INLEDNING Johan Örn, Entrémotivet i 1920-talets bostadsarkitektur C-uppsats Stockholms universitet, Stockholm 1996, sid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING 28. 1. 1 Johan Örn, Entrémotivet i 1920-talets bostadsarkitektur C-uppsats Stockholms universitet, Stockholm 1996, sid"

Transkript

1

2

3

4 INLEDNING Introduktion De strama enkla fasaderna tillsammans med de mer arbetade portarna utgör tillsammans en spännande kombination som är typisk för 20-talets villaarkitektur. Exempel på detta kan man se bland villorna i Gamla Bromma trädgårdsstad i Stockholm, där portarna är en del i en lång tradition bakåt där dessa setts som den enskilt viktigaste byggnadsdetaljen för att skapa identitet och hemhörighet. 1 Som enda individualiserande detalj på i övrigt ganska strama, nästan standardiserade, fasader bidrar de starkt till de 20-talsklassicistiska villornas personlighet och charm. Därför har jag intresserat mig för att studera dessa portar. Syfte Mitt syfte är att kartlägga och analysera likheter hos, och skillnader mellan, originalportarna på 20- talsvillorna i Gamla Bromma. Jag ska undersöka om det skett en förskjutning i smak över tiden och mellan olika områden, alltså om stilpreferenserna förändrades under decenniets gång och från stadsdel till stadsdel. Jag ämnar också undersöka om utformningen på portarna kan relateras till 20-talsstilen. Frågeställningar För att undersöka en eventuell stilförskjutning i smak har mina frågeställningar varit: Hur många originalportar finns kvar, och hur ser dessa ut? Går det att se någon förändring i portarnas utformning under decenniets gång, det vill säga är vissa typer av portar vanligare under vissa år än under andra? Varierar valet av dörrar med delområden i undersökningsområdet? Jag har även en frågeställning som rör huruvida utformningen av portarna kan relateras till 20- talsstilen och den lyder så här: Går det att påvisa att någon av 20-talsstilens principer har påverkat utformningen av portarna på villorna i Gamla Bromma, och i så fall hur? Teori, metod, källor och tidigare forskning För att ta reda på om det skett en stil- och smakförskjutning i utformningen av portarna har jag granskat entréportarna på villorna i stadsdelarna Äppelviken, Smedslätten, Ålsten, Höglandet, Nockeby, Olovslund och Stora Mossen, som alla ligger i Västerleds församling i Bromma. Jag har inventerat 801 originaldörrar i undersökningsområdet. Jag har sedan delat in portarna i grupper för att se om jag kan urskilja trender inom deras utformning över tiden. För att ta reda på om portarnas utformning kan relateras till 20-talsstilen har jag använt mig av tidigare teorier om den under 1920-talet rådande arkitekturstilen, främst Richard Bruns och Thomas Hellquists uppsats från 1978, Uttrycksmedel i Tjugotalets Svenska Arkitektur, Studier i struktur och innebörd, där författarna analyserat den byggnadsstil som präglade 20-talet, men också John Summersons bok, The Classical Language of Architecture från 1980, som beskriver arkitekturens klassiska grammatik. Jag gör inledningsvis en inventering och därefter såväl en kvalitativ som kvantitativ analys av portarnas utformning. 1 Johan Örn, Entrémotivet i 1920-talets bostadsarkitektur C-uppsats Stockholms universitet, Stockholm 1996, sid 28. 1

5 Min främsta källa är de fotografier som jag har tagit av alla de dörrar som jag inventerat under mina metodiska promenader i undersökningsområdet. Andra viktiga källor är den litteratur inom uppsatsens ämne som jag nämnt ovan och som jag här fortsätter att redovisa. Det finns ingen tidigare genomförd kartläggning eller inventering av portarna i 20-talets villabebyggelse, även om det finns en del skrivet generellt om villabebyggelsens uppkomst, såsom i Elisabeth Stavenov-Hidemarks avhandling från 1971, Villabebyggelse i Sverige För Gamla Brommas del, behandlas dock endast de tidigare byggda arkitektritade 10-talsvillorna. Information om arkitektdebatterna vid seklets början och fram till 20-talet, har jag framför allt funnit i Eva Erikssons bok, Den moderna staden tar form, Arkitektur och debatt , från år 2001, men också i Sven Wallanders egna inlagor i tidskriften Arkitektur, Fakta om undersökningens område har jag till stor del funnit i Bromma hembygdsförenings årsböcker samt i Johan Rådbergs bok från 1994, Den Svenska Trädgårdsstaden. Avgränsningar Jag har kartlagt samtliga villor inom undersökningsområdet som är byggda mellan 1920 och 1930, där entrédörren är kvar i original. Emellertid kan man inte säga att 20-talsstilen går i graven med 20-talet, utan övergången mot funkis sker gradvis under en del av 30-talet. Därför har jag, för att få en helhetsbild, tagit med villor byggda även 1931 och 1932, om de var ritade på 20-talet eller jag bedömt att de i övrigt passar in i bilden. Annars avgränsar jag mig till portarna i villor byggda före Inte heller portar i flerfamiljshus kommer att ingå i mitt arbete. Ej heller de villor som ligger inom undersökningens område, men som är byggda före 1920 är med i denna undersökning. Eftersom det har gått lång tid sedan portarna målades är det svårt att idag se exakt vilken som var den ursprungliga kulören. Dessutom finns redan viss forskning gjord inom området husens färgsättning 2. Jag har därför inte för avsikt att undersöka portarnas ursprungliga färgsättning, men jag redovisar den kort i uppsatsen för att öka förståelsen för den miljö som portarna satt i från början. 2 Uppgifter hämtade från affischer gjorda i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Alviks Måleri av färgarkitekt Elvy Engelbrektsson och arkitekt Helena Hambræus, 1991 samt telefonintervju med Elvy Engelbrektsson, 10 september

6 BAKGRUND Undersökningens område Utgångspunkten för studien är Gamla Bromma, den del som avgränsas av Drottningholmsvägen i väster och norr, samt av Mälaren i söder och öster, se bild 1. Undantaget är, som tidigare nämnts, Abrahamsberg och Åkeslund där inga småhus finns, samt Alvik och de äldre delarna av Äppelviken. Bild 1: Undersökningens område, Gamla Bromma inom Västerleds församling. Källa: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB För att förmedla en förståelse för områdets unika karaktär och den omgivning där portarna har tillkommit och placerats har jag här valt att ge en bakgrund till områdenas tillkomst och stadens syfte med att anlägga villastaden i Bromma, samt att ge en översiktlig bild av områdets karaktär. Eftersom jag kommer att relatera till de skilda delområdena inom Gamla Bromma i min analys, beskriver jag här kortfattat under vilka år de bebyggdes, samt husens karaktär. Områdets tillkomst Till följd av en allt svårare situation inom bostadsförsörjningen då familjer som flyttat till Stockholm i spåren av industrialiseringen hade svårt att finna drägliga bostäder blev den sociala bostadssituationen ett allt oftare diskuterat ämne bland politiker. Även många arkitekter engagerade sig i ämnet. Tiden präglades av en anda av socialt ansvarstagande inom bostadspolitiken samtidigt som det internationellt framväxande idealet med trädgårdsstäder fick inflytande över svensk stadsplanering. 3 3 Richard Brun & Thomas Hellquist, Uttrycksmedel i Tjugotalets Svenska Arkitektur, Studier i struktur och innebörd, Lund 1978,sid 19 samt Johan Rådberg, Den Svenska Trädgårdsstaden, Stockholm 1994, s

7 Stockholms stad såg sig således omkring efter områden i stadens utkanter där man kunde anlägga trädgårdsstäder med nyttiga och vackra bostäder till överkomliga priser för de inflyttade tjänstemannaoch arbetarfamiljerna. Från stadens sida hade man under en tid köpt upp lantegendomar i detta syfte, bland annat i Bromma. 4 Det intresse för uppstramning av arkitekturen som låg i tiden, och stadens strävan att efter dyrtiderna till följd av första världskriget få fram billigare byggnadssnickerier, samverkade till att en standard för byggnadssnickerier togs fram. Att byggnadsdetaljerna likriktades och standardiserades passade väl in i idealet med sammanhängande trädgårdsstäder där en likartad bebyggelse med viss individuell prägel skulle byggas till en låg kostnad. Det är resultatet av detta som vi kan se i Bromma trädgårdsstad och dess bebyggelse 5. Eftersom standardiseringen har stor betydelse för mina analyser ägnas den ett eget avsnitt nedan. Områdets utbyggnadstakt Stockholms stad började bebygga den del av Äppelviken som ligger närmast vattnet redan på talet. Under första världskriget låg exploateringen nere och från och med 1920 stadsplanerade man områden allt längre västerut i Brommalandet med början i området väster om Alviksvägen. Efter utbyggnaden av Äppelviken kom turen till Smedslätten som inköptes 1922 av Stockholms stad. Där startade byggandet samma år. Ännu år 1924 gick 12:ans spårväg endast till Smedslätten, men i takt med att ytterligare områden bebyggdes utökades spårvägens sträckning. I Ålsten, som ligger väster om Smedslätten, byggdes en station på hösten samma år 6. Området stadsplanerades till sin första del Sedan kom turen till Höglandet som ligger väster om Ålsten. Det stadsplanerades 1925 och ytterligare en stadsplan upprättades år Höglandet fick sin station på Nockebybanan år 1926, och sin bebyggelse mellan 1926 och Ytterligare en bit västerut ligger Nockeby, som har en kraftigt kuperad karaktär. Området sträcker sig fram till Drottningholmsvägen och stadsplanen för Nockeby fastställdes 1927 och spårvagn drogs fram dit år Stora Mossen bildades först genom en utbrytning ur Äppelviken, men bebyggdes till vissa delar redan För arbetare startade staden ett egnahemsprojekt i Olovslund i nordvästra delen av Västerleds församling. Startskottet gick 1927 och innan året var slut hade 135 stugor uppförts runt dammen vid Olovslund Ewa Kron, Äppelviken och Alvik om arbetet att finna en form för trädgårdsstaden, C-uppsats Stockholms universitet, Stockholm 1996, s Eva Eriksson, Den Moderna Staden tar form, Arkitektur och debatt , Stockholm 2001, s Barbro Ohlsson: Smedslättstorgets historia, Bromma hembygdsförenings Årsbok 1988 s 58 samt Gösta Langenfelt: Ålsten och Ales Stenar, Bromma hembygdsförenings Årsbok 1963 s Langenfelt 1963, s Langenfelt 1963, s 68 samt Anders Sundström, och Bengt Lindwall: Bromma , Bromma hembygdsförenings Årsbok 2003 s Ohlsson 1988 s 58 samt 24 mars 2009, kl Kulturhistoria stadsdelsvis, Bromma hembygdsförenings Årsbok 2007 Per Lundberg, Annica Ewing (red) s Olovslund förr och nu, Olovslunds Trädgårdsförening, Stockholm 1937, passim. 12 Johan Rådberg, Den Svenska Trädgårdsstaden, Stockholm 1994, s

8 Områdets karaktär Möjligheten att bo i ett litet hus med trädgård och samtidigt i en riktig stad med gator och torg var en av de grundläggande idéerna med en trädgårdsstad, en dröm som realiserades i Bromma trädgårdsstad. Idén var att förena stadens och landets fördelar. Här var invånartätheten måttlig, och att husen sällan var högre än två våningar bidrog till att alla rum fick närhet till trädgården. Husen gavs människovänliga proportioner genom sin ringa storlek, och samordning och likriktning mellan de olika byggnaderna i material och byggstil bidrog till helhetsintrycket. Samtidigt skiftade hustyperna i området då man blandat radhus med såväl friliggande en- och tvåfamiljshus som med parhus. 12 I Bromma trädgårdsstad var gatorna omväxlande, både i bredd och sträckning, och bildade genom att de följde terrängen vackra rum att röra sig i. Träden gav liv åt gatubilden genom att skapa rytm och binda ihop gaturummet. De olika trädslagen förstärkte gatornas identitet och skapade omväxling, och omväxling var ett genomgående tema i 20-talets stadsplanering. 13 Grönskan och husen som är målade i ljusa färger samspelade med varandra och bidrog till ett skiftande ljusspel som varierade utifrån årstidernas växlingar. De små torgen med sina hyreshus var offentliga platser eller uterum där vardagslivet pågick, med till exempel handel i de kringliggande butikerna, transport av varor och möjlighet till kommunikation med storstaden via spårvagnarna. Den offentliga sfär som gator och torg bildade stod i kontrast till det privata som fanns bakom trädgårdarnas häckar och plank där de boende kunde dra sig tillbaka i en från insyn skyddad omgivning. Genom att husen placerades nära gatan uppstod en förtätad stadsatmosfär i villastaden. 14 Husen De villor som byggdes efter 1920 hade en annan karaktär än den mycket individuella stil som präglat hus byggda dessförinnan. Tanken hade tidigare varit att villan skulle spegla ägarens status. Därför utformades husen av olika arkitekter efter individuella behov och finansieringsmöjligheter 15. Från och med 1920 kom det att se annorlunda ut. Vid den här tiden fasades den nationalromantiska stilen ut och 20-talsstilen med klassicerande detaljer växte fram en stil som gav en mer likformad bebyggelse med kopplingar till den svenska småstaden i trä, så som den tedde sig under 1800-talet. Husen byggdes närmare gatulinjen och som jag tidigare nämnt började det äldre sättet att skilja det offentliga med slutna fasader mot gatan från det privata området på baksidan av huset att tillämpas. 16 Vanligtvis hade Brommavillorna byggda i början av 20-talet mellan fyra och fem rum och kök med rektangulära våningsplan. Oftast saknades dekorativ utsmyckning, även om det fanns på vissa hus, och på en del hus lades extra stor omsorg på fönsteromfattningarna. Dessutom fanns ofta en balkong i anslutning till sovrummet. 17 Husen uppfördes troligen efter inspiration av de typritningar som utgivits av Statens byggnadsbyrå, se bild 2 nedan. Det kan man sluta sig till av att många bygglovsritningar är stämplade med Stockholms fastighetskontor Egnahemsbyrån och signerade av Edvin Engström eller Gustaf E Pettersson, vilka 13 Rådberg 1994, s Rådberg 1994, s Kron 1996, s Kron 1996, s Kron 1996, s

9 ansvarade för ett flertal av typritningarna. 18 Även om typritningarna i allmänhet var avsedda för mindre hus, så är husen i Gamla Bromma byggda efter samma princip och med likartade fasader och tak. 19 Området var redan på ett tidigt stadium påtänkt för en tjänstemannakategori, vilket ledde till att tomterna gjordes något större än i till exempel Gamla Enskede, där bostäderna var planerade för arbetarfamiljer. 20 Bild 2: Exempel på typritning utgiven av Statens Byggnadsbyrå 1927, Källa: Statens Byggnadsbyrå Många hus byggdes på spekulation. Betrodda byggmästare tilldelades av staden tomter med byggrätt, och uppförde där fristående hus. När de var färdiga såldes de vidare till hugade spekulanter. 21 Ofta behöll dock byggmästaren ett hus för eget boende. Om bebyggelsen i Äppelviken, Smedslätten, Ålsten och Höglandet kan sägas ha sprungit ur småstadens karaktär med 20-talsklassisismens formspråk, så blandas det arkitektoniska formspråket i Nockeby, som bebyggdes i slutet av 20-talet, alltmer upp med funktionalistiska detaljer och husen blir än mer likartade och får en stramare karaktär. Villor i två hela plan hade tidigare inte förekommit särskilt ofta, men blev i Nockeby den gängse byggnadstypen. Takfallen blev något flackare än tidigare, medan fasaderna fortsatte att både slätputsas och panelbeklädas. Typisk för Nockeby är den liggande, så kallade Nockebypanelen. De flesta av husen ritades, såsom även varit fallet tidigare, av Edvin Engström vid Stockholms stads fastighetskontors egnahemsbyrå, vilket säkrade ovan nämnda stramare karaktär och likartade utformning. Husen byggdes större än i de andra delområdena och innehöll vanligen 5-6 rum, men även ännu större hus förekom. 22 I området Stora mossen finns bostadshus byggda under en följd av år. I den östra delen, som tidigare tillhörde Äppelviken är husen äldre, från början av 20-talet, medan villorna i den västra delen byggdes så sent som På Ekorrvägen, i det som tidigare tillhörde Äppelviken, uppfördes 28 fristående 18 Kron 1996, s Elisabet Stavenow-Hidemark, Villabebyggelse I Sverige , Lund 1971, s Kron 1996, s Ohlsson 1988 s 58 samt Barbro Ohlsson, och Rolf Gezelius: Smedslätten från forntid till nutid, Bromma hembygdsförenings Årsbok 1995, s mars 2009, kl

10 villor samt ett affärs- och bostadshus till Äppelvikens välbesökta och populära Bygge och Boutställning De småstugor som uppfördes i Olovslunds egnahemsprojekt var små, men ändamålsenliga. De hade genomgående vardagsrum, kök och hall i bottenplan och övre våningen var ritad så att ägaren där kunde inreda två rum och hall, vilket kan ses i bild 3. Utanför dörren fanns en furstukvist. Bild 3: Planer till småstuga i Olovslund 1927, Källa: Rönnow, Olovslund förr och nu Färgsättningen av 20-talshusen kan generellt sägas vara rikt varierad. Ofta fick husen färger som ockra, falurött, brutet vitt, grönt eller rosa. Speciellt för 20-talet är färgsättningen med olika mättade kulörer i en mjuk relation till varandra på samma fasad. Fasaderna fick en kulör, medan fönsteromfattningar, hörn, pilastrar och takfot fick en annan, ofta i en bruten vit ton. Stor vikt lades vid att färgerna i gatubilden skulle harmoniera med varandra. Som jag har nämnt tidigare, har undersökningar gjorts där man tagit fram uppgifter om originalfärg på husen i just det här området. 23 Nedan, i bilderna 4 a, b, c och d, väljer jag att visa exempel på färgsättning av fasaderna i området för att visa hur miljön runt portarna kunde se ut. I exemplet på bild 4 a nedan är fasaden målad i ljusockra. Knutar, fönstersnickerier, fönsterluckor, vindskivor samt burspråk och veranda är målade i ljusgrått. Själva fönsterbågarna är målade i brutet vitt. En mellangrå kulör är vald för sockeln medan porten är målad i olivgrön färg. I exemplet på bild 4 b har fasaden fått en varmrosa ton med en ljusgrå färg på sockeln. Kalkfärgen målas på den putsade fasaden. Balkongen, verandan och fönsteromtagen har en kallgrå kulör, medan fönsterbågar och port är målade i brutet vitt. Fasaden på huset i bild 4 c har fått en olivgrön färg. Knutar, takfot och veranda, liksom foder, fönsterluckor och fönsterbågar är alla målade i brutet vitt. Sockeln är mellangrå. Om gaveln hade synts på bilden hade den visat en port målad i mörkockra, eller i modernt tal mörkbrun. 23 Uppgifter hämtade från affischer gjorda i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Alviks Måleri av xxfärgarkitekt Elvy Engelbrektsson och arkitekt Helena Hambræus,

11 I det sista exemplet i bild 4 d är fasaden målad med en dimvit kulör pigmenterad med grön umbra, medan sockeln fått en sandstensgrå färg. Vindskivor, foder samt entrédörren är målade i gul-grå. Balkongen har samma färg som fasaden medan fönsterbågarna är målade i brutet vitt. a b c d Bild 4: Exempel på ursprunglig färgsättning av 20-talshusen i Gamla Bromma, Källa: Alviks Måleri Standardiseringen Det har tidigare nämnts att Sverige gick in i 20-talet med ett stort behov av att bygga många billiga bostäder. Samtidigt präglades tidsandan sedan sekelskiftet av viljan att ta ett större socialt ansvar för de utsatta i samhället. 24 Man ville därför inte bara bygga billiga bostäder, utan också att bostäderna skulle vara av god kvalitet och estetiskt tilltalande. För att främja en sådan utveckling, samtidigt som man hade ambitionen att få ner priserna på byggnadsmaterialen och byggnadsdetaljerna som hade tredubblats under loppet av några år, diskuterades möjligheten att standardisera dessa bland snickare, arkitekter och politiker. 25 Det resulterade i att Sveriges Snickeriförbunds Standardiseringskommitté 1920 gav ut en samling med standardiserade ritningar för dörrar och fönster, samt en utökad version Den innehöll klara detaljerade ritningar över fönster och innerdörrar i tre storleksklasser samt för lister. Dessutom fanns 24 Brun & Hellquist 1978, s Eriksson 2001, s

12 ett antal förslag till ytterdörrar. Syftet med standardiseringen var, enligt Sven Markelius, som ledde arbetet, att framställa en utifrån estetiska såväl som praktiska och ekonomiska krav god genomsnittsvara, för användande i den enkla bostaden. 26 Detta är av intresse för min uppsats av två skäl, dels för att standardiseringen av snickerierna var en viktig förutsättning för att få ner priset på desamma och i förlängningen för att husen i trädgårdsstaden kunde bli verklighet, dels eftersom de portar som jag studerar och analyserar i uppsatsen i viss mån är inspirerade av de förslag till ytterdörrar som standardiseringskommittén utgav i början av 20-talet. Jag kommer också att använda mig av de standardiserade typdörrarna i min beskrivning och min analys. 20-talsstilen Eftersom ett av mina syften med denna uppsats är att undersöka om utformningen av portarna i undersökningen kan relateras till 20-talsstilen vill jag här presentera den. Den arkitekturstil som blomstrade under 20-talet och fått epitetet 20-talsklassicism bygger snarare på ett intellektuellt samspel mellan till synes oförenliga motsatsförhållanden, än på en klassicistisk tradition sprungen ur 1800-talets akademism, som tidigare framhållits av vissa debattörer 27. Man kan inte heller hävda, som varit vanligt tidigare, att den arkitekturströmning som nådde sin topp på 20-talet endast var ett mellanspel mellan nationalromantiken i början av 1900-talet och den funktionalism som tog vid under 30-talet. 28 I senare omtolkningar av perioden, speciellt den som gjorts av Richard Brun och Thomas Hellquist, framhävs att 20-talsstilen är en intellektuell arkitektur med ett raffinerat spel och lek med proportioner som idag är svåra att uppfatta då vi inte får samma associationer av byggnadsdetaljer och proportioner som dåtidens betraktare fick. Reglerna eller grammatiken har helt enkelt fallit i glömska. Brun och Hellquist sammanfattar den arkitektoniska utmaningen under 20-talet på följande sätt: Hela 20-talismens arkitektur handlar om den svåra balansgången mellan att referera till antikens demokratisk-gemensamma symbol utan att samtidigt identifieras med klassicismens tradition. 29 Det var alltså inte förrän på 20-talet som arkitekturen rent kreativt gjorde upp med det kompositionssätt som varit förhärskande under en längre tid inom den akademiska traditionen. Man använde begreppen axialitet och symmetri på ett nytt sätt och relationen mellan begreppen förändrades. 30 Man kan dela in 20-talsstilen i tre olika stiltendenser: den stränga, den dekorativa och den antikiserande. Det finns dock gemensamma stildrag för dem alla tre som kan sägas definiera 20- talsstilen. Dessa är det deformerade motivet, uterumskonceptionen, den ohierarkiska symmetrin och den lokala monumentaliseringen. Närmast ämnar jag beskriva dessa stiltendenser och stildrag. 26 Örn 1996, s 9, med hänvisning till Arkitektur nr Bo Bergman, Fredrik Bedoire, Henrik O Andersson, Carl Bergsten, Sven Silow och Greger Paulsson, enligt Brun & Hellquist 1978, s Brun & Hellquist 1978, s Brun & Hellquist 1978, s Brun & Hellquist 1978, s

13 Det deformerade motivet Respekten för de klassiska detaljerna hade minskat redan på 1500-talet och om detta vittnar åtskilliga av de verk som är kvar från den tiden inom den stilriktning som kommit att betecknas manierism. Som exempel kan nämnas att Michelangelo tog sig friheten att omforma till exempel voluten till att bli extremt utdragen och därmed förlora de proportioner som den tidigare associerats till. Under åren före första världskriget företogs ofta studieresor bland unga svenska arkitekter. En av dessa var Gunnar Asplund, som åkte till Italien. Där lät han och hans kolleger sig inspireras av framför allt den ickemonumentala arkitekturen. Man fick genom ett romantiskt förhållande till förebilden en lägre grad av respekt för den klassiska arkitekturen, vilket i sin tur möjliggjorde en lekfull deformation av de klassiska byggnadsdetaljerna, samt framför allt en förändrad användning av dessa 31. Uterumskonceptionen De arkitekter som verkade inom 20-talsstilen fascinerades av tanken på att skapa ett rum med utomhuskaraktär. Exempel på detta hittar man i Liljevalchs konsthall ritad av Carl Bergsten, Gunnar Asplunds Skandiabiograf och Ivar Tengboms Konserthus. Denna förkärlek för att vända på begreppen inne och ute, samt dragningen åt att se arkitekturen som en teaterscen går som en röd tråd genom 20- talsstilen. Det blir som en intellektuell lek, som visserligen förutsätter en betraktare som känner till spelreglerna, men som samtidigt skapar distans till arkitekten hos betraktaren genom att den senare genomskådar den arkitektoniska vitsen. Detta gör att byggnaden förlorar den auktoritära och representativa karaktär som samma motiv gav mycket av 1800-talets byggande. Det sistnämnda är något som eftersträvades i 20-talets svenska arkitektur i allmänhet. 32 Ohierarkisk symmetri När man på 20-talet skapade en symmetrisk byggnad eller anläggning var inte symmetriaxeln markerad, aldrig mer än att eventuella sidoaxlar kunde finnas. Detta kallas att symmetrin är ohierarkisk. Eventuella kolonner och portaler integrerades inte heller med byggnaden utan framstod som påklistrade eller ditsatta efteråt. 33 Lokala monumentaliseringar 1800-talets akademiska tradition betonade upplevelsen av helheten och det hierarkiska inordnandet av delarna. Under 20-talet erövrades istället det fysiska rummet bit för bit genom att betraktaren rörde sig genom anläggningen och ideligen ställdes inför nya utsiktspunkter. Ett exempel skulle kunna vara en portal som förskjuts åt sidan på fasaden och därmed förlorar sin monumentala verkan. När vandraren når fram till den öppnas kanske en ny överraskande vy. Andra exempel är kombinationer av portalmotiv och en svagt vriden axel. 34 Tyngd och plastik 20-talsstilen kan vidare karaktäriseras som sluten och i viss mån tyngdlös med en plasticitet som är specifik för detta decennium. Man kan tala om nedanstående tre begrepp: 31 Brun & Hellquist 1978, s Ibid 1978, s Brun & Hellquist 1978, s Ibid 1978, s 136,

14 20-talets slutenhet 20-talets arkitektur präglas av en slutenhet där man får känslan av att väggarna utgörs av ett skal som omsluter ett rum som inte är tillgängligt på annat sätt än att vi tränger oss in i byggnaden. Byggnadens öppningar, som i regel är ganska små, inbjuder inte heller till att ta del av det inre talets lätthet 20-talets monumentalarkitektur har en muryta som låter oss ana strukturen hos den kropp den klär. Murytan verkar som en hud som följer byggnaden både kring hörnen och in i fönstersmygarna, nischerna och portarna. Ytan blir därmed, enligt Brun och Hellquist, varken lätt eller tung, utan snarare tyngdlös talets plastik Arkitekturen hade på 20-talet sin egen speciella plastik. Mellan tänkta plan är muren uppbyggd såsom av kulisser. Häremellan ska all plastik inordnas och all dekoration få rum, även om det innebär att motiven plattas till och förlorar en del av dess ursprungliga form Ibid 1978, s Ibid 1978, s Brun & Hellquist 1978, s

15 VILLAPORTARNA I BROMMA Beskrivning och indelning i grupper Under inventeringen av villaportarna i Gamla Bromma har jag funnit att många av dem har gestaltats med inspiration från förebilderna sammanställda av Standardiseringskommittén, vars betydelse behandlats i kapitlet om standardisering. Min utgångspunkt vid beskrivning av portarna är därför de typritningar av ytterdörrar som publicerades av Sveriges Snickeriförbunds Standardiseringskommitté år Bild 5: Typ-ytterdörrarna i Standardiseringskommitténs skrift, utgiven 1923, Källa: Sveriges Snickeriförbunds Standardiseringskommitté I standardiseringsskriften finns ritningar till sex olika ytterdörrar, se bild 5. Den första, som benämns L 1, har en klassisk uppbyggnad och klassicerande detaljer. Dörren är gestaltad som en inramad utanpåliggande, slät och bred väggpelare med en bas som ser ut att stå på dörrens botten. Den kröns av ett slags kornisch, eller en lätt utskjutande list. Den kan enligt typritningarna kombineras med ett överljusintag, som är ett fönsterparti som sätts ovanför dörren för att släppa in ljus i hallen eller tamburen. Det rekommenderade överljuset i detta fall har formen av en avhuggen halvcirkel, eller om man så vill en apelsinklyfta delad i tre delar. Den andra dörren, M 1, har en liknande uppbyggnad som L 1, men här är det utanpåliggande dörrfältet indelat i tre delar av tvärgående decimeterbreda band. Standardiseringskommitténs rekommendation är att denna dörr kombineras med samma överljus som den förra dörren vid önskemål om ökat ljusinflöde. Den tredje dörren, N 1, har en rustikare karaktär utan klassicerande uppbyggnad eller klassiska inslag. Här bygger gestaltningen på bredvid varandra stående brädor med slipning på de längsgående sidorna för att skapa ett randat, rustikt uttryck. Längst upp finns ett samlande tvärgående smalt band. Som överljus rekommenderas en variant med tre fyrkantiga fönster, formade som två stenar plus slutsten i en äldre typ av portal. 12

16 Den fjärde dörren i ordningen, O 1, har även den en rustik anstrykning. Likadana brädor som i det förra exemplet används, men här har de placerats diagonalt utifrån en mittaxel, så att det bildas ett mönster av uppåtgående pilar. Överst finns ett samlande, tvärgående smalt band. Denna dörr har man från Standardiseringskommitténs sida parat ihop med ett överljus i form av en större halvcirkel, som beskurits så att den är avhuggen horisontellt undertill samt vertikalt på båda sidorna. Överstycket är också rundat, så att där bildas ett slags stiliserad övre del av en äldre portal. Dörr nummer 5, som betecknas P 1, är ytterligare en port med rustikt intryck. Här har plankorna lagts horisontellt med ett tvärgående smalt band längst upp. Spikarna är islagna i tre lodräta linjer och bildar på så sätt en diskret dekoration på dörren. Som för att understryka dörrens enkelhet har denna port parats ihop med ett enkelt överljus med tre lika stora kvadrater liggande bredvid varandra. Den sista dörren, L 2, är uppbyggd enligt samma tema som dörr L 1, med en inramad slät väggpelare, men den avslutas uppåt efter två tredjedelar av dörrens höjd. Fönstret har spröjs i form av ett klassiskt rutnät med fyra liggande rutor. Fönster har även dörrarna M 2, N 2, O 2 och P 2. I dessa varianter av de tidigare nämnda dörrarna med samma bokstavsbeteckning har man adderat små runda fönster och har därmed ordnat med ett litet ljusintag utan att använda sig av överljus. Diametern på de runda fönstren varierar mellan 90 mm och 150 mm. Utifrån dessa typdörrar och efter besiktning av dörrarna har jag delat in undersökningsmaterialet i fyra grupper: rustiserade dörrar, klassicerande dörrar, tvåtredjedelsfyllda dörrar med stora fönster samt stiliserat antikiserande dörrar. 38 De tre första har direkta förebilder i standardiseringskommitténs skrift. Dörrarna har olika mått och är i de flesta fall hängda i tre gångjärn, där det mittersta har placerats i mitten av dörrsidan (och alltså inte som är vanligare på nyare dörrar, längre upp för hållfasthetens skull). Jag har även funnit dörrar hängda på två gångjärn. Rustiserade dörrar Till den här gruppen räknar jag dörrarna N 1, O 1 och P 1, med fönstervarianterna N 2, O 2 och P 2, som är bredare. Förutom varianter av ovan nämnda standardiserade dörrar har jag också funnit andra dörrar som jag placerar i denna grupp. Gemensamt för alla är en rustik karaktär, en tyngd och en slutenhet som associerar till nationalromantiken, se bild 6. Här finns inte plats för sirliga och delikata detaljer, utan gestaltningen är grov och kraftfull med stark materialverkan och plastiska rustiseringar. Dörrarna ger intryck av att hålla för stor påfrestning och ger associationer till Vasaborgarna. Ett litet fönster, format som en rektangel eller kvadrat, är insatt i den övre delen av dörren. Ett exempel på detta är bild 6 a där porten visar hög plastisitet och materialverkan. Ytan liknar en mur där stenarna är diagonalt lagda i regelbundna rader. Det lilla fönstret med sin krysspröjs infälld i den övre delen av dörren, är en upprepning av portens stiliserade dekor. 38 Presens participformerna används för att betona att dörrens utformning associerar till tidigare epokers klassiska, respektive antikiserande drag. Se vidare Brun & Hellquist 1978, s

17 Skillnaderna mellan dörrarna ligger i tillämpningen av det rustika, grova och tunga. De allra flesta avbildar regelbundna vertikala och horisontella stenar i en mur, vilket syns på dörren i bild 6 b. Här är det lilla fönstret format som en rektangel och har storleken av en av dörrens stiliserade stenar. Cirka en sjättedel av portarna i denna grupp har diagonalt lagda mönster som i bild 6 a. Jag har också noterat liggande och stående panel samt exempel där brädorna är lagda diagonalt utefter en mittaxel, även om dessa inte är lika vanliga. Panelen är skuren och fasad i kanterna så att känslan av rustik behållits. Ett exempel på dörr med stående panel och fasade kanter visas i bild 6 c. Den ger ett enklare intryck än de två andra exemplen. Även här finns ett litet fönster insatt i den övre delen, på denna dörr i form av en kvadrat som står på ett hörn. Jag har också noterat fönster i form av kvadrater som står på kant. Ingen av dessa tre dörrar har något ornament. Mönstren på själva portarna får tala för sig själva. a b c Bild 6: Tre exempel på rustiserade dörrar. Dörren längst till höger har kvar sina originalgångjärn med gängse placering i topp, botten och i mitten av dörren. Foto: Lotta Alvestam Wahlund Klassicerande dörrar Till den här gruppen räknar jag dörrarna L 1 och M 1, med fönstervarianten M 2, som är 10 cm högre och 10 cm bredare än de två först nämnda. Förutom varianter av ovan nämnda standardiserade dörrar har jag också funnit andra dörrar som jag, på grund av likheter i gestaltningen, placerar i denna grupp. Gemensamt för dessa dörrar är att de är spädare och finare till sin natur och mindre grova än de rustiserade, se bilderna 7 a, b och c. Den starka materialverkan som karaktäriserade de rustiserade dörrarna är borta, och fram träder ett lättare och bräckligare uttryck med slät yta, klassicerande uppbyggnad och dito detaljer. Dörrarna är klassicistiskt gestaltade med en slät bred väggpelare och under den en bas som ser ut att stå på dörrens botten. Den kröns av en slags kornisch, eller en lätt utskjutande list. De undersökta dörrarna i denna grupp har alla, med några få undantag, ett litet fönster insatt i den övre delen. De klassicerande dörrarna i undersökningsområdet är till synes starkt inspirerade av motsvarande typdörrar. Variationerna består i uppbyggnaden av pelarmotivet samt i fönsterutformningen och de eventuella klassicistiska detaljerna som ofta förekommer på dörrarna i den här gruppen. Det utanpåliggande väggfältet eller väggpelaren är på vissa dörrar indelad i tre delar av tvärgående decimeterbreda band som enda dekoration, se bild 7 b. Det finns bland de undersökta dörrarna även 14

18 exempel där väggpelarens bas är kraftigt förstorad och täcker ungefär en fjärdedel av dörren. I bild 7 c visas en port där man dekorerat väggpelaren med lister lagda i relief. Fönstren på dörrarna förkommer i flera former. De är små och runda eller ovala, men även rektangulära fönster och halvmåneformade fönster förekommer. Jag har också funnit en dörr med ett fönster format som en rundbågad liten portal, vilken syns i bild 7 a. Där syns också exempel på klassicerande detaljer, såsom en festong och en tandad list, som förkommer på vissa portar. Dessa kommer jag att fördjupa mig i senare i uppsatsen. a b c Bild 7: Tre exempel på klassicerande dörrar. Foto: Lotta Alvestam Wahlund Tvåtredjedelsfyllda dörrar med stora fönster Till den här gruppen räknar jag dörren som betecknas L 2. Liksom i de tidigare grupperna har jag även funnit varianter av ovan nämnda standardiserade dörrar, samt andra dörrar som jag också placerar i denna grupp. Gemensamt för dörrarna är grundtemat. De är uppbyggda på samma tema som de klassicerande dörrarna, med en slät bred väggpelare och en bas som ser ut att stå på botten. I den här gruppen avslutas portarna dock efter två tredjedelar av dörrens höjd, se bilderna 8 a och b. Ovanför finns ett rektangulärt fönster som täcker den resterande tredjedelen. Dörrarna i denna grupp är inte så finlemmade som de klassicerande. De ger samtidigt känslan av lätt klassicism och en något rustikare stugkaraktär. I denna grupp placerar jag också portar som i exempel 8 c, där den släta väggpelaren är utbytt mot två dörrspeglar, men där temat att dela in dörren i tre delar med fönstret i den översta har behållits. Skillnaden i utformningen mellan dörrarna i denna grupp ligger i fönstrens spröjsning samt i ytan och plasticiteten på väggpelaren. Fönstret kan ha spröjs i form av ett diagonalt kryss, eller ett klassiskt rutnät med fyra eller fler rutor. Jag har också funnit individuellt formade spröjs, till exempel sådana som bildar formen av bokstaven M i fönsterrutan och andra där spröjsen är formad som bredvid varandra satta rundbågar. Väggpelaren under fönstret är ibland slät, men det förekommer också att den har hög plasticitet. Då kan den till exempel vara klädd med stående panel som på de rustiserade dörrarna, och som är fasad i kanterna och bidrar till stugkaraktären. Vidare har jag funnit vissa dörrar med en uppdelad nedre del. Den är indelad i två partier (dörrspeglar) genom ett tvärgående decimeterbrett band. 15

19 a b c Bild 8: Tre exempel på tvåtredjedelsfyllda dörrar med stora fönster, där porten i a är slät och ickeplastisk medan den i b är plastisk och har en bredare spröjs och som därmed ger ett mer stuglikt intryck. Foto: Lotta Alvestam Wahlund Stiliserat antikiserande dörrar I denna grupp har jag placerat dörrar som är något mer abstraherade, och vars detaljer är mer stiliserade. (Bild 9) Den här dörrtypen har jag inte funnit bland standardiseringskommitténs förslag. Gemensamt för dessa dörrar är ett mer modernt och kraftfullt eget uttryck, som pekar framåt mot förenkling och geometri. Borta är den traditionella uppbyggnaden av dörrmotivet och det finlemmade intryck som de klassicerande dörrarna uttryckte. Fram skymtar en mer lekfull relation till de klassicistiska detaljerna. Mönstren och detaljerna är större än på de andra portarna och ytan är slät och ickeplastisk, vilket syns tydligt i bild 9 a och b. Fönstren är här större och mer stramt rektangulära. Proportionerna mellan detaljerna är annorlunda, jämfört med till exempel de klassicerande portarna. Här tar man ut svängarna och tänker nytt i förhållande till de gamla detaljerna, vilket i sig ju är precis vad 20-talsstilen handlar om. Variationen består i denna grupp i sättet att kombinera och bygga upp en helhet av detaljerna och ornamenten och storleksförhållandet dem emellan. Också tendensen att ibland stycka upp detaljerna i flera delar och vrida dem bidrar till variation. De flesta fönstren i denna grupp är större än på de rustiserade och de klassicerande dörrarna. De är rektangulära och står på högkant i den övre delen av dörren, se bild 9 a. De stående fönstren ger intryck av att vara betydligt lättare att se ut igenom än de som finns på dörrarna i grupp 1 och 2. Jag har undantagsvis funnit både runda, mindre fönster samt liggande rektangulära fönster och fönster som är halvmåneformade inom denna grupp. Ett exempel på detta syns i bild 9 b. Jag har även funnit enstaka dörrar som saknar fönster. Som framgår av illustrationen är dörrarna också prydda med ornament. Ett vanligt inslag är meanderbården. Den finns i stort sett bara finns på denna typ av dörrar. Ett annat lika vanligt ornament är rosetten eller lotusblomman. Ofta förekommer de samtidigt. Vissa portar har, som illustrationens vänstra port visar, även kluvna stiliserade lotusblommor där en halva sätts på varje sida av fönstret. 16

20 a b Bild 9: Två exempel på stiliserat antikiserande dörrar. På just dessa portar finns, liksom bland de klassicerande portarna, en grundstruktur med en flat väggpelare, men gestaltningen och proportionerna är olika. Foto: Lotta Alvestam Wahlund Ornamentering När det gäller ornamentering, visar min inventering att den är vanligt förekommande. Ornamenten bidrar till att ge dörren dess karaktär. Fantasin och nyskapandet har varit stort hos husbyggarna i Gamla Bromma. Ornament definieras av Jan Torsten Ahlstrand i boken Arkitekturtermer så här: En dekorativ form, prydnad, i regel kännetecknad av geometrisk betonad stilisering och symmetri, ofta även av rytmisk upprepning, t ex i horisontala friser eller bårder. Ornament är antingen en rent geometrisk-abstrakt form eller ett mer eller mindre starkt stiliserat naturmotiv. 39 Jag har fotograferat och dokumenterat de ornament som jag funnit på portarna vid min undersökning i Gamla Bromma, och med utgångspunkt i Ahlstrands definition har jag identifierat nedanstående ornament: Festonger och bandrosetter En festong är ett ornamentalt motiv i form av en kurva med nedhängande band av hopflätade blad, blommor och frukter, förekommande bland annat som dekoration på väggytor 40 och en bandrosett är i detta sammanhang en knuten rosett med hängande eller lätt utställda ändar. De festonger som jag funnit på portarna i undersökningsområdet är formade som ett stiliserat tygstycke, hängande i form av en kurva över två runda knoppar, eller stiliserade knutar. (Bild 10 a och b) 39 Jan Torsten Ahlstrand, Arkitekturtermer, Lund 2006, s Ahlstrand, 2006, s

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Formanalys Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar Romansk stil (1050 till

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Hur man målar beigefärgade och. BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna.

Hur man målar beigefärgade och. BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna. Hur man målar beigefärgade och BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna. De beigefärgade husen är ofta som kameleonter. De förändras kraftigt beroende på omgivning, ljus och färg

Läs mer

Modernt formspråk. och traditionell livsstil i skön förening

Modernt formspråk. och traditionell livsstil i skön förening Modernt formspråk och traditionell livsstil i skön förening Högt uppe på klipporna i Göteborgs norra skärgård och med en vidunderlig utsikt över havet ligger ett av Vallsjöhus senaste byggprojekt. Tio

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula.

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Hur man målar GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Det finns bara ett fåtal gula kulörer som blir riktigt snygga på ditt hus. De flesta blir alltför starka och nästan självlysande när de målas

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Hur man målar blå och. GRÅ VACKRA HUS så att de blir behagligt blå och grå.

Hur man målar blå och. GRÅ VACKRA HUS så att de blir behagligt blå och grå. Hur man målar blå och GRÅ VACKRA HUS så att de blir behagligt blå och grå. Många hus var fram till slutet på 1800-talet grå, eftersom de ofta var omålade stugor där timret blekts av väder och vind. För

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 13.08.2012 Kapitel 3... 1 DDS-CAD Arkitekt 7 Fönster och dörr Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 5 Relativ positionering... 7 Fasta fönster... 8

Läs mer

Palm Village, Strömstad

Palm Village, Strömstad Exclusive Living Detta designprogram omfattar 12 vackra tomter intill Strömstads Golfklubb, granne med nybyggda Strömstad Quality Spa. Designprogrammet ger en gemensam minimalistisk karaktär åt husen på

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3 25.05.2009 Kapitel 3... 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 -... 3 Fönster...3 Placera med gitter...5 Hur ser fasaden ut?...5 Öppningsbara fönster...7 Relativ positionering...7 Se på 3D-modell...9 Ytterdörrar...9

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Axrödsgattu 12

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Axrödsgattu 12 Län Dalarna Gatuadress Kommun Leksand Storlek 6.0 rum (3 sovrum) / 200 m² Område Tällberg Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning UNIKT KONSTHUS PÅ EN AV VÄRLDENS

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 2014.02.21 1 1 Fönster och dörr Kapitel 3 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 4 Relativ positionering... 8 Fasta fönster... 9 Se på 3D-modell...

Läs mer

Gardinguide. Frågorna kan vara många... Innehållsförteckning

Gardinguide. Frågorna kan vara många... Innehållsförteckning Gardinguide Frågorna kan vara många... Innehållsförteckning Antal längder...sida 3 Bottensöm...sida 6 Bredd...sida 7 Breddrapport...sida 7 Dra för...sida 2 Gardinluft...sida 2 Gardinstång...sida 5 Hissgardin...sida

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN önster I Råd och riktlinjer berättas det om de olika byggnadsdelar som är utmärkande för modernismens sammanhållna bebyggelsemiljöer. Genom en skildring

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Kära Läsare. Enkelt och Kul att vara kreativ

Kära Läsare. Enkelt och Kul att vara kreativ Kära Läsare Enkelt och Kul att vara kreativ Det här Scrap Lovers-häftet vill ge dig inspiration och tips om hur du kan använda dina bilder på ett roligt och kreativt sätt. Vi visar dig bland annat hur

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

BRF Masthugget. Förslag Färgsättning fasader BRF Masthugget, Göteborg 2010-09-24

BRF Masthugget. Förslag Färgsättning fasader BRF Masthugget, Göteborg 2010-09-24 BRF Masthugget Avsikt Blånande berg + Solnedgång Det sägs att den ursprungliga färgsättningen av Bostadsrättsföreningen Masthugget var gjord så den skulle efterlikna Bohusläns klippor (därav det senare

Läs mer

Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering

Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering m Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering Margareta Cramér Putsade fasader ar vanliga på Stockholmshus. Många har en klassicistisk form med olika byggnadsdelar utskjutande från fasadlivet.

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader Gula betongpannor. Vindskiva i plåt röd lika fönster och mörkt grå. Fönster och S 0530-Y20R S 3502-Y S 0500-N NCS 2010-Y30R NCS 2010-Y30R S 4550-Y90R S 2050-R90B Områdets sammanhållna karaktär

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD 22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över Västra Söderby Del 4 Vattentornsområdet

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

INNEHÅLL SE DITT HUS MED NYA ÖGON 4 VITA HUS 14 RÖDA HUS 16 BLÅ HUS 18 GULA HUS 20 BRUNA HUS 24 SVARTA HUS 28 BEIGE HUS 30 MARKISFAKTA

INNEHÅLL SE DITT HUS MED NYA ÖGON 4 VITA HUS 14 RÖDA HUS 16 BLÅ HUS 18 GULA HUS 20 BRUNA HUS 24 SVARTA HUS 28 BEIGE HUS 30 MARKISFAKTA INSPIRATION SE DITT HUS MED NYA ÖGON Det finns så många fördelar med markiser. Ett solskydd som ger bättre inomhusklimat, skonar dina möbler och gör så att du slipper sitta och kisa i ditt eget hem. Fönstermarkisen

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

kvarteret Banvallen, Kullavik

kvarteret Banvallen, Kullavik Råd och riktlinjer för gestaltning kvarteret Banvallen, Kullavik Fastigheten Kyvik 2:110 Antagen i BN 2008 06 04 209 1 Råd och Riktlinjer för kvarteret Banvallen 2007 BAKGRUND 2 Nu blir huset ert eget

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden.

10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden. BESKRIVNING AV BEDÖMNING AV GESÄLLPROV TILL NAGELTERAPEUT Bedömningsbeskrivning 1. Form Den valda formen måste vara konsekvent på alla naglar. Den valda formen måste vara tekniskt korrekt. Poäng dras av

Läs mer

BALKONG OCH INGLASNING

BALKONG OCH INGLASNING BALKONG OCH INGLASNING 02 teknova.se SVETSAREN BALKONGER, RÄCKEN & INGLASNINGAR LIVET UTANFÖR LÄGENHETEN Med de idéer, tankar och tekniska lösningar som finns idag kan balkongen få en både individuell

Läs mer

Hissgardiner Enkelhet, rena linjer och små detaljer

Hissgardiner Enkelhet, rena linjer och små detaljer Hissgardiner Enkelhet, rena linjer och små detaljer Det enkla är alltid det vackra Hissgardiner kan uttrycka enkelhet och rena, raka linjer men också skapa en spännande kontrast med olika mönster och strukturer.

Läs mer

Portar. Historik. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum

Portar. Historik. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Portar Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Porten till ett hus är betydelsefull både för upplevelsen av huset utifrån och inifrån. Från utsidan kan den vara smycket i fasaden, eller en av flera

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Riktlinjer för 1 mur och plank

Riktlinjer för 1 mur och plank Riktlinjer för 1 Varför mur, plank eller staket? Mur av tegel som följer samma material och färg som intilliggande bebyggelse. Förr i tiden satte man ofta upp staket och murar för att hägna in boskap eller

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

Förslag färgändring utan bygglov

Förslag färgändring utan bygglov Röda betongpannor Fasader, tegel Dörrar, paneler och gavelspetsar Fönster och vindskivor S 3020-Y20R S 6030-Y80R S 2010-Y30R S 4030-B10G Varje färgändring kräver bygglov då områdets olika byggnader har

Läs mer

Det första riktigt lättmonterade systemet för trädäck!

Det första riktigt lättmonterade systemet för trädäck! Det första riktigt lättmonterade systemet för trädäck! DECK IN A BOX ÄR ETT PATENTERAT SYSTEM Det enkla sättet att bygga trädäck! Deck in a Box är möjligheten för dig som på ett enkelt sätt vill bygga

Läs mer

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd Brf lomma läge Bofakta 6,2 takhöjd Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Gestaltningsprogram för kvarteren vid Kvarngatan

Gestaltningsprogram för kvarteren vid Kvarngatan Gestaltningsprogram för kvarteren vid Kvarngatan Utkast till Stadsbyggnadskontoret Fastighets AB L E Lundberg Lund & Valentin arkitekter I 2010 09 01 Vy längs Kvarngatan. Stadsvy från Strömmen, åt söder.

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

Butiksfasader i Gamla Stan

Butiksfasader i Gamla Stan stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad

Läs mer