Det långa 1800-talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det långa 1800-talet"

Transkript

1 Det långa 1800-talet

2 Det långa 1800-talet Nya vägar över haven Christoffer Columbus föddes i den italienska hamnstaden Genua år Han kan på många sätt sägas vara typisk för renässansen med sin optimism och vilja att satsa på nya idéer. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet gjorde han och andra europeiska sjöfarare en rad upptäcktsresor som öppnade nya vägar för handeln över haven. Upptäcktsfärderna var också startskottet för den europeiska slavhandeln. I kolonierna på andra sidan Atlanten byggde européerna plantager där man odlade bomull, sockerrör och tobak. Arbetet där och på många andra ställen sköttes av slavar. Slavarna kom från Afrika till Amerika. Minst tio miljoner slavar skeppades över Atlanten. Europa kom att kontrollera dessa nya handelsvägar under många hundra år. Den kontrollen skapade stora rikedomar bland delar av befolkningen i Europa. Jakten på slavar, som berörde stora delar av Afrika, nådde sin höjdpunkt under 1700-talet. Européernas överlägsenhet berodde mycket på att de hade lärt sig bygga fartyg som kunde bära tunga kanoner. Kolonialism Med upptäcktsfärderna börjar den europeiska kolonialismen, alltså att ett land lägger under sig andra länder och områden. Det första som Columbus gjorde när han landstigit på en ö i Västindien var att ta ön i besittning i Spaniens namn. Columbus tänkte inte ens tanken att öborna själva skulle ha någon rätt till den ö där de bodde. Inom kort skulle flera erövringar följa. Spanien lade under sig nästan hela Sydamerika och en stor del av Nordamerika. Portugal tog det enorma Brasilien. Andra europeiska länder följde efter och tog så mycket land de kunde runt om i världen. 1

3 Triangelhandeln I slutet av 1500-talet inleddes den så kallade Triangelhandeln. Den höll på i cirka två hundra år. Handeln ägde rum mellan Europa, västra Afrika och Amerika. Typiskt för triangelhandeln var att man skeppade textilier, vapen och liknande från Europa till Afrika, Detta bytte man sedan mot slavar i Afrika som skeppades över Atlanten till plantagerna i Amerika. I Amerika jobbade slavarna på plantagerna där de odlade tobak, socker, bomull med mera. Dessa varor fraktades sedan över till Europa. Konsekvenserna av triangelhandeln blev att enorma rikedomar skapades i Europa. De män (det var nästan alltid män) som satsade sina pengar i ett handelsskepp kunde tjäna stora pengar. Det var visserligen stora risker också. Skeppen kunde sjunka eller bli anfallna av pirater men vinsterna var så stora att man var beredd att ta riskerna. Mycket av de rikedomar som gjordes på triangelhandeln kom sedan att investeras i fabriker och industrier i Europa. Detta lade grunden till det vi idag kallar för den industriella revolutionen. 2

4 Den industriella revolutionen - Hur? Fram till 1700-talet så var jordbruket grunden för varje lands ekonomi i Europa. I århundraden hade bönderna tillsammans brukat de åkrar som låg runt deras by. Åkrarna var inte inhägnade. Men även om bönderna arbetade tillsammans så ägde de olika mycket av byns åkermark. Det fanns småbönder som bara ägde några mindre bitar av fälten runt byn, det fanns storbönder som ägde mer jord än alla byns bönder tillsammans. Men nya odlingsmetoder kunder inte prövas utan att alla i byn gick med på det. Eftersom åkrarna var så små och uppblandade måste de odlas på samma sätt. De fattigaste bönderna som ägde lite mark var ofta emot förändringar eftersom de kostade pengar. Så småningom drev godsägarna och storbönderna trots motståndet igenom att de små åkrarna skulle delas upp på ett nytt sätt. Var och en i byalaget skulle få sin del av jorden, men den skulle hänga ihop så att den bestod av en eller flera stora åkrar. Varje ägare skulle också ha inhägnader runt sina fält. I Sverige ägde denna reform rum år 1827 och kallas laga skifte. I takt med att åkrarna slogs ihop och jordbruket blev allt mer effektivt (ex. med nya redskap så som järnplogen) så började nu bönderna få större och större skördar. Samtidigt gjorde de nya metoderna att det inte behövdes så många som arbetade i jordbruket längre. De som förlorade sina arbeten måste istället bege sig till städerna och leta arbete där. Under 1700-talet så växte folkmängden, särskilt i städerna. Det behövdes mer brödsäd eftersom fler människor behövde mat. Många storbönder var intresserade av nya metoder för att få fram bättre skördar. Bland annat infördes nya växtslag och djurraser. 3

5 Den industriella revolutionen - Vad? På teckningen nedan ser ni en kvinna som spinner ull till garntrådar. Inne i stugan väver hennes man garnet till tyg. En köpare från staden Manchester har kommit med mera ull som kvinnan ska spinna. Det färdiga tyget tar han med sig för att sälja. Till fabrikerna Förläggarna ville ha bättre kontroll över tillverkningen. Det kunde de få genom att samla arbetare och maskiner på samma ställe. Arbetet började organiseras på ett nytt sätt där arbetarna samlades i speciella byggnader där arbetstiden kunde övervakas. Ingen skulle plötsligt kunna sluta spinna för att börja arbeta på sin åker. Detta att arbetet organiserades på ett nytt sätt är det första stora steget mot den industriella revolutionen. Inom kort skulle en rad nya uppfinningar förändra sättet att arbeta ytterligare. Uppfinningar och maskiner Den här sortens köpmän kallas förläggare och kvinnan och hennes man arbetade inom hemindustrin. Förläggarna köpte in ull och betalade dem som spann ullen till garn och vävde den till tyg. De hade ofta sina egna spinnrockar och vävstolar och utförde arbetet i sina hem. Förläggarna behövde därför inte betala för fabrikslokaler eller maskiner. Men hemindustrin hade också sina nackdelar för de förläggare som ville få fram mer tyg och tjäna mer pengar. Om efterfrågan på tyg ökade var det svårt att öka tillverkningen. Under vår och höst krävde jordbruket att de som hade en bit jord måste arbeta där. Då stod många spinnrockar stilla. Spann och vävde gjorde man på den tid som inte gick att använda till något annat. Den första uppfinningen som förändrade vävarnas arbete var den flygande skytteln som uppfanns i mitten av 1700talet. Med den gick det snabbare att väva. En enda man - alla vävare var män - kunde nu väva lika mycket tyg som 2-4 män hade gjort tidigare. När det gick snabbare att väva behövdes det mer garn till vävstolarna. Därför dröjde det inte länge innan den första mekaniska spinnmaskinen uppfanns, Spinning Jenny. Detta är ett exempel på hur en uppfinning driver fram andra uppfinningar. 4

6 Järn och kol Nu blev det nödvändigt att bygga fabriker för att maskinerna skulle få plats. Det var det andra stora steget i den industriella revolutionen. Den industriella revolutionen betydde att maskiner tog över mycket av det arbete som människor och djur tidigare hade utfört. Tidigare hade det funnits en gräns för hur mycket som kunde tillverkas. Det fanns ju bara ett visst antal människor. Maskinerna gjorde att den gränsen i praktiken försvann. En annan följd av maskinernas intåg var att arbetarnas skicklighet inte längre spelade så stor roll längre. Det tog lång tid, ibland flera år, att bli en skicklig hantverkare. Vissa maskiner kunde man lära sig sköta på någon timme. Nu var det fabriksarbetaren som hade överblick och organiserade arbetet, inte hantverkaren. Samma utveckling som började i Storbritanninen skulle ske i land efter land. I Sverige började den på 1850-talet - hundra år senare än i Storbritannien. Före den industriella revolutionen var järn dyrbart och inte så vanligt. När industrialiseringen kommit igång behövdes mer och mer järn, till verktyg, redskap och maskiner. För att smälta järnmalmen från gruvorna måste smältugnen komma upp i 1000 graders värme. Det gick åt enorma mängder träkol för att elda i ugnarna, så snart hade nästan all skog i England huggits ner. Men i slutet av 1700-talet uppfanns en metod att smälta malmen i stenkolseldade ugnar istället och stenkol fanns det gott om i England. Så nu kunde man tillverka järn utan att det blev för dyrt, Man kan nästan säga att det nya samhället byggdes av järn. Ångmaskinen Maskiner i kvarnar, gruvor och i fabriker drevs från början med kraft från stora vattenhjul. Fabriker kunde alltså bara byggas i närheten av vattendrag. För mer information om uppfinningar, klicka här. Husqvarnafabriken ligger alldeles vid Huskvarnaån. 5

7 Pengar och politik Lösningen på fabrikernas behov av vattenkraft kom när James Watt i slutet av 1700-talet tillverkade en bra ångmaskin. När maskinerna drevs av ångkraft behövdes inga vattenfall och man kunde lägga fabrikerna där det bäst passade. På några år växte byar till fabriksstäder med massor av bolmande skorstenar. Ångdrivna tåg I industrisamhället tillverkades allt tyg på ett ställe i en fabriksstad. Järnverken låg på en annan plats och kolgruvorna på en tredje. När tillverkningen spreds ut på det sättet ökade behovet av transporter. Fabrikerna inåt land behövde varje dag tonvis av bomull som kom med båt till hamnstäderna från andra länder, bl.a. Indien. Likaså behövdes kol och järn och alla tusentals arbetare var tvugna att ha mat. Allt detta kunde givetvis inte transporteras med häst och vagn. Lyckligtvis fanns det gott om kanaler i England, och de var viktiga för att den industriella revolutionen skulle komma igång. Men kanalerna räckte snart inte till. Det behövdes nya lösningar. I början av 1800-talet experimenterade man med att byta ut hästar mot ångmaskiner. Så uppfanns lokomotivet och järnvägen växte snart som spindelnät över landet. Först i England och sedan ut över Europa. Varifrån kom pengarna som behövdes för att bekosta fabriksbyggen, uppfinningar, järnvägar och nya gruvor? Jo, som vi tidigare nämnt kom en stor del av dessa pengar från handeln med andra länder. Se triangelhandeln. Storgodsägare och handelsmän hade samlat på sig stora rikedomar under 1700-talet. Storgodsägare var rika jordägare som satsat på att köpa upp jordbruksmark och skaffa nya jordbruksmaskiner. Många handelsmän hade blivit rika på handeln med Afrika och Amerika. Engelska handelsskepp seglade runt jorden, lastade med bomull, vapen, slavar, socker och mycket annat. Godsägarna och handelsmännen var affärsmän som tänkte att pengar ska användas till att tjäna ännu mer pengar. Bland dem var det lätt att hitta folk som vågade satsa när det till exempel skulle byggas nya fabriker. De var den nya tidens män, de som såg till att England fick lagar och regler som var bra för industrin. 6

8 Arbetarna organiserar sig Tiotusentals människor hade blivit av med sin jord. De kunde inte längre försörja sig på landsbygden utan strömmade till städerna för att försöka hitta arbete. Många på landet hade haft det eländigt redan före den industriella revolutionen. De fick det ännu sämre under den industriella revolutionens första femtio år. Arbetarna kunde i allmänhet inte läsa eller skriva. De hade ingen rösträtt och pressades av hunger och hårt arbete. Deras möjlighet attt protestera och kräva sin del av de ökande rikedomarna var små. Fackföreningar växer fram Så småningom blev förhållandena så usla för arbetarna att kyrkan och delar av pressen började ställa sig på arbetarnas sida. Arbetare bildade hemliga sällskap och möttes på nätterna. På så sätt började fackföreningar att växa fram. Fackföreningar var olagliga och de som bildade en kunde hamna i fängelse. Efter 1840 började fabriksägare och politiker långsamt att förstå att arbetarna blivit en kraft att räkna med. Fackföreningar blev lagliga. Många fick arbete i fabrikerna. Där var det ett högt tempo jämt. Dag efter dag, vecka efter vecka pressades arbetarna. Fabriksarbetet var ofta en mardröm. Jobbet var enformigt, maskinerna var lätta att skada sig på, man jobbade sex dagar i veckan från tidig morgon till sen kväll. I fabrikerna tvingades också många barn att arbeta. Arbetsgivaren hade gott om folk att välja på. Många var ju desperata efter att få ett jobb. Det gjorde att den som krävde högre lön fick sparken. Det fanns ju alltid någon arbetslös som var villig att ta jobbet. 7

