NR Ett magasin från optikbranschen. Allt ljus på Silmo. och fransk design. Julhandeln ett lyft. Mikli firar 30 år

Transkript

1 Ett magasin från optikbranschen Allt ljus på Silmo och fransk design Annika Brismar ger sin syn på Optikbranschen Julhandeln ett lyft Mikli firar 30 år NR för optikern? i branschen

2 Vi kan inte göra världen perfekt. Men vi kan förbättra sättet vi ser den på. i.scription TM En ny dimension inom seende i.profiler/i.scription en ny tidsålder inom refraktion i.profiler är det första instrumentet som använder innovativ vågfrontteknik, en allt-i-ett lösning. Detta genom att kombinera en autorefraktor med keratometer, aberrometer och en kornealtopograf. i.profiler är ditt helt automatiska analys-, mät- och refraktionsinstrument. Carl Zeiss Vision Carl Zeiss AB Box STOCKHOLM Carl Zeiss Vision Optoteam AB Box TRELLEBORG

3 Varför så tung december? START 3 Varje dag möter vi braskande annonser om konkursdrabbade banker, fallande aktiekurser och varsel. Lågkonjunkturen är här och experterna ägnar nu sin tid åt att diskutera hur omfattande och långvarig den kommer att bli. Förhandssnacket kring en av världens största optikmässor Silmo i Paris kom därför mycket att handla om frågor av typen: kommer besökarna, gör vi några affärer? Men efter avslutad Silmo verkar de flesta nöjda. Visst sjönk besökarsiffrorna, men med marginella 435 personer. Av de utställare som OPTIK pratade med var den mest företrädda åsikten det kommer förmodligen att påverka oss, men inte än. Det ska bli spännande att se vad år 2009 har i beredskap för branschen. Förhoppningsvis stämmer undersökningarna som säger att den är relativt konjunkturokänslig. 5 Silmo var istället en stor fest Danskarna hottar upp julhandeln! för optikälskare. I de gigantiska mässhallarna och på festligheter och visningar runt omkring mässan visades så många nya produkter att det var svindlande att försöka få en överblick. Läs mer om det i Silmospecialen där vi också tar ett litet grepp om fransk design. Snart väntar också julhandeln. En tid då många butiksägare gnuggar sina händer av tillfredställelse över den höga försäljningen. Men inte optikbutikernas ägare. Traditionellt är december en tung månad. Men det finns exempel på de som försöker hotta upp glasögonens status som julklapp. Läs mer om dem och om vad två kedjeledare tycker om julhandeln. Trevlig läsning! MATS ALMEGÅRD T F REDAKTÖR SILMO Barn under sju bakom ska ha masken gratis glasögon! REDAKTION optik@radicalpr.se Mats Almegård Micke Jaresand Johan Lewenhaupt, reporter Curt Lundberg, AD Lasse Mellquist, layout ANSVARIG UTGIVARE Richard Pettersson ANNONS och DISTRIBUTION Bokning och annonsförsäljning: Monica Ribbing, Gunilla Åselius, , info@aseliusribbingmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2008 Ny VD trivs Tung julhandel Branschplock Vetenskap branschnytt i hela OPTIK!

4 EN OSLAGBAR KOMBINATION... ÖGONBOTTENKAMERAN KOWA NONMYD 7 10 megapixels upplösning Lättjobbat med perfekt resultat Skarpa klara bilder garanterar en säker och riktig bedömning av ögonstatusen VISUBIT - DEN NYA REVOLUTIONERANDE SYNFÄLTSMÄTAREN Den enda synfältsmätaren på marknaden som klarar av ett Foveatest Gör Screening och Foveatest på runt minuten och få en klar bild över kundens ögonstatus Enkelt och bekvämt för såväl kund som optiker Häng Visubit på väggen och du har löst utrymmesfrågan För mer information kontakta ESSILOR AB, Instrumentavd. Fagerstagatan 21 Box SPÅNGA Tel Fax

