Gränsdragning mellan fri vilja och tvång vid äktenskaps ingående Fahima Adem

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Gränsdragning mellan fri vilja och tvång vid äktenskaps ingående Fahima Adem Examensarbete i straff-och familjerätt, 30 hp Examinator: Pernilla Leviner Stockholm, Vårterminen 2015

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att försöka göra en gränsdragning mellan begreppen tvång och fri vilja vid ett äktenskaps ingående. Begreppen tvång och fri vilja vid ett äktenskaps ingående ska utrönas mot bakgrund av relevanta bestämmelser i äktenskapsbalken samt i brottsbalken. För att uppnå syftet med uppsatsen kommer den rättsdogmatiska metoden att användas, för att utröna vad som är gällande rätt. Främst berörs sedvanliga rättskällor såsom lagtext, förarbeten doktrin samt praxis. Genom att använda en subjektiv lagtolkning kommer lagtexten att tolkas i enlighet med lagstiftarens avsikt för hur lagen bör tolkas. För att utreda begreppen fri vilja och tvång vid ett äktenskaps ingående och hur dessa bör tolkas vid äktenskapets ingående har förarbeten tjänat som den främsta källan. Det har påpekats i förarbeten hur svårt det kan bli att i praktiken tillämpa äktenskapstvångsbestämmelsen om lagstiftaren inte preciserar vad för sorts tvång som aves och kan aktualiseras då en person tvingas in i ett äktenskap. Det som bör vara utgångspunkten för vad som karaktäriserar ett tvång är olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av utsatt belägenhet samt andra kvalificerade påtryckningar som är att likställa med tvång i lagens mening. Den fria viljan kommer till uttryck genom krav på samtycke vid vigseln och ska avges förbehållslöst. När den fria viljan brister är rättsläget inte helt klarlagt i vad mån en parts rättshandlingsförmåga vid ett äktenskaps ingående bör föranleda äktenskapet ogiltigförklaras. Det är svårt att göra en tydlig gränsdragning mellan vad som avses vara tvång och vad som avses utgöra fri vilja vid ett äktenskaps ingående och detta har belysts i praxis och det har framhållits det kan bli svårt att tillämpa två begrepp som inte kan alltid kommer till uttryck och beroende på om vi befinner oss i den civila eller straffrättsliga sfären belyses olika aspekter av begreppen och det finns inte heller där någon tydlig identifiering i vad som omfattas eller inte, utom i tydliga fall, där äktenskapsbalken intar ett synsätt där alla äktenskap ingångna utan ett erforderligt samtycke anses vara tillräckliga för att betraktas som tvång eller äktenskap som inte bör erkännas av rättsordningen emedan brottsbalken intar ett synsätt där vissa tvångssituationer pekas ut och allt som inte faller inom kriminaliseringens ramar inte torde bestraffas. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BERÄTTELSE BAKGRUND TILL VAL AV ÄMNE PROBLEMFORMULERING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD AVGRÄNSNING DISPOSITION ÄKTENSKAPSRÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER INLEDNING JURIDISKT GILTIGT ÄKTENSKAP BAKGRUND OCH MOTIV TILL ÄKTENSKAPSLAGEN ÄKTENSKAPETS INGÅENDE GRUNDVALAR FÖR ÄKTENSKAPET HINDERSPRÖVNING VIGSEL OCH OGILTIGHET VIGSELFÖRRÄTTARENS BEHÖRIGHET OCH ROLL VIGSELFÖRRÄTTARENS ANSVAR SAMMANFATTNING STRAFFRÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER INLEDNING OLIKA TYPER AV TVÅNGSÄKTENSKAP TVÅNGSÄKTENSKAP ARRANGERAT ÄKTENSKAP ÄKTENSKAP MOT DEN EGNA VILJAN FULLMAKTSÄKTENSKAP ÄKTENSKAPSLIKNANDE FÖRBINDELSE BAKGRUND TILL KRIMINALISERING AV ÄKTENSKAPSTVÅNG ÄKTENSKAPSTVÅNG OLAGA TVÅNG

4 3.4.2 UTNYTTJANDE AV UTSATT BELÄGENHET BROTTETS FULLBORDAN ÄKTENSKAPSLIKNANDE FÖRBINDELSE VILSELEDANDE TILL TVÅNGSÄKTENSKAPSRESA BESTÄMMELSENS ÄNDAMÅL VILSELEDANDE OLIKA TYPER AV VILSELEDANDE TILLÄMPNING AV VILSELEDANDE BROTTETS FULLBORDAN SAMMANFATTNING ANALYS INLEDNING SYN PÅ TVÅNGSÄKTENSKAP DEN FRIA VILJAN VID ÄKTENSKAPETS INGÅENDE TVÅNGET VID ÄKTENSKAPETS INGÅENDE DISKUSSION AV TVÅNG OCH FRI VILJA VID ÄKTENSKAPETS INGÅENDE GRÄNSDRAGNING MELLAN TVÅNG OCH FRI VILJA SLUTKOMMENTAR...59 KÄLLOR...61 FÖRORD Med denna uppsats avslutar jag mina studier på juristprogrammet på Stockholms universitet. 3

5 Det har tagit sin tid men det har det varit värt. Jag vill tacka min handledare Eva Jonsson för att hon förstår mig som person och för att hon har respekterat hur jag har arbetat under uppsatsens gång. Ett särskilt tack vill jag framföra till Eva Jonsson då hon outtröttligt varit vid min sida under resan fram tills idag och gett mig den inspiration och motivation som krävts för att skriva denna uppsats. Till mina studiekamrater på juristprogrammet förtjänar Johanna Lindberg och Anna Alesini att nämnas, då de båda har varit ett ovärderligt stöd för mig personligen men även de sett till att uppsatsen kommit till sin form med hjälp av deras råd, kommentarer samt den tid de avsatt för att skapa klarhet i alla mina tankar kring detta arbete. Tomas, min styvpappa kan jag inte vara mer än tacksam för att han har underlättat mina studier på juristprogrammet genom råd och dåd och det stöd och den kärlek han har gett mig. Sist men inte minst vill jag till den som jag hyser en enorm kärlek till, tacka min mamma för att hon låtit mig använda hennes egna erfarenheter som utgångspunkt i denna uppsats och all den kärlek hon har gett mig. Stockholm maj 2015 Fahima Adem FÖRKORTNINGAR BrB... Brottsbalk (1962:700) 4

6 FL... Förvaltningslag (1986:223) ÄktB Äktenskapsbalk 1987:230) GB Giftermålsbalk (120:405) SKL Skadeståndslag (1972:207) Lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund IÄL Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap SOU...Statens offentliga utredningar Prop...Proposition cit. citeras a.a anfört arbete f. följande sida ff. följande sidor jfr. jämför p. punkt u. upplaga Dir. direktiv FN Förenta nationerna s. sida NJA Nytt juridiskt arkiv avdelning I NJA Nytt juridiskt arkiv avdelning II HD Högsta domstolen st. stycke bet. betänkande 1. INLEDNING 5

7 1.1 BERÄTTELSE Året var 1987, Jemila var tretton år gammal när hennes mamma, Fatuma, tog med henne till den svenska ambassaden i Addis Abeba, Etiopiens huvudstad. Väl på ambassaden möttes Jemila av ett vänligt ansikte som påpekade att hon var alldeles för ung för att åka till Sverige. Fatuma insisterade och sade att Jemila visst var mogen nog att åka till Sverige och pekade på hennes pass som visade att Jemila minsann var arton år gammal. Kvinnan på ambassaden avfärdade dem och sa att det inte kunde vara möjligt att Jemila var arton år gammal och granskade Jemila uppfrån och ned. Den intensiva blicken från kvinnan med både förfäran och medömkan etsade sig fast i Jemila, som då förstod att något var fel men inte exakt vad som var felet. Året var 1988, ett år senare, Jemila och Fatuma stod på exakt samma plats, svenska ambassaden i Addis Abeba och gjorde exakt samma sak. Den enda skillnaden från året innan var mannen som stod bakom fönsterluckan i mottagningsrummet på ambassaden och istället för kvinnan samt det faktum att Jemila nu var ett år äldre, fjorton år gammal i verkligheten och ett år äldre i passet, nitton år gammal. Mannen frågade Fatuma om han fick prata med Jemila i enrum och hon följde sakta men säkert med mannen genom en dörr som åtskilde besökarna från personalen på ambassaden. Väl i rummet tittade mannen på Jemila från fåtöljen mittemot och frågade försiktigt fast tryggt om hon verkligen ville åka till Sverige på egen hand vid denna unga ålder och om hon förstod vad det faktiskt innebar. Det behövdes inga ord eftersom att mannen förstod precis vad det var frågan om, med sin blick och sitt sätt att prata till henne sade han allt som behövde sägas. Även om Jemila kände att något var fel och att det här inte riktigt var vad hon ville med sitt liv, visste hon dock att detta var det som förväntades av henne. Allt hon ville var att åka till Sverige och få ett bättre liv och följa normen och det som hennes familj tyckte var bäst för henne, för det var ju faktiskt hennes bästa de hade i åtanke. Året var 1988 när Jemila träffade sin tretton år äldre man för första gången. Det var vinter i Stockholm och hon såg snö för första gången i sitt liv. Året var 1989 när Jemila födde en dotter och bestämde sig för att hennes dotter inte skulle få vara med om samma sak som henne, det slutar här tänkte hon. Hon får välja, helt själv, vem 6

8 hon vill spendera sitt liv med. Jemila är min mamma och hon är världens vackraste kvinna på både insidan och på utsidan. Året var 2015 när jag, Fahima, Jemilas dotter, började närma mig slutet på juristprogrammet och påbörjade denna uppsats som är ett resultat av en lång resa i att söka ett lämpligt ämne för mig att skriva om. 1.2 BAKGRUND TILL VAL AV ÄMNE Från allra första början var min tanke att skriva denna uppsats på Kuba och se hur den förtryckta yttrandefriheten uttryckte sig i graffitikonsten runtom i Havanna tillsammans med en annan juriststudent. När den svenska ambassaden i Havanna avrådde oss starkt från detta lades idén ned. Därefter åkte jag på en studieresa till Argentina, för att undersöka huruvida det var möjligt att skriva om unga mäns orsaker till en viss brottstyp i ett fängelse i La Plata, en timme från Buenos Airer, Argentina. När det visade sig att jag som ung kvinna riskerade mitt liv, då varken min fysiska eller psykiska hälsa kunde garanteras i fängelset, lades även detta försök till någon form av fältstudie ned. Därefter tyckte jag att det var en briljant idé att göra ett sista försök till att göra en fältstudie, denna gång i Etiopien istället. Syftet var att jag skulle undersöka de bakomliggande orsakerna till varför kvinnor prostituerar sig i Etiopien och komparera dessa med bakomliggande orsaker till prostitution i Sverige i syfte att se om det finns samband mellan dessa orsaker. När jag hade kommit så pass långt i min research att jag börjat komma någonvart visade det sig att den politiska situationen i Etiopien inte var mogen för denna typ av undersökning och jag lade ned min idé igen, således tredje gången gillt. När jag i augusti 2014 hade ett möte med min handledare, Eva, kände jag att det hade varit många turer vad gäller idéer till olika uppsatser och försökte återigen hitta inspiration. Då kom vi på att jag kunde skriva om den nytillkomna lagen som förbjuder tvångsäktenskap och jag behövde inte göra ännu en resa utan kunde stanna i Sverige, då tändes gnistan igen och jag var redo att sätta tänderna i detta med en gång. Med tanke på min mammas berättelse började jag fundera på över huruvida min mamma upplevde ett tvång att gifta sig med min pappa eller om det var av fri vilja. Jag frågade henne och 7

9 hon besvarade mig med att hon tror att hon inte skulle sett det som ett tvång om hon hade befunnit sig i Etiopien men att i Sverige ser hon det mer som ett tvång eftersom att det dels finns en annan syn på ett äktenskap här och dels för att hon lärt sig att ett arrangerat äktenskap inte är något självvalt, ett äktenskap ska man ju välja att ingå själv. Hennes subjektiva upplevelse av att ha ingått ett äktenskap med min pappa var att det inte kändes rätt för henne och att det inte var så hon ville leva sitt liv. I det nutida Sverige ser vi inte på äktenskapet som ett arrangemang utan det symboliserar kärleken mellan två personer som har valt att tillbringa livet tillsammans genom att ingå ett äktenskap på frivillig basis. Förr i tiden var arrangerade äktenskap normen för hur ett äktenskap ingicks även i Sverige, denna typ av äktenskap är numera ovanligt och sker främst i familjer med utländsk härkomst. 1 Ingåendet av äktenskapet har i Sverige rent historiskt inte setts som en rättshandling som har företagits mellan två privaträttsliga subjekt, rättshandlingen sågs tidigare som ett avtal som företogs mellan makarnas ätter PROBLEMFORMULERING För att kunna tillämpa bestämmelserna rörande äktenskapstvång samt ett giltigt juridiskt äktenskap är det väsentligt att jurister, myndigheter samt andra som ska tillämpa bestämmelserna att ha insikt i vad som avses med begreppen tvång vid ett äktenskapsingående likaså vad som avses med fri vilja vid ett äktenskaps ingående. Det torde i annat fall uppkomma svårigheter för dem att utöva en rättssäker tillämpning. Att ett äktenskap bör vara grundat i fri vilja och inte ingås genom tvång kan te sig självklart i det svenska samhället och vidare reflektioner över dessa begrepp har fram tills idag inte varit tillräckligt nödvändiga. Vidare torde en del äktenskap rimligen ha ingåtts i viss mån av fri vilja och i viss mån genom tvång och inte hamna i någotdera begreppen. Ponera ett äktenskap där den fria viljan inte i tillräcklig utsträckning kommer till uttryck vid ett ingående samt att ett tvång enligt lagens mening inte är att anses som ett tvång vid ett äktenskaps ingående, då hamnar vi i en gråzon som rimligen borde belysas och undersökas vidare mot bakgrund av det som självfallet utgör tvång och fri vilja vid ett äktenskaps ingående. 1 Jareborg, Nils, Friberg, Sandra, Asp, Petter & Ulväng, Magnus, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2 u., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2015, s. 59, se not Tottie, Lars, Giftermål&skilsmässa kommentar till 1973 års ändringar i giftermålsbalken, P A Norstedts & Söners förlag, Stockholm, 1974, s

10 1.4 SYFTE Syftet med denna uppsats är att försöka göra en gränsdragning mellan tvång och fri vilja vid ett äktenskaps ingående.begreppen tvång och fri vilja vid ett äktenskaps ingående ska utrönas mot bakgrund av relevanta bestämmelser i äktenskapsbalken (1987:230) [cit.äktb] samt i brottsbalken (1962:700) [cit.brb]. 1.5 FRÅGESTÄLLNINGAR Genom dessa frågeställningar ska jag uppnå syftet med denna uppsats. (1) Vad utgör tvång respektive fri vilja i samband med ett äktenskaps ingående? (2) Vilka problem uppkommer i samband med gränsdragningen mellan den fria viljan och tvång vid ett äktenskaps ingående? 1.6 METOD För att kunna besvara frågeställningarna och därmed uppnå syftet med uppsatsen kommer den rättsdogmatiska metoden användas, för att utröna vad som är gällande rätt. Främst berörs sedvanliga rättskällor såsom lagtext, förarbeten och doktrin samt praxis. I den mån de sedvanliga rättskällorna inte är tillräckliga för att utröna vad som är gällande rätt kommer annat material brukas såsom, rapporter och skrivelser att brukas. Genom att använda en subjektiv lagtolkning kommer lagtexten att tolkas i enlighet med lagstiftarens avsikt för hur lagen ska tolkas. För att utreda begreppen fri vilja och tvång vid ett äktenskaps ingående och hur dessa bör tolkas har förarbeten tjänat som den främsta källan. 1.7 AVGRÄNSNING Uppsatsen kommer att behandla äktenskap som ingås av fri vilja och äktenskap som ingås genom tvång med syftet att försöka dra en gräns mellan tvång och fri vilja när vuxna ingår ett äktenskap. Avgränsning kommer att ske till att främst söka tolka begreppen tvång och fri vilja vid ett äktenskaps ingående och problematisera detta, vad gäller tillämpningen av begreppen fri vilja och tvång vid ett äktenskaps ingående kommer mer analytiskt att beröras. Med vuxna 9

11 människor avses myndiga personer som är minst arton, föräldrabalken (1949:381) [cit.fb] 9 kap. 1 e contrario. Med yngre vuxna avses personer mellan arton och tjugofem år. Uppsatsen behandlar både straffrätt och familjerätt, då äktenskapets ingående genom tvång och av fri vilja berörs av den civil- och straffrättsliga regleringen. Fokus kommer att vara på nationell rätt även om det i vissa delar av framställningen kommer att vara nödvändigt att omtala internationell rätt. Den familjerättsliga delen i uppsatsen kommer att behandla den äktenskapsrättsliga regleringen och fokus kommer även där att centreras till de bestämmelser som är relevanta för ett äktenskaps ingående grundat på fri vilja. Den straffrättsliga delen i uppsatsen kommer att behandla brott som sådant och mestadels fokusera på rekvisiten i de bestämmelser som är relevanta för ett äktenskaps ingående genom tvång samt hur dessa bör tolkas samt i viss mån tillämpas. Ansvarsfrihetsgrunder, uppsåtsformer samt påföljder kommer inte att behandlas närmare, dessa kommer dock nämnas relevanta för sitt sammanhang. 1.8 DISPOSITION I det första kapitlet inleds med en bakgrund och berättelse. Det andra kapitlet tar sig igenom äktenskapsrättsliga bestämmelser med fokus kring sedvanliga rättskällor, lag, förarbeten, doktrin och praxis. Därutöver tillkommer annat material såsom rapporter från myndigheter. Det tredje kapitlet utgörs av en djup genomgång av de nya bestämmelserna rörande äktenskapstvång med fokus på rekvisiten och en teleologisk tolkning där främst förarbeten till lagen har tjänat som utgångspunkt för tolkningen av lagrummen. Uppsatsen avslutas med en analys av begreppen fri vilja och tvång vid ett äktenskaps ingående där diskussioner förs kring gränsdragning, i viss mån internationella utblickar. Vad som redan nu torde belysas är att äktenskapet såsom rättsinstitut regleras både inom civil- och straffrätt och i synnerhet i denna uppsats torde reflektioner över de båda regleringarna leda till en mer juridisk-filosofisk karaktär. Med avslutande kommentarer. 2 ÄKTENSKAPS RÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 INLEDNING 10

12 Inledningsvis i definieras ett juridiskt giltigt äktenskap i syfte att mot bakgrund av ett sådant äktenskap utröna vad som utgör fri vilja i samband med ett äktenskaps ingående. Därefter följer en redogörelse av bakgrund och motiv till äktenskapsbalken (1987:230) [ÄktB]. ligger till grund för att tolka lagrum som hör samman med ett äktenskaps ingående och är relevanta för hur den fria viljan i enlighet med ÄktB bör tolkas enligt lagstiftaren. Avslutningsvis sammanfattas de centrala delarna av kapitlet. 2.2 DEFINITION AV ETT JURIDISKT GILTIGT ÄKTENSKAP Med ett juridiskt giltigt äktenskap åsyftas de äktenskap som är giltiga i den stat där de ingås, även de äktenskap som är giltiga enligt den lag i det land där äktenskapet ingås anses vara juridiskt giltiga. Därutöver omfattas de äktenskap som är giltiga i en stat där en av makarna har hemvist eller medborgarskap och på så sätt anknytning till den staten ÄktB 4 kap BAKGRUND, MOTIV SAMT REFORM TILL ÄKTENSKAPSBALKEN I takt med den samhällsutveckling som skett under nittonhundratalet har även synen på äktenskapet som institution förändrats. Den dåvarande departementschefen underströk i en proposition från nittonhundra sextioåtta 3 att det bedömts som viktigt att de nya moraliska värderingarna kommer till uttryck i den nya äktenskapslagstiftningen. I ett betänkande 4 av familjelagssakkunniga föreslogs det framförallt ändringar vid ingående och upplösning av äktenskapet. Den tidigare äktenskapslagstiftningen, Giftermålsbalken (1920:405) [GB], har därmed genomgått en förändring till att bli den lag vi använder oss av idag ÄktB. I takt med att internationella regler angående ett äktenskaps ingående och upplösning ska harmoniseras har ÄktB tillika behövt genomgå förändringar i viss mån vilket självfallet bidragit till att andra regleringar inom svensk rätt även dem behövt anpassa sig, såsom lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap [cit.iäl] 5 3 Se Prop. 1968:136 rörande departementschefens motiveringar. 4 Tottie, i not 2 a.a., se närmare not på s Tottie, i not 2 a.a., s. 9 ff. 11

13 I den nya lagen, ÄktB, skulle nu skapas en enhetlig och etisk förhållning till samlevnad mellan en man och en kvinna. Med tanke på hur olika kulturer, religioner och andra skillnader mellan människor i samhället ger upphov till olika livsåskådningar, är en enhetlig förhållning till samlevnad inte helt lätt att uppnå för lagstiftaren och sedermera för domstolen att tillämpa ett sådant förhållningssätt. Därmed är inte sagt att lagstiftaren helt ska avstå från att skapa de värdegrunder som ska respektera äktenskapet såsom ett rättsinstitut. Värdegrunderna bör vara av allmän karaktär på så sätt att lagstiftningen ska sträva efter att respektera jämställdhet mellan parterna, värna om den som riskerar att bli utnyttjad på grund av att denne befinner sig i en svagare position samt att de olika livsåskådningar människor har respekteras. Det anses vara upp till makarna att sätta upp de etiska ramarna som ska utgöra grunden för innehållet i deras förbindelse. 6 De familjelagssakkunniga betonade vikten av att ett äktenskap ingås genom en frivillig grund för att försäkra sig om att ett äktenskap var en rättshandling som företagits grundat i makarnas fria vilja. Dessutom fyllde frivilligheten även en praktisk funktion, nämligen som formföreskrift vid ingående av ett äktenskap, sålunda en förutsättning för att få ingå ett äktenskap. 7 Vad den nya lagstiftningen ska ge uttryck för är att människor självständigt baserat på frivillighet ska få leva tillsammans i ett äktenskap där lagen inte ska inta en dömande roll. Lagen ska således vara neutral i den utsträckning detta är möjligt i relation till olika typer av livsåskådningar och samlevnadsformer. Äktenskapsbalkens huvudsakliga avsikt är att den bör begränsas till att ha en praktisk funktion med det avses att vara lösningsorienterad till alla de praktiska problem som kan uppkomma innan, under och efter ett äktenskap. Detta ligger väl i linje med att lagen ska förhålla sig neutral vad gäller de olika samlevnadsformer som förekommer i samhället. Lagen ska inte ha till uppgift att ge förmån för en samlevnadsform framför en annan eller att komma med pekpinnar. 8 Detta synsätt bakom lagstiftningen bekräftas även i doktrinen där det framförs att utgångspunkten till den nya reformerade äktenskapsbalken bör vara att lagstiftaren ska förhålla sig neutral till makars samlevnadsform oavsett om människor de facto faktiskt väljer att ingå ett 6 Tottie, i not 2 a.a., s Tottie, i not 2 a.a., s. 19 f. 8 Tottie, i not 2 a.a., s. 22 f. 12

14 äktenskap eller ej. Det som åsyftas med den nya lagen är att den ska fylla en praktisk funktion. 9 Vad gäller äktenskapshinder har det framförts att vissa former av samlevnad mellan makar inte är önskvärda sett ur ett samhällsperspektiv, det kan vara såväl sociala som medicinska skäl eller andra skäl för den delen som gör det starkt motiverat att uppställa förbud mot att ett sådant äktenskap ingås. Dessa äktenskapshinder är lagstiftarens uttryck för att visa på den typ av samlevnad som inte är att föredra eller eftersträvansvärd och i vissa fall till och med kan straffbeläggas. 10 Äktenskapet utgör ett, mellan makarna, avtal som kännetecknas av en ömsesidig viljeyttring att ingå ett äktenskap gemensamt. Äktenskapet såsom ett rättsinstitut styrs i relation till beslut som tas genom myndighet både vid ingåendet- och upphörandet av ett äktenskap. Det är av vikt att belysa att den frivillighet som råder när parter ska ingå ett äktenskap föreligger i den utsträckning den inte inkräktar på äktenskapshindrens område och därmed kan bli föremål för statlig styrning som motiveras av socialetiska hänsyn samt arvsbiologiska argument. 11 I och med GB:s förändring till ÄktB avskaffades psykisk störning såsom ett äktenskapshinder. Det som föranledde borttagandet var att det rent praktiskt inte går att styra människor som lider av psykisk störning och påtvinga de att inte ingå äktenskap eller att skaffa barn, då det inte alltid är säkert att sjukdomar förs vidare samt att det sågs som ett alltför omfattande styrande av individen. Därtill poängterades den positiva effekt som ett äktenskap kan medföra för en person som lider av mental ohälsa och att det inte fanns grund för att diskriminera denna grupp av personer då skälen inte var tillräckligt starka vid en proportionalitetsavvägning. I ÄktB har därmed regeln om att samtycke från en förmyndare erfordras då en omyndigförklarad avser att ingå ett äktenskap. 12 Vid en vigsel krävs det att makarna närvarar fysiskt, att de närvarar samtidigt samt att vittnen närvarar. De ska var och en för sig besvara jakande när vigselförrättaren frågar respektive blivande make eller maka, detta innebär att de ger sin viljeyttring och därmed samtycker till att gemensamt ingå ett äktenskap. Genom att vigselförrättaren förklarar paret som makar har 9 Agell, Anders & Brattström, Margareta, Äktenskap Samboende Partnerskap, 5 u., Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala, 2011, s Tottie, i not 2 a.a., s. 25. Se, Agell & Brattström, i not 9 a.a., s. 28 f. 11 Agell & Brattström, i not 8 a.a., s Agell & Brattström, i not 8 a.a., s. 31 f. 13

15 de ingått ett äktenskap, detta utgör således grunden för en giltig vigsel. Notera att deras individuella samtycke ska komma till uttryck under vigseln, därtill ska vigselförrättaren uppfylla behörighetskraven och det ska inte finns några hinder mot att ett äktenskap ingås. Även om det som utgör en av förutsättningarna, viljeyttringen eller samtycket till att ingå ett äktenskap, är för att ett äktenskap ska kunna bli giltigt enligt lag det skrivna avtalet mellan makarna det som ger rättsverkan. Således måste viljeyttringen komma till uttryck genom att ett äktenskapsavtal upprättas för att ett äktenskap ska anses ha kommit till stånd. 13 Tidigare har en ogiltigförklaring ett varit möjlig i svensk rätt, äktenskapet kunde då leda till återgång om äktenskapet hade ingåtts trots antingen äktenskapshinder eller materiell brist i partsviljan. Den dåvarande äktenskapslagstiftningen, GB, tillät återgång vad gällde en materiell brist om det grundade sig i brist på rättshandlingsförmåga under vigseln, av misstag vigt sig med någon annan än den tilltänkte parten utan att ha vilja eller blivit vilseledd. Istället för att ogiltigförklara äktenskapet och avskaffa undantaget om återgång finns möjlighet i ÄktB att upplösa ett äktenskap omedelbart utan betänketid. Dock kan konsekvenser av att ett äktenskap inte kan upplösas till följd av bristande rättshandlingsförmåga, då en av makarna avlidit, leda till orimliga rättsverkningar. Om den avlidne har brustit i sin rättshandlingsförmåga vid vigseln, det har funnits fall då en part varit senildement och ingått äktenskap med en part som efter den avlidnes död gjort anspråk på den avlidnes förmögenhet utan att förvaltaren eller anhöriga kan göra något ÄKTENSKAPETS INGÅENDE GRUNDVALAR FÖR ÄKTENSKAPET 13 Agell & Brattström, i not 8 a.a., s. 34 ff. 14 Agell & Brattström, i not 8 a.a., s

16 Den inledande paragrafen i äktenskapsbalken konstaterar att två parter som ingår ett äktenskap blir makar. En viktig utgångspunkt som inte tydligt går att utläsa ur den inledande paragrafen, är att den till skillnad från GB tillåter att även två individer av samma kön ingår ett äktenskap, det vill säga att ÄktB:s bestämmelser är och bör vara könsneutral. Detta torde befästa att ÄktB:s bestämmelser ska verka för att ligga i linje med den moderniserade synen som har utvecklats av äktenskapet i Sverige. Såsom lyder utav lagen tillämpas den på en förbindelse mellan två personer och detta gäller även i förhållande till andra lagar som innehåller begreppen äktenskap och makar. 15 Som redan nämnts ska lagstiftaren verka för att inta en neutral lagstiftningsroll och inte avgöra huruvida en samlevnadsform är att föredra framför en annan. ÄktB ska vidare utgå från att människor själva är kapabla att avgöra vilken samlevnadsform som passar dem bäst utifrån sin livsåskådning. Vårt svenska samhälle ska speglas av värdegrunder i egenskap av tolerans gentemot olika livsåskådningar, jämlikhet mellan människor samt jämställdhet mellan könen och detta ska även reflekteras och komma till uttryck i äktenskapslagen HINDERSPRÖVNING Vad gäller hindersprövning sker den hos skatteverket och det ställs inga krav på formföreskrifter. Det konstateras däremot att en hindersprövning ska ske innan ett äktenskap ska ingås, vilken på begäran av parterna utföras av skatteverket De blivande makarna kan således välja huruvida de vill göra prövningen antingen muntligen eller skriftligen. Skatteverket som myndighet ska sedermera dokumentera prövningen enligt den förvaltningsrättsliga principen om dokumentationsskyldighet. Förvaltningslag (1986:223) [cit.fl] 15. Syftet med att göra en hindersprövning är att se om parterna är behöriga att ingå äktenskap och om det föreligger sådana grunder som omöjliggör att ett juridiskt giltigt äktenskap kan komma till stånd VIGSEL OCH OGILTIGHET Själva vigselakten görs tillsammans med minst två personer som ska vara vittnen, dessa kan antingen tillhöra familjen eller vara utomstående. Bestämmelsen konstaterar att ett äktenskap 15 Tottie, Lars, äktenskapsbalken (15 februari. 2014, Zeteo), kommentaren till 1 kap. 1. Se t.ex. IÄL. 16 NJA II 2009 s. 106 f. 17 Tottie, i not 12 a.a., kommentaren till 3 kap. 1 st. 1 och st

17 ingås genom en vigsel och att detta är en förutsättning för att två personer ska kunna ingå ett äktenskap med varandra. Det ska framhållas att det faktum att en vigsel sker i avsaknad av två vittnen inte gör själva vigseln i sig ogiltig. Genom vigseln manifesteras det faktum att det rör sig om en offentlig förrättning, detta är för att påvisa att det krävs ett seriöst deltagande från de som avser att ingå äktenskap. 18 ÄktB 4 kap. 2 Vid vigseln ska de som ingår äktenskap vara närvarande samtidigt. De ska var för sig på fråga av vigselförrättaren ge till känna att de samtycker till äktenskapet. Vigselförrättaren ska därefter förklara att de är makar. Har det inte gått till så som anges i första stycket, eller var inte vigselförrättaren behörig att förrätta vigseln, är förrättningen ogiltig som vigsel. En förrättning som enligt andra stycket är ogiltig som vigsel får godkännas av regeringen, om det finns synnerliga skäl. Ärendet får endast tas upp av en av dem som avsett att ingå äktenskap eller, om en av dem har avlidit, av arvingar till den avlidne. I st. ett uppräknas de moment som anses vara konstitutiva vid en vigsel, parterna ska närvara samtidigt, samtycka till äktenskapet på fråga av vigselförrättaren samt att vigselförrättaren därefter förklarar parterna makar. Vad som kan utläsas av samtidig närvaro är att det är parterna själva som faktiskt fysiskt ska närvara under vigseln och att detta inte godkänns exempelvis genom ombud. I förhållande till internationella rättsordningar skiljer sig Sverige på denna punkt, då ett fullmaktsäktenskap i många länder erkänns. I och med att den svenska synen på äktenskap ska vila på frivillig grund och karaktäriseras av en offentlig förrättning torde lagstiftaren även i detta avseende sträva efter att värna om människors egen vilja att gifta sig och vilja att demonstrera detta genom att fysiskt närvara under vigseln Därav får kravet på samtycke i bestämmelsen inte innehålla någon form av villkor eller förbehåll. Genom detta krav på att samtycket inte får innehålla några tvetydigheter blir det lättare att tydliggöra att någon faktiskt vill gifta sig med någon annan. I många kulturer är det inte bara en fråga om vad de två människorna som ska ingå äktenskapet vill. Det kan röra sig om tradition, kultur, familj och många andra anledningar som gör att ett flertal människor har något att yttra och samtycka till innan ett äktenskap mellan två människor ska ingås. 19 I st. två anges att vigselförrättaren ska vara behörig att utföra vigseln och är vigselförrättaren 18 Tottie, i not 12 a.a., kommentaren till 4 kap Tottie, i not 12 a.a., kommentaren till 4 kap. 2 st

