Sjömanshuset. Byggnadsantikvarisk utredning inför ny detaljplan. Björn Ahnlund. Rapport. Sjömanshuset 1, Martin Luthers församling, Halmstads kommun

Transkript

1 Sjömanshuset Byggnadsantikvarisk utredning inför ny detaljplan Björn Ahnlund Rapport Sjömanshuset 1, Martin Luthers församling, Halmstads kommun 2014:10

2 FOTO Björn Ahnlund, Kulturmiljö Halland TEXT Björn Ahnlund, Kulturmiljö Halland DIARIENUMMER

3 RAPPORT Sjömanshuset 1, Martin Luthers församling, Halmstad kommun Dnr Björn Ahnlund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 4 Historik... 5 Beskrivning... 7 Kulturhistoriskt värde Källor Kompletterande foton och ritningar

4 3

5 Bakgrund Sjömanshuset i Halmstad uppfördes 1926 efter riningar av Uno Fortmeiier. Huset var avsett för sjömän inom handelsflottan och innehöll bl a kontor, sällskapsrum och lägenheter för sjöfolk. I samband med framtagandet av en ny detaljplan för fastigheten Sjömanshuset 1 har Kulturmiljö Halland fått i uppdrag att utreda och specificera byggandens kulturhistoriska värde. Sjömanshuset har i Inventeringen av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 2006 utpekats och klassificerats som A på värdeskalan A-C, dvs. den högsta bevarandeklassen. Byggnaden har högt kulturhistoriskt värde avseende bl a arkitektur, arkitekturhistoria, samhällshistoria och autenticitet. Objekt: Sjömanshuset, kv. Sjömanshuset 1 Beställare: Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret Fastighetsägare: Jana Fastigheter AB Antikvarie: Björn Ahnlund, Kulturmiljö Halland Sjömanshuset ligger i västra delen av Järnvägsparken. Karta Halmstads kommun, Lantmäteriet

6 Historik Sjömanshus var en institution avsedd för sjömän i handelsflottan och som i Sverige upprättats 1748 genom det s.k. kofferdireglementet. Till sjömanshusens uppgifter hörde bl a att ta hand om registrering och mönstring av sjöfolk, föra förteckning över fartyg och sjömansskap, dela ut ersättning till skadade sjömän och deras familjer samt skeppsfurnering. Verksamheten styrdes av en direktion samt av en tillsatt ombudsman som skötte den dagliga verksamheten. I Sverige har funnits ett femtiotal sjömanshus förstatligades de då kvarvarande sjömanshusen och 1969 upphörde sjömanshusinstitutionen i samband med att verksamheten centraliserades till Sjöfartsverket. I Halmstad inrättades ett sjömanshus redan i mitten 1700-talet. Verksamheten bedrevs under långa tider inte i några bestämda lokaler utan utgick troligen från ombudsmannens bostad. Från 1893 finns uppgifter om ett sjömanshus på Hamngatan uppfördes nuvarande byggnad sedan direktionen för sjömanshuset köpt tomtmarken invid Järnvägsparken av staden för kr. Den nya ståtliga tegelbyggnaden, som hade kostnadsberäknats till kr, kom att innehålla både kontor och bostäder inklusive rum såsom dagligrum och styrelserum, vilket speglar verksamhetens olika grenar. Sjömanshusets verksamhet i Halmstad avvecklades Såsom friliggande byggnad fick Sjömanshuset ingen egentlig baksida även om gavelfasaden mot väster med dess fritrappa och entréparti blev dess tydliga huvudfasad. Den symmetriska planlösningen utgick ifrån en inre kärnzon med bjälklag i betong. Här fanns trapphuset med hiss samt ekonomifunktioner som kök, kapprum, toaletter mm. Runt den inre kärnan låg de olika rummen med utblick mot samtliga väderstreck. För att få in dagsljus till de inre rummen fanns från plan 3 och uppåt en öppen ljusgård. Arkitekten Uno Fortmeiier ( ) var verksam i Halmstad från 1910 fram till sin död. Genom sina många projekt kom han att sätta en avsevärd prägel på stadens arkitektur i över tre decennier. Efter studier vid Chalmers tekniska läroanstalt och Konstakademin i Köpenhamn öppnade han kontor i Halmstad samma år. Under 1910-talet arbetade han i nationellt inspirerad stil, t.ex. i Stuveribolagets kontorsbyggnad i Halmstad och Tingshuset i Laholm inledde han ett livslångt samarbete med Halmstads Egnahems- och Sparkasseförening. För föreningens räkning skapade han under 1920-talet hela stadsdelar med egna hem, vanligen som radhus med pustade fasader och röda tegeltak. Under 1930-talet arbetar han i funktionalistisk stil, t.ex. i Gamla Saluhallen. Under 1940-talet var han även verksam i Helsingborg, där han avled endast 55 år gammal. Sjömanshuset anses vara Fortmeiiers genombrottsverk. Byggnaden, med sin ytterst påkostade, slottsliknande arkitektur i gult tegel och med överdådig dekor i natursten och puts är inspirerad av Riddarhuset i Stockholm och dess strama karolinska barock. Den klassicistiska nationellt influerade utformningen låg samtidigt helt i linje med 1920-talets arkitektoniska ideal. 5

7 Ovan Fortmeiiers byggnadsritning från Fasaden mot väster. Ritningen avviker i vissa detaljer från det färdiga resultatet. Nedan utsmyckningen över entrén som den blev med statyerna av Neptunus och Merkurius 6

8 Ombyggnader En större renovering och ombyggnad gjordes i etapper mellan 1991 och Syftet var att renovera och ändra användning till kontorsändamål. Dessförinnan hade endast smärre förändringar skett, såsom inredning av en lägenhet i bottenvåningen. Vid renoveringen/ombyggnaden i början av 1990-talet inreddes bl a vindsvåningen fullt ut varvid 12 nya takkupor tillkom. Invändigt förändrades trapphuset i norra delen genom att en trappa togs bort och en ny större hiss sattes in. Planlösningen ändrades till viss del genom att rum avdelades med nya väggar och korridorsystem tillskapades. En större förändring var att bygga över den öppna innergården genom att komplettera bjälklagen på plan 4 och vindvåningen och på så vis erhålla större yta. Renoveringen innebar vidare att vissa fönster byttes, trapphus och rum ommålades samt att nytt ventilationssystem installerades. Beskrivning Läge och omgivning Sjömanshuset är beläget i Järnvägsparkens västligaste del, i hörnet av Bredgatan och Strandvägen. Läget ger huset en välexponerad plats vid Nissan. Liksom de något äldre f d Tullhuset och Stuveribolagets f d kontor i närheten utgör det ett påkostat friliggande byggnadsverk med anknytning till sjöfarten och hamnen som här tar vid efter Östra förstadens täta, slutna kvartersbebyggelse norr om Bredgatan. Öster om Sjömanshuset ligger Järnvägsparken som avslutas med Stationshuset. Runt huset är en asfalterad yta med parkeringsplatser. Närmast fasaden och vid entréerna består markbeläggningen av främst gatsten. Framför dubbeltrappan på västra gaveln inramas en mindre yta av en kvadratisk, lågt klippt häck. Vy från Tullkammarkajen mot öster. I fonden skymtas stationsbyggnaden i andra änden av Järnvägsparken. 7

9 Västfasadens mycket påkostade entréparti är ett enastående arkitektoniskt inslag i Halmstads bebyggelse. Den nedre dörren, som byttes vid renoveringen på 1990-talet, hade dock tidigare en betydligt rikare utformning, vilket kan anas på det äldre fotot nedan. Exteriör Sjömanshuset är en fristående byggnad i parkmiljö. Huset är i fyra våningar med framträdande källar- och vindsvåning. Byggnaden har en hög sockel av granitkvader. Murverket däröver består av gult tegel med inslag av grå ädelputs på hörnkedjor och pilastrar och andra detaljer. Fasaden avslutas med en kraftig takgesims. I fasaden finns även dekorativa inslag av granit, såsom i dörromfattningar och fönsterbänkar, och ankarslut i form av treuddar i smidesjärn. Fönstren i trä utgörs av småspröjsade tvåluftsfönster, sidohängda och utåtgående och med fast mittpost. Fönsterbågarna har dekorativa hörnjärn. Källarfönstren är i två lufter och inåtgående. De skyddas av konstfullt utformade svarta smidesgaller. Taket är ett mansardtak vilket till formen påminner om ett karolinskt säteritak med sin förskjutna brytning. Takfallen är täckta med glaserat tegel i gröna, svarta och röda schatteringar. Takkupor, gesimser och skorstenar är avtäckta med grönmålad plåt, liknande färgen på ärgad koppar. De olika fasaderna har något skiftande utformning. Mot väst finns ett mäktigt entréparti med dubbeltrappa i huggen, krysshamrad granit, smidesräcken samt en pardörr i dennas sockel. En glasad, dekorativt spröjsad, pardörr i lackad ek med överljus utgör entrédörr. Runt denna är en mycket rikt dekorerad portik, med lisener i puts, rundbågiga smala fönster m.m., utformad som ett triumfbågemotiv, upptill avslutad med ett centralt placerat fönster med profilerade foder och segmentformad fronton med slutsten krönt med lagerkrans. Under fönstret står SJÖMANSHUSET textat i relief i putsen. På var sida om fönstret, till hälften inmurade i valv i murverket står, som fasadens dekorativa höjdpunkt, cementskulpturer av Merkurius och Neptunus. 8

10 Fasader mot nordost. Endast den mittersta takkupan fanns före Fasaden mot norr, mot Bredgatan, kännetecknas av ett centralt entréparti med fyra lisener i puts som avslutas på andra våningen av en balustrad med franska balkonger och fönster med rik putsdekor. Huvudingången har en pardörr i lackad ek med överljus. I fasaden däröver sitter ett spröjsat ovalt fönster. På ömse sida om ingången sitter två lägre svartmålade sidodörrar med rombmönster. Fasaden mot söder har två kraftiga balkonger i puts på tredje våningen samt två franska balkonger med smidesräcken på våningen däröver. Ytterligare en fransk balkong på våning två avviker något från fasadens övriga symmetri. Entréparti med runt fönster, dörromfattningar i granit och pardörr i lackad ek. Fasader mot sydväst. 9

11 Interiör Huvuddragen i byggnadens inre utgörs av en central, genomgående entréhall i två plan med ingång från norr. Trapphuset ligger i södra änden av hallen och utgörs av en vinkeltrappa i slipad kalksten. Golvmaterial i övriga trapphuset är gulbeige, mönsterlagd klinker med en karakteristisk sockellist i grönt glaserat kakel som fortsätter i trappans vangstycken. Trapphusets dörrar är till stor del ursprungliga spegeldörrar och har bl a små fönster med färgat, blyinfattat glas. De slätputsade väggarna är målade i lasyrteknik. Trapphuset har till största del bevarade ursprungliga golv, dörrar och trappor. Till vänster trappan i övre delen av norra trapphuset. Till höger exempel på spegeldörr med blyinfattat fönster. De inre rummen utgörs av kontor för företag och myndigheter. Planlösningen i byggnadens mitt är delvis förändrad genom ett korridorsystem som avdelat rummen medan rummen utmed kortsidorna generellt har bibehållen storlek. Lokalerna i sydost har i stort sett oförändrad planlösning sedan byggnadstiden. Detaljer som spegeldörrar, golvlister, stuckatur och parkettgolv är till stor del bevarade. Exempel på äldre skåpsnickerier liksom ett spröjsat och glasat väggparti finns även. 10

12 Ursprunglig, bevarad planlösning i sydöstra delen av byggnaden. Den framträdande entrén mot västra fasaden motsvaras av en vacker och detaljrik interiör. Besökaren passerar ett vindfång med gul tegelbröstning, vitputsade väggar och spröjsad glasdörr möter. Innanför är ett entrérum med till stor del ursprungligt utförande. Här finns marmorerade dörrfoder och stuckatur i tak samt dekorativa runda, spröjsade fönster med blyinfattat glas. I djupa nischer vid sidan om vindfånget sitter fönsterbänkar i marmor och rundbågiga fönster. Den välbevarade interiören i entrén i väster. 11

13 Kulturhistoriskt värde Skyddsstatus Sjömanshuset är bedömd som bevarandeklass A, ( byggnadsminnesklass ), i Bebyggelseinventeringen Den sammanfattande beskrivningen av klass A lyder: Objektsvärde. Nationellt intresse. Omistlig. Skyddas genom PBL 8:13 14 och 4:16 (förvanskningsförbud, underhållskrav, rivningsförbud) eller som byggnadsminne enligt KML. I bevarandeplanen från 1985, Bevara Halmstad, har Sjömanshuset Byggnadsklass 1; Byggnad av större kulturhistoriskt värde, som inte får förändras exteriört. Byggnaden är idag ej skyddad i plan. Gällande detaljplan är från 1947 ( Förslag till ändring av stadsplanen för område söder om Bredgatan ) och anger användningen bostad (B), våningsantal (IV) och höjd (15,5 m). Kulturhistorisk värdeanalys Sjömanshuset är ett monumentalt uttryck för handelssjöfartens verksamhet och historia i Halmstad och Sverige. Dess strategiska placering och rika utformning speglar dess centrala betydelse i samhället vid uppförandet. Den påkostade, historiserande arkitekturen vill avspegla verksamhetens långa tradition, vilket särskilt betonas genom skulpturerna av Merkurius och Poseidon; handelns respektive havets gud i romersk mytologi 1. Arkitekturhistoriskt har Sjömanshuset ett högt värde såsom ett mycket välbevarat exempel på 1920-tals klassicism med dess typiska anspelningar på historisk inhemsk arkitektur, bl a Riddarhuspalatset med dess nederländska renässansstil. Sjömanshuset är halmstadsarkitekten Uno Fortmeiiers främsta verk. Byggnaden har höga arkitektoniska och konstnärliga värden. Fasadernas komposition, de äkta och hantverksmässigt bearbetade materialen och detaljerna samverkar till ett kraftfullt och samtidigt elegant uttryck. Västfasadens rika utsmyckning med triumfbågemotiv och symbolladdade skulpturer för tankarna till fasadmotiv i tidiga barockkyrkor. Den brutna takformen anknyter till den karolinska herrgårdens säteritak. Den utvändiga arkitekturen återspeglas i planlösningen och interiören med påkostade material och utformning såsom i trapphus och foajén i väst. Sjömanshuset har ett högt miljövärde som solitärt byggnadsverk i parkmiljö och ingående i en treklang av monumentala byggnadsverk från 1900-talets första årtionden med anknytning till sjön vid Tullkammarkajen. Autenticitetsvärde: Byggnaden är exteriört mycket välbevarad med närmast helt bevarat originalutseende och ursprungsmaterial. Invändigt är, trots förändringar och moderniseringar, betydande delar av interiören och den ursprungliga planlösningen intakt och/eller avläsbar. 1 Tyvärr förefaller det inte finnas några upplysningar skulpturernas upphovsperson. 12

14 Förslag på skyddsbestämmelser i detaljplan Sjömanshusets höga kulturhistoriska värde innebär särskilda krav på hur byggnaden skyddas och vårdas för framtiden. Det juridiskt formella instrumentet för detta är skydds- och varsamhetsbestämmelser i en detaljplan. Samråds-/granskningshandlingarna till detaljplanen för Sjömanshuset 1 m.fl. föreslår följande planbestämmelse under rubriken Värdefulla byggnader och områden : q1 Särskild värdefull byggnad som omfattas av 8 kap 13 PBL. Byggnaden får inte förvanskas till sin yttre form eller allmänna karaktär. Vid exteriör förändring ska ursprungligt utförande, material och färgsättning vara vägledande. Byggnaden får inte rivas. Med utgångspunkt från ovanstående föreslår vi här några förändringar som avser att förtydliga och stärka skyddet för byggnaden. Det grundläggande skyddet och en förutsättning mot förvanskning är att byggnaden inte rivs. En bestämmelse om rivningsförbud föreslås därför komma först: q1 (Särskild värdefull byggnad som omfattas av 8 kap 13 PBL.) Byggnaden får ej rivas. När det gäller begreppet förvanskning måste detta förtydligas och tolkas från fall till fall. För en byggnad som Sjömanshuset menar vi att exteriör förändring i princip är likvärdigt med förvanskning och därför helt ska undvikas. Ett förslag är därför att byta ordet förvanskning mot förändring: q2 Byggnaden får inte förändras till sin yttre form eller allmänna karaktär. En sådan formulering bör ge ett tillräckligt skydd mot t ex en eventuell tillbyggnad och/eller påbyggnad med ytterligare takkupor, vilket vore önskvärt. Uttrycket allmänna karaktär ger dock fortfarande en alltför vag beskrivning och bör därför kompletteras. Här bör man titta på byggnadens olika delar och detaljer: q3 Fasadarkitekturen, inklusive fasadmaterial och takmaterial samt byggnadsdetaljer såsom dörrar och fönster, får ej förändras. 13

15 Ser vi vidare på den nuvarande q-formuleringen menar vi vidare att ordet förändring i tredje meningen bör bytas mot vård och underhåll och ordet vägledande mot styrande: q4 Vid vård- och underhåll, såväl ut- som invändigt, ska ursprungligt utförande, material och färgsättning vara styrande. Även byggnadens interiör omfattas då således i planbestämmelsen. Slutligen bör vi påminnas om att det informella skydd som byggnaden får genom att dess värden uppfattas och omfattas av ägare, brukare och allmänhet ofta kan vara lika viktigt som det formella, juridiska skyddet. För Sjömanshusets del har det kulturhistoriska värdet sedan länge varit känt (det har allmänt uppfattats som k-märkt ) varför förestående q-märkning för många t o m kan komma som en överraskning! Vy från trappan vid västfasaden. 14

16 Källor Arkiv Halmstads kommun, Byggnadskontoret Halmstads kommun, Kommunarkivet Ritningar, bygglovshandlingar Ritningar Kulturmiljö Halland Byggnadsinventering 1975, Diverse handlingar ang Sjömanshusets ombyggnad Tryckta källor Björn Petersen Lennart Revborn Arkitekten S Uno Fortmeiier, Föreningen Gamla Halmstads årsbok 2009 Sjömanshus i syd, Stiftelsen Sveriges sjömanshus Fotografier Samtliga foton av Björn Ahnlund. Fotografierna är tagna i digitalt format och förvaras i Kulturmiljö Hallands arkiv, film nr

17 Kompletterande foton och ritningar Fasaden mot Järnvägsparken i öster. Källarfönster med smidesgaller. 16

18 Material, hantverk och gestaltning i samspel. Utsökt byggnadsdetalj vid fönster i norra fasaden. Originalfönster med särskilt vädringsfönster. Notera även detaljer som hörnjärn och fönsterbleck. 17

19 18 Entrépartier och dörrar har alla sin egen karaktär.

20 19 Det centrala trapphuset förändrades delvis vid renoveringen i början av 1990-talet. Den södra trappan bibehölls (bilden ovan) medan den norra togs bort - där smidesräcket sitter idag (bilden till vänster). En minnestavla vid entrén från 1926 upplyser om Sjömanshusets tillkommelse (bilden nedan).

21 20 Lokalerna utgörs idag av moderna kontorsmiljöer där den bevarade ursprungliga fasta inredningen skapar karaktär och ger trivsel.

22 Korridor/passage med sekundär, uppglasad vägg. Exempel på ventilationsinstallation med mindre lyckat resultat. 21

23 Byggnadsritning oktober 1925, Södra fasaden. Takkuporna har annorlunda utformning än idag. De franska balkongerna finns inte på ritningen men torde ha tillkommit redan i samband med bygget. 22

24 Byggnadsritning oktober Plan av andra våningen. Notera hur de båda hjärtväggarna svänger in mot byggnadens mitt. 23

25 Originalritning av sektion. Notera ljusgården på de övre planen med takfönster. 24

26 Ombyggnadsritningar, fasader, november

27 Ombyggnadsritningar, plan 0-3, november

28 27