5 5 DIREKT FRÅN PARIS! INGEN KRIS PÅ SILMO Trots dagliga rapporter i medierna om lågkonjunktur, börsras och uppsägningar var Silmo 2008 en lika stor succé som förra året. I mässhallarna vimlade det som vanligt av utställare från världens alla hörn. Och mellan montrarna minglade intresserade besökare. Text: Mats Almegård, Foto: Mats Almegård & AP Foucha >

6 6 SILMO Det var full fart i Pacific Hall den asiatiska delen av Silmo. Under fyra intensiva dagar samlades branschen på den fyrtioandra upplagan av Silmo Mondial de l optique som ägde rum på mässan vid Porte de Versailles i södra Paris. Till skillnad från tidigare år var det bara att hoppa på tunnelbanan och åka dit. Inga strejker i år. Däremot var det en del oroliga blickar från monterpersonalen första dagen. Den ekonomiska kris som skakar världen färgade av sig i mässhallarna och många var oroliga att besökarna skulle utebli. Så blev det dock inte. Förvisso var det fler besökare förra året, men skillnaden var ynka 435 personer, så det är knappast något att ägna för mycket uppmärksamhet åt. Totalt besökte personer Silmo och av dessa besökare kom 52 procent från andra länder än Frankrike. Här och var i gångarna stötte man ihop med svenskar inom optikbranschen så Silmo kändes som det stora evenemang som många åker iväg på, även när medierna basunerar ut undergångsstämningar. I de tre, nästintill oöverskådliga, mässhallarna ställde företag från hela världen ut. Le Central (hall 1) samlade många av branschens största producenter av glas, glasögon, linser och teknisk utrustning. Hall 2 var delad i två: en teknisk del, Technop Hall, och en asiatisk del där de stora företagen från Hong Kong, Kina och andra asiatiska länder ställde ut. I vanlig ordning fanns de mer progressiva designföretagen i The Village (hall 3). Det var också här man hittade de svenska utställarna: Opo, Polaris, Scandinavian Frames och Sceye. Men som sagt så fanns det fler svenskar på plats. Många av de stora internationella företagen som Silhouette, Hoya och Essilor hade svenska säljare och företrädare på plats. Mellan hall 1 och 2 fanns också L avenue des tendances. Det är Silmos utställningssträcka som samlar det allra senaste inom glasögontrender. Årets trender var tre till antalet och sammanfattades under etiketterna Affinité (affinitet), Impact (effekt) och Alchimie (alkemi). Lika flummigt som titlarna var den sammanhållande länken, även om ekologiskt tänkande och färgstarka glasögonbågar visade sig vara en genomgående linje i utställningen. Bättre då att själv gå runt och kolla trenderna. Retro håller i sig. Femtio-, sextio-, sjuttiooch åttiotalsbågar är fortsatt hett. Färgmässigt finns det en tendens mot något klarare färger än de tidigare dominerande svarta och sköldpaddsfärgade. Samtidigt börjar acetatet så smått få ökad konkurrens av metall i olika former. Munic Eyewear var ett av många företag som signalerade att metallen är på väg tillbaka. De gör

7 Avantgardistisk design från Raf Simons, tillverkad av modemagasinens älsklingsföretag: Linda Farrow Vintage. 7 På Silmo finns det mesta. Vad sägs om ett par glasögon från Lightouch med inbyggda lysen? numer acetat- och metallbågar i samma former, så att de kunder som tröttnat på acetat, men inte formerna, kan gå över till metallbågar med samma former som de stora acetatbågarna. Vill man få en överblick över allt som händer på Silmo får man jobba hårt. I varje monter ropar nyheter inom teknisk utrustning, linser, glas, glasögonbågar efter besökarens uppmärksamhet. Och även om mässan inte präglades alltför mycket av övriga samhällets oro över ekonomikrisen sipprade givetvis världen in på Silmo också. Som det amerikanska presidentvalet. I en monter fanns Sarah Palins bågar med stor skyltning i bakgrunden. Hos tyska Schnüchel återfanns de glasögon som Barack Obama just hade lagt en order på. Precis som i valet vann Obama i tävlingen om vem som har snyggast glasögon. IC! Berlins monter var mässans i särklass stökigaste. Och förmodligen vägde den minst av alla alla möbler var tillverkade av gamla kartonger. Tyska Schnüchels vackra acetatbågar bärs bland annat av Barack Obama. Snygga aluminiumbågar från danska Kilsgaard. Anodiseringen ger färgen en acetatliknande känsla känns som en kombination av plaststruktur och metallens lätthet. >

