Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen"

Transkript

1 Läxa till fredag 27 mars Här är mycket text, men allt behövs till era SO- arbeten. Allra sist kommer några frågor som kan komma på läxförhöret. Det gör det nog lite lättare att plugga på texterna talet del 3: Industrialism och kamp för demokrati Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Nuförtiden tillverkas det mesta som vi använder i fabriker. Så var det verkligen inte förr. Bönderna tillverkade det mesta själva (=självhushållning). Adeln, prästerna och borgarna köpte saker av hantverkare och köpmän. Handeln hade visserligen ökat hela tiden sedan medeltiden men det var mest i städerna som det märktes. Det hade vuxit fram allt fler städer och allt fler människor hade blivit stadsbor, men de allra flesta bodde fortfarande på landsbygden. Under och talet började en del köpmän att anställa fattiga kvinnor i enkla fabriker som inte hade särskilt mycket maskiner i början. Det var mest tyger och kläder som tillverkades i de här första fabrikerna. Men under talet började det användas mer och mer maskiner. Maskinerna gjorde att saker kunde tillverkas mycket snabbare och billigare, det behövdes ju inte läggas ner lika mycket tid på varje sak om man jämför med en vanlig verkstad där en hantverkare gjorde allt för hand. Billig masstillverkning i fabriker började ersätta hantverk i små verkstäder. Bönderna kunde köpa färdiga kläder istället för att tillverka dem själva. Industrialismen förändrade världen De fabriksägare som satsade på maskiner kunde göra stora vinster genom att sälja många saker billigt. Vinsterna kunde sedan satsas på fler och bättre maskiner. Uppfinnare och ingenjörer blev viktiga personer och det satsades mer pengar på att ta fram nya uppfinningar. Det hade uppfunnits mycket saker förr också men det brukade inte vara så många som brydde sig. Nu var det annorlunda. Det startade liksom en kapplöpning om nya uppfinningar och effektivare maskiner. Fler saker kunde tillverkas otroligt mycket billigare och snabbare än förr. Så fungerar det fortfarande. Kapplöpningen om att tjäna pengar genom att satsa på bättre maskiner har bara fortsatt. De företag som inte satsar på nyare teknik slås ut och får lägga ner. Det har blivit som ett system som utvecklas vidare nästan av sig självt. Det är tack vare industrialismen som vi har all vår teknik idag. Det är därför vanliga människor som du själv har saker som adel och kungar förr i tiden inte ens kunde föreställa sig. Industrialismen behövde järnvägar, banker och telegrafer Affärsmännen och fabriksägarna ville att det skulle gå snabbare att transportera sakerna som de vilja sälja. De ville förstås också att det skulle gå snabbt att köpa och få hem det material som man tillverkade sakerna av. Dessutom ville de kunna resa snabbare själva. Därför började man anlägga järnvägar. Bankerna behövdes för att sköta om pengarna som tjänades och som skulle satsas på nya fabriker. Telegraferna (föregångare till telefonerna) behövdes för att skicka snabba meddelanden. Industrialismen behövde politiker som bestämde saker som var bra för affärerna För att kunna bygga järnvägar och ordna annat som behövdes för affärerna så behövde man politiker som bestämde lagar och satsade på nya projekt. Många av affärsmännen och fabriksägarna var själva politiker. Men som vi har sagt tidigare så kunde de inte

2 påverka riksdagen i Sverige så mycket som de skulle vilja. Därför ville de ha en ny sorts riksdag där affärsmännen och fabriksägarna hade mer att säga till om. De ville ha det mer som i Storbritannien. Storbritannien var ju det land där industrialismen hade börjat. Industrialismen behövde naturtillgångar och råvaror För att tillverka varor, köra maskiner och bygga järnvägar så behövdes det energi och råvaror. Energi fick man i början främst av stenkol som fick brytas upp i stora gruvor. Stenkol är ett fossilt bränsle som inte är förnybart och som orsakar miljöförstöring. Det var nu som miljön började gå upp i rök. Råvaror behövde man också förstås, metaller, trä, bomull och mycket annat. Bomullen betydde särskilt mycket för Storbritannien. Vi ska strax berätta mer om Storbritannien, men först ska vi titta på en annan sak som industrialismen behövde. Industrialismen behövde fattiga människor som behövde jobb Den som startade en fabrik behövde förstås ha människor som kunde och ville arbeta där. Ville kanske är fel ord förresten var tvungna ska man nog säga istället. I början var fabrikerna helt livsfarliga och man fick arbeta timmar varje dag, sex dagar i veckan (på söndagar fick man inte arbeta). Ändå ville många jobba i dem. Många föräldrar lät till och med sina barn slita i fabrikerna. Men hur kunde man tvinga folk att gå med på det här? Jo, det handlade ju om fattiga människor som fick välja mellan fabriksarbete eller att svälta ihjäl. Så är det fortfarande i många länder. Vi i Sverige kan till exempel köpa billiga kläder och leksaker för att fattiga människor (även barn) i andra länder tvingas att välja mellan hårt fabriksarbete eller att svälta. Fattiga människor fanns det gott om i hela Europa nu när upplysningen gjort att vi hade bättre mediciner och mat som räckte åt alla. Fler barn överlevde och blev vuxna som fick fler barn som överlevde och så vidare. Befolkningarna ökade därför snabbt, men det fanns inte plats eller arbete på bondgårdarna åt alla. Det blev fler och fler fattiga som inte ägde någonting alls. De fick söka jobb i fabrikerna eller utvandra. Storbritannien var först och blev därför största stormakten Storbritannien var redan en av de mäktigaste stormakterna i världen när industrialismen sattes igång. Där fanns redan gott om rika affärsmän som hade pengar att satsa på fabriker. De hade mer att säga till om i Storbritanniens riksdag (parlament) och kunde få igenom lagar som var bra för affärerna. Sedan gjorde industrialismen Storbritannien till den största stormakten i världen. Fabrikerna tillverkade snabbt bättre vapen än vad de andra länderna hade och pengarna som tjänades på andra produkter (=tillverkade saker) kunde användas till att skicka ut skepp och soldater i hela världen. På så vis kunde Storbritannien roffa åt sig råvaror och mark och tvinga stora länder som Kina att göra dåliga affärer med britterna. Bomullen Bomullen betydde väldigt mycket för industrialismen och Storbritannien. Många av kolonierna (markområden som ägs av ett land som ofta ligger långt borta) i Nordamerika hade lyckats slå sig fria från Storbritannien och bilda det helt nya landet USA. Men de brittiska affärsmännen kunde tjäna pengar på Nordamerika ändå tack vare bomullen. Bomullen som var råvaran till textilfabrikerna i Storbritanniens fabriker odlades i USA. Den odlades på stora jordbruk som kallades plantager som drevs med hjälp av

3 slaveri. Samtidigt som Storbritannien förbjöd slaveri för egen del så tjänade brittiska affärsmän ihop otroliga förmögenheter tack vare ökat slaveri i USA. När det blev inbördeskrig i USA om slaveriet så tvingade britterna istället indiska bönder att odla bomull åt dem. Indierna tvingades odla mindre mat för att ge plats åt bomullsodlingen på sina åkrar, vilket ledde till svält. Invandrarlandet USA blir näst största industrilandet USA blev också industrialiserat. Miljoner fattiga människor utvandrade från Europa för att bli bönder eller arbetare i USA:s fabriker. Ursprungsinvånarna (indianerna) jagades bort från sina hemtrakter av USA:s armé. Deras mark såldes sedan billigt till invandrarna från Europa. Ibland erbjöds invandrarna gratis före detta indianmark. De flesta invandrarna kom först från Storbritannien (3,5 miljoner ), Irland (4,5 miljoner ), Tyskland (5 miljoner ) men många kom från Sverige också (1,2 miljoner ) och senare från andra länder som Polen, Italien, Grekland och Ungern. 2,5-4 miljoner judar utvandrade från främst östra Europa för att undkomma judeförföljelser. (OBS! Alla siffror här och nedan är inte kontrollerade och man kan räkna på olika sätt, men jag tog med dem för att visa att det handlar om väldigt många människor.) Före den stora invandringen under talet härstammade de flesta i USA från Storbritannien och Afrika. I sydstaterna (där bomullen odlades) var 55 % britter och 38 % afrikaner i slutet av talet. I hela USA var andelen afrikanska slavar 19 %. USA blev under talet det näst största industrilandet. Under talet gick de upp på förstaplatsen och blev också världens mäktigaste stormakt någonsin. Sverige då? Sverige var ett litet och fattigt land jämfört med Storbritannien. Men vi sålde mycket järn och trä till Storbritanniens industrier. Svenska affärsmän ville få igång industrialismen i Sverige också, och så blev det. Riksdagen gjordes om så att affärsmännen och fabriksägarna fick mer att säga till om. Järnvägar byggdes och telegrafledningar drogs. Och även i Sverige slet de fattiga i industrierna och gruvorna. Barn var bra att ha i gruvor, det var ju lättare för dem att krypa i de riktigt trånga gruvgångarna. Ett barn fick dessutom bara en tiondel av en vuxenlön. Men vart tog de mänskliga rättigheterna vägen? Industrialismen gjorde affärsmännen och fabriksägarna otroligt rika, samtidigt som tekniken utvecklades snabbt och det fanns allt fler och allt billigare saker att köpa för dem som inte var helt utfattiga. Men var det ingen som tänkte på de mänskliga rättigheterna längre? Jodå. Bland de människor som hade det lite bättre fanns det en hel del som blev mycket upprörda över hur de fattiga led. Många av de som protesterade var både religiösa och inspirerade av idéerna om mänskliga rättigheter. De skrev i tidningar och gav ut böcker för att försöka förändra saker och ting. De krävde till exempel lagar mot barnarbete och att kvinnor skulle få större rättigheter. Författare och journalister påverkade riksdagens debatter och de lyckades få folk att gå ut på gator och torg för att demonstrera. Fast då skickades soldater ut för att slå ner demonstrationerna. En del av affärsmännen som tjänade pengar på industrialismen ville också att samhället skulle bli bättre. Tidningsutgivaren Lars Johan Hierta ägde fabriker men gav ut tidningen Aftonbladet där hans journalister skrev om hur hemskt de fattiga hade det.

4 För och emot demokrati År 1866 infördes en ny sorts riksdag i Sverige, men precis som det hade föreslagits fick bara män med en viss förmögenhet eller inkomst lov att rösta. Kampen för ökad rösträtt och demokrati fick fortsätta. De styrande höll emot. Många adelsmän och rika affärsmän i riksdagen tyckte att rösträtt för alla var en skrämmande tanke. Då skulle ju deras egen makt hotas. Än så länge var det de som bestämde och satt i regeringarna. Vad skulle hända om vanliga arbetare och pigor röstade in nya riksdagsmän? Sina egna riksdagsmän till och med! Kampen hårdnar Under andra hälften av talet hårdnade kampen. Allt fler människor läste tidningar och böcker och idéerna om jämlikhet och rättvisa spred sig allt snabbare. Arbetare bildade fackföreningar för att kräva bättre arbetsförhållanden och rösträtt. Olika partier började bildas i riksdagen och rösträtten blev en av de viktigaste frågorna där. Regeringarna svarade med att driva igenom hårdare lagar för att kunna stoppa artiklar och personer som de tyckte var farliga. Socialdemokratiska tidningsutgivare kunde hamna i fängelse eller tvingas utvandra till USA. Socialdemokraterna Socialdemokraterna skrämde de styrande mest. Det var ju Socialdemokraterna som de flesta fattiga nog skulle rösta på om de fick lov att rösta. Socialdemokraterna ville ändra på samhället så att rikedomarna som industrialismen gav skulle fördelas rättvisare till hela folket. De ville ha en ny revolution, fast helst ingen sådan våldsam revolution som den i Frankrike i slutet av talet. De fattiga skulle få del av makten genom demokratiska val, tyckte de. Socialdemokraterna var socialister, vilket betydde att banker, järnvägar och stora företag skulle ägas och kontrolleras gemensamt istället för av några få rika privatpersoner. Många socialdemokrater var också mycket aktiva i fackföreningarna. Liberaler och Socialdemokrater samarbetar Liberalerna var föregångarna till dagens Folkparti och de ville inte alls ha någon socialism. De gillade väl inte heller att fackföreningarna strejkade för högre lön och bättre arbetsvillkor. Bättre arbetsvillkor var viktiga, men det kunde införas på andra sätt, tyckte de. Fast Liberalerna höll med Socialdemokraterna om många andra saker, framför allt om att Sverige skulle ha allmän rösträtt. Liberalerna lyckades få igenom utökad rösträtt vilket ledde till att Socialdemokraterna kom med i riksdagen. Sedan bildade Liberalerna och Socialdemokraterna regering tillsammans och drev på för allmän rösträtt, vilket riksdagen till slut röstade igenom Kvinnlig rösträtt Redan under franska revolutionen hade en del tyckt att kvinnor också skulle ha samma rättigheter som männen. Men det dröjde ungefär hundra år (runt sekelskiftet 1900) innan det började bli vanligt att kräva rösträtt för kvinnor också. Kvinnor ordnade demonstrationer och fick polisen på sig och författare och journalister ryckte ut och skrev böcker och artiklar fick kvinnor till slut rösträtt och första gången som de kunde använda den var i valet (Det är därför man kan hitta två olika årtal för när kvinnlig rösträtt infördes.)

5 1800- talet del 4: Evolutionsläran förvrängs och utnyttjas av rasister Kolonialism Industrialismen behövde råvaror att tillverka saker av, det har vi redan sagt. Vi har också sett att Storbritannien bar sig illa åt om man tänker på de mänskliga rättigheterna. Men det skulle bli ännu värre. Tyskland höll också på att industrialiseras snabbt och ville också bli en stormakt som hade kolonier att hämta råvaror från. Frankrike var ju en gammal stormakt som hade kolonier sedan lång tid tillbaka. USA hade börjat ta kontroll över andra länder i sin närhet (i Västindien och Latinamerika), utan att alltid göra dem till direkta kolonier. Ryssland var en hungrig och växande stormakt i Asien och hade precis börjat skaffa sig industrier. I slutet av talet började en kapplöpning mellan stormakterna om att ta över så stora delar av världen som möjligt för att skaffa sig kolonier att hämta råvaror från. Afrika delades upp genom att man drog streck med linjal på en Afrikakarta. Vilka folk och länder som redan fanns där struntade man i. Belgiens kung Leopold fick ett stort område i Afrika som kom att kallas Belgiska Kongo. Han ägde det själv och han styrde det på ett otroligt grymt och vidrigt sätt. Precis som alla andra europeiska kolonialherrar hade Leopold gott om moderna vapen och hans män kunde lätt ta över makten överallt. Det enda som kunde stoppa industrialiserade européer var ju andra industrialiserade européer. Med sina ohyggligt grymma metoder kunde Leopold fixa billigt gummi till fabrikerna i Europa. Gummi hade blivit en viktig råvara i de industrialiserade länderna. Kolonialismen behöver rasism Samtidigt som kolonialismen och jagandet efter råvaror ökade så kunde man höra och läsa allt fler rasistiska åsikter. Forskare kunde till exempel påstå att det fanns olika människoraser som var så olika att det bara var rättvist och naturligt att de inte hade lika rättigheter. Människor från Europa var intelligentare, bättre på att bestämma och hade större behov av bekvämlighet och kultur än andra raser, påstod de. Andra raser var bättre anpassade till att vara fattiga, lyda och arbeta hårt åt den mer utvecklade vita rasen, sas det. Den vita rasen hade vunnit den naturliga kampen mellan raserna, påstod man. Darwins evolutionsteori gällde för människorna också. Afrikaner, indier, indianer, asiater var förlorare i evolutionen och därför behövde ingen skämmas över att de behandlades illa. Den naturliga utvecklingen hade bestämt att de sämre raserna skulle lämna plats åt vinnarrasen. Alla vita var för övrigt inte lika bra, högst i evolutionen hade de germanska (eller ariska ) européerna kommit: engelsmän, tyskar, danskar, norrmän, svenskar och holländare. Allt enligt författare och forskare som sa att de hade vetenskapliga bevis för sina åsikter. Så skönt att veta att kolonialismen och grymheterna alltså är OK, tyckte nog många. Fast alla höll inte med. Kristna missionärer (missionärer försöker sprida sin religiösa tro i andra länder) i kolonierna chockerades och skrev böcker och artiklar i sina hemländer. Darwin själv höll inte med rasisterna som försökte använda hans evolutionsteori som stöd för sina handlingar. Han sa att vi människor är likadana förutom vissa detaljer som hud- och hårfärg. Det är kulturen alltså vad vi lärt oss där vi växer upp som skiljer oss åt, sa Darwin. Antisemitismen judehatet Judar hade råkat ut för förföljelser i de kristna länderna ända sedan medeltiden. Det var ju de som hade dödat Jesus och spridit digerdöden genom att hälla gift i brunnarna,

6 påstods det. Under upplysningstiden fick judarna det lättare i västra Europa, särskilt där Napoleon hade vunnit och hunnit införa upplysningsidéer. I östra Europa såg det inte lika bra ut för dem. Där förekom fortfarande svåra förföljelser och många judar flydde för sina liv till västra Europa eller till USA. Men även i västra Europa var det många som tyckte illa om judar. Rasisterna som hävdade att den germanska rasen var bäst sa att judarna visserligen var en underlägsen ras, men samtidigt en mycket farlig ras. Judarna planerade till exempel att ta över hela världen, hävdade antisemiterna. Man brukar kalla judehat för antisemitism också. Med semiter menades egentligen både judar och araber, men eftersom många araber nu får lära sig att de ska tycka illa om judar så har detta glömts bort. Förr kom judar och araber mycket bra överens, men efter de nutida konflikterna mellan israeler och palestinier har det blivit vanligt att alla judar får skulden för vad vissa israeler gör mot palestinier. Nazismen Om du redan vet lite om nazismen så har du kanske känt igen rasisternas idéer från talet. Nazismen startade cirka 1920, alltså samtidigt som många länder i Europa blev demokratiska och fick allmän rösträtt. Rasismen och kampen mellan raserna var mycket viktig för nazisterna. De ville utrota alla judar och romer och skära ner antalet människor av många andra så kallade raser (slaver= polacker och ryssar till exempel). De som överlevde skulle få arbeta åt den härskande germanska rasen. Nazisterna hann döda ca 6 miljoner judar, ,5 miljoner romer, 1,8 miljoner polacker, 2-4 miljoner ryssar och många andra människor. Enligt nazisternas version av evolutionsteorin var det viktigt att plocka bort även germanska människor om det ansågs vara något biologiskt fel på dem, till exempel om de var handikappade. Att hålla den svenska rasen ren Enligt de rasistiska idéerna i Storbritannien och Tyskland var den germanska rasen den bästa rasen, den ras som vunnit evolutionen. Men det var också väldigt viktigt att hålla rasen ren, att alltså se till så att inte andra sämre raser blandades in i den germanska. Svenskar, norrmän och danskar sågs som de renaste germanerna, de hade inte blivit så uppblandade med främmande människor. Fast samerna i Norrland hotade att smutsa ner svenska rasen. De tillhörde inte den germanska rasen alls och borde förhindras att blandas med svenskar. De skulle inte dödas men man skulle hindra giftermål mellan svenskar och samer så att den svenska rasen hölls ren. Istället för att döda försökte man ofta sterilisera (=operera så att man inte kan få barn)personer som skulle kunna smutsa ner svenska rasen. Frågor: 1. Vad är a) självhushållning och b) masstillverkning? 2. Räkna upp saker som industrialismen behövde. 3. Varför gjorde industrialismen Storbritannien till världens största stormakt? 4. Hur fick vi demokrati i Sverige? Vem fixade det? 5. Hur försvarade rasistiska tänkare på talet kolonialismens grymheter och sin egen rasism? 6. Hur hänger nazismen ihop med talets rastänkande? 8. Titta på diagrammet här nedanför. Vad ser du? Hur kan du koppla det till vad du har lärt dig de senaste veckorna i historia?

7 Om källan: Någon har lagt upp det på Wikipedia och jag har inte kontrollerat siffrorna, men de ser OK ut i det stora hela. Här är vad som står om källan på Wikipedia: Länk till Wikipedia:

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Sverige då och nu. Sveriges historia

Sverige då och nu. Sveriges historia Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3 Flik 7 Innehåll Europa tar form 7:1 Världskartan ritas 7:1 Tre stormakter 7:1 Den amerikanska revolutionen 7:2 Franska revolutionen 7:2 Den industriella revolutionen 7:3 Drömmen om ett Europa i fred 7:3

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

7 Historia. Eenariina Hämäläinen Antti Kohi Kimmo Päivärinta Vesa Vihervä Ira Vihreälehto. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

7 Historia. Eenariina Hämäläinen Antti Kohi Kimmo Päivärinta Vesa Vihervä Ira Vihreälehto. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors 7 Historia Eenariina Hämäläinen Antti Kohi Kimmo Päivärinta Vesa Vihervä Ira Vihreälehto Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors Källa A. Illustration i en fransk tidning från år 1910 Källa B. En engelsk

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Den industriella revolutionen Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Mänsklighetens historia utifrån en samhällsekonomisk uppdelning i olika tidsepoker. Industrisamhället Jordbrukssamhället

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI ANTECKNINGAR Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI HÅKANS TVÅ LEKTIONER Vad är slaveri 1. Ägodel 2. Främling i det sociala nätverket 3. Våld, eller hot om våld...men definitionerna

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen 1. Revolutionens idol Läs sid. 2-3 om Pavel och diskutera frågorna i par. Vad var det Pavel gjorde som fick regimen att lyfta fram honom som en förebild för andra barn? Tror du att det var viktigt för

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia Mattias Magnussons elevexempel i ämnet historia använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Den europeiska

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Martin Pola, TE11B Handledare: Marcus Nilsson Inlämnat: 5 juni 2012. Fristaten Kongo. Slavarna i Kongo under Leopold II:s styre

Martin Pola, TE11B Handledare: Marcus Nilsson Inlämnat: 5 juni 2012. Fristaten Kongo. Slavarna i Kongo under Leopold II:s styre Martin Pola, TE11B Handledare: Marcus Nilsson Inlämnat: 5 juni 2012 Fristaten Kongo Slavarna i Kongo under Leopold II:s styre Innehållsförteckning Rubrik Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Syfte 3 Frågeställning

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

1700- talet och 1800-talet

1700- talet och 1800-talet 1700-talet delas in i två olika perioder, frihetstiden och den gustavianska tiden. Frihetstiden 1718-1772: Efter Stormaktstiden kommer frihetstiden. Frihetstiden innebär att man var fri från kungens envälde.

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Reading to Learn genrebaserad litteracitet i alla ämnen

Reading to Learn genrebaserad litteracitet i alla ämnen Reading to Learn genrebaserad litteracitet i alla ämnen Mötesplats ämne och språk Anneli Blomberg Elisabeth Grenier Kristina Ansaldo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 3 faser inom den australiska genreforskningen

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Jordbruksrevolutionen. Industrialiseringen av jordbruket

Jordbruksrevolutionen. Industrialiseringen av jordbruket Jordbruksrevolutionen 97 % Så många tror man var jordbrukare i Sverige innan tiden för jordbruksrevolutionen tog fart. Resten hade andra yrken som gruvarbetare, fiskare eller adel. Man levde i små samhällen

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Gröna blad blir miljardaffärer

Gröna blad blir miljardaffärer Gröna blad blir miljardaffärer 1 Svara på frågorna. 1. Varför blev kokain en sensation i början av 1800-talet? Man trodde att det kunde bota alkoholister och kunde användas som bedövningsmedel. 2. Vad

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer