Styrelsemöte och planeringsdag Hela Sverige Ska Leva/Halland

Transkript

1 Sida 1 av 15 Styrelsemöte och planeringsdag Hela Sverige Ska Leva/Halland Lördagen 23 januari, kl Katrinebergs Folkhögskola Närvarande: Rose-Marie Eriksson, ordf. Kenneth Johansson, sekr. (punkt 1 5 samt 9 b). Elisabeth Otterdahl, Bo Westman, Karin Larsson och Kurt Sevehem. Gäst: Hasse Bagge, Folksam Halmstad Mötet inleddes med att Hasse Bagge från Folksam redogjorde för de försäkringsvillkor som finns i den Byalagsförsäkring som Hela Sverige ska leva kollektivt har tecknat för alla sina medlemmar. 1. Sammanträdet öppnas Ordförande hälsar välkomna och förklarar mötet öppnat. 2. Dagordningen Beslut: Fastställa föreslagen dagordning. 3. Föregående mötesprotokoll Beslut: Godkänna protokollet. 4. Rapporter a) Hela Sverige ska leva höstmöte i december 2015 Ros-Marie Eriksson deltog på mötet och rapporter: Gideåbygdens ekonomiska förening utsågs av HSSL till årets Lokala utvecklingsgrupp Årets kommun blev Västervik HSSL får 45 miljoner i anslag från staten för en treårsperiod. 26 maj anordnas årsmöte anslutning till Landsbygdsriksdagen på Gotland. b) Landsbygdsriksdagen maj på Gotland Rapporterades att Ros-Marie Eriksson ansöker om kronor i bidrag för kostnader i samband med konferensavgifter för Hallands deltagare. Hallandstruppen reser onsdagen den 26 maj via flyg eller tåg. Mail skickas ut till samtliga medlemsföreningar om erbjudande att delta på arrangemanget, anmälan görs senast 15 februari. c) Hembygdsrörelsen 100 år Bo Westman berättade om halländska hembygdsrörelsens bidrag till organisationens 100-års firande. Varje förening får måla sin del i en bonad som ska sätta Guinessrekord i kategorin

2 Sida 2 av 15 världens längsta handmålad bonad. Varje hembygdskrets inbjuder även till en Hembygdens dag. I slutet av augusti firar hela hembygdsrörelsen på Skansen i Stockholm. d) Projektledarutbildning Rose-Marie Eriksson deltog på projektledarutbildning i Blekinge den 29 oktober. e) Länsstyrelsen 19 november och information om Landsbygdsprogrammet Elisabeth Otterdahl och Rose-Marie Eriksson redogjorde från länsstyrelsens informationsmöte, Marie Antonsson deltog också från HSSL/Halland. f) Lokala ekonomidagar i Kumla, november 2015 Gerda Dufwa deltog i Kumla och rapporterar i bilaga från träffen. g) LLU i Halland Nästa möte med styrelsen för LLU i Halland blir den 15 februari. h) Sjönära boende, förstudieprojekt Rapport enligt bilaga i) Vindkraftstyrgruppen Kurt Sevehem redogjorde från Vindkraftstyrgruppen. Han har gjort en skrivelse angående vikten av kortare handläggningstider för byggnation samt kortare tider för rätt att överklaga beslut. j) Länsbygdenytt Elisabeth Otterdahl berättade om decembernumret av Länsbygdenytt. 5. Motion om ödehus Gunbritt Lindmarks motion om ödehus behandlades och kompletterades med yrkanden, se motion i bilaga. Beslut: Att sända motionen vidare till HSSL:s årsmöte Lokala utvecklingsgrupper: a) Kommunträffar Inga rapporter fanns b) Nya medlemmar Sundstorpsfiber Ekonomiska förening har ansökt om medlemskap i HSSL/Halland Beslut: Bifalla föreningens ansökan om medlemskap. Ros-Marie meddelar detta samt skickar handlingar till kassören för utbetalning av startbidrag, 1000 kronor.

3 Sida 3 av 15 c) Årets utvecklingsgrupp Ansökningar om att erhålla priset som utvecklingsgrupp hade inkommit från Hublix byalag i Hunnestad samt Skällinge samhällsförening. Beslut: Att tilldela Hublix byalag titeln Årets utvecklingsgrupp i Halland 2015 samt 5000 kronor. 7. Medlemsorganisationerna Elisabeth delade ut en lista på de medlemsorganisationer som tillhör oss i Halland. 8. Omställning Sverige Vi avvaktar vad som händer på central nivå och välkomnar så länge de omställningsgrupper som vill vara medlemmar hos oss. 9. Kommande aktiviteter a) Planering, årets aktiviteter Se förslag till verksamhetsplan i bilaga b) Årsmötet Beslut: Datum för årsmötet fastställdes till den 16 mars. Plats, Huneborg i Hunnestad. Rose-Marie Eriksson tar kontakt med Hublix byalag och ber dom boka lokal och ordna program för årsmötet. Kenneth Johansson skriver verksamhetsberättelse. Presentera budgetförslag till årsmötet enligt bilaga Förslag till ändring av stadgar (första beslut) enligt bilaga Kurt Sevehem från valberedningen fick i uppdrag att söka ledamöter från Laholmsområdet. c) Besök av Bo Lönnqvist Beslut: Att bjuda in Bo Lönnqvist för att berätta om pågående projekt om servicepunkter till styrelsemötet den 1 juni. 10. Information Informationspunkter om IDEA (styrelsens ansvar), projektledning och uppväxling av Länsbygderådens medel sköts upp till nästa möte p.g.a. tidsbrist. Under punkten förfrågan om nominering till HSSL styrelse fanns inga förslag från Halland. 11. Övriga frågor Inga övriga frågor fanns att diskutera. 12. Nästa möte Beslut: Konstituerings- och styrelsemöte den 6 april kl i Hebergs bygdegård. Därefter möte den 1 juni, inbjuden Bo Lönnqvist.

4 Sida 4 av Mötet avslutas Ordförande tackade för visat intresse och förklarade mötet avslutat. Underskrifter: Ros-Marie Eriksson Ordförande Kenneth Johansson Sekreterare Bilagor: 1) Rapport från Gerda Dufwa från Lokalekonomidagar i Kumla. 2) Rapport från Kenneth Johansson, förstudieprojekt sjönära boende. 3) Motion om ödehus 4) Förslag till verksamhetsplan ) Förslag till budget ) Förslag till stadgeändring

5 Sida 5 av 15 Bilaga 1 Rapport från Lokala ekonomidagen 14 november Rapport från lokala ekonomidagen 14 november 2015 i Kumla arrangerad av HSSL. Inledning Dagens första föreläsning av Ylva Lundkvist handlade om varför vi behöver en mer lokal ekonomi. I Sverige har alla i snitt på ett sparkonto och i fonder. Var är pengarna? Globaliseringen har gjort att våra armar är så långa att vi inte vet vad våra händer gör längre. Fonder investerar i smutsig industri utomlands med våra pengar medan vi sover. När den lokala banken stänger så flyttar kapitalet till staden och alla pengar som tjänas av folk som bor på landsbygden investeras i staden. Hur stärker vi den lokala ekonomin? Tips: 3 exempel Skapa mindre kretslopp - handla av varandras lokala företag! Förbättra handelsbalansen mellan stad och landsbygd fundera på om det finns fler saker din bygd skulle kunna exportera till staden? Mer information finns i rapporter på landsbygdsnätverket hemsida. Sedan hölls tre mindre föredrag - 3 praktiska exempel på lokal ekonomi. 1) Det första var Löa skola som är en friskola som bildades genom att bilda en ekonomisk förening samt genom att bilda ett lokalt fastighetsbolag som äger byggnaderna (köptes från kommunen). Drivits framgångsrikt i 20 år. 2) Det andra initiativet är föreningen Åsbro näringsliv. De driver mycket populära frukostmöten och arrangemang. Målgruppen är näringsliv och organisationer i södra Närke. Det är en arena för att skapa ett kontaktnät och således öka handel mellan lokala företag. Föreningen drivs ideellt, belöningen är positiv feedback. Aktiviteter i föreningen är; Frukostmöten, 5 stycken per år.mötena innehåller företagspresentationer, "enminutare" - reklam från företag om händelser/event som komma skall, alla köper sin frukost för 60 kr och alla får en lott - föreningen tigger priser i 200 kr klassen från lokala företag. Alltid minst en riksdagsledamot närvarande. Det är en mycket bra lokal, vilket är en del av framgången. Företagsregister Detta erbjuder ett verktyg för att underlätta lokala affärer

6 Sida 6 av 15 Nätverk för kvinnligt företagande Samarbete med arbetsförmedlingen Hemsida (med jobbletarsida - endast lokala jobb) företagen kan annonsera på sidan (pengarna används till att utveckla hemsidan och till VIP kvällar för annonsörer, vilket är intressanta föreläsningar för att utbilda företagen) Facebooksida Företagsnätverket har besök på frukostmöten med ca 200 personer varje gång. Framgångsfaktorer är: en mycket bra lokal, frukostmöten genomförs med minutprecision, bara mycket bra föreläsare, nisch bara på företagande och inget annat, snygga inbjudningar. 3) Tiveds utveckling AB - ett bygdebolag. De vårdar gamla byggnader (en hel gammal by - 23 hus) och odlingslandskap i Tiveden. De arrenderar ut byggnaderna till personer som flyttat dit från Lerum. Fler och fler flyttar dit nu, barnfamiljer, det gör att mycket kompetens kommit till bygden. Arrendatorerna är framgångsfaktorn. Festivaler, kurser och kulturarrangemang hålls även av hembygdsföreningen. Massor av aktiviteter. De har en egen hemsida - tiveden.se Föredrag om LEA av SCB, Coompanion och Hagha hembygdsförening SCB & Coompanion LEA är en viktig del i mobiliseringen för att stärka den lokala ekonomin. Det är viktigt med tydlig information i bygden inför en analys så inte rykten sprids som att någon kommer att få reda på vad var och en tjänar etc. Bestäm med SCB avgränsningen för området för analysen. Analysen visar vad alla invånare tjänar tillsammans, alltså hur mycket kapital bygden har i förvärvsinkomst - brutto och netto, hur många fastigheter som står tomma, inflyttning- och utflyttningsstatistik, utoch inpendling, antal företag, antal butiker och anställda i dem, antal förvärvsarbetande etc. En hel del av statistiken visar de senaste 3 åren för att kunna se trender. Utifrån analysen kan en lokal handelsplan utformas ihop med Coompanion, HSSL, studieförbund eller liknande organisation. I Örebro har 8 orter gjort LEA ihop med HSSL och länsstyrelsen. Lasse Hellquist från Hagha hembygdsförening Föreningen startade för 8 år sedan för att väcka bygden. Föreningen har dock mer fokus på den moderna bygden än den gamla. Han menade att LEA var oerhört viktigt för att bygden fick ett sammanhang att arbeta utifrån och ett ökat engagemang. Tipset till andra är att gå ut på nätet och kolla på de LEA som sammanställts i andra bygder och ta den utformningen på analysen och sammanställningen som passar just er bygd. Saker som analysen lett till är:

7 Sida 7 av 15 Företagsnätverk (som sedan växte till att omfatta hela kommunens företag) Enade alla lokala föreningar för att påverka Trafikverket vad gäller utveckling och säkerhet för vägen genom sigtunahalvön till Arlanda. Bygden köpte in ett eget musteri dit alla invånare kan komma och musta sina äpplen. Nya samlingslokaler. Ute bio. Eftermiddagen inleddes med ett kort föredrag om finansiering till projekt av olika slag som stärker den lokala bygden. Finansieringsmöjligheter: 1) Ekonomiska föreningar (ej ideella föreningar - måste skilja på ekonomisk och ideell verksamhet - ingen är ekonomiskt ansvarig privat i en ekonomisk förening). Medlemskap är frivilligt även om du t ex har barn i en friskola som baseras i en ek. förening. 2) Bilda ett bygdens aktiebolag. 500 kr per aktie ger ett bra investerings- och risk kapital. 3) Finansiell infrastruktur - titta bakåt på de sparkassor som fanns förr. Grunden till sparbankerna. Dessa sparkassor fungerade. Finns det möjlighet i er bygd att gå tillbaka till detta system 4) Bilda en egen bank - med de EU-regler som finns idag så kräver det åtskilliga miljoner. Panelsamtal med erfarna personer som startat ekonomiska föreningar och aktiebolag på landsbygden. Frågor och svar. Hans-Olof Stålgren från landsbygdnätverket höll ett kort föredrag om de stöd som finns i landsbygdsprogrammet och havs och fiskeriprogrammet. Dessa finns till för att skapa smart och hållbar tillväxt. Andra program ska även bidra till mer integration och jämställdhet. En kort presentation hölls om crowdfunding. Sen hade vi gruppdiskussioner med olika teman. Jag satt i 2 grupper. I den ena talade jag med LLU i regionen och frågade om det finns pengar hos LLU till LEA. I den regionen har de beslutat att ge pengar till LEA. Har Halland beslutat det? I den andra gruppen talade vi om tillväxt inom planetens gränser. Gruppernas idéer och hur diskussionerna gått redovisades kort. Gerda

8 Sida 8 av 15 Bilaga 2 Hela Sverige ska leva/halland Förstudieprojekt Sjönära boende Rapport till styrelsemöte Beviljat projektbidrag: kronor ( kronor i förskott, resterande efter redovisning) Hittills genomfört i projektet: 29 oktober arrangerades paneldebatt i Okome bygdegård med ca 35 personer närvarande. Stefan Wallin, f.d. planarkitekt Falkenberg, inledde med att visa hur ett LIS område förankras och bildas. Ingemar Johansson, Okome, visade vad vi kan anta händer med inlandet, hagmarker, stränder m.m. och det inte finns möjlighet till utveckling i dessa områden. Vid efterföljande paneldebatt deltog Falkenbergs sparbank som betonade vikten av att kunna bygga i attraktiva lägen (sjönära) för husens framtida värden. Falkenbergs naturvårdsförening, Hallands Fiskevattenägarförbund, länsstyrelsen, plan- och byggnämnden i Falkenberg. Därutöver deltog allmänheten även med frågeställningar. LIS= Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Föreningen Sjönära boende i Falkenbergs inland och Varbergs Landsbygdsråd utvärderade tillsammans träffen i Okome och beslutade att följa upp med en träff i Ullareds bygdegård den 12 januari. Målsättningen vid träffen skulle vara att få fram pilotprojekt i båda kommunerna inom LIS områden för byggnation eller verksamhet. Till träffen kom 40 personer, kommunråden från båda kommunerna samt tjänstemän från några olika förvaltningar och andra politiker. Marknad Varberg och Falkenbergs näringslivsråd deltog liksom representanter från sparbankerna i Falkenberg och Varberg. Representanter från flera byalag, byggentreprenörer samt andra intresserade kom också till träffen. I Falkenberg enades gruppen om att arbeta vidare med ett område vid Ätraforsdammen och ett i Gällared. I Varberg skall Kungsäter gå vidare i ett pilotprojekt. 28 januari träffas ledningsgruppen för att diskutera hur ett av projekten ska följas upp i ett nätverk och hur man tillsammans kan skaffa rätt kompetens. I februari sammanställs förstudien i en rapport med ekonomisk redovisning. Ekonomin för projektet håller sig väl inom ramarna för beviljat bidrag. Ansvarig för rapporten: Kenneth Johansson, projektledare

9 Sida 9 av 15 Bilaga 3 Motion ang. obebodda fastigheter, här kallat Ödehus Samhällsansvar Kulturansvar Hela Sverige ska leva/halland Landsbygdsansvar Sverige är ett vackert land, ett land med omväxlande natur och en befolkning som har frihet och möjlighet att välja boendeform och plats att bosätta sig på. Urbaniseringen har under flera år varit stark och många människor väljer att bosätta sig i städerna, eller i andra länder Där finns jobben, större möjlighet till utbildning, kommunikation och närheten till ett stort kulturutbud. Kvar på landsbygden lämnas ett stort antal övergivna hus. Det är nu inte enbart för att folk flyttar från bygden, som är orsak till att många fastigheter står oanvända. Vid försäljning av skogsfastigheter, är det vanligt att köparen inte har för avsikt att bosätta sig på den inköpta gården och kvar står då obebodda byggnader, lämnade att förfalla. Andra förhållande som leder till att hus lämnas, är när en fastighet förändras genom köp av t.ex. en grannfastighet. Om inte alla byggnader behövs, så lämnas de åt sitt öde. Familj -och arvstvister leder tyvärr inte sällan till att älskade hus får stå tomma. Det finns även andra orsaker till att hus överges och lämnas att förfalla, blir ödehus till sorg för många, ägare, grannar och presumtiva köpare eller för de som kan tänka sig att hyra. Ödehus finns också i tätorter, där ägare till fastigheter och hyreshus inte vill eller klarar av underhåll, eller av annan orsak missköter husen. Alla dessa hus som står tomma och lämnas att förfalla, är ett enda stort resursslöseri. Lantmäteriet får ta emot många samtal från de som är intresserade av förfallna hus och ödetomter. Hemnet har ett ökat antal förfrågningar om s.k. Spökhus Det vilar en stor uppgift på ägare och myndigheter att nu börja ta sitt ansvar för att fastigheter som står tomma får ett nytt liv. Möjligheten att göra ett Ödehus beboligt är mycket större än vad det kan se ut vid första ögonkastet. Många av dessa hus är gamla och har en byggnadsteknik som i många fall slår nutidens byggnader i arkitektur, kvalitet, och utrymme. Detta innebär att händiga, kunniga och intresserade människor som önskar köpa ett ödehus kan renovera och ta till vara ett hus med historia. Sveriges Hembygdsförbund har tagit fram en skrift Husen berättar om människor där och då Vilken kan vara ett stöd för hur man tar hand om gamla hus. I flera av våra grannländer kan och får man inte lämna sina fastigheter till att förfalla. Boplikt, skatter och lagar är några av de medel som de styrande har. Ägarna är skyldiga att underhålla husen, att de kan vara beboliga, alternativet är rivning och att tomten iordningställs. Boverket har tagit fram en rapport på uppdrag av Regeringen för att utreda problemen med obebodda hus. Rapportens namn: Ovårdade tomter och förfallna byggnader: 2015: 32 Hela Sverige ska leva/halland vill med denna motion synliggöra möjligheten, till att vår landsbygd åter fylls av en befolkning, som inget hellre vill än att bo där. Detta skulle dessutom kunna innebära en lösning av bostadsbristen i hela Sverige. Halland den 23 januari 2016 HSSL/Halland Rose-Marie Eriksson Ordf. Hallands Länsbygderåd

10 Sida 10 av 15 Bilaga 4 VERKSAMHETSPLAN år 2016 Hela Sverige ska leva/halland Värdering för Hela Sverige ska leva/ Halland Stark partner för livskraftiga bygder* Hela Sverige ska levas/hallands mål under 2016 är: Förbättra kommunikationen med och mellan de lokala föreningarna (utvecklingsgrupperna) i Halland. Kommunbygderåd/Landsbygdsråd i alla Hallands kommuner. Utöka antalet lokala utvecklingsgrupper i Halland som är medlemmar i Hela Sverige ska leva rörelsen. (minst 100 st.) Utöka antalet Omställnings iniativ/grupper i Halland Verka för en fortsatt levande landsbygd i Halland. Aktiviteter Årsmöte 16 mars 2016 Styrelsemöten Hela Sverige ska leva Landsbygdsriksdagen Byautveckling 5 ggr per år med cirkulering i kommunerna + planeringsdag i januari HSSL/ Halland deltager i träffar som Hela Sverige ska leva och andra aktörer kallar till. Hssl/Halland deltar med 6 representanter på Landsbygdsriksdagen den maj på Gotland. *Bygdebanken uppdateras *Stimulansbidrag: Bidrag till utåtriktade aktiviteter i byagrupperna 3000:- Bidrag till nybildade grupper 1000:- Årets utvecklingsgrupp 5000:- Kommunträffar Träffar ska kommunvis ordnas under året, där det tas upp aktuella frågor från de lokala grupperna, samt ska nya grupper kontaktas. Vi är behjälpliga vid bildande av Kommunbygderåd/Landsbygdsråd i Hallands kommuner.

11 Sida 11 av 15 Omställning: Sprida information om Omställning. Stötta befintliga omställningsgrupper i Halland. Information *Länsbygdenytt Planerad utgivning 2 ggr per år för kommunikation med bygdegrupper och org. *Sprida vår Facebookgrupp Hemsidan Vår hemsida ska marknadsföras bättre och uppdateras kontinuerligt Jämställdhet Integration/Mångfald Servicepunkter Konferenser Samverkan Hela Sverige ska leva/halland ska arbeta med jämställdhet/jämlikhet, för spridning till utvecklingsgrupperna genom Länsbygdenytt. När det gäller mångfald och integration ska vi inspirera och sprida Goda exempel. Hssl/Halland ska inspirera till att servicepunkter startas på Halland landsbygd. Hssl/ Halland ska delta på lämpliga konferenser Deltar vid inbjudan i Länsstyrelse/Regionträffar Hssl/ Halland har en representant i Nätverket för Vindkraft i Halland. Hssl/Halland samverkar med Riksteater Halland Mikrofonden Halland Hssl/Halland har en styrelseledamot i Mikrofon Halland

12 Sida 12 av 15 Bilaga 5 Budget 2016 för HSSL/Halland Intäkter: Verksamhetsstöd HSSL Leader Halland/ små skolor Leader Halland/Sjönära boende Kostnader: Summa intäkter: Sjönära boende Stöd till kommunverksamhet Landsbygdsriksdag Gotland Styrelsemöten lokaler, fika Årsmöte Stimulansbidrag utvecklingsbidrag Årets utvecklingsgrupp Kurser och konferenser, deltagare externa Länsbygdenytt 2 nummer Administration Porto Arvode styrelsen ordförande, sekreterare, kassör Arvode styrelsemöten 5 (inklusive årsmöte) Resor i styrelsen Arbetsgivaravgifter 32 % av kronor Konsekvenser av budget 2016 Summa kostnader Övriga projekt utanför budget ska vara självfinansierade inklusive arvoden. Vilken roll ska HSSL/Halland ha? Projektdrivare Nätverksbildare/stödjare

13 Sida 13 av 15 Bilaga 6 Förslag till stadgeändring vid årsmöte 16 mars 2016, Hela Sverige ska leva/halland Förklaring: Tidigare lydelse Föreslagen lydelse Stadgar för Hela Sverige ska leva/halland Stadgar antagna: 15 november 2007 på höstmöte för Länsbygderådet i Halland Revidering 13 mars 2008 på årsmöte för Länsbygderådet i Halland Revidering 24 mars 2010 på årsmöte för Hela Sverige ska leva/halland Nuvarande stadgar är antagna på årsmötet för Hela Sverige ska leva/halland mars Namn Hela Sverige ska leva/halland är föreningens namn. 2. Hela Sverige ska leva/halland är en partipolitiskt, religiöst obunden, ideell förening. Föreningen, som har sitt verksamhetsområde i Hallands län, har till syfte: Att stimulera och stödja det lokala utvecklingsarbetet. Att verka för samordning och erfarenhetsutbyte mellan de olika utvecklingsgrupperna. Att samordna folkrörelserna i arbetet med de lokalpolitiska frågorna. Att fungera som språkrör för de lokala utvecklingsgrupperna. Att i demokratisk och jämställd anda verka för alla medlemmars engagemang och delaktighet. 3. Medlemskap Medlemskap kan vinnas sökas av lokal utvecklingsgrupp. Medlemskapet beviljas av styrelsen. Lokala utvecklingsgrupper bildar Hela Sverige ska leva/halland. Styrelsen ska fortlöpande lämna uppgifter på vilka grupper som väljs som medlemmar tull Hela Sverige ska leva. Styrelsen har också skyldighet att meddela utträden så att ett så aktuellt register som möjligt kan hållas av Hela Sverige ska leva. Med lokal utvecklingsgrupp avses grupp som har öppet medlemskap för alla som bor inom det geografiska område gruppen har som arbetsområde, är politiskt och religiöst obunden och har ett demokratiskt och jämställt

14 Sida 14 av 15 arbetssätt och arbetar med sin bygds framtid och utveckling. ur ett helhetsperspektiv. 4. Medlemsavgift Föreningens stämma beslutar om medlemsavgift. Medlemsorganisationerna betalar medlemsavgift till riksorganisationen. 5. Verksamhets- och räkenskapsår. 6 Årsmöte Föreningens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår. Årsmötet är Hela Sverige ska leva/hallands högsta beslutande organ och hålls före mars månads utgång. Kallelse till ordinarie årsmötet sker genom brev eller via e-post tidigast 4 veckor och senast 2 veckor före utsatt datum för årsmötet. Kallelseåtgärd skall vara vidtagen tidigast 4 veckor och senast 2 veckor före ordinarie årsmöte. Följande ärenden bör behandlas på årsmötet: 1) Mötet öppnas 2) Val av ordförande, sekreterare, justerare och rösträknare 3) Upprättande av röstlängd 4) Prövning av mötets behöriga utlysande 5) Godkänna dagordningen 6) Styrelsens årsredovisning (verksamhetsberättelse och bokslut) 7) Revisorernas berättelse 8) Ansvarsfrihet för styrelsen 9) Fastställande av medlemsavgift 10) Arvode 11) Motioner 12) Verksamhetsplan och budget 13) Val av styrelse- ordinarie och ersättare Revisorer Valberedning 2 ombud och ersättare till Hela Sverige ska levas möten 14) Val av revisorer, ordinarie och ersättare 15) Val av valberedning 16) Val av 2 ombud och ersättare till Hela Sverige ska levas möten 17) Övriga frågor

15 Sida 15 av 15 Valordning: Ordföranden väljs på 1 år och hälften av ledamöterna väljs på 2 år och hälften på 1 år. 7 Motioner Medlem som önskar få ärende/motion behandlad vid årsmötet skall skriftligen till styrelsen anmäla detta senast den 1 februari. 8 Extra årsmöte 9. Styrelsen Det skall finnas möjlighet för styrelsen, revisorerna eller 1/3 av medlemmarna att påkalla extra årsmöte för speciell fråga. Styrelsen skall bestå av 9 11 ordinarie ledamöter. och 6 suppleanter Jämn könsfördelning önskvärd och bör vara mellan 40 % och 60%. Styrelsen kan adjungera ledamöter till sig. Styrelsen skall bestå av företrädare för de lokala utvecklingsgrupperna samt företrädare för medlemsorganisationernas regionala organisationer. 10. Valberedningen 11. Revisorer Årsmötet utser valberedning om minst 3 ledamöter. För granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper väljer årsmötet för tiden fram till nästkommande ordinarie årsmöte, två (2) revisorer, som växelvis väljs på 2 år, samt två (2) suppleanter på ett år. 12. Ändring av stadgar 13. Upplösning Ändring av stadgar får inte strida mot syftet i stadgar för Hela Sverige ska leva. Ändring av dessa stadgar kan ske genom beslut på årsmötet. Vid årsmötet krävs för att fatta beslut om ändring att två tredjedelar (2/3) av de närvarande röstberättigade medlemmarna enas. Om den ideella föreningen Hela Sverige ska leva/halland upplöses, så övertas ansvaret för de lokala grupperna av riksorganisationens styrelse, i avvaktan på att de lokala grupperna bildat en ny styrelse i Halland inom Hela Sverige ska leva rörelsen.