9 De politiska ideologierna Socialism - arbetarnas idologi I över tusen år styrdes Europa av en lite klick adelsmän, kungar och präster i samhällets topp. Detta tyckte många inom medelklassen var fel. Bland medelklassmänniskorna fanns välutbildade människor med mycket pengar. Bland dessa började en ny ideologi att växa fram mot slutet av 1700-talet. Det var liberalismen. Liberalernas frihet verkade mest vara till för de rika. Bland arbetarna speds istället en annan ideologi, socialismen. Liberalismen Liber betyder fri. Liberalerna menade att människor måste få så mycket frihet som möjigt. Då skulle hela samhället bli bättre. I det gamla samhället var det förbjudet att kritisera kyrkan och kungamakten. Men yttrandefrihet var viktigt för liberalerna. Alla måste få säga och skriva vad de tyckte. Ju fler förslag som kom fram om hur samhället kunde förbättras desto bättre. Liberalerna ville ha valda makthavare istället för kungar som fötts till tronen. Men betydde det att liberalerna ville att alla skulle få vara med och rösta? Nej! De första liberalerna ansåg att endast män som tjänade pengar skulle få rösta. Varför? Hur skulle det se ut om fattiga arbetare som knappt kan läsa eller skriva skulle få välja? Nej, det är givetvis vi, som är välutbildade och förnuftiga som ska rösta om hur landet ska styras.. Socialism kommer från ordet socius som betyder kamrat. Socialisterna ville ha ett samhälle som byggde på samarbete. I stället för att var och en tävlar om att äga så mycket som möjligt borde alla äga allting tillsammans. Men hur skulle man få de rika att gå med på något sådant? Karl Marx var en tysk forskare som bodde i London. Han studerade historia och ekonomi och kom fram till att det i årtusenden varit på samma sätt. De allra flesta är fattiga. De arbetar och sliter åt en liten överklass som lever i lyx. Marx såg att det var likadant under hans tid. Fabriksägarna levde på fabriksarbetarnas slit. Därför sa Marx att arbetarna måste göra revolution och ta makten från fabriksägarna. Marx drömde om ett klasslöst samhälle (kommunistiskt) som skulle komma efter revolutionen. Där skulle allt ägas gemensamt. Där skulle det inte längre finnas rika eller fattiga. Marx idéer spreds över hela Europa och socialistiska partier bildades i många länder. 8

10 Konservatism - de gamla makthavarnas ideologi Ideologierna blir snällare Konservativ kommer av samma ord som konservera, bevara. De konservativa vill bevara det gamla samhället. Industrisamhället blev verkligen den tävling som liberalerna velat. Men efter hand insåg många att tävlingen faktiskt inte var rättvis. Barn som inte fick äta sig mätta och gå i skolan hade till exempel inte samma chanser som de rikas barn. De konservativa menade att alla människor är beroende av varandra. De såg samhället som en familj där ju föräldrarna bestämmer. Men föräldrarna måste också se till att barnen har det bra. På samma sätt ska de rika och mäktiga bestämma i samhället och ha ansvar för de fattiga. Barnen i familjen ska veta att föräldrarna tar hand om dem. Men barnen kan inte vara med och bestämma. Därför ville de konservativa inte ge de fattiga rösträtt.. Därför började allt fler liberaler tala för att staten skulle styra tävlingen mer. Liberalerna ville ha lagar som hindrade företagsägarna från att utnyttja sina arbetare allt för hårt. Lönerna måste höjas och staten borde hjälpa de fattigaste. Det skulle hela samhället tjäna på. Denna nyare och lite snällare variant av liberalismen kallas för socialliberalism. Även många socialister blev försiktigare. Mot slutet av 1800talet blev allt fler av dem socialdemokrater. De tyckte att man borde kämpa för allmän rösträtt istället för att göra revolution. Arbetarna var ju många. Om de fick rösträtt skulle de vinna valen. Då kunde man förändra samhället genom demokrati istället för genom att göra revolution. Socialdemokraterna vill ha reformation istället för revolution, d.v.s. förändra stegvis utan våld. 9

11 Imperialism I århundraden hade européer seglat till Afrika och Asien. De höll sig kring kusterna och var nöjda så länge de kunde fylla sina skepp med dyrbarheter att ta hem: guld, elfenben, slavar och mycket annat. En annan viktig upptäckt var malariamedicin. Tidigare hade nämligen malarian slagit ut de flesta vita som försökt stanna i tropikerna. En tredje viktig uppfinning var ångfartyget. Med fartygens hjälp kunde européerna snabbt transportera soldater och vapen dit de behövdes. Men mot slutet av 1800-talet började européerna vilja ha mer än så. Nu skulle hela länder erövras. De stora europeiska staterna ville bygga upp egna imperier. Detta avsnitt i historien kallas för imperialismen. England, Tyskland, Frankrike och några länder till ville växa genom att ta land i Afrika och Asien. Länderna som erövrades kallades för kolonier. Därifrån kunde man få billiga råvaror som gummi och bomull till fabrikerna hemma i Europa. Människorna i kolonierna fick i sin tur bara köpa varor från erövrarlandet. Att ta så mycket land som möjligt blev till en tävling mellan de stora länderna i Europa. Nya uppfinningar gjorde det också lättare att erövra länder på andra sidan jordklotet. Kulsprutan som sköt hundratals skott i minuten var en viktig nyhet. Med den kunde ett fåtal erövrare meja ned hundratals dåligt beväpnade försvarare. 10

12 Skadorna lever kvar Än idag lider stora delar av Afrika av slavhandelns följder. Vi kan inte mäta de skador som slavhandeln tillfogade Afrika. Att den i stora delar av kontinenten skapade tillbakagång och förfall är helt klart. Vissa historiker räknar med att befolkningen i Afrika minskade med 20 miljoner, enbart på grund av slavhandeln. Både betydligt lägre och högre siffror nämns av andra forskare. Vi kommer aldrig att få veta hur många som dödades under slavjakten i Afrikas inre. Vi kommer heller inte att få veta hur många som dog under marscherna ut till kusten eller hur många som kastades i haven från slavskeppen. Lyssna på radioprogrammet Vetenskapens Historia : På jakt efter slavarna Klicka här. Den vita mannens börda På den här tiden, i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, ansåg många européer att människor med olika hudfärg tillhörde olika raser. Man sa att det pågick en kamp mellan raserna. Nu gällde det för de vita att visa att de var starkast. Att svagare raser utrotades ansågs då bara naturligt. Många vita var säkra på att de själva tillhörde en finare ras som hade rätt att styra över andra. Européerna talade också om Den vita mannens börda,den tunga uppgiften att civilisera vildarna. Det var minsann inget lätt uppdrag att ta sig fram genom djungler och stekheta öknar för att sprida kristendomen, lära vildarna att skilja mellan rätt och fel, ge dem mediciner och skydda dem mot lömska arabiska slavhandlare och krigiska stammar. Man sa att de infödda behövde hjälp med att bygga upp moderna samhällen. Självklart tyckte européerna att målet för de svarta var att bli som de vita. 11

13 Vetenskaplig rasism Den mest kända vetenskapsmannen från 1800-talet är Charles Darwin. Hans forskning handlade om hur de olika djurarterna uppkommit. Darwin kom fram till att alla djurarter, inklusive människan, härstammar från några få arter som utvecklats i havet för miljontals år sedan. Ända sedan dess hade det handlat om att anpassa sig för att klara sig och kunna tävla om mat med andra. Det var bara de som var bäst på det som överlevde. Darwins upptäckt kallas utvecklingslära. Nationalism Vi har alla en känsla för vårt land, vår nation. Den känslan kallas för nationalkänsla, eller nationalism. Vad är det då som förenar människor till ett folk? Man brukar säga att modersmålet är viktigast men även att religion, seder och bruk är viktiga. Under franska revolutionen blev stora grupper i Frankrike medvetna om att de var fransmän och var stolta över det. De kände sig som medborgare i Frankrike, inte som undersåtar till kungen. Många liberala politiker tyckte att utvecklingsläran stämde väl överens med deras idéer om hur samhället borde vara. Liberalerna ville ju att samhället skulle vara som en tävling där de bästa och dugligaste fick vinna. Fast Darwins forskning handlade om djurarter, inte om hur samhället borde se ut. De som tror att det är naturens vilja att starka människor ska slå ut de svaga kallas för socialdarwinister. Socialdarwinismen användes till exempel av vita som ville försvara varför de behandlade svarta som mindre värda. Även Adolf Hitler trodde på socialdarwinismen. När Napoleon i början av 1800-talet erövrade stora delar av Europa så väcktes nationalkänslan i många områden som Frankrike intog. Tysktalande började känna sig som tyskar och ville inte styras av fransmännen. Också i Spanien gjorde man uppror mot den franska ockupationsmakten. 12

14 Wienkongressen När Napoleon besegrats i början av 1800-talet låg hans välde i ruiner. Men hans erövringar hade skakat om Europa. För att återställa den gamla ordningen i Europa samlades många diplomater till en kongress år Man ville ha tillbaka det gamla samhället där kungar och adel bestämde. Folket skulle lyda, inte göra revolution. Nationalismen sprider sig Även i östra Europa spred sig nationalismen. Många folkgrupper i habsburgska och osmanska väldena hade inte något eget land, exempelvis tjecker och olika slaviska folk på Balkan, som ex. serber. Bland dessa grupper användes nationalismen för att stärka kraven på en egen stat. Nationalismen växer De mäktiga deltagarna i Wienkongressen var de länder som besegrat Napoleon: Preussen, Österrike, Ryssland och Storbritannien. Frankrike var också med men fick inte så mycket inflytande. Från början var det meningen att gränserna i Europa skulle bli som de var före Napoleonkrigen. Men så blev det inte, eftersom de mäktigaste länderna såg till att skydda sina intressen. Resultatet av Wienkongressen blev förvisso en slags balans mellan Europas stora stater men också att Europa nu hade ett antal stormakter som på olika sätt kom att kämpa om utrymmet i Europa och utöver världen. Nationalismen växte sig stark i Europa på 1800-talet. Det spelade en stor roll att läskunnigheten ökade, i takt med att allt fler skolor byggdes. Det var först unga människor med god utbildning som blev nationalister. Senare spreds nationalkänslan till alla samhällsklasser. Nationalismen kunde användas på två sätt. Den kunde skapa en gemenskap för alla som hörde till en viss grupp. Folk utan eget land fann styrka i det faktum att många kämpade för samma sak. Men nationalismen kunde också vara uteslutande. Då användes den för att skilja ut och utestänga människor som inte hörde till den egna gruppen. I värsta fall drabbades de utestängda av svåra förföljelser. 13

15 Preussen - en ny stormakt i Europa I mitten av 1800-talet var tyskarna uppdelade i 38 stater. De 38 staterna ingick tillsammans med Österrike i Tyska förbundet som leddes av Österrikes kejsare. Nu satte Bismarck igång med att bygga upp det nya Tyskland och det skulle ske med järn och blod. Järnet symboliserar industrialiseringen och blodet det offer man var tvungen att göra i kriget. En del av de tyska staterna hade bara några hundratusen invånare. Mellan staterna fanns det gränser som skulle passeras och tullar som skulle betalas. Allt detta krångel hindrade en industriell utveckling. Om hela området blev ett rike skulle gränser och tullar försvinna, vilket skulle gynna handel och industri. Också nationalismen som spred sig över Europa fick många att börja tänka att de tyska småstaterna borde bilda en stor stat. En av de mäktigaste tyska staterna var Preussen. I slutet av 1800-talet fick Preussen en skicklig och hänsynslös ledare vid namn Otto von Bismarck. Han ville ena de tyska småstaterna men det skulle ske under Preussens ledning. Bismarck insåg att ett krig var ett bra sätt att ena Tyskland pågick det fransk-tyska kriget och alla tyskar slöt upp bakom Bismarcks och Preussens kamp mot fienden i väst. Europas länder år Tyskland, Österike-Ungen, Frankrike, Spanien. Italien och Storbritannien är Europas mäktiga länder. År 1871 kom slutligen Bismarcks stora triumf då Preussens kung kröntes till kejsare i det Tyska riket. Tyskland var nu enat i en stor och mäktig stat. Detta kom att rubba maktbalansen i Europa som man skapat efter Wienkongressen. 14

16 Kejsare Wilhelm II År 1888 fick Tyskland en ny kejsare, Wilhelm II. Det dröjde inte länge förrän han kom på kollisionskurs med Otto von Bismarck. Medan Bismarck hade ogillat all form av kolonisering så ansåg Wilhelm II att Tyskland hade lika stor rätt till kolonier som alla andra europeiska länder. Snart hade Wilhelm II avskedat Bismarck och i Storbritannien, Frankrike och Ryssland väcktes irritationen p.g.a. Tysklands jakt på kolonier. Wilhelm II blev snart känd för sina klumpiga uttalanden, sitt skytsamma och överlägsna sätt och inte minst för sina många uniformer. Han förespåkade också en aggresivare utrikespolitik och att Tyskland skulle rusta upp. Fransk karikatyr av Wilhelm II från Han försöker svälja världen men finner den för hård att knäcka. Kejsar Wilhelm II ( ) 15

17 Europa början av 1900-talet Ändrad balans i Europa Det fanns mycket som talade för fred i början av 1900-talet. De flesta människor i Västeuropa bodde bättre, klädde sig bättre och åt bättre än deras föräldrar hade gjort. Järnvägar, post och telegrafen hade knutit samman länderna. Tyskland växte sig allt starkare. Mellan åren 1870 och 1914 ökade befolkningen från 33 miljoner till 65 miljoner medan rivalen Frankrike låg kvar på 40 miljoner. Men under ytan pågick en maktkamp mellan Europas starka stater. Mellan 1871 och 1914 hade alla Europas stormakter byggt upp imperier med kolonier i andra världsdelar. Men i Europa var stormakterna försiktigare. Ingen var stark nog att ensam besegra de andra. Tysklands industriproduktion ökade och år 1900 var landets stålproduktion näst störst i världen efter USA:s. Tyskland byggde upp en imponerande armé som var dubbelt så stor som Frankrikes och tolv gånger större än Storbritanniens. Storbritannien som var starkast brydde sig mest om sina kolonier och ville helst inte blanda sig i europeisk politik. Tyskland ville främst bara behålla de gränser som landet hade fått Det enade Tyskland var en stormakt som sträckte sig från Frankrike till Ryssland. Fransmännen kunde dock inte glömma det förödmjukande nederlaget i kriget mot Tyskland Då hade Frankrike förlorat två av sina rikaste landskap till Tyskland, Alsace och Lorraine. De hade också förlorat rollen som Europas ledande nation. Stormakter bildade allianser med varandra för att försvara sina egna intressen. Det hände att länder bytte allianser men de gamla fienderna Tyskland och Frankrike var aldrig tillsammans i en allians. Många tyskar ansåg att Tyskland hade ett alldeles för litet landområde. Visserligen hade landet kolonier men de var inte många och inte särskilt stora. Hos tyskarna växte känslan att landets framsteg måste återspeglas i att Tyskland fick fler kolonier. 16

18 Schlieffenplanen Tysklands växande makt ändrade balansen i Europa. Den tyska stålindustrin var själva hjärtat i den tyska ekonomin men i början av 1900-talet var det tomt i de tyska järngruvorna. Ententen ökade också Tysklands känsla av att vara instängt i Europa. I öster låg Ryssland och i väster Frankrike. Men det fanns en plan för hur Tyskland skulle kunna undvika att slåss på två fronter samtidigt. I östra Frankrike fanns några av de rikaste järngruvorna i Europa, men Frankrike hade inga planera på att sälja järnmalm till Tyskland. Tyskland var redan tillräckligt starkt, menade man. Planen hade utarbetats av Alfred von Schlieffen och kom därför att kallas för schlieffenplanen. Planen gick ut på följande. Om Tyskland kom i krig med ententen så gällde det att så snabbt som möjligt besegra Frankrike eftersom det skulle ta lång tid för Ryssland att mobilisera sina stora arméer. Planen var att Tyskland skulle gå genom det neutrala Belgien. När Frankrike sedan var besegrat skulle man kunna använda hela den tyska styrkan mot Ryssland. Flera andra stater var rädda för att Tyskland skulle växa sig alltför starkt. Wienkongressen hade ju 1815 skapat en balans mellan Europas stormakter. Den balansen hade förhindrat stora krig i Europa under nästan hundra år. Om Tyskland blev alltför starkt hotades den balansen och Europas länder kunde återigen hotas att hamna i krig som man gjort under och 1700-talen. Allianser och krigsplanering År 1914 var Europas stormakter organiserade i två allianser. Storbritannien, Frankrike och Ryssland var med i den så kallade ententen. Tyskland, Österrike-Ungern och Italien ingick i trippelalliansen. Tyskland var alliansens starka ste medlem. 17

19 En utveckling mot krig Spänningen mellan stormakterna växte alltså i Europa. Men det var på Balkan, i sydöstra Europa som allt skulle börja. Området tillhörde nämligen Österrike-Ungern. Serberna å andra sidan drömde om att skapa ett stort land där alla slaver kunde bo. Slaver är en folkgrupp som idag finns på Balkan men famför allt i Ryssland. Ryssland ville därför beskydda serberna. Skotten i Sarajevo - början på kriget På sommaren 1914 kom Österrike-Ungerns tronföljare Franz Ferdinand på besök till Bosniens huvudstad Sarajevo. Många slaviska nationalister i Bosnien stödde Serbien som nyligen blivit självständigt. Nationalisterna ville hellre förena sig med Serbien än att tillhöra ÖsterrikeUngern. I sydöstra Europa hade det Osmanska (Ottoman empire) steg för steg tvingats tillbaka söderut under 1800-talets slut. I de områden som det Osmanska riket tvingades ge upp hade en rad nya stater bildats, bl.a. Rumänien, Serbien, Grekland och Bulgarien. Många folkgrupper inom såväl Ryssland som Österrike-Ungern hade också börjat hoppas att de skulle få sina egna stater. Det hotade att spränga Ryssland och Österrike-Ungern innefrån. Plötsligt sprang en man fram mot den öppna bil som kronprinsen och hans hustru färdades i och avlossade en pistol. Mördaren hette Gavrilo Princip och morden hade planlagts av nationalister i Serbien. Målet var att slaverna skulle få bilda en egen stat. Både Österrike-Ungern och Ryssland försökte därför öka sitt inflytande på Balkan. Österrike-Ungern var rädda att Serbien skulle hjälpa den slaviska befolkningen i Bosnien att bli självständiga. 18

20 Hårda krav från Österrike-Ungern Västfronten Efter mordet ville Österrike-Ungern sätta stopp för nationalisterna. Serbien fick en lista med hårda krav som måste uppfyllas inom 48 timmar. Serbien ville visserligen undvika krig men kunde inte uppfylla alla krav på listan. Österrike-Ungern svarade med att förklara krig mot Serbien. De flesta trodde att kriget skulle vara över på några veckor. Men de noggrant uppgjorda krigsplanerna slog fel. Tyskarna tågade in i Frankrike och kom så nära Paris att de kunde se Eiffeltornet vid horisonten. Men vid floden Marne lyckades fransmän och britter stoppa tyskarnas framfart. Denna händelse har kallats Undret vid Marne. Nu startade krigets maskineri. De stater som ingått olika allianser innan kriget tvingades nu hjälpa sina allierade. Händelserna som nu ägde rum skedde alla inom loppet av en vecka och har därför kallats för den svarta veckan. 28 juli: Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien. Ryssland mobiliserar sin armé. 29 juli: Tyskland blir oroliga att de ska bli tvugna att starta Schlieffenplanen. Ber Ryssland att avsluta sin mobilisering. Ryssland vägrar. 1 augusti: Tyskland svarar med att förklara krig mot Ryssland. Frankrike börjar mobilisera. Nu gick kriget in i ett mer stillastående skeende på Västfronten. Ingen av de stridande kunde nu få övertaget varpå de båda fienderna började gräva ner sig i långa diken som sträckte sig från Engelska kanalen ner till Schweiz. Fem miljoner soldater befolkade dessa skyttegravar i fyra år. Båda sidor försökte bryta igenom fienden linjer utan att lyckas. Mellan skyttegravarna låg en öde, sönderskjuten landremsa som kallades ingenmansland. 3 augusti: Tyskland sätter schlieffenplanen i verket och förklarar krig mot Frankrike. De första tyska soldaterna tågar in i Belgien. 4 augusti: Eftersom Belgien anfalls förklarar England krig mot Tyskland. Europas stormakter var i krig. Det var ett krig som de egentligen inte ville ha. Ingen visste heller vad de ville uppnå med kriget. Gnistan i Sarajevo hade startat en världsbrand. 19

21 På Östfronten En engelsman kom som 18-åring till västfronten. När han 80-år gammal berättade om sina upplevelser levde dödens landskap i hans minne: På östfronten, i det krig som Tyskland utkämpade österut, trängde ryska arméer först in över tyska gränser. Men anfallet stoppades och vände i ett ryskt nederlag....vi kom till en linje som tyskarna strax innan hade övergivit. Morgonen därpå, efter att ha fått i mig en hel del sprit, var jag för första gången med om att hoppa över skyttegravskanten och gå till anfall. Alla möjliga har skrivit om det, men ingen kan beskriva det. Inte som det var. De dödas sträckta ben och armar. Hästarnas uppfläkta magar som ångade och luktade. Och de döda kompisarnas ansikten vända mot dig nere i smutsen. Smuts. Gyttja. Män som inför dina ögon förvandlades till gyttja och smörja bröt en revolution ut i Ryssland. Folket i Ryssland hade fått nog av allt dödande och ville att Ryssland skulle dra sig ur kriget. Kungen (tsaren) störtades och tyskarna utnyttjade Rysslands förvirring. De nya ryska ledarna ville ha ett snabbt slut på kriget och slöt 1918 fred med Tyskland i Brest-Litovsk. Ryssland förlorade mycket land i fredsavtalet. Ubåtskriget När kriget till land körde fast i ett skyttegravskrig försökte både Storbritannien och Tyskland tvinga fram ett avgörande till havs. Britterna stoppade alla fartyg på väg till Tyskland, inte bara sådana som förde med sig krigsmateriel. Också neutrala fartyg på väg till neutrala länder så som Sverige togs i beslag, eftersom lasterna senare skulle kunna exporteras till Tyskland. Tyskarna å andra sidan försökte sänka alla skepp som de trodde var på väg till Storbritannien. Det kriget har kallats för det totala ubåtskriget (oinskränkta ubåtskriget). Detta var också en anledning till att USA till slut gick med i kriget 1917 på Storbritanniens och Frankrikes sida. Många amerikanska fartyg sänktes nämligen av tyska ubåtar. Det kanske mest kända fartyget hette Lusitania. 20

22 Slutet på kriget En annan orsak till att USA gick med i kriget, som troligen var viktigare, var att USA hade givit britter och fransmän stora lån. Om Tyskland segrade var risken stor att pengarna aldrig skulle betalas tillbaka. Men USA gick med högst motvilligt i kriget. Det fanns en stark känsla bland amerikanerna att detta var en europeisk affär som USA skulle hålla sig utanför. President Woodrow Wilson var noga med att påpeka att USA inte var medlem i ententen utan bara hjälpte dem. Krig jorden runt 1918 gjorde tyskarna en sista ansträngning på västfronten. Men återigen kuunde de inte tvinga fram något avgörande. Överbefälhavaren insåg detta och bad regeringen i Berlin om att be om vapenstillestånd. Tysklands krafter var uttömda. Den 11 november 1918 blåstes eld upphör. På sina håll gick soldater ut i ingemansland och skakade hand med fienden, bytte souvenirer och bjöd på cigaretter. Över hela Europa var man nu dödstrött på krig. Omkring nio miljoner soldater hade stupat. Över 20 miljoner hade sårats och många av dem var skadade för livet. Det var i Europa som kriget började och där fick det sina största verkningar. Men kriget blev ett världskrig. Tyska ubåtar jagade över hela Atlanten och tyska krigsfartyg bombarderade den indiska hamnstaden Madras. Japan och Kina gick in i kriget mot Tyskland och tiotusentals soldater från kolonierna kämpade i kriget. Miljoner döda Tusentals gravstenar på europeiska krigskyrkogårdar har arabisk text. Under dem vilar unga nordafrikaner från franska kolonier. Från Indien kom tiotusentals soldater som slogs på britternas sida. Sången och jublet från krigsutbrottet hade för länge sedan tystnat. Ofta var det enbart hotet om avrättning som hindrade soldaterna från att kasta sina vapen och lämna fronten. År 1918 hade striderna i Europa böljat fram och tillbaka på västfronten i fyra år. Antalet stupade var enormt dödades ungefär man vid slaget vid Verdun. Vid floden Somme stupade omkring 1,1 miljoner unga män. Tidningarna slutade skriva om antalet dödade i de egna arméerna. De döa var så många att de styrande inte vågade avslöja det. Varje liten by hade sina unga döda. 21

23 Ett förändrat Europa Versaillesfördraget Det tog många år innan segrarna i första världskriget kunde komma överens om hur Europas nya karta skulle se ut. Tre härskare hade störtats; Tysklands, Österrike-Ungerns och Turkiets. Rysslands tsar hade mördats av kommunistiska revolutionärer. Det slutgiltiga fredsfördraget med Tyskland skrevs under utanför Paris, i Versailles, Men det hade en stor svaghet. USA vägrade underteckna det. Det innebar i praktiken att det var upp till Frankrike och Storbritannien att se till att Tyskland följde fredsfördraget. Segrarna var oeniga om vad som nu skulle hända. För Frankrike stod saken klar, Tyskland var ensamt orsaken till kriget och all förstörelse som följt. Fransmännen ville göra allt vad de kunde för att försäkra sig om att tyskarna inte kunde börja ett nytt krig mot Frankrike. I fredsvillkoren stod det bland annat att Tyskland skulle betala ett stort krigsskadestånd. Dessutom var Tyskland tvungna att erkänna sig ensamt skyldiga till kriget. Detta väckte en vrede hos alla nationalistiska och patriotiska tyskar. Hos tyskarna växte känslan av att de hade förråts av sina politiker, att de hade fått en dolkstöt i ryggen. Tyskarna såg naturligtvis helt annorlunda på det. De flesta ansåg att de tyska arméerna inte hade besegrats utan bara dragit sig tillbaka med ära. Freden blev en kompromiss som bäddade för nya konflikter längre fram. Segermakterna möts i Versailles efter kriget och tecknar villkoren för Tyskland. 22

24 En ny Europakarta Första världskriget förändrade Europas karta. Habsburgerväldet försvann efter sex hundra år. I dess ställe kom en rad nya stater. Två nya stater uppstod, Tjeckoslovakein och Jugoslavien. Estland, Lettland, Litauen och Finland blev självständiga. Nationernas Förbund (NF) Efter kriget bildades år 1920 Nationernas Förbund. Det var en internationell fredsorganisation som skulle försöka skapa den världsfred som stormakterna inte kunnat upprätthålla. Vad gällde Tysklands kolonier så skulle dessa förvaltas av segermakterna men under överseende av Nationernas Förbund. Nationernas Förbund kom dock att bli ett misslyckande från första stund. Trots att det var USA:s president Woodrow Wilson som tagit initiativet till organisationen så gick inte USA med som medlem när den väl bildades. Detta gjorde att NF i praktiken inte hade så mycket att säga till om. Ryssland och Tyskland förlorade stora landområden. Det Osmanska rikets, styrt från Turkiet, hade försvunnit. I Ryssland var tsarväldet borta och där styrde nu istället en kommunistisk regim under ledning av Lenin. Frankrike fick tillbaka allt land fram till floden Rhen. Den största förändringen skedde dock i östra Europa. Polen återuppstod som självständig nation. Det hade då gått över hundra år sedan landet styckades av Preussen, Ryssland och Österrike-Ungern. Men trots detta kan man ändå säga att organisationen var något viktigt i historien. Det var den första organisationen som skulle garantera folkens nationella oberoende och som ville samla alla världens stater i gemensamt arbete för framtiden. 23

25 Frågor till texten 1. Varför gav sig européerna ut på upptäcktsfärder? 2. Hur skulle du beskriva renässansen med en mening? 3. Vad berodde européernas överlägsenhet på? 4. Vad innebär begreppet kolonialism? 5. Beskriv så noga du kan vad triangelhandeln var för något. 6. Vad kom triangelhandeln att betyda för Europa? 7. Vad har Europas industrialisering att göra med slavhandeln mellan Afrika och Amerika? 8. Beskriv kort hur den industriella revolutionen började? 9. Förklara vad som menas med hemindustrin? 10. Vilka nackdelar fanns det med hemindustrin? 11. Ge exempel på några nya uppfinningar som kom med industrialiseringen. 12. Nämn några konsekvenser som den industriella revolutionen fick för människan. 13. I vilket land och ungefär när började den industriella revolutionen? 14. Varför högg engelsmännen ner alla sina skogar? 15. Vad menas när man sa att det nya samhället skulle byggas av järn.? 16. Varför byggdes många av de nya fabrikerna vid vattendrag? 17. Vem var James Watt och på vilket sätt kom hans uppfinning att förändra industrin? 18. Varför blev många bönder arbetslösa när industrialiseringen började? 19. Hur kan man beskriva situationen för arbetarna i fabrikerna? 20. Vad gjorde arbetarna för att förbättra sin situation? 21. Vad är en ideologi? 22. Hur skulle du beskriva liberalismen med en mening? 23. Beskriv socialismen med en mening. 24. Beskriv konservatismen med en mening. 25. Vad är marxismen? 26. Ge exempel på hur ideologierna har förändrats över tid. 27. Vad menas med imperialism? 28. Vilka anledningar finns det till att länder i Europa ville skaffa kolonier? 29. Var fanns de flesta kolonierna? 30. Ge exempel på några uppfinningar som gjorde koloniseringen möjlig för européerna. 31. Vad menas med den vita mannens börda? 32. På vilket sätt kom vetenskapsmannen Charles Darwins idéer att användas på ett rasistiskt sätt? 33. Vad är nationalism för något? 34. I vilket land kan man säga att nationalismen började? 35. Vad var syfte med Wienkongressen? 36. Ge två exempel på hur nationalismen kunde användas. 37. Vad var Preussen för något? 38. Varför ville Otto von Bismarck ena de tyska staterna? 39. Vad menade Bismarck med att det nya Tyskland skulle byggas med blod och järn? 40. Vem var Kejsare Wilhelm? 41. Vilka var de två stora allianserna i Europa innan kriget? 42. Vilka betydelser fick dessa alliansbildningarna för första världskrigets utbrott? 43. Vad var Schlieffenplanen? 24

26 Frågor till texten 44. Beskriv några viktiga händelser på Balkan innan själva krigsutbrottet. 45. Varför sköt Gavrilo Princip tronföljaren Franz Ferdinand? 46. Skriv ner händelserna som skedde i den så kallade Svarta veckan. Gör det gärna i punktform. 47. Vad var undret vid Marne? 48. Hur skulle du beskriva kriget på Västfronten? 49. Skriv tre adjektiv som du tycker beskriver livet för soldaterna på Västfronten. 50. Varför gjorde ryssarna revolution 1917? 51. Vad menas med det total ubåtskriget? 52. Varför gick USA med i kriget och när skedde detta? 53. På vilket sätt kan man säga att det var ett världskrig? 54. Mellan vilka år varade det första världskriget? 55. Ge exempel på några nya vapen som användes i kriget? 56. På vilket sätt kan man säga att det första världskriget ledde fram till det andra? 57. Nämn minst tre konsekvenser som kriget fick. 25