18 inte medlem i Svenska kyrkan ska denne uppfylla kriterierna för att få anses vara behörig såsom vigselförrättare enligt ÄktB 4 kap. 3. Konsekvensen av att en obehörig vigselförrättare utför en vigsel blir att äktenskapet inte anses giltigt eftersom att det brister i ett utav de konstitutiva moment som erfordras för att ingå ett juridiskt giltigt äktenskap och äktenskapet blir då att betrakta som en nullitet, en ogiltighet utan någon rättsverkan, då ett av rekvisiten för rättshandlingens tillkomst inte är uppfylld. En tolkning e contrario torde ge att andra formfel såsom att parterna försummat hindersprövningen, avsaknad av vittnen eller att vigselförrättaren inte följt föreskrifter såsom denne bort, förutsatt att det inte naturligtvis utgör ett konstitutivt moment, inte får äktenskapsrättsliga verkningar och därmed leder till en ogiltig vigsel. Skälen som ligger till grund för att ogiltigförklara en vigsel är lagstiftarens motvillighet att upplösa ett äktenskap som har ingåtts och består i annat än de fall där ett äktenskap inte rimligen bör få giltigförklaras. För de fall parterna har saknat den rättsliga handlingsförmåga som krävs vid vigseln, ska detta inte få ligga till grund för att upplösa ett bestående äktenskap på grund av den bristande rättshandlingsförmågan. Det är beaktningsvärt att en bristande rättshandlingsförmåga vad gäller ett konstitutivt moment, samtycke, kan leda till en giltig vigsel, trots att en part varit omedveten att denne på vigselförrättarens förfrågan om vad denne har samtyckt till. En part kan ha varit påverkad av berusad, narkotikapåverkad eller dement, vilket leder till att denne utåt sett ger sitt samtycke även om det brister i partsviljan under vigseln. 20 Denna uppfattning torde anses befäst i praxis då det har diskuterats i vilken mån en bristande rättshandlingsförmåga kan utgöra grund för att kunna ogiltigförklara en vigsel. HD har uttalat att det utrymme som förekommer att ogiltigförklara en vigsel är ytterst begränsat, det ska i de fall där äktenskapsviljan innehar en sådan brist att det är uppenbart att ett samtycke inte kan anses ha förelegat överhuvudtaget fastän att parten under vigseln samtyckt till att ingå ett äktenskap. 21 I st. 3 framgår att regeringen kan godkänna en vigsel dock endast i sällsynta fall. Det rör sig således om undantagsfall när regeringen godkänner vigslar som genomförts på grund av formfel. Detta säkerställer möjligheten för makar som upptäcker formfel efter att det gått lång tid att bekräfta vigseln och rätta till utan att behöva göra om allt igen. 20 Prop 1973:32 s.139, se, Tottie, i not 12 a.a., kommentaren till 4 kap. 2 st. 2, se, Agell & Brattström, i not 9 a.a., s. 21 NJA 2010 s.648,se närmare s

19 Den kommitté som sammansatts för att införa det tredje stycket anförde att det särskilt ska beaktas huruvida någondera av makarna haft viljan att faktiskt ingå äktenskapet eller om någondera befunnit sig i ett sådant tillstånd att denne inte insåg vad en vigsel såsom handling faktiskt innebar. Vidare anförde kommittén att med sällsynta fall avses endast de fall där formfel uppkommit till följd av rent förbiseende under vigselförrättningen. Sådana typer av formfel utgörs av exempelvis, bristande samtycke då det emellanåt utförs flera vigslar vid ett enstaka tillfälle och vigselförrättaren missat att avkräva samtycke av de blivande makarna eller att parterna inte fått tillräcklig information av vigselförrättaren för att kunna genomföra vigseln. Det kan även röra sig om att vigselförrättaren inte innehaft den behörighet som krävs för att kunna utföra vigseln. 22 Av förarbeten framgår det att vad som avses är sådana fall då parterna i god tro trott att vigseln varit giltig trots formfel till följd av ett rent förbiseende vid vigselförrättningen ska det i sällsynta fall finnas en möjlighet för regeringen att godkänna en sådan vigsel i efterhand och att äktenskapet ses som giltigt från det att vigseln genomfördes, äktenskapets rättsliga verkan blir då ex tunc, vilket innebär att vigseln blir giltig retroaktivt, från början och inte den dagen då regeringen godkänner vigseln. 23 Detta har motiverats av en särskild situation där en av parterna har avlidit och då självfallet inte kan göra om och rätta till formfelet som uppstått under vigseln och därmed skulle leda till att ett bestående äktenskap behöver upplösas, vilket skull bli oerhört betungande för individer i samhället. Även om vigseln är en förutsättning för att ett äktenskap ska bli juridiskt giltigt vilar äktenskapet på avtalsrättsliga grunder, vilket leder till att även sådana materiella brister såsom innehållet i en parts samtycke, partsviljan, i vissa fall kan frånkännas rättsverkan, trots att ett formellt samtycke har avgivits. Detta sätt att se på äktenskapet som ett avtal är vanligare internationellt, än i Sverige. Även om staten genom vigseln styr de yttre formella ramarna är det parterna som styr de inre informella ramarna. 24 Det har framförts att svensk rätt vad gäller att ogiltigförklara tvångsäktenskap som har ingåtts i Sverige inte existerar däremot finns en motsvarande regel i IÄL 1 kap. 8 a 22 SOU 1964:35 s.100. Se även, Tottie, i not 12 a.a., kommentaren till 4 kap. 2 st Prop. 1968:136 s. 82 f. 24 Agell & Brattström, i not 8 a.a., s

20 som inte erkänner sådana äktenskap som ingåtts i utlandet. ÄktB öppnar istället för möjligheten att upplösa ett äktenskap med omedelbar verkan enligt 5 kap. 5. Att inte erkänna sådana äktenskap ingångna i utlandet likväl erkänna sådana äktenskap ingångna i Sverige skapar minst sagt en partikuljär situation av rättsläget. I ett fall har en kvinna tvingats ingå ett äktenskap och därefter fått det ogiltigförklarat till följd av att hon tvingats samtycka till äktenskapet under vigseln. Dock ansågs hon ha brustit i så stort hänseende vad gäller partsviljan att äktenskapet ansågs ogiltigt enligt den katolska kyrkans domstol. När hon sedermera skulle fastställa det ogiltiga äktenskapet, i allmän domstol då hon inte ville att det formellt sett skulle synas att hon varit gift och påminnas om att hon tvingats in i detta, ansåg både tingsrätten och hovrätten att talan var ogrundad VIGSELFÖRRÄTTARENS BEHÖRIGHET OCH ROLL Vad gäller vigsel enligt äktenskapsbalken avses som sagt både kyrklig och borgerlig vigsel. Behörigheten för en vigselförrättare sträcker sig följaktligen från den kyrkliga till såväl den borgerliga vigseln. 26 Enligt ÄktB 4 kap. 3 ställs det formella kravet som gör en vigselförrättare behörig att viga två personer, vilket innebär att denne antingen kan ha ett förordnande som Kammarkollegiet utfärdar i enlighet med Lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund 1-2. Behörigheten är inte ett generellt tillstånd för samfundet utan det är ett individuellt tillstånd som möjliggör att även för andra personer att vara vigselförrättare än enbart präster inom Svenska kyrkan och andra befattningshavare i andra trossamfund. Vigselförrättarens roll är att se till att en hindersprövning utförs såsom föreskrivs i ÄktB 4 kap. 5, se till att vigseln såsom offentlig förrättning utförs i enlighet med ÄktB 4 kap. 2 och 6, samt att makarnas äktenskap blir registrerat såsom det ska enligt ÄktB 4 kap I sin roll som vigselförrättare är han eller hon tilldelad sin tjänst genom staten via delegation. Således genomför vigselförrättaren vigseln i sin myndighetsutövning och de fel eller försummelse som vigselförrättaren åsamkar svarar staten för enligt skadeståndslagen (1972:207) [cit. SkL] 25 Agell & Brattström, i not 8 a.a., s. 37 f. 26 Agell & Brattström, i not 8 a.a., s Tottie, i not 12 a.a., kommentaren till 4 kap

21 3 kap. 2. Vigselförrättaren själv svarar däremot för tjänstefel i enlighet med BrB 20 kap I förarbeten har det påpekats att vigselförrättaren rimligen torde agera mer som en förvaltningsmyndighet snarare än att denne endast utför förvaltningsrättsliga uppgifter i sin myndighetsutövning. I ett slutbetänkande har sakkunniga menat att för det fall jävssituationer uppkommer på myndigheter, vilket torde höra till vanligheter, inte bör läggas någon vikt vid de fall där det rör sig om jäv som inte har någon större praktisk betydelse. Att ett barn blir vigt av sin förälder bör inte kunna anses vara en sådan situation där jäv skulle kunna uppkomma och faller således inom ramen för när jäv inte har någon större praktisk betydelse. 29 FL är den lag som tillämpas supplementärt till ÄktB såvida det inte finns andra bestämmelser som har företräde, lex specialis, och vad gäller jävsituationer som nyss nämnts regleras detta i FL 11 sista st., där det framgår att från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. De sakkunniga menade att en vigsel får anses tillhöra den kategorin av rutinbetonade ärenden som omfattas av just detta undantag i FL VIGSELFÖRRÄTTARENS ANSVAR HD har uttalat att vad gäller att ålägga vigselförrättare ansvar för tjänstefel i sin myndighetsutövning vid tvivel av huruvida rättshandlingsförmågan hos makarna att samtycka till att ingå äktenskap inte är helt utrett. Vad som har anförts är att en ogiltighet av ett äktenskap till följd av att ett samtycke brister vid vigseln inte kan omfatta alla typer av brister i samtycket. Att upplösa ett bestående äktenskap, som ovan nämnts, menar HD som befäster den ståndpunkt som förarbetena intagit till följd av formfel endast om det finns synnerliga skäl. 31 HD anför vidare att vigselförrättaren i sin myndighetsutövning kan ådömas ansvar för tjänstefel i dennes myndighetsutövning. 32 HD instämmer vad gäller att vigselförrättaren torde vara att anse som en förvaltningsmyndighet snarare än att endast utföra förvaltningsrättsliga myndighetsuppgifter, det framgår inte helt tydligt när vigselförrättaren agerar såsom förvaltningsmyndighet. 28 Tottie, i not 12 a.a., kommentaren till 4 kap SOU 1964:27 s Tottie, i not 12 a.a., kommentaren till 4 kap NJA 2010 s.648 p Se, NJA 1994 s

22 Vad berör kravet på att samtycket ska grundas i en parts äktenskapsvilja anför HD att för de fall där samtycket brustit i sådan grundläggande mån eller att partens rättshandlingsförmåga är att anses som att denne varken förstår innebörden av att denne ska ingå ett äktenskap eller till synes inte handlar av fri vilja, bör en part bedömas vara obehörig att ingå ett äktenskap som medför lagliga rättsverkningar. Sådana äktenskap torde anses medföra att de saknar rättsverkan. Vigselförrättarens uppfattning om ett giltigt samtycke föreligger torde inte vara det som ska läggas till grund för bedömningen. HD menar att för det fall vigselförrättaren är medveten om en parts bristande rättshandlingsförmåga, blir detta i så fall en formell brist och kan då bli föremål för bevisning. För den som påstår att sådana brister har varit för handen ska, i enlighet med påståendedoktrinen i avtalsrätten, den som påstår något bära bevisbördan för att något existerar, kretsen för personer vid eventuella förhör bör begränsas till de som varit som närvarat under vigseln. 33 Vad gäller en präst ansvar såsom tjänstefel för att ha vigt en person som är senildement konstaterades att prästen, som i det aktuella fallet hade övervägt de tvivel som rådde vad gäller den senildementas förmåga att inse vad en vigsel innebar, inte kunde anses varit så pass oaktsam att ett straffansvar torde föranledas. HD betonade att det ska utgöra mycket starka skäl för att ålägga en vigselförrättare straffansvar i de fall en part saknar rättshandlingsförmåga och därmed vägra att viga någon. Trots att det som i detta fall fanns utrymme för tvivel, ansågs prästen inte vara oaktsam då hon hade gjort en noggrann övervägning och bedömt att parten var tillräckligt insiktsfull för att förstå innebörden av en vigsel. Däremot anförde en skiljaktig att den insikt som kunde läggas prästen till last i detta fall, dels utlåtande från en läkare angående presenil demens torde ha insett att parten saknat rättshandlingsförmåga och därefter beslutat sig att viga denna och därför inte kan ses som oaktsam eller undgå ansvar för tjänstefel. En annan skiljaktig menade att prästen uppsåtligen åsidosatt vad som gällt i sin roll som vigselförrättare och konstaterar det otydliga rättsläge som ligger för handen när det kommer till att bedöma det ansvar som en vigselförrättare kan ådömas när denne ska viga sinnessjuka och sinnesslöas personer. 33 NJA 2010 s

23 Det finns således inga riktlinjer för vad som rimligen bör krävas av en vigselförrättare i dennes bedömning vad gäller fri vilja och insikt när det rör sinnessjuka personer. Dock ansåg den skiljaktige att då prästen gjort efterforskningar i partens rättshandlingsförmåga samt att äktenskapet inte orsakat någon större skada torde verka förmildrande. 34 Däremot har en präst blivit ådömd ansvar i ett fall på grund av att denne vägrat att viga en frånskild då det stred mot prästens ideologi. Grunden därtill menade Häradsrätten, dåvarande Tingsrätt, var att i de fall det inte föreligger något äktenskapshinder föreligger inga skäl i vart fall inte sådana som utgörs av teologiska grunder som i nu aktuelltfallet att vägra viga någon. Genom att åsidosätta sin uppgift som vigselförrättare av en borgerlig vigsel kan en präst således inte undgå ansvar för tjänstefels. Det anfördes dock att det i vissa fall kan uppkomma situationer där en präst ideologi kolliderar med dennes plikt som vigselförrättare SAMMANFATTNING Ett juridiskt giltigt äktenskap ingås genom vigsel där den fria viljan kommer till uttryck. Dagens ÄktB vilar på grundvalar såsom, tolerans, jämställdhet vilka alla utgör grunden för den fria viljan. ÄktB ska inta en neutral roll i förhållande en persons fria val att välja vilken samlevnadsform som passar denne bäst, såvida inte hinder föreligger för att ett äktenskap ska kunna ingås. Vigseln konstituerar äktenskapet och vigselförrättaren är den som ska se till att ett samtycke, uttryck för den fria viljan, avkrävs. Vad gäller vigselförrättarens krav, ansvar och bedömningsförmåga vad gäller den fria viljan befinns rättsläget säreget. I ytterst begränsade fall kan bristande rättshandlingsförmåga utgöra grund för att ålägga en vigselförrättare straffansvar för de fall den fria viljan uppenbarligen inte existerat hos en person. I vilken mån avsaknad av fri vilja vid ett äktenskaps ingående leder till att äktenskapet förklaras ogiltigt får tillkommande praxis på området tjäna som vägledning. 3 STRAFFRÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER 34 NJA 1994 s NJA 1972 s. 612, se närmare s. 613 ff. 22

24 3.1 INLEDNING Inledningsvis definieras olika typer av äktenskap där tvång helt eller delvis har föregåtts vid ingåendet av ett äktenskap, syfte är att mot bakgrund av dessa äktenskap utröna vad som utgör ett tvång vid ingåendet av ett äktenskap. Därefter följer en redogörelse för bakgrund och motiv till kriminaliseringen av de två nya bestämmelserna i BrB, äktenskapstvång samt vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Detta åtföljs av en genomgång av rekvisiten i de nya bestämmelserna med avsikt att kunna tolka hur begreppet tvång bör tolkas enligt lagstiftaren i de nya bestämmelserna. Avslutningsvis sammanfattas de centrala delarna av kapitlet. 3.2 OLIKA TYPER AV TVÅNGSÄKTENSKAP TVÅNGSÄKTENSKAP Vad som definierar begreppet tvångsäktenskap har inte helt klarlagts inom svensk lagstiftning mer än att det av förarbetena framgår att det som i huvudsak menas med ett tvångsäktenskap är ett äktenskap som har ingåtts genom ett straffbart tvång eller genom andra kvalificerade påtryckningar. 36 Denna uppfattning torde befästas i doktrin med tillägget att även ett utnyttjande av att någon som befinner sig i en utsatt belägenhet förmås att ingå ett äktenskap kan utgöra tvång. De kvalificerade påtryckningarna kan även omfatta påtryckningar av mildare grad. 37 I svensk rätt finns det utrymme för att inte erkänna utländska tvångsäktenskap där ett äktenskap inte endast tillkommit genom straffbart tvång utan även i de situationer där det olaga tvånget framstått som så allvarligt att äktenskapet ej bör erkännas. Detta befäster att tvångsäktenskap är ett vitt begrepp som inte bara rör ett straffbart tvång. 38 Internationellt sett kan ett tvångsäktenskap vara ingånget trots att det icke skett genom olaga tvång betraktat utifrån det som i svensk rätt anses vara olaga tvång. 39 Ledning har inhämtats från den internationella terminologin som inte heller den är enhetlig, där ett tvångsäktenskap i ett sakkunnigutlåtande under en FN-konferens beskrev ett tvångsäktenskap som, FN har 36 Prop. 2003/04:38 s Jareborg, Friberg, Asp & Ulväng, i not 1 a.a., s Prop. 2003/04:38 s SOU 2012:35 s. 94, se även Prop. 2013/14:208 s

25 definierat ett tvångsäktenskap som ett äktenskap där det saknas fritt och giltigt samtycke från en av parterna ARRANGERAT ÄKTENSKAP Ett arrangerat äktenskap anses vara en familj- och eller släktangelägenhet utgör ett sådant äktenskap där det inte bara är makarna själva som letar efter en potentiell äktenskapspartner och slutligen väljer en. Detta är särskilt förekommande i de länder där kvinnor och män lever åtskilda. Äktenskapet kan ingås med endera av makarnas vilja, bådas eller ingens. Således kan ett arrangerat äktenskap vara ett väldigt vitt begrepp som kan ingås baserat på fri vilja, genom tvång, positiva påtryckningar såsom löften om förmåner, negativa påtryckningar i form av emotionell utpressning, hot om utfrysning, brytande av normer som leder till sådana konsekvenser att en part hellre ingår ett äktenskap mot sin vilja, repressalier, genom att inte våga sätta sig emot ett äktenskap som andra ordnat, konsekvenser som kan leda till tvång.om motstånd företas i form av exempelvis våldtäkter. Alla dessa påtryckningar utgör inte straffbara handlingar, dock inverkar det ju självfallet på en parts möjligheter till utrymmet att handla av fri vilja eller av tvång när denne väljer maka eller make, och det behöver inte alltid vara antingen fri vilja eller tvång utan något däremellan. 41 I situationer där någon väljer att gifta sig av ekonomiska skäl anses detta inte vara ett fall där någon mot sin vilja gifter sig utan det ska röra sig om ett reellt utrymme där någon har mycket svårt att säga nej till vad andra önskar och har arrangerat åt denne eller att andra har sådan makt att denne inte vågar göra annat än att säga nej. Då alla arrangerade äktenskap behöver ingås genom tvång eller av fri vilja är det av vikt att poängtera att alla tvångsäktenskap inte automatiskt är arrangerade äktenskap. Ibland sker iscensatta brudkidnappningar för att makar ska kunna gå emot familjens önskningar om ett äktenskap och ibland är detta mot kvinnans vilja. Motsatsvis kan det ske i syfte att bevara någons vilja, vilket gör gränsdragningen mellan tvång och fri vilja vad gäller arrangerade äktenskap svårtydlig. 42 Vanligtvis är det makarnas familj-och eller släktingar som utför påtryckningarna och ofta anser de att rätten att utse makarna tillkommit de på rättfärdigande grunder. Ett arrangerat äktenskap ska åtskiljas ett äktenskapstvång, då det främst är familj eller släktingar som bestämmer vem en person ska gifta 40 SOU 2012:35 s SOU 2012:35 s.82 ff. 42 SOU 2012:35 s.82 ff. 24