INLEDNING Johan Örn, Entrémotivet i 1920-talets bostadsarkitektur C-uppsats Stockholms universitet, Stockholm 1996, sid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING 28. 1. 1 Johan Örn, Entrémotivet i 1920-talets bostadsarkitektur C-uppsats Stockholms universitet, Stockholm 1996, sid"

Transkript

1

2

3

4 INLEDNING Introduktion De strama enkla fasaderna tillsammans med de mer arbetade portarna utgör tillsammans en spännande kombination som är typisk för 20-talets villaarkitektur. Exempel på detta kan man se bland villorna i Gamla Bromma trädgårdsstad i Stockholm, där portarna är en del i en lång tradition bakåt där dessa setts som den enskilt viktigaste byggnadsdetaljen för att skapa identitet och hemhörighet. 1 Som enda individualiserande detalj på i övrigt ganska strama, nästan standardiserade, fasader bidrar de starkt till de 20-talsklassicistiska villornas personlighet och charm. Därför har jag intresserat mig för att studera dessa portar. Syfte Mitt syfte är att kartlägga och analysera likheter hos, och skillnader mellan, originalportarna på 20- talsvillorna i Gamla Bromma. Jag ska undersöka om det skett en förskjutning i smak över tiden och mellan olika områden, alltså om stilpreferenserna förändrades under decenniets gång och från stadsdel till stadsdel. Jag ämnar också undersöka om utformningen på portarna kan relateras till 20-talsstilen. Frågeställningar För att undersöka en eventuell stilförskjutning i smak har mina frågeställningar varit: Hur många originalportar finns kvar, och hur ser dessa ut? Går det att se någon förändring i portarnas utformning under decenniets gång, det vill säga är vissa typer av portar vanligare under vissa år än under andra? Varierar valet av dörrar med delområden i undersökningsområdet? Jag har även en frågeställning som rör huruvida utformningen av portarna kan relateras till 20- talsstilen och den lyder så här: Går det att påvisa att någon av 20-talsstilens principer har påverkat utformningen av portarna på villorna i Gamla Bromma, och i så fall hur? Teori, metod, källor och tidigare forskning För att ta reda på om det skett en stil- och smakförskjutning i utformningen av portarna har jag granskat entréportarna på villorna i stadsdelarna Äppelviken, Smedslätten, Ålsten, Höglandet, Nockeby, Olovslund och Stora Mossen, som alla ligger i Västerleds församling i Bromma. Jag har inventerat 801 originaldörrar i undersökningsområdet. Jag har sedan delat in portarna i grupper för att se om jag kan urskilja trender inom deras utformning över tiden. För att ta reda på om portarnas utformning kan relateras till 20-talsstilen har jag använt mig av tidigare teorier om den under 1920-talet rådande arkitekturstilen, främst Richard Bruns och Thomas Hellquists uppsats från 1978, Uttrycksmedel i Tjugotalets Svenska Arkitektur, Studier i struktur och innebörd, där författarna analyserat den byggnadsstil som präglade 20-talet, men också John Summersons bok, The Classical Language of Architecture från 1980, som beskriver arkitekturens klassiska grammatik. Jag gör inledningsvis en inventering och därefter såväl en kvalitativ som kvantitativ analys av portarnas utformning. 1 Johan Örn, Entrémotivet i 1920-talets bostadsarkitektur C-uppsats Stockholms universitet, Stockholm 1996, sid 28. 1

5 Min främsta källa är de fotografier som jag har tagit av alla de dörrar som jag inventerat under mina metodiska promenader i undersökningsområdet. Andra viktiga källor är den litteratur inom uppsatsens ämne som jag nämnt ovan och som jag här fortsätter att redovisa. Det finns ingen tidigare genomförd kartläggning eller inventering av portarna i 20-talets villabebyggelse, även om det finns en del skrivet generellt om villabebyggelsens uppkomst, såsom i Elisabeth Stavenov-Hidemarks avhandling från 1971, Villabebyggelse i Sverige För Gamla Brommas del, behandlas dock endast de tidigare byggda arkitektritade 10-talsvillorna. Information om arkitektdebatterna vid seklets början och fram till 20-talet, har jag framför allt funnit i Eva Erikssons bok, Den moderna staden tar form, Arkitektur och debatt , från år 2001, men också i Sven Wallanders egna inlagor i tidskriften Arkitektur, Fakta om undersökningens område har jag till stor del funnit i Bromma hembygdsförenings årsböcker samt i Johan Rådbergs bok från 1994, Den Svenska Trädgårdsstaden. Avgränsningar Jag har kartlagt samtliga villor inom undersökningsområdet som är byggda mellan 1920 och 1930, där entrédörren är kvar i original. Emellertid kan man inte säga att 20-talsstilen går i graven med 20-talet, utan övergången mot funkis sker gradvis under en del av 30-talet. Därför har jag, för att få en helhetsbild, tagit med villor byggda även 1931 och 1932, om de var ritade på 20-talet eller jag bedömt att de i övrigt passar in i bilden. Annars avgränsar jag mig till portarna i villor byggda före Inte heller portar i flerfamiljshus kommer att ingå i mitt arbete. Ej heller de villor som ligger inom undersökningens område, men som är byggda före 1920 är med i denna undersökning. Eftersom det har gått lång tid sedan portarna målades är det svårt att idag se exakt vilken som var den ursprungliga kulören. Dessutom finns redan viss forskning gjord inom området husens färgsättning 2. Jag har därför inte för avsikt att undersöka portarnas ursprungliga färgsättning, men jag redovisar den kort i uppsatsen för att öka förståelsen för den miljö som portarna satt i från början. 2 Uppgifter hämtade från affischer gjorda i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Alviks Måleri av färgarkitekt Elvy Engelbrektsson och arkitekt Helena Hambræus, 1991 samt telefonintervju med Elvy Engelbrektsson, 10 september

6 BAKGRUND Undersökningens område Utgångspunkten för studien är Gamla Bromma, den del som avgränsas av Drottningholmsvägen i väster och norr, samt av Mälaren i söder och öster, se bild 1. Undantaget är, som tidigare nämnts, Abrahamsberg och Åkeslund där inga småhus finns, samt Alvik och de äldre delarna av Äppelviken. Bild 1: Undersökningens område, Gamla Bromma inom Västerleds församling. Källa: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB För att förmedla en förståelse för områdets unika karaktär och den omgivning där portarna har tillkommit och placerats har jag här valt att ge en bakgrund till områdenas tillkomst och stadens syfte med att anlägga villastaden i Bromma, samt att ge en översiktlig bild av områdets karaktär. Eftersom jag kommer att relatera till de skilda delområdena inom Gamla Bromma i min analys, beskriver jag här kortfattat under vilka år de bebyggdes, samt husens karaktär. Områdets tillkomst Till följd av en allt svårare situation inom bostadsförsörjningen då familjer som flyttat till Stockholm i spåren av industrialiseringen hade svårt att finna drägliga bostäder blev den sociala bostadssituationen ett allt oftare diskuterat ämne bland politiker. Även många arkitekter engagerade sig i ämnet. Tiden präglades av en anda av socialt ansvarstagande inom bostadspolitiken samtidigt som det internationellt framväxande idealet med trädgårdsstäder fick inflytande över svensk stadsplanering. 3 3 Richard Brun & Thomas Hellquist, Uttrycksmedel i Tjugotalets Svenska Arkitektur, Studier i struktur och innebörd, Lund 1978,sid 19 samt Johan Rådberg, Den Svenska Trädgårdsstaden, Stockholm 1994, s

7 Stockholms stad såg sig således omkring efter områden i stadens utkanter där man kunde anlägga trädgårdsstäder med nyttiga och vackra bostäder till överkomliga priser för de inflyttade tjänstemannaoch arbetarfamiljerna. Från stadens sida hade man under en tid köpt upp lantegendomar i detta syfte, bland annat i Bromma. 4 Det intresse för uppstramning av arkitekturen som låg i tiden, och stadens strävan att efter dyrtiderna till följd av första världskriget få fram billigare byggnadssnickerier, samverkade till att en standard för byggnadssnickerier togs fram. Att byggnadsdetaljerna likriktades och standardiserades passade väl in i idealet med sammanhängande trädgårdsstäder där en likartad bebyggelse med viss individuell prägel skulle byggas till en låg kostnad. Det är resultatet av detta som vi kan se i Bromma trädgårdsstad och dess bebyggelse 5. Eftersom standardiseringen har stor betydelse för mina analyser ägnas den ett eget avsnitt nedan. Områdets utbyggnadstakt Stockholms stad började bebygga den del av Äppelviken som ligger närmast vattnet redan på talet. Under första världskriget låg exploateringen nere och från och med 1920 stadsplanerade man områden allt längre västerut i Brommalandet med början i området väster om Alviksvägen. Efter utbyggnaden av Äppelviken kom turen till Smedslätten som inköptes 1922 av Stockholms stad. Där startade byggandet samma år. Ännu år 1924 gick 12:ans spårväg endast till Smedslätten, men i takt med att ytterligare områden bebyggdes utökades spårvägens sträckning. I Ålsten, som ligger väster om Smedslätten, byggdes en station på hösten samma år 6. Området stadsplanerades till sin första del Sedan kom turen till Höglandet som ligger väster om Ålsten. Det stadsplanerades 1925 och ytterligare en stadsplan upprättades år Höglandet fick sin station på Nockebybanan år 1926, och sin bebyggelse mellan 1926 och Ytterligare en bit västerut ligger Nockeby, som har en kraftigt kuperad karaktär. Området sträcker sig fram till Drottningholmsvägen och stadsplanen för Nockeby fastställdes 1927 och spårvagn drogs fram dit år Stora Mossen bildades först genom en utbrytning ur Äppelviken, men bebyggdes till vissa delar redan För arbetare startade staden ett egnahemsprojekt i Olovslund i nordvästra delen av Västerleds församling. Startskottet gick 1927 och innan året var slut hade 135 stugor uppförts runt dammen vid Olovslund Ewa Kron, Äppelviken och Alvik om arbetet att finna en form för trädgårdsstaden, C-uppsats Stockholms universitet, Stockholm 1996, s Eva Eriksson, Den Moderna Staden tar form, Arkitektur och debatt , Stockholm 2001, s Barbro Ohlsson: Smedslättstorgets historia, Bromma hembygdsförenings Årsbok 1988 s 58 samt Gösta Langenfelt: Ålsten och Ales Stenar, Bromma hembygdsförenings Årsbok 1963 s Langenfelt 1963, s Langenfelt 1963, s 68 samt Anders Sundström, och Bengt Lindwall: Bromma , Bromma hembygdsförenings Årsbok 2003 s Ohlsson 1988 s 58 samt 24 mars 2009, kl Kulturhistoria stadsdelsvis, Bromma hembygdsförenings Årsbok 2007 Per Lundberg, Annica Ewing (red) s Olovslund förr och nu, Olovslunds Trädgårdsförening, Stockholm 1937, passim. 12 Johan Rådberg, Den Svenska Trädgårdsstaden, Stockholm 1994, s

8 Områdets karaktär Möjligheten att bo i ett litet hus med trädgård och samtidigt i en riktig stad med gator och torg var en av de grundläggande idéerna med en trädgårdsstad, en dröm som realiserades i Bromma trädgårdsstad. Idén var att förena stadens och landets fördelar. Här var invånartätheten måttlig, och att husen sällan var högre än två våningar bidrog till att alla rum fick närhet till trädgården. Husen gavs människovänliga proportioner genom sin ringa storlek, och samordning och likriktning mellan de olika byggnaderna i material och byggstil bidrog till helhetsintrycket. Samtidigt skiftade hustyperna i området då man blandat radhus med såväl friliggande en- och tvåfamiljshus som med parhus. 12 I Bromma trädgårdsstad var gatorna omväxlande, både i bredd och sträckning, och bildade genom att de följde terrängen vackra rum att röra sig i. Träden gav liv åt gatubilden genom att skapa rytm och binda ihop gaturummet. De olika trädslagen förstärkte gatornas identitet och skapade omväxling, och omväxling var ett genomgående tema i 20-talets stadsplanering. 13 Grönskan och husen som är målade i ljusa färger samspelade med varandra och bidrog till ett skiftande ljusspel som varierade utifrån årstidernas växlingar. De små torgen med sina hyreshus var offentliga platser eller uterum där vardagslivet pågick, med till exempel handel i de kringliggande butikerna, transport av varor och möjlighet till kommunikation med storstaden via spårvagnarna. Den offentliga sfär som gator och torg bildade stod i kontrast till det privata som fanns bakom trädgårdarnas häckar och plank där de boende kunde dra sig tillbaka i en från insyn skyddad omgivning. Genom att husen placerades nära gatan uppstod en förtätad stadsatmosfär i villastaden. 14 Husen De villor som byggdes efter 1920 hade en annan karaktär än den mycket individuella stil som präglat hus byggda dessförinnan. Tanken hade tidigare varit att villan skulle spegla ägarens status. Därför utformades husen av olika arkitekter efter individuella behov och finansieringsmöjligheter 15. Från och med 1920 kom det att se annorlunda ut. Vid den här tiden fasades den nationalromantiska stilen ut och 20-talsstilen med klassicerande detaljer växte fram en stil som gav en mer likformad bebyggelse med kopplingar till den svenska småstaden i trä, så som den tedde sig under 1800-talet. Husen byggdes närmare gatulinjen och som jag tidigare nämnt började det äldre sättet att skilja det offentliga med slutna fasader mot gatan från det privata området på baksidan av huset att tillämpas. 16 Vanligtvis hade Brommavillorna byggda i början av 20-talet mellan fyra och fem rum och kök med rektangulära våningsplan. Oftast saknades dekorativ utsmyckning, även om det fanns på vissa hus, och på en del hus lades extra stor omsorg på fönsteromfattningarna. Dessutom fanns ofta en balkong i anslutning till sovrummet. 17 Husen uppfördes troligen efter inspiration av de typritningar som utgivits av Statens byggnadsbyrå, se bild 2 nedan. Det kan man sluta sig till av att många bygglovsritningar är stämplade med Stockholms fastighetskontor Egnahemsbyrån och signerade av Edvin Engström eller Gustaf E Pettersson, vilka 13 Rådberg 1994, s Rådberg 1994, s Kron 1996, s Kron 1996, s Kron 1996, s

9 ansvarade för ett flertal av typritningarna. 18 Även om typritningarna i allmänhet var avsedda för mindre hus, så är husen i Gamla Bromma byggda efter samma princip och med likartade fasader och tak. 19 Området var redan på ett tidigt stadium påtänkt för en tjänstemannakategori, vilket ledde till att tomterna gjordes något större än i till exempel Gamla Enskede, där bostäderna var planerade för arbetarfamiljer. 20 Bild 2: Exempel på typritning utgiven av Statens Byggnadsbyrå 1927, Källa: Statens Byggnadsbyrå Många hus byggdes på spekulation. Betrodda byggmästare tilldelades av staden tomter med byggrätt, och uppförde där fristående hus. När de var färdiga såldes de vidare till hugade spekulanter. 21 Ofta behöll dock byggmästaren ett hus för eget boende. Om bebyggelsen i Äppelviken, Smedslätten, Ålsten och Höglandet kan sägas ha sprungit ur småstadens karaktär med 20-talsklassisismens formspråk, så blandas det arkitektoniska formspråket i Nockeby, som bebyggdes i slutet av 20-talet, alltmer upp med funktionalistiska detaljer och husen blir än mer likartade och får en stramare karaktär. Villor i två hela plan hade tidigare inte förekommit särskilt ofta, men blev i Nockeby den gängse byggnadstypen. Takfallen blev något flackare än tidigare, medan fasaderna fortsatte att både slätputsas och panelbeklädas. Typisk för Nockeby är den liggande, så kallade Nockebypanelen. De flesta av husen ritades, såsom även varit fallet tidigare, av Edvin Engström vid Stockholms stads fastighetskontors egnahemsbyrå, vilket säkrade ovan nämnda stramare karaktär och likartade utformning. Husen byggdes större än i de andra delområdena och innehöll vanligen 5-6 rum, men även ännu större hus förekom. 22 I området Stora mossen finns bostadshus byggda under en följd av år. I den östra delen, som tidigare tillhörde Äppelviken är husen äldre, från början av 20-talet, medan villorna i den västra delen byggdes så sent som På Ekorrvägen, i det som tidigare tillhörde Äppelviken, uppfördes 28 fristående 18 Kron 1996, s Elisabet Stavenow-Hidemark, Villabebyggelse I Sverige , Lund 1971, s Kron 1996, s Ohlsson 1988 s 58 samt Barbro Ohlsson, och Rolf Gezelius: Smedslätten från forntid till nutid, Bromma hembygdsförenings Årsbok 1995, s mars 2009, kl

10 villor samt ett affärs- och bostadshus till Äppelvikens välbesökta och populära Bygge och Boutställning De småstugor som uppfördes i Olovslunds egnahemsprojekt var små, men ändamålsenliga. De hade genomgående vardagsrum, kök och hall i bottenplan och övre våningen var ritad så att ägaren där kunde inreda två rum och hall, vilket kan ses i bild 3. Utanför dörren fanns en furstukvist. Bild 3: Planer till småstuga i Olovslund 1927, Källa: Rönnow, Olovslund förr och nu Färgsättningen av 20-talshusen kan generellt sägas vara rikt varierad. Ofta fick husen färger som ockra, falurött, brutet vitt, grönt eller rosa. Speciellt för 20-talet är färgsättningen med olika mättade kulörer i en mjuk relation till varandra på samma fasad. Fasaderna fick en kulör, medan fönsteromfattningar, hörn, pilastrar och takfot fick en annan, ofta i en bruten vit ton. Stor vikt lades vid att färgerna i gatubilden skulle harmoniera med varandra. Som jag har nämnt tidigare, har undersökningar gjorts där man tagit fram uppgifter om originalfärg på husen i just det här området. 23 Nedan, i bilderna 4 a, b, c och d, väljer jag att visa exempel på färgsättning av fasaderna i området för att visa hur miljön runt portarna kunde se ut. I exemplet på bild 4 a nedan är fasaden målad i ljusockra. Knutar, fönstersnickerier, fönsterluckor, vindskivor samt burspråk och veranda är målade i ljusgrått. Själva fönsterbågarna är målade i brutet vitt. En mellangrå kulör är vald för sockeln medan porten är målad i olivgrön färg. I exemplet på bild 4 b har fasaden fått en varmrosa ton med en ljusgrå färg på sockeln. Kalkfärgen målas på den putsade fasaden. Balkongen, verandan och fönsteromtagen har en kallgrå kulör, medan fönsterbågar och port är målade i brutet vitt. Fasaden på huset i bild 4 c har fått en olivgrön färg. Knutar, takfot och veranda, liksom foder, fönsterluckor och fönsterbågar är alla målade i brutet vitt. Sockeln är mellangrå. Om gaveln hade synts på bilden hade den visat en port målad i mörkockra, eller i modernt tal mörkbrun. 23 Uppgifter hämtade från affischer gjorda i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Alviks Måleri av xxfärgarkitekt Elvy Engelbrektsson och arkitekt Helena Hambræus,

11 I det sista exemplet i bild 4 d är fasaden målad med en dimvit kulör pigmenterad med grön umbra, medan sockeln fått en sandstensgrå färg. Vindskivor, foder samt entrédörren är målade i gul-grå. Balkongen har samma färg som fasaden medan fönsterbågarna är målade i brutet vitt. a b c d Bild 4: Exempel på ursprunglig färgsättning av 20-talshusen i Gamla Bromma, Källa: Alviks Måleri Standardiseringen Det har tidigare nämnts att Sverige gick in i 20-talet med ett stort behov av att bygga många billiga bostäder. Samtidigt präglades tidsandan sedan sekelskiftet av viljan att ta ett större socialt ansvar för de utsatta i samhället. 24 Man ville därför inte bara bygga billiga bostäder, utan också att bostäderna skulle vara av god kvalitet och estetiskt tilltalande. För att främja en sådan utveckling, samtidigt som man hade ambitionen att få ner priserna på byggnadsmaterialen och byggnadsdetaljerna som hade tredubblats under loppet av några år, diskuterades möjligheten att standardisera dessa bland snickare, arkitekter och politiker. 25 Det resulterade i att Sveriges Snickeriförbunds Standardiseringskommitté 1920 gav ut en samling med standardiserade ritningar för dörrar och fönster, samt en utökad version Den innehöll klara detaljerade ritningar över fönster och innerdörrar i tre storleksklasser samt för lister. Dessutom fanns 24 Brun & Hellquist 1978, s Eriksson 2001, s

12 ett antal förslag till ytterdörrar. Syftet med standardiseringen var, enligt Sven Markelius, som ledde arbetet, att framställa en utifrån estetiska såväl som praktiska och ekonomiska krav god genomsnittsvara, för användande i den enkla bostaden. 26 Detta är av intresse för min uppsats av två skäl, dels för att standardiseringen av snickerierna var en viktig förutsättning för att få ner priset på desamma och i förlängningen för att husen i trädgårdsstaden kunde bli verklighet, dels eftersom de portar som jag studerar och analyserar i uppsatsen i viss mån är inspirerade av de förslag till ytterdörrar som standardiseringskommittén utgav i början av 20-talet. Jag kommer också att använda mig av de standardiserade typdörrarna i min beskrivning och min analys. 20-talsstilen Eftersom ett av mina syften med denna uppsats är att undersöka om utformningen av portarna i undersökningen kan relateras till 20-talsstilen vill jag här presentera den. Den arkitekturstil som blomstrade under 20-talet och fått epitetet 20-talsklassicism bygger snarare på ett intellektuellt samspel mellan till synes oförenliga motsatsförhållanden, än på en klassicistisk tradition sprungen ur 1800-talets akademism, som tidigare framhållits av vissa debattörer 27. Man kan inte heller hävda, som varit vanligt tidigare, att den arkitekturströmning som nådde sin topp på 20-talet endast var ett mellanspel mellan nationalromantiken i början av 1900-talet och den funktionalism som tog vid under 30-talet. 28 I senare omtolkningar av perioden, speciellt den som gjorts av Richard Brun och Thomas Hellquist, framhävs att 20-talsstilen är en intellektuell arkitektur med ett raffinerat spel och lek med proportioner som idag är svåra att uppfatta då vi inte får samma associationer av byggnadsdetaljer och proportioner som dåtidens betraktare fick. Reglerna eller grammatiken har helt enkelt fallit i glömska. Brun och Hellquist sammanfattar den arkitektoniska utmaningen under 20-talet på följande sätt: Hela 20-talismens arkitektur handlar om den svåra balansgången mellan att referera till antikens demokratisk-gemensamma symbol utan att samtidigt identifieras med klassicismens tradition. 29 Det var alltså inte förrän på 20-talet som arkitekturen rent kreativt gjorde upp med det kompositionssätt som varit förhärskande under en längre tid inom den akademiska traditionen. Man använde begreppen axialitet och symmetri på ett nytt sätt och relationen mellan begreppen förändrades. 30 Man kan dela in 20-talsstilen i tre olika stiltendenser: den stränga, den dekorativa och den antikiserande. Det finns dock gemensamma stildrag för dem alla tre som kan sägas definiera 20- talsstilen. Dessa är det deformerade motivet, uterumskonceptionen, den ohierarkiska symmetrin och den lokala monumentaliseringen. Närmast ämnar jag beskriva dessa stiltendenser och stildrag. 26 Örn 1996, s 9, med hänvisning till Arkitektur nr Bo Bergman, Fredrik Bedoire, Henrik O Andersson, Carl Bergsten, Sven Silow och Greger Paulsson, enligt Brun & Hellquist 1978, s Brun & Hellquist 1978, s Brun & Hellquist 1978, s Brun & Hellquist 1978, s

13 Det deformerade motivet Respekten för de klassiska detaljerna hade minskat redan på 1500-talet och om detta vittnar åtskilliga av de verk som är kvar från den tiden inom den stilriktning som kommit att betecknas manierism. Som exempel kan nämnas att Michelangelo tog sig friheten att omforma till exempel voluten till att bli extremt utdragen och därmed förlora de proportioner som den tidigare associerats till. Under åren före första världskriget företogs ofta studieresor bland unga svenska arkitekter. En av dessa var Gunnar Asplund, som åkte till Italien. Där lät han och hans kolleger sig inspireras av framför allt den ickemonumentala arkitekturen. Man fick genom ett romantiskt förhållande till förebilden en lägre grad av respekt för den klassiska arkitekturen, vilket i sin tur möjliggjorde en lekfull deformation av de klassiska byggnadsdetaljerna, samt framför allt en förändrad användning av dessa 31. Uterumskonceptionen De arkitekter som verkade inom 20-talsstilen fascinerades av tanken på att skapa ett rum med utomhuskaraktär. Exempel på detta hittar man i Liljevalchs konsthall ritad av Carl Bergsten, Gunnar Asplunds Skandiabiograf och Ivar Tengboms Konserthus. Denna förkärlek för att vända på begreppen inne och ute, samt dragningen åt att se arkitekturen som en teaterscen går som en röd tråd genom 20- talsstilen. Det blir som en intellektuell lek, som visserligen förutsätter en betraktare som känner till spelreglerna, men som samtidigt skapar distans till arkitekten hos betraktaren genom att den senare genomskådar den arkitektoniska vitsen. Detta gör att byggnaden förlorar den auktoritära och representativa karaktär som samma motiv gav mycket av 1800-talets byggande. Det sistnämnda är något som eftersträvades i 20-talets svenska arkitektur i allmänhet. 32 Ohierarkisk symmetri När man på 20-talet skapade en symmetrisk byggnad eller anläggning var inte symmetriaxeln markerad, aldrig mer än att eventuella sidoaxlar kunde finnas. Detta kallas att symmetrin är ohierarkisk. Eventuella kolonner och portaler integrerades inte heller med byggnaden utan framstod som påklistrade eller ditsatta efteråt. 33 Lokala monumentaliseringar 1800-talets akademiska tradition betonade upplevelsen av helheten och det hierarkiska inordnandet av delarna. Under 20-talet erövrades istället det fysiska rummet bit för bit genom att betraktaren rörde sig genom anläggningen och ideligen ställdes inför nya utsiktspunkter. Ett exempel skulle kunna vara en portal som förskjuts åt sidan på fasaden och därmed förlorar sin monumentala verkan. När vandraren når fram till den öppnas kanske en ny överraskande vy. Andra exempel är kombinationer av portalmotiv och en svagt vriden axel. 34 Tyngd och plastik 20-talsstilen kan vidare karaktäriseras som sluten och i viss mån tyngdlös med en plasticitet som är specifik för detta decennium. Man kan tala om nedanstående tre begrepp: 31 Brun & Hellquist 1978, s Ibid 1978, s Brun & Hellquist 1978, s Ibid 1978, s 136,

14 20-talets slutenhet 20-talets arkitektur präglas av en slutenhet där man får känslan av att väggarna utgörs av ett skal som omsluter ett rum som inte är tillgängligt på annat sätt än att vi tränger oss in i byggnaden. Byggnadens öppningar, som i regel är ganska små, inbjuder inte heller till att ta del av det inre talets lätthet 20-talets monumentalarkitektur har en muryta som låter oss ana strukturen hos den kropp den klär. Murytan verkar som en hud som följer byggnaden både kring hörnen och in i fönstersmygarna, nischerna och portarna. Ytan blir därmed, enligt Brun och Hellquist, varken lätt eller tung, utan snarare tyngdlös talets plastik Arkitekturen hade på 20-talet sin egen speciella plastik. Mellan tänkta plan är muren uppbyggd såsom av kulisser. Häremellan ska all plastik inordnas och all dekoration få rum, även om det innebär att motiven plattas till och förlorar en del av dess ursprungliga form Ibid 1978, s Ibid 1978, s Brun & Hellquist 1978, s

15 VILLAPORTARNA I BROMMA Beskrivning och indelning i grupper Under inventeringen av villaportarna i Gamla Bromma har jag funnit att många av dem har gestaltats med inspiration från förebilderna sammanställda av Standardiseringskommittén, vars betydelse behandlats i kapitlet om standardisering. Min utgångspunkt vid beskrivning av portarna är därför de typritningar av ytterdörrar som publicerades av Sveriges Snickeriförbunds Standardiseringskommitté år Bild 5: Typ-ytterdörrarna i Standardiseringskommitténs skrift, utgiven 1923, Källa: Sveriges Snickeriförbunds Standardiseringskommitté I standardiseringsskriften finns ritningar till sex olika ytterdörrar, se bild 5. Den första, som benämns L 1, har en klassisk uppbyggnad och klassicerande detaljer. Dörren är gestaltad som en inramad utanpåliggande, slät och bred väggpelare med en bas som ser ut att stå på dörrens botten. Den kröns av ett slags kornisch, eller en lätt utskjutande list. Den kan enligt typritningarna kombineras med ett överljusintag, som är ett fönsterparti som sätts ovanför dörren för att släppa in ljus i hallen eller tamburen. Det rekommenderade överljuset i detta fall har formen av en avhuggen halvcirkel, eller om man så vill en apelsinklyfta delad i tre delar. Den andra dörren, M 1, har en liknande uppbyggnad som L 1, men här är det utanpåliggande dörrfältet indelat i tre delar av tvärgående decimeterbreda band. Standardiseringskommitténs rekommendation är att denna dörr kombineras med samma överljus som den förra dörren vid önskemål om ökat ljusinflöde. Den tredje dörren, N 1, har en rustikare karaktär utan klassicerande uppbyggnad eller klassiska inslag. Här bygger gestaltningen på bredvid varandra stående brädor med slipning på de längsgående sidorna för att skapa ett randat, rustikt uttryck. Längst upp finns ett samlande tvärgående smalt band. Som överljus rekommenderas en variant med tre fyrkantiga fönster, formade som två stenar plus slutsten i en äldre typ av portal. 12

16 Den fjärde dörren i ordningen, O 1, har även den en rustik anstrykning. Likadana brädor som i det förra exemplet används, men här har de placerats diagonalt utifrån en mittaxel, så att det bildas ett mönster av uppåtgående pilar. Överst finns ett samlande, tvärgående smalt band. Denna dörr har man från Standardiseringskommitténs sida parat ihop med ett överljus i form av en större halvcirkel, som beskurits så att den är avhuggen horisontellt undertill samt vertikalt på båda sidorna. Överstycket är också rundat, så att där bildas ett slags stiliserad övre del av en äldre portal. Dörr nummer 5, som betecknas P 1, är ytterligare en port med rustikt intryck. Här har plankorna lagts horisontellt med ett tvärgående smalt band längst upp. Spikarna är islagna i tre lodräta linjer och bildar på så sätt en diskret dekoration på dörren. Som för att understryka dörrens enkelhet har denna port parats ihop med ett enkelt överljus med tre lika stora kvadrater liggande bredvid varandra. Den sista dörren, L 2, är uppbyggd enligt samma tema som dörr L 1, med en inramad slät väggpelare, men den avslutas uppåt efter två tredjedelar av dörrens höjd. Fönstret har spröjs i form av ett klassiskt rutnät med fyra liggande rutor. Fönster har även dörrarna M 2, N 2, O 2 och P 2. I dessa varianter av de tidigare nämnda dörrarna med samma bokstavsbeteckning har man adderat små runda fönster och har därmed ordnat med ett litet ljusintag utan att använda sig av överljus. Diametern på de runda fönstren varierar mellan 90 mm och 150 mm. Utifrån dessa typdörrar och efter besiktning av dörrarna har jag delat in undersökningsmaterialet i fyra grupper: rustiserade dörrar, klassicerande dörrar, tvåtredjedelsfyllda dörrar med stora fönster samt stiliserat antikiserande dörrar. 38 De tre första har direkta förebilder i standardiseringskommitténs skrift. Dörrarna har olika mått och är i de flesta fall hängda i tre gångjärn, där det mittersta har placerats i mitten av dörrsidan (och alltså inte som är vanligare på nyare dörrar, längre upp för hållfasthetens skull). Jag har även funnit dörrar hängda på två gångjärn. Rustiserade dörrar Till den här gruppen räknar jag dörrarna N 1, O 1 och P 1, med fönstervarianterna N 2, O 2 och P 2, som är bredare. Förutom varianter av ovan nämnda standardiserade dörrar har jag också funnit andra dörrar som jag placerar i denna grupp. Gemensamt för alla är en rustik karaktär, en tyngd och en slutenhet som associerar till nationalromantiken, se bild 6. Här finns inte plats för sirliga och delikata detaljer, utan gestaltningen är grov och kraftfull med stark materialverkan och plastiska rustiseringar. Dörrarna ger intryck av att hålla för stor påfrestning och ger associationer till Vasaborgarna. Ett litet fönster, format som en rektangel eller kvadrat, är insatt i den övre delen av dörren. Ett exempel på detta är bild 6 a där porten visar hög plastisitet och materialverkan. Ytan liknar en mur där stenarna är diagonalt lagda i regelbundna rader. Det lilla fönstret med sin krysspröjs infälld i den övre delen av dörren, är en upprepning av portens stiliserade dekor. 38 Presens participformerna används för att betona att dörrens utformning associerar till tidigare epokers klassiska, respektive antikiserande drag. Se vidare Brun & Hellquist 1978, s

17 Skillnaderna mellan dörrarna ligger i tillämpningen av det rustika, grova och tunga. De allra flesta avbildar regelbundna vertikala och horisontella stenar i en mur, vilket syns på dörren i bild 6 b. Här är det lilla fönstret format som en rektangel och har storleken av en av dörrens stiliserade stenar. Cirka en sjättedel av portarna i denna grupp har diagonalt lagda mönster som i bild 6 a. Jag har också noterat liggande och stående panel samt exempel där brädorna är lagda diagonalt utefter en mittaxel, även om dessa inte är lika vanliga. Panelen är skuren och fasad i kanterna så att känslan av rustik behållits. Ett exempel på dörr med stående panel och fasade kanter visas i bild 6 c. Den ger ett enklare intryck än de två andra exemplen. Även här finns ett litet fönster insatt i den övre delen, på denna dörr i form av en kvadrat som står på ett hörn. Jag har också noterat fönster i form av kvadrater som står på kant. Ingen av dessa tre dörrar har något ornament. Mönstren på själva portarna får tala för sig själva. a b c Bild 6: Tre exempel på rustiserade dörrar. Dörren längst till höger har kvar sina originalgångjärn med gängse placering i topp, botten och i mitten av dörren. Foto: Lotta Alvestam Wahlund Klassicerande dörrar Till den här gruppen räknar jag dörrarna L 1 och M 1, med fönstervarianten M 2, som är 10 cm högre och 10 cm bredare än de två först nämnda. Förutom varianter av ovan nämnda standardiserade dörrar har jag också funnit andra dörrar som jag, på grund av likheter i gestaltningen, placerar i denna grupp. Gemensamt för dessa dörrar är att de är spädare och finare till sin natur och mindre grova än de rustiserade, se bilderna 7 a, b och c. Den starka materialverkan som karaktäriserade de rustiserade dörrarna är borta, och fram träder ett lättare och bräckligare uttryck med slät yta, klassicerande uppbyggnad och dito detaljer. Dörrarna är klassicistiskt gestaltade med en slät bred väggpelare och under den en bas som ser ut att stå på dörrens botten. Den kröns av en slags kornisch, eller en lätt utskjutande list. De undersökta dörrarna i denna grupp har alla, med några få undantag, ett litet fönster insatt i den övre delen. De klassicerande dörrarna i undersökningsområdet är till synes starkt inspirerade av motsvarande typdörrar. Variationerna består i uppbyggnaden av pelarmotivet samt i fönsterutformningen och de eventuella klassicistiska detaljerna som ofta förekommer på dörrarna i den här gruppen. Det utanpåliggande väggfältet eller väggpelaren är på vissa dörrar indelad i tre delar av tvärgående decimeterbreda band som enda dekoration, se bild 7 b. Det finns bland de undersökta dörrarna även 14

18 exempel där väggpelarens bas är kraftigt förstorad och täcker ungefär en fjärdedel av dörren. I bild 7 c visas en port där man dekorerat väggpelaren med lister lagda i relief. Fönstren på dörrarna förkommer i flera former. De är små och runda eller ovala, men även rektangulära fönster och halvmåneformade fönster förekommer. Jag har också funnit en dörr med ett fönster format som en rundbågad liten portal, vilken syns i bild 7 a. Där syns också exempel på klassicerande detaljer, såsom en festong och en tandad list, som förkommer på vissa portar. Dessa kommer jag att fördjupa mig i senare i uppsatsen. a b c Bild 7: Tre exempel på klassicerande dörrar. Foto: Lotta Alvestam Wahlund Tvåtredjedelsfyllda dörrar med stora fönster Till den här gruppen räknar jag dörren som betecknas L 2. Liksom i de tidigare grupperna har jag även funnit varianter av ovan nämnda standardiserade dörrar, samt andra dörrar som jag också placerar i denna grupp. Gemensamt för dörrarna är grundtemat. De är uppbyggda på samma tema som de klassicerande dörrarna, med en slät bred väggpelare och en bas som ser ut att stå på botten. I den här gruppen avslutas portarna dock efter två tredjedelar av dörrens höjd, se bilderna 8 a och b. Ovanför finns ett rektangulärt fönster som täcker den resterande tredjedelen. Dörrarna i denna grupp är inte så finlemmade som de klassicerande. De ger samtidigt känslan av lätt klassicism och en något rustikare stugkaraktär. I denna grupp placerar jag också portar som i exempel 8 c, där den släta väggpelaren är utbytt mot två dörrspeglar, men där temat att dela in dörren i tre delar med fönstret i den översta har behållits. Skillnaden i utformningen mellan dörrarna i denna grupp ligger i fönstrens spröjsning samt i ytan och plasticiteten på väggpelaren. Fönstret kan ha spröjs i form av ett diagonalt kryss, eller ett klassiskt rutnät med fyra eller fler rutor. Jag har också funnit individuellt formade spröjs, till exempel sådana som bildar formen av bokstaven M i fönsterrutan och andra där spröjsen är formad som bredvid varandra satta rundbågar. Väggpelaren under fönstret är ibland slät, men det förekommer också att den har hög plasticitet. Då kan den till exempel vara klädd med stående panel som på de rustiserade dörrarna, och som är fasad i kanterna och bidrar till stugkaraktären. Vidare har jag funnit vissa dörrar med en uppdelad nedre del. Den är indelad i två partier (dörrspeglar) genom ett tvärgående decimeterbrett band. 15

19 a b c Bild 8: Tre exempel på tvåtredjedelsfyllda dörrar med stora fönster, där porten i a är slät och ickeplastisk medan den i b är plastisk och har en bredare spröjs och som därmed ger ett mer stuglikt intryck. Foto: Lotta Alvestam Wahlund Stiliserat antikiserande dörrar I denna grupp har jag placerat dörrar som är något mer abstraherade, och vars detaljer är mer stiliserade. (Bild 9) Den här dörrtypen har jag inte funnit bland standardiseringskommitténs förslag. Gemensamt för dessa dörrar är ett mer modernt och kraftfullt eget uttryck, som pekar framåt mot förenkling och geometri. Borta är den traditionella uppbyggnaden av dörrmotivet och det finlemmade intryck som de klassicerande dörrarna uttryckte. Fram skymtar en mer lekfull relation till de klassicistiska detaljerna. Mönstren och detaljerna är större än på de andra portarna och ytan är slät och ickeplastisk, vilket syns tydligt i bild 9 a och b. Fönstren är här större och mer stramt rektangulära. Proportionerna mellan detaljerna är annorlunda, jämfört med till exempel de klassicerande portarna. Här tar man ut svängarna och tänker nytt i förhållande till de gamla detaljerna, vilket i sig ju är precis vad 20-talsstilen handlar om. Variationen består i denna grupp i sättet att kombinera och bygga upp en helhet av detaljerna och ornamenten och storleksförhållandet dem emellan. Också tendensen att ibland stycka upp detaljerna i flera delar och vrida dem bidrar till variation. De flesta fönstren i denna grupp är större än på de rustiserade och de klassicerande dörrarna. De är rektangulära och står på högkant i den övre delen av dörren, se bild 9 a. De stående fönstren ger intryck av att vara betydligt lättare att se ut igenom än de som finns på dörrarna i grupp 1 och 2. Jag har undantagsvis funnit både runda, mindre fönster samt liggande rektangulära fönster och fönster som är halvmåneformade inom denna grupp. Ett exempel på detta syns i bild 9 b. Jag har även funnit enstaka dörrar som saknar fönster. Som framgår av illustrationen är dörrarna också prydda med ornament. Ett vanligt inslag är meanderbården. Den finns i stort sett bara finns på denna typ av dörrar. Ett annat lika vanligt ornament är rosetten eller lotusblomman. Ofta förekommer de samtidigt. Vissa portar har, som illustrationens vänstra port visar, även kluvna stiliserade lotusblommor där en halva sätts på varje sida av fönstret. 16

20 a b Bild 9: Två exempel på stiliserat antikiserande dörrar. På just dessa portar finns, liksom bland de klassicerande portarna, en grundstruktur med en flat väggpelare, men gestaltningen och proportionerna är olika. Foto: Lotta Alvestam Wahlund Ornamentering När det gäller ornamentering, visar min inventering att den är vanligt förekommande. Ornamenten bidrar till att ge dörren dess karaktär. Fantasin och nyskapandet har varit stort hos husbyggarna i Gamla Bromma. Ornament definieras av Jan Torsten Ahlstrand i boken Arkitekturtermer så här: En dekorativ form, prydnad, i regel kännetecknad av geometrisk betonad stilisering och symmetri, ofta även av rytmisk upprepning, t ex i horisontala friser eller bårder. Ornament är antingen en rent geometrisk-abstrakt form eller ett mer eller mindre starkt stiliserat naturmotiv. 39 Jag har fotograferat och dokumenterat de ornament som jag funnit på portarna vid min undersökning i Gamla Bromma, och med utgångspunkt i Ahlstrands definition har jag identifierat nedanstående ornament: Festonger och bandrosetter En festong är ett ornamentalt motiv i form av en kurva med nedhängande band av hopflätade blad, blommor och frukter, förekommande bland annat som dekoration på väggytor 40 och en bandrosett är i detta sammanhang en knuten rosett med hängande eller lätt utställda ändar. De festonger som jag funnit på portarna i undersökningsområdet är formade som ett stiliserat tygstycke, hängande i form av en kurva över två runda knoppar, eller stiliserade knutar. (Bild 10 a och b) 39 Jan Torsten Ahlstrand, Arkitekturtermer, Lund 2006, s Ahlstrand, 2006, s

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7 Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna. fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Hur man målar. GRÖNA VACKRA HUS så att de blir behagligt gröna.

Hur man målar. GRÖNA VACKRA HUS så att de blir behagligt gröna. Hur man målar GRÖNA VACKRA HUS så att de blir behagligt gröna. De gröna kulörerna sträcker sig över ett mycket stort färgområde. Det finns många gröna kulörer som gör fasader snygga, men inte lika många

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT NYBYGGT I JUGENDSTIL En spännande fasad, en personlig planlösning, stora ljusa rum och gott om plats för hela familjen vad mer kan man önska sig? Kanske utsikt över skogen och närhet till havet och staden?

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Modernt formspråk. och traditionell livsstil i skön förening

Modernt formspråk. och traditionell livsstil i skön förening Modernt formspråk och traditionell livsstil i skön förening Högt uppe på klipporna i Göteborgs norra skärgård och med en vidunderlig utsikt över havet ligger ett av Vallsjöhus senaste byggprojekt. Tio

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem

Läs mer

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

GRANITKERAMIK. båda golv och vägg, ute som inne. Alla bruna. Karlstad Kakel, Magasin 2, Löfbergskajen, 652 24 Karlstad, www.karlstadkakel.

GRANITKERAMIK. båda golv och vägg, ute som inne. Alla bruna. Karlstad Kakel, Magasin 2, Löfbergskajen, 652 24 Karlstad, www.karlstadkakel. GRANITKERAMIK båda golv och vägg, ute som inne Alla bruna MELT MOKA 36/R Art. nr. KK20AC06 Melt 30x60 (1) cm Mjukt vågig yta i ren mörk brun. 5,5 st 465 kr 1,08 m2 Melt Moka 36/R har en mörk brun färg

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende.

Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende. Detaljplan för Ekgården södra (Ritorp 1:1 mm) P 04015 planbeskrivning 7 Verksamhet Norr om och i direkt anslutning till planområdet ligger en mekanisk verkstad. Antal uppskattade transporter per dag med

Läs mer

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

Hur man målar röda och. ROSA VACKRA HUS så att de blir behagligt röda eller rosa.

Hur man målar röda och. ROSA VACKRA HUS så att de blir behagligt röda eller rosa. Hur man målar röda och ROSA VACKRA HUS så att de blir behagligt röda eller rosa. Den röda stugan med vita knutar är sinnebilden av ett svenskt hus. Som fasadkulör har rött funnits lika länge som vi har

Läs mer

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Formanalys Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar Romansk stil (1050 till

Läs mer

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer

Läs mer

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.

Läs mer

GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD. 1 sept 2014

GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD. 1 sept 2014 GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD 1 sept 2014 GESTALTNINGSVISION Vad är en gestaltningsvision? BAKGRUND ANVÄNDNING ÖVERSIKT Glasberga Sjöstad är ett nytt bostadsområde vid Glasbergasjön i anslutning

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

om köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga.

om köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga. MÅTTBYGGDA KÖK Byggfabrikens måttbyggda kök I GAMLA TIDER byggde man långsammare än vad vi gör idag. Kök och inredningar byggdes av snickare, ofta direkt på plats, och både snickare och byggmästare hade

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Grå betongpannor Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 2030-Y, tegel S 8505-Y20R S 7020-Y80R, tegel Husgruppen hålls samman av de bruna gavelspetsarna och vindskivorna. För att ge ett mer varierat

Läs mer

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Kort om byggnadsprinciper Träbyggnad var ursprunget Träbyggnadsteknik dominerande i Sverige Tegelbyggnadsteknik Hybridtekniker Korsvirke Revetering Tegelbeklädnad Armerad betong Stålbyggnad Massivträ Historiskt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

KVARTER/FASTIGHET Stg 1460 ADRESS Ugglevägen 7 TYP Enfamiljshus BYGGNADSÅR 1900-1910 ARKITEKT BOSTADSYTA LOKALYTA KARAKTÄRISTIK l 1/2-plans putsad

KVARTER/FASTIGHET Stg 1460 ADRESS Ugglevägen 7 TYP Enfamiljshus BYGGNADSÅR 1900-1910 ARKITEKT BOSTADSYTA LOKALYTA KARAKTÄRISTIK l 1/2-plans putsad 135 KVARTER/FASTIGHET Eriksborg 5 ADRESS Gustavsborgsgatan Il TYP Enfamiljshus BYGGNADSÅR 1910-talet ARKITEKT BOSTADSYTA LOKALYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings träbyggnad under ett sadeltak. Fasaden är klädd

Läs mer

F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM

F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM Stockholm, december 2009 Box 3605, 103 59 Stockholm, www.konservering.se Färgundersökning: Kjellbergska huset,

Läs mer

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3

Fönster och dörr. Kapitel 3 - Fönster och dörr... 3 25.05.2009 Kapitel 3... 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 -... 3 Fönster...3 Placera med gitter...5 Hur ser fasaden ut?...5 Öppningsbara fönster...7 Relativ positionering...7 Se på 3D-modell...9 Ytterdörrar...9

Läs mer

Färgsättning av Visbys fasader

Färgsättning av Visbys fasader Färgsättning av Visbys fasader Kalkforum 2016 Max Laserna Max Laserna Max Laserna Max Laserna Hansestaden Visby världsarv sedan 1995 Bakgrund till projektet Tidigare studier av innerstadens färgsättning

Läs mer

Hur man målar beigefärgade och. BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna.

Hur man målar beigefärgade och. BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna. Hur man målar beigefärgade och BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna. De beigefärgade husen är ofta som kameleonter. De förändras kraftigt beroende på omgivning, ljus och färg

Läs mer

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet.

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet. Randboken - din kompletta guide för ränder i hemmet www.durosweden.se Vilken rand passar dig? Svårt att veta hur du snabbt och enkelt kan förändra ditt hem? Svaret är enkelt, med ränder! Horisontella,

Läs mer

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

Den materiella kulturen den fysiska

Den materiella kulturen den fysiska Historia i sten - historisk arkeologi bland svenska gravstenar Stående kalkstenshäll vid Tygelsjö kyrka, 1828. 18 Den materiella kulturen den fysiska världen som människan skapar omkring sig kan säga mycket

Läs mer

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 13.08.2012 Kapitel 3... 1 DDS-CAD Arkitekt 7 Fönster och dörr Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 5 Relativ positionering... 7 Fasta fönster... 8

Läs mer

WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR

WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR fastighet: WALDEMAR 1, hus A. adress: Stora Östergatan 1. ålder: 1878-79. Ombyggt 1903, 1906, 1912, 1917, 1927, 1931, 1963, 1985. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1912), Karl Eriksson (1927), LRF (1963),

Läs mer

K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg.

K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg. fastighet: BÄVERN 1, hus A. Solgården. adress: Österportstorg 5, Regementsgatan 1. 1928. Carl Wennerholm. användning: Bostäder. antal våningar: 4½ Mörkgrå målad puts. Vit puts, i bottenvåning ljust grå.

Läs mer

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula.

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Hur man målar GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Det finns bara ett fåtal gula kulörer som blir riktigt snygga på ditt hus. De flesta blir alltför starka och nästan självlysande när de målas

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys 3 HUVUDSAKLIGA SIDOR En stadsdel i stadsdelen Nya Masthugget har en tydlig egen karaktär. Typiskt för sin tid, och fint utvecklad under åren. En karaktär värd att bevara. Trappande gröna gårdar Gårdar

Läs mer

K = 1, M = 2. Ett välbevarat hus, som har kvar sin ursprungliga karaktär av skola.

K = 1, M = 2. Ett välbevarat hus, som har kvar sin ursprungliga karaktär av skola. fastighet: MARIA 3, hus A. adress: Lilla Norregatan 22. ålder: Mitten av 1800-talet. Ombyggt 1928, 1968, 1975. arkitekt / byggm: P. Sterner (1975). användning: Bostad, byggt som skola. antal våningar:

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Palm Village, Strömstad

Palm Village, Strömstad Exclusive Living Detta designprogram omfattar 12 vackra tomter intill Strömstads Golfklubb, granne med nybyggda Strömstad Quality Spa. Designprogrammet ger en gemensam minimalistisk karaktär åt husen på

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4.

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4. fastighet: ALEMADEN 2, hus A. adress: Björklidsgatan 14. ålder: 1944. Ombyggt 1977. arkitekt / byggm: Karl Erikson. Gustaf Lindskog (1977). Rött tegel. Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster.

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger

Läs mer

K = 4, M = 4. NILS S. 6 A från SV

K = 4, M = 4. NILS S. 6 A från SV fastighet: NILS SÖDRA 6, hus A. adress: Hejdegatan 45. ålder: 1894. Ombyggt 1943, 1962. Henning Johansson (1943), Göran Johansson (1962). antal våningar: 2, åt gård 2½ Rött tegel, mot norr gul puts. Sadeltak,

Läs mer