8 8 SILMO D OR Text: Mats Almegård Foto: Mats Almegård & AP Foucha Silmos president Guy Charlot delade ut priserna. Dr Julie Diemlé från Zoobug håller hårt i sitt pris. Guldglittrande gala på havets botten Torsdagen den 30 oktober var inte bara startdagen för Silmo. Denna dag ägde även den stora festen med tillhörande prisutdelning i Silmo d Or rum. Alla företag som ställer ut på Silmo har rätt att skicka in ett bidrag till någon eller några av tävlingens olika kategorier. Efter ett första urval begränsas dessa bidrag till fem stycken som en utvald jury bland press och branschfolk ska lägga sina röster på. Undertecknad var en av de inbjudna och det är lätt att inse hur svårt det måste vara att göra det första urvalet. Att bland hundratals inskickade kandidater begränsa till fem tävlingsbidrag i varje kategori låter nästintill omöjligt. Det var nämligen inte enkelt att lägga sin röst på en av fem och det är nog ändå betydligt enklare. Många fina bidrag vinner tyvärr inte. Men så är det som bekant i tävlingar the winner takes it all. Och det var verkligen glada vinnare som tog emot sina priser under kvällen. Festligheterna ägde rum på Paris kombinerade akvarium och filmmuseum (!) Cinéaqua. På andra sidan Seine glittrade Eiffeltornet i den mörka höstnatten. Inne på Cinéaqua var det nästan lika glittrande. Festklädda och förväntansfulla besökare minglade med champagneglasen i händerna, samtidigt som de fotograferade de fantastiska fiskarna som simmade lugnt i sina vattentankar. Men när mässans president Guy Charlot och Silmos kommunikationsansvariga Isabel Beuzen äntrade scenen för att presentera vinnarna i Silmo d Or vändes kamerablixtarna och blickarna från fiskarna till de glittrande statyetterna som väntade på sina vinnare. Att få ett Silmo d Or innebär mycket för ett företag. Hela branschens fokus hamnar på vinnaren som därigenom får en gräddfil till fler kunder. Så var det för IC! Berlin som vann för tio år sedan och firade tioårsjubiléet av denna vinst med ytterligare en. De vann kategorin Village: optisk båge med sin modell Urban. Självklart vann vi för att vi hade en modell med ren och bra design. Men det var lika överraskande denna gång som 1998 då vi vann första gången. Då innebar priset en nyckel till marknaden för oss. Det var som ett bevis för att vad vi gör är verkligt och har betydelse. Nu känns det som ett tack för ytterligare tio års hårt arbete, säger Ralph Anderl, VD för IC! Berlin. Ett av de mindre och mer oetablerade företag som segrade i år är engelska Zoobug som vann i kategorin för barnbågar med sina solglasögon Daisy 01 : Det här är ett stort privilegium för oss. Men det är också en viktig signal från Silmo att man ska ta barns ögon på största allvar och att uv-skydd är viktigt för de allra minsta, säger ögonläkare och Zoobuggrundaren Dr Julie Diemlé. Bland alla vinnare fanns också en från Norden. Danska Lindberg segrade i lyxkategorin med Precious Art Temple. Vi har tillverkat en del lyxbågar genom åren. Denna kategori är ett bra sätt för oss att låta våra designers ta ut svängarna. Därför är det givetvis väldigt kul att det uppmärksammas genom detta pris, säger Heidi Kaltoft på Lindberg. Listan över alla pristagare finns på

9 Har du kunder som har svårt att läsa det här? VÄLKOMMEN TILL GLOBEN DEN 22 JANUARI 2