27 Viktiga ord, namn och begrepp att kunna Renässansen Yttrandefrihet Samhällsklasser Undret vid Marne Kolonialism Karl Marx Preussen Västfronten Triangelhandeln Klass Otto von Bismarck Skyttegravskrig Investering Revolution Fransk-tyska kriget Ingemansland Den industriella revolutionen Kommunistiskt Järn och blod Tsar Hemindustri Socialdemokrater Kejsare Wilhelm Det totala ubåtskriget Flygande skytteln Imperialism Wienkongressen Somme Spinning Jenny Råvara Schlieffenplanen Verdun James Watt Den vita mannens börda Entanten Versaillesfördraget Fackföreningar Charles Darwin Trippelalliansen Patriotiska Ideologier Utvecklingslära Mobilisera En dolkstöt i ryggen Liberalismen Socialdarwinister Slaver Lenin Socialismen Nationalism Franz Ferdinand Nationernas Förbund Konservatismen Franska revolutionen Gavrilo Princip Woodrow Wilson Socialliberalismen Diplomater Svarta veckan 26

28 DEN RÖDA TRÅDEN Investeringar i fabriker och nya uppfinningar Renässans, upptäcktsresor Triangelhandeln Enorma rikedomar skapas i Europa Nationalism leder fram till Tysklands enande Jordbruket effektiviseras Den industriella revolutionen Fackföreningar och ideologier växer fram Fler uppfinningar Imperialismen och nationalism. Vetenskap. Allianser bildas i Europa Nationalism på Balkan Krig i Europa Fred i Europa. Tyskland försvagat och bittert. Ekonomisk kris i Europa. Rasism och Andra världskriget 27

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Ryssland. Broderfolk till serberna på Balkan. Ville ha tillgång till hamnar i Medelhavet.

Ryssland. Broderfolk till serberna på Balkan. Ville ha tillgång till hamnar i Medelhavet. Första världskriget Europa år 1900 Optimism och framtidstro. Mer eller mindre lång sammanhängande fred. Industriexplosion. Tekniken tog stora steg framåt. Titanic lysande exempel på hur det inte alltid

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland

Läs mer

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN Var? England När? Slutet av 1700-talet DET BEHÖVS KAPITAL! Var kommer kapitalet ifrån? Arbetare, för vem skall jobba i fabriken? Kapitalismen tar över Liberalismen växer INDUSTRIELLA

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna

Läs mer

Några orsaker till och konsekvenser av upptäcksresorna

Några orsaker till och konsekvenser av upptäcksresorna Några orsaker till och konsekvenser av upptäcksresorna Varför var det just européerna som genomförde upptäcktsresorna? Det är de europeiska upptäcktsresorna som blivit mest kända av eftervärlden. Men européerna

Läs mer

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

Rikedom - länder. Merkurius vt 19 Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3 Flik 7 Innehåll Europa tar form 7:1 Världskartan ritas 7:1 Tre stormakter 7:1 Den amerikanska revolutionen 7:2 Franska revolutionen 7:2 Den industriella revolutionen 7:3 Drömmen om ett Europa i fred 7:3

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Den industriella revolutionen Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Mänsklighetens historia utifrån en samhällsekonomisk uppdelning i olika tidsepoker. Industrisamhället Jordbrukssamhället

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget 1 Varför läser vi om första och andra världskriget? 1. För att förstå riskerna med att invånarna i ett land tappar tron på statens möjligheter att lösa landets konflikter. 2. Att allvarliga ekonomiska

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Sverige då och nu. Sveriges historia

Sverige då och nu. Sveriges historia Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Det första världskriget

Det första världskriget 1 Det första världskriget 1914-1918 Det första världskriget var både tragiskt och onödigt. Tragiskt eftersom det innebar att ca 10 miljoner människor dog och onödigt, eftersom det sattes igång genom en

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Basfakta första världskriget År: 1914-1918 Inblandade länder: Tyskland, Österrike Ungern, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien,

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 BAKOMLIGGANDE ORSAKER OMEDELBARA ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 BAKOMLIGGANDE ORSAKER OMEDELBARA ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten. FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Vad är Europeiska unionen (EU)?

Vad är Europeiska unionen (EU)? Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson

Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson Första världskriget ildspel: Mattias Larsson In Flanders fields In Flanders fields the poppies blow etween the crosses, row on row That mark our place; and in the sky The larks, still bravely singing,

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta

Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta Alliera Att sluta förbund med någon eller att samarbeta med någon mot till exempel en gemensam fiende. Ammunition Kulor, krut eller patroner som man laddar vapen med. Anfall Att rycka fram mot fienden,

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss,

Läs mer

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 Det första världskriget var en katastrof av stora mått. Dessutom en onödig katastrof, enligt många historiker. Knappt tio miljoner soldater och sex miljoner civila fick sätta

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen

Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen Läxa till fredag 27 mars Här är mycket text, men allt behövs till era SO- arbeten. Allra sist kommer några frågor som kan komma på läxförhöret. Det gör det nog lite lättare att plugga på texterna. 1800-

Läs mer

Nationalism och Imperialism

Nationalism och Imperialism Nationalism och Imperialism 1815 1914 Tiden efter Wienkongressen 1815 (som avslutade Napoleonkrigen) och fram till första världskriget 1914 kan ses som nationalismens och imperialismens tidsålder. Under

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Nordens kulturmöten. Bärnsten bildas av kåda från träd. Inuti den här bärn stenen finns en flera miljoner år gammal insekt.

Nordens kulturmöten. Bärnsten bildas av kåda från träd. Inuti den här bärn stenen finns en flera miljoner år gammal insekt. 22 Kapitlet är under bearbetning Nordens kulturmöten Människor i Norden har sedan mycket lång tid tillbaka haft kontakt med människor i andra delar av världen. I slut et av järnåldern ökade dessa kontakter.

Läs mer

Extramaterial till Historia 7-9

Extramaterial till Historia 7-9 Extramaterial till Historia 7-9 Världshandel, industrialisering och revolutioner s. 45-90 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Historia 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi. De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm www.lektion.se Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år 1789 och år 1799. Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer