitalt och i fält utifrån först och främst de kriterier som ställs för att bebyggelse i strandnära läge ska vara möjlig. De sjöar som utretts bedöms vara lämpliga för någon typ av framtida boende och/eller aktivitet. Inventeringen har uteslutit de sjöar som anses vara ointressanta för detta ändamål. Inventeringen behandlar sjöarnas och vattendragens omkringliggande landskapskaraktär, övergripande titt på flora och fauna, övergripande kemisk status samt närområdets tillgångar i form av service och offentlig service så som skola, fritids, idrottsanläggningar och badplatser. Inventeringen används som underlag för att beräkna sjöns/områdets positiva och negativa sidor ur både bevarande- och exploateringssynpunkt. Kriterier för landsbygdsutveckling i strandnära lägen För att uppfylla kravet för landsbygdsutveckling krävs att specifika områden pekas ut och det räcker inte med att hela kommunen läggs till som område för landsbygdsutveckling. De områdena ska pekas ut med anledning av landsbygdsutveckling och inget annat. Dessa områden ska självklart även vara lämpliga utifrån allmänna planeringssynpunkter. Kriterierna för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen bör enligt förarbetena vara förhållandevis öppna (prop. 2008/09:119 s. 65). Kommunerna är dock begränsade av syftet med områdena, dvs. att genom bostäder, verksamheter, anläggningar eller åtgärder främja utvecklingen av landsbygden. Åtgärder som omfattas är bl.a. sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygder. Exempel på detta nämns i förarbetena (prop. S. 64) bl.a. etablering av en turistanläggning där tillgång till stränder är en förutsättning eller åtminstone en avsevärd fördel och tillkomst av bostäder för permanenteller fritidsboende i syfte att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. 8

9 För att ett sjönära läge ska bedömas som landsbygdsutveckling krävs att: området inte är skyddat enligt 7:e kapitlet i miljöbalken eller är område för försvarsmakten. området inte tillhör ett storstadsområde, länscentra, eller tätort med liten tillgång till orörda stränder området har tillgång eller närhet till befintlig infrastruktur såsom vägar, järnvägar, VA system, el, tele, datanät, lokaltrafik, etc. området har liten eller ingen betydelse för strandskyddets syfte markanvändningen ges en avsevärd fördel av det strandnära läget områdets användning på lång sikt kan ge positiva sysselsättningseffekter och/eller bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Boendekategorier Den typ av boende kategori som väljs bör grundas utifrån flera kriterier. Boendeform, byggnadstyp och skala ger områden olika karaktärer så det är därför viktigt att hitta rätt boendekategori till rätt plats. För att kunna göra detta krävs olika kriterier för de olika boendeformerna. Bedömningskriterier att tänka på: Avstånd till service (livsmedelsbutik, detaljhandel, etc.), offentligservice (skola, daghem, sjukvård, etc.), kollektivtrafik (busshållplats, tågstation, etc.), kollektivt VA, avlopp, elnät, vägar och bredband. Skyddsområden: biotopskydd, natura2000, naturreservat, vattenskyddsområde, markförhållanden, topografi, vegetation. I ett område där ny bebyggelse ska gynna offentlig service som daghem och skola bör marknadsundersökningar göras för att se till att först och främst locka barnfamiljer. I områden där landsbygdsutvecklingen syftar till att endast bibehålla service i form av exempelvis en butik ges friare händer. I områden som är helt oexploaterade eller endast har minimal påverkan av tidigare bebyggelse ska landskapets karaktär prioriteras. I dessa fall ska höga krav ställas på utformningen, placeringen och den inverkan byggnaden eller bebyggelsen får på landskapsbilden. Översikt Landsbygdsutveckling Utifrån syftet och kriterierna har kommunen valt att titta på olika områden bland annat tätortsnära sjöar som finns i eller direkt närhet till någon av kommunens tätorter. För dessa områden sammanfaller även vissa av översiktsplanens förslag inom de olika tätorterna. Här finns service som kommunen vill stärka och goda möjligheter att ordna bra vatten- och avloppsförhållanden. Exempel på detta är Vaggeryd med omnejd, Fågelforsdammen, Hokasjön och Hokaån. Det finns även förslag för utveckling av byar med närhet till befintlig service eller med befintlig service t.ex. i form av skola. Exempel på detta är Rasjön i Bondstorp, Långasjön i Åker, Linnesjön och Fängen- Sandsjö området. Det finns även förslag för bostäder i närheten av utvecklingsområden för turism och verksamheter. T.ex. Vederydsjön, Eckern och Eckersholmsdammen, Långserumsjön och Långserumsån. För områdena utanför de större tätorterna ger landsbygdsutvecklingen ett incitament för kommunen att förbättra VA-förhållanden - överföringsledning eller annat - om fler bostäder eller verksamheter kommer till. 9

10 Landskapsanalys De landskapmässiga förhållandena har utretts i syfte att identifiera de övergripande förutsättningarna för etablering av ny bebyggelse i Vaggeryds kommun. Tonvikt har legat på landskapsbild, markanvändning, naturvärden, friytor, rörelsemönster etc. Utredningen behandlar möjligheter och begränsningar för ny bebyggelse, samt framför förslag och aspekter att beakta i det fortsatta planeringsarbetet. Utredningen inklusive rekommendationer och förslag redovisas i dokumentet. Landskap, grönstruktur och friytor Landskapet formas i en föränderlig process som livsmiljö för sina invånare med de kvaliteter för boende, arbete och fritid som varje tid eftersträvar. Inom denna landskapsutredning belyses de olika komponenter som tillsammans ger förutsättningar för boende- och aktivitetsmiljöer i strandnära lägen i Vaggeryds kommun. Utredningen ger även rekommendationer för hur dessa komponenter kan utvecklas för att ge kvaliteter åt områdets offentliga miljöer och för att integrera områden med redan befintliga strukturer som skola, service, etc. Landskaps- och stadsrum Med ett landsbygdslandskap som grund har kommunen vuxit fram och fått sin särprägel. Kombinationen av geologiska förutsättningar, kulturlandskapets utveckling och kommunen historiska tillväxtlager är det arv vi fått att förvalta för kommunens fortsatta utveckling. Att bibehålla dessa sammanhang är viktigt i all planering. Genom landskapets vattenytor, stränder, och varierande terräng har kommunen med dess småorter fått sin naturliga skönhet. Ekologi, grönstruktur Utredningsområdet är Vaggeryds kommuns sjöar, vattendrag och dess strandpartier. Största delen av utredningsområdet saknar särskilt viktiga biotoper och områdets natur varierar måttligt. Tillgänglighet och rörelsemönster Med väl lokaliserade och väl utformade förbindelselänkar minskar avstånd och därmed tiden för att röra sig i ett område. Detta gör området attraktivt och tillgängligt för kommunens invånare. Inom utredningsområdet behövs både avståndsmässigt effektiva stråk och upplevelsemässigt rika flanörstråk. Genom exploatering vid fler av kommunens sjöar kan fler få tillgång till de vackra miljöer som idag är svåra att få kontakt med. Genom att nya promenad- och cykelområden skapas kommer stränder och gator vävas samman till ett välintegrerat gång- och cykelvägnät. 10

11 Hjortsjön Hjortsjön ingår i Lagans vattensystem och är belägen i direkt anslutning till Vaggeryds tätort. Höjden över havet är 193,9m. Hjortsjön är ursprungligen en brunvattensjö, vilket betyder att granskogen runt sjön har gjort att sjön innehåller humus. Humus är nedbrutna växt- och djurpartiklar som gör sjöns vatten brunaktigt och näringsfattigt. På grund av närsaltsutsläpp har sjön fått en mer näringsrik prägel. Sjöarealen är 1,05 km² och det största djupet är noterat till 17,5m. Utefter de mestadels sandiga stränderna växer måttliga vassar. Omgivningen domineras av sandig, flack tallmo som sluttar tämligen brant ned mot sjön samt av en del sankmark. I söder breder Vaggeryds tätortsbebyggelse ut sig. Tillrinningsområdet är 66,6 km² stort och består mestadels av skogsmark med relativt stora inslag av odlingsmark samt en mindre andel myrmark. Vandringshinder för fisk finns cirka 1km nedströms utloppet. Sjön har en hög biologisk funktion och innehar även vissa raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel finns bland annat storlom, vattenrall och rödbena. Hjortsjön är en såkallad dödissjö, vilket betyder att sjön skapats av ett isblock som blivit kvar och tyngt ner marken när inlandsisen drogs tillbaka, och är därför geovetenskapligt intressant. Sjön fungerar även som rastlokal för änder, svarthakedopping, svarttärna, alfågel med flera. Förekommande fiskarter är ål, siklöja, gädda, sutare, braxen, sarv, mört, lake, abborre samt i Gnyltån även öring. De områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling ligger vid sjöns nordöstra samt norra strand. Området i nordöst lämpar sig för ett större bostadsområde medan området i norr kan tänkas bli camping. Det flacka landskapet ger goda förutsättningar för en större exploatering. För att säkerställa den allemansrättliga ordningen bör tomterna placeras på ett avstånd från stranden så att genomfart för gående och cyklister är möjlig. I och med exploatering av området bör ett helhetsgrepp tas runt Hjortsjön för att öka attraktiviteten men framförallt tillgängligheten. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Närhet till befintlig infrastruktur. Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev framtida servicefunktioner. Ger bättre underlag för befintlig och ev framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Läs mer om planförslaget i Översiktsplanedokumentet. 11

12 12

13 Lagan - Vaggeryds gård Lagan ingår i Lagans vattensystem. Området som pekas ut för landsbygdsutveckling är beläget intill Vaggeryds gård söder om Lagan. Landskapet är kuperat och sluttar ner mot Lagan. Området passar som utvecklingsområde för tätare bebyggelse då närheten till alla nödvändiga servicefunktioner är god. Försiktighetsåtgärder bör göras vid exploatering för att värna om landskapets och omkringliggande bebyggelses karaktär. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Närhet till befintlig infrastruktur. Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev. framtida servicefunktioner. Ger bättre underlag för befintlig och ev. framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Ökat befolkningsunderlag kan möjliggöra överföringsledning för VA-nätet. Läs mer om planförslaget i De inkomna synpunkterna kommer att publiceras på kommunens webbplats De inkomna med inkomstdatum, synpunkterna kommer utan personliga att publiceras uppgifter. på kommunens Översiktsplanedokumentet. webbplats med inkomstdatum, utan personliga uppgifter. 13

14 Skogshyltasjön Skogshyltasjön ingår i Lagans vattensystem och är belägen 3km väst om Vaggeryds tätort. Höjden över havet är 200m. Skogshyltasjön omges av i huvudsak barr- och ung lövskog. Även myrmark påträffas. De områden som bäst lämpar sig för landsbygdsutveckling finns i sjöns södra och östra del där ett fåtal fritidshus samt friluftsgården Sjöbo finns. Området skall ses som ett utvecklingsområde för bostäder på landet med närhet till Vaggeryd. Landskapet är tämligen flackt i söder och sluttandes ner mot sjön i öster. För att säkerställa den allemansrättliga ordningen bör tomterna placeras på ett avstånd från stranden så att genomfart för gående och cyklister är möjlig. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Ökat befolkningsunderlag ger ett långsiktigt, ekonomiskt och personellt underlag för lokala servicefunktioner, som därmed stärks. Ökat befolkningsunderlag kan på längre sikt möjliggöra gemensamma vatten- och avloppslösningar. Ett attraktiv boende nära en strand ger bättre förutsättningar för utnyttjande av infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Möjliga positiva effekter av exploatering: Säkerhetsaspekten är viktig i planeringen och genom att införa fler bostäder i ett område ökar säkerheten därefter. Bebyggelsen föreslås på sjöns östra sida i anslutning till befintlig bebyggelse. Götaström - Fågelforsdammen Fågelforsdammen ingår i Lagans vattensystem och är belägen öst om Götaströms golfklubb. Höjden över havet är 185 meter. Utefter de mestadels sandiga stränderna växer måttliga vassar. Omgivningen domineras av sandig, flack tallmo. Vandringshinder för fisk finns nedströms vid dammens utlopp. Landskapet runt dammen är flackt med sandiga stränder i huvudsak beklädda med välväxt men gles tallskog. Området ligger söder om Götaströms golfbana och är tänkt som ett serviceområde. Området präglas idag av friluftsliv och rekreation och det är den karaktär som ska bevaras i förslaget. Området ger bra förutsättningar för service med närhet till snabba förbindelser i och med E4:an samt direktkontakt med natur- och rekreationsområde. Området ska finnas med som utvecklingsområde för service och som rekreationsområde. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Närhet till befintlig infrastruktur. Turism kan långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. Utmed Fågelforsdammen finns ett väl använt strövområde och ett av få ställen där man kan få vattenkontakt i Skillingaryd. Denna vackra plats bör användas även som rastplatsservice mot motorvägen. Platsen är ett utmärkt ställe att stanna på resan, sträcka på benen, äta och kanske även gå en runda golf, rasta hunden eller ta en promenad. För området mellan rekreationsområdet och golfbanan finns en befintlig byggrätt för handel och service. Området är bullerstört därför föreslås användningar som inte innebär att människor utsätts för kontinuerligt buller. Läs mer om planförslaget i översiktsplanedokumentet. 14

15 15

16 Rasjön Bondstorp Rasjön ingår i Nissans vattensystem och är belägen strax väster om Bondstorps samhälle. Höjden över havet är 242,6m. Rasjön, som är belägen högst upp i vattensystemet, är en näringsfattig sjö med stort siktdjup med en areal på 4,1 km2 och ett största djup på 18,2m. Stränderna är mestadels steniga och sandiga med en sparsam vegetation av bland annat sjösäv, sjöfräken, flaskstarr, näckrosor och notblomster. Sjön omges huvudsakligen av barrskog med inslag av myr- och odlingsmark. Tillrinningsområdet är 16,8 km2 stort och består mestadels av skogs- och myrmark med en mindre andel odlad mark. Vandringshinder för fisk i form av dämme finns vid sjöns utlopp. Sjön har en hög biologisk funktion och hyser vissa raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bland annat storlom, fiskgjuse, lärkfalk och häger. Förekommande fiskarter är ål, sik, gädda, sutare, mört, lake, abborre och gös. Sjön är utpekad som regionalt värdefullt vatten (natur och fiske, 2006). Områdena som är utpekat som lämpliga för landsbygdsutveckling ligger norr och söder om samhället. Det norra området lämpar sig för bostäder och det södra området för stugby och camping. Det norra området skall också kunna användas som vattenskyddsområde för Bondstorp. Här blir det viktigt att utreda mer hur man kan samlokalisera bostäder och vattentäkt för att det ena inte skall utesluta det andra. En möjlighet är att ha en fri passage närmast vattnet och sedan bostäder och att området längre upp fredas som vattentäkt. Landskapet sluttar ner mot den stora sjön och innefattas av både åkermark och tallskog. För att säkerställa den allemansrättliga ordningen bör tomterna placeras på ett avstånd från stranden så att genomfart för gående och cyklister är möjlig. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Närhet till befintlig infrastruktur. Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev. framtida servicefunktioner. Turism kan långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. Kan skapa tillräckligt underlag för att öppna service butik i Bondstorp igen. I Bondstorp har det byggts mycket de senaste åren och här finns en attraktion i form av bostadsområden med sjöutsikt och närheten till vildmark. I Bondstorp skulle kommunen kunna investera i en pumpstation samt nya ledningar och samla ihop avloppet för området söder om Sörängsområdet och på så sätt skapa ett bättre nät med färre pumpar som gör en bättre lösning för hela Bondstorp. De inkomna synpunkterna kommer att publiceras på kommunens De inkomna webbplats synpunkterna med inkomstdatum, kommer att utan publiceras personliga på uppgifter. kommunens webbplats med inkomstdatum, utan personliga uppgifter. 16

17 17

18 Långasjön Åker Långasjön ingår i Lagans vattensystem. Sjön ligger strax sydväst om kyrksamhället Åker i sydvästra delen av kommunen. Landskapet runt sjön karaktäriseras av i huvudsak genomsiktlig tallskog med inslag av gran och unga lövträd. Bottenvegetationen består av ris och mossa. Området som utpekas som möjlig plats för landsbygdsutveckling är beläget strax norr om badplatsen på sjöns östra sida. Åker har idag problem med avloppet som är i behov av restaurering. En nyexploatering i området kan därför bidra till upprustningen. Landskapet är låglänt med i huvudsak gles tallmo. Bebyggelsen bör lokaliseras ca 50m från strandlinjen och 1-2m över normalvattenstånd. Nya bostäder kan bidra till att öka underlag för Åkers skola och annan offentlig service. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev framtida servicefunktioner. Det ger bättre underlag för befintlig och ev framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Turism kan långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. Ökat befolkningsunderlag kan förbättra förutsättningarna att anordna gemensamma vatten- och avloppslösningar. 18

19 19

20 Linnesjön Linnesjön ingår i Lagans vattensystem och är belägen drygt 1,5km väst - sydväst om Tofteryd. Höjden över havet är 175,2m. Linnesjön är en sjö med en areal på 2,96 km² och ett största djup noterat till 13,5m. Utefter de mestadels sandiga och steniga stränderna växer glesa och lågvuxna vassar bestående av främst säv. Förutom övervattensvegetation förekommer även kort- och långskottsvegetation samt flytbladsvegetation i sjön. Omgivningen domineras av blandskog med relativt stora inslag av åker- och tomtmark. På några ställen påträffas även myrmark. Vandringshinder för fisk finns ca 2,5km nedströms sjön. Sjön har en hög biologisk funktion och innehar även vissa raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fågel märks bland annat storlom. Nedströms i utloppsån häckar och övervintrar strömstaren. Linnesjön fungerar även som rastlokal för änder och vadare. Flotagräs och trubbnate växer i sjön. Förekommande fiskarter är ål, siklöja, sutare, mört, gädda, lake och abborre. Tidigare har det funnits flodkräftebestånd i sjön men de är nu borta. Tillgänglig data visar inte på någon högre biologisk mångformighet. Fisk- och häckfågelfaunan är relativt artfattig. De områden som lämpar sig för landsbygdsutveckling ligger dels vid badplatsen i norr och dels vid sjöns västra sida. Området i väster bjuder en sluttande terräng ner mot vattnet. I norr är landskapet kuperat med delvis tät snårig skog och delvis gallrad tallskog med dålig genomsiktlighet närmast vatten. I väst sluttande ner mot vattnet med kalhygge väl lämpat till bebyggelse. Försiktighetsåtgärder bör göras vid exploatering för att värna om landskapets och omkringliggande bebyggelses karaktär. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Ökat befolkningsunderlag kan möjliggöra överföringsledning för VA-nätet alternativt förbättra förutsättningarna att anordna gemensamma vatten- och avloppslösningar. Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev framtida servicefunktioner. Ger bättre underlag för befintlig och ev framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Linnesjön är en sjö som är belastad av avlopp från fritidsbebyggelse. Här finns en möjlighet att dra ut vatten och avlopp i samband med gång- och cykelvägen till Tofteryd. Det innebär höga kostnader för ledningar men skulle bidra till att lösa en miljöbelastning. De inkomna synpunkterna kommer att publiceras på kommunens De webbplats inkomna synpunkterna med inkomstdatum, kommer att utan publiceras personliga på uppgifter. kommunens webbplats med inkomstdatum, utan personliga uppgifter. 20

21 21

22 Fängen, Sandsjön och Kärringasjön Fängen, Sandsjön och Kärringasjön ingår i Lagans vattensystem och är belägna nordost om Vaggeryd. Fängens höjd över havet är 201,6m. Fängen har en areal på 2,03 km² och ett största djup noterat till 31,3m. Sandsjön har en areal på 1,71 km² och ett största djup noterat till 21m. Käringasjön har en areal på 0,35km² och ett största djup noterat till 7,5m. Sjöarna är näringsfattiga och utefter stränderna som mestadels består av sten, grus och sand, växer rikliga vassar. Förutom övervattensvegetation påträffas även dyblad, gräsnate och gul näckros i sjön. Det är växter som trivs i näringsfattiga vatten. Omgivningen domineras av björk och barrskog, men mindre myrmarksområden förekommer också. Vandringshinder för fisk finns dels 4,5km nedströms vid Kärringasjöns utlopp, dels ca 1km uppströms i Lagan. Fängen har en hög biologisk funktion och innehar även enstaka raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fågel märks bland annat storlom, häger och fiskgjuse. Förekommande fiskarter är ål, sik, siklöja, gädda, sutare, braxen, sarv, mört, lake, abborre och öring. Sikpopulationen är mycket livskraftig i sjön. Fängen och Sandsjön är så kallade dödissjöar, det vill säga sjöar som skapats i samband med att inlandsisen smälte. Dödissjöarna skapades då ett isblock blivit kvar sedan isarna drog sig tillbaka och är därför geovetenskapligt intressant. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen hög, främst beroende på den artrika fiskfaunan. Sandsjön har även den många fiskarter som ål, sik, siklöja, gädda, sutare, sarv, mört, lake och abborre. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen hög, främst beroende på den artrika fisk- och häckfågelfaunan samt det stora maxdjupet. Förutom övervattensvegetation förekommer även notblomster och trubbnate i Sandsjön. Omgivningen består till största delen av barrskog, men lövskog och myrmark påträffas också på några ställen. De sandiga jordarna, den glesa tallskogen och den artfattiga vegetationen ger goda möjligheter för bebyggelse på den västra sidan av sjön samt kring Åhult i söder. Genom att använda befintlig väg som gräns mellan tomt och strand upprätthålls de allemansrättliga behoven och avståndet kan då sänkas mellan strand och tomt. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Turism kan långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev framtida servicefunktioner. Ger bättre underlag för befintlig och ev framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Ökat befolkningsunderlag kan möjliggöra överföringsledning för VA-nätet alternativt förbättra förutsättningarna att anordna gemensamma vatten- och avloppslösningar. För dessa sjöar skulle kommunen kunna ordna en sjöledning eller en ledning utmed vägen och dra en ny ledning in mot Vaggeryd. Den befintliga ledningen mellan Vaggeryd och Hok är feldimensionerad och i samband med en ny ledningsdragning skulle man kunna lägga en ny ledning för det befintliga avloppet och använda den gamla ledningen till att ta hand om avlopp från Fängen och Sandsjön. Detta skulle bli en dyr investering men den skulle bidra till att lösa ett dimensioneringsproblem och medföra en miljönytta. 22

23 Hokasjön och Hokaån Hokasjön ingår i Lagans vattensystem och är belägen 2,5km norr om Hok. Höjden över havet är 198,9 m. Hokasjön är en svagt humös oligotrof sjö, vilket betyder att den är brunfärgad och näringsfattig. Areal på sjön är 1,27km² och ett största djup noterat till 16,3m. En del mer näringsrika miljöer förekommer. Utefter de mestadels sandiga stränderna växer svaga - måttliga vassar. Viken vid Ulfstorps gård hyser en flora som tyder på kraftig näringstillförsel i kombination med föroreningar. Förutom övervattensvegetation förekommer även kort- och långskottsvegetation samt flytbladsvegetation i sjön. Barrskog dominerar omgivningen, men en hel del åkermark samt en större golfbana påträffas också vid sjön. Vandringshinder för fisk finns vid utloppet samt ca 500m uppströms vid Lyngemadssjöns utlopp. Sjön har en hög biologisk funktion och innehar även enstaka raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fågel märks bland annat storlom och mindre strandpipare. Nedströms i Hokån häckar forsärla och tidigare häckade även strömstare och kungsfiskare här. Flotagräs, klotgräs, slamkrypa och eventuellt också kalmus växer i och vid sjön. Förekommande fiskarter är ål, sik, gädda, sutare, mört, lake och abborre. Det har tidigare förekommit flodkräftor i sjön. Området vid Hooks herrgård ses som lämpligt område för landsbygdsutveckling. Kommunen är positiv till den utveckling som Hooks Herrgård bidrar med redan idag och tycker att området skall fortsätta att utvecklas t.ex. genom bebyggelse i närheten av golfbanan. Golfbanans närhet ger ett öppet landskap som lämpar sig för bostäder. Kommunen anser även att det vore bra med en utveckling av området mellan herrgården och samhället för att håll ihop de olika områdena. Även området vid Lindegatan i anslutning till samhället, väster om den gamla kraftstationen, ses som ett bra utvecklingsområde för bostäder. Landskapet här är öppen mark med omgivande lövskog. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev framtida servicefunktioner. Ger bättre underlag för befintlig och ev framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Turism kan långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. Ökat befolkningsunderlag kan på längre sikt möjliggöra bättre gemensamma vatten- och avloppslösningar. Kommunen anser att den bebyggelse som skett i närheten av herrgården visar att ny bebyggelse i attraktiva lägen kan bidra till utvecklingen av landsbygden. Ett ökar befolkningsunderlag i Hok skulle bidra till att behålla befintlig samhällsservice som exempelvis skolan och lanthandel/butik. Områdena i anslutning till samhället Hok går att lösa med kommunalt vatten och avlopp. 23

24 24

25 Långserumssjön, Långserumsån Långserumssjön ingår i Lagans vattensystem och är belägen ett par kilometer öster om Svenarum. Långserumsån ingår i samma vattensystem och rinner bland annat genom Hagafors. Vid Långserum ger den flikiga sjön och den kuperade terrängen vackra utblickar. Att tillåta bebyggelse söder om vägen ses som en möjlighet. Området bidrar till att stärka orterna Hagafors, Svenarum och Hok. Landskapet har en varierande terräng som i samband med en flikig sjö ger goda möjligheter till att komplettera med ny bebyggelse utan att göra stora visuella intryck. För att säkerställa den allemansrättliga ordningen bör tomterna placeras på ett avstånd från stranden så att genomfart för gående och cyklister är möjlig. Områden utpekade för landsbygdsutveckling är befintliga bostadsmiljöer vid Långserumsjön vid Lökeryd och Långserum. Vid Långserumsjön finns inga möjligheter att ordna kommunalt vatten och avlopp men det finns möjligheter att skapa gemensamhetsanläggningar. Kriterier för landsbygdsutveckling: Närhet till befintlig infrastruktur Turism kan långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev framtida servicefunktioner. Ger bättre underlag för befintlig och ev framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Svenarum,Yxenhaga och Hagafors Söder om Svenarum byter Hokaån namn till Härån. I detta område från Svenarum till Yxenhaga är dalgången skyddad som ett riksintresse för naturvård på grund av dalgångens geologiska formation. Kommunen anser att turismverksamheten i stugbyn i Yxenhaga och i orterna Svenarum och Hagafors måste kunna utvecklas. På dessa orter bör strandskyddet även i fortsättningen vara 100 meter. Komplettering för den befintliga turistverksamheten i Svenarum kan tillåtas om bebyggelsen ges en avsevärd fördel av det strandnära läget. Exempel kan vara båthus eller bryggor och liknande. Ny bostadsbebyggelse i Svenarum utanför strandskyddat område i område som är riksintresset bör tillåtas så länge den nya bebyggelsen inte strider mot riksintresset. Detta innebär i sin tur att man måste lokalisera bebyggelsen med hänsyn till landskapet. På dessa platser är detta extra viktigt eftersom byarna är kulturmiljöer. De parametrar som talar för en utveckling är att det finns kommunalt vatten och avlopp i Svenarum och Hagafors. Dessutom finns en kommunal skola i Svenarum. Kriterier för landsbygdsutveckling: Närhet till befintlig infrastruktur, alternativt ökat befolkningsunderlag kan möjliggöra överföringsledning för avlopp (ej Yxenhaga, de har eget avlopp). Turism kan långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. Ökad befolkning skapar ett långsiktigt underlag för befintliga och ev framtida servicefunktioner. Ger bättre underlag för befintlig och ev framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. 25

26 26

27 27

28 Vederydssjön Vederydssjön ingår i Tabergsåns vattensystem och är belägen strax söder om Månsarps samhälle. Höjden över havet är 231,5 m, d v s ca 142 m över och med en åsträcka på 17 km till Munksjön. Vederydssjön är en långsmal, näringsfattig skogssjö med en areal på 1,05 km² och ett största djup på 18 m. Stränderna är måttligt branta och delvis sandiga med en måttlig vassutbredning. Sjön omges till största delen av barrskog med inslag av åker- och myrmark. Tillrinningsområdet är 39,2 km² stort och består till huvuddelen av skogs- och myrmark med en mindre andel jordbruksmark. Vandringshinder i form av dämme finns vid utloppet. Sjön har en viss biologisk funktion och hyser vissa raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fåglar märks bl.a. storlom, fiskgjuse, lärkfalk samt koloni av fisktärna. Forsärla och strömstare häckar nedströms i Tabergsån. Förekommande fiskarter är ål, gädda, sutare, mört och abborre. Flodkräfta har tidigare förekommit i sjön. Tillgänglig data visar inte på någon högre biologisk mångformighet. Fiskfaunan är måttligt artrik och sjöns förutsättningar för biologisk mångfald är dåliga. Förslaget för landsbygdsutveckling avser Vederydssjöns östra sida. För avloppslösningar finns det möjligheter att skapa gemensamhetsanläggningar men kommunalt VA är inte aktuellt. 28 Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Ger bättre underlag för befintlig och ev framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Ökat befolkningsunderlag kan på längre sikt möjliggöra bättre gemensamma vatten- och avloppslösningar. Turism kan långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. Eckern Eckern ingår i Lagans vattensystem och är belägen 216 meter över havet. Eckern ligger i kommunens norra del väster om E4:an och har stora möjligheter att utvecklas tillsammans med Torsvik södra. Eckern är belägen längst upp i Lagans vattensystem, knappt 4 km sydost om Månsarp. Eckern har från början troligen varit en näringsfattig sjö, men har på senare år fått en mer näringsrik prägel. Sjöarealen är 2,28 km² och det största djupet är noterat till 11,9 m. Utefter de mestadels sandiga och flacka stränderna växer rikligt med vassar. Förutom övervattensvegetationen förekommer även kort och långskottsvegetation samt flytbladsvegetation i sjön. Den närmaste omgivningen domineras av skogs- och myrmark, men i väster påträffas även en del åkermark. Vandringshinder för fisk finns vid sjöns utlopp. Sjön har en hög biologisk funktion och innehar även vissa raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fågel märks bl.a. storlom, fiskgjuse och fem par fisktärnor. Förekommande fiskarter är gädda, sutare, mört, lake, gers, abborre samt 4 km nedströms i Lagan även öring. I dagsläget går inte avloppet att lösa kommunalt på dessa platser men det kan eventuellt gå i framtiden beroende på utvecklingen i Torsvik. En möjlig positiv effekter av exploatering här är att det kan ge det nya Torsviksområdet närliggande bostäder för anställda. Uppfyllda kriterier för landsbygdsutveckling: Ökat befolkningsunderlag kan på längre sikt möjliggöra bättre gemensamma vatten- och avloppslösningar. Ger bättre underlag för befintlig och ev. framtida infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik m.m. jämfört med ett utspritt boende. Kriterierna för området är direkt kopplade till utvecklingen av Torsviksområdet.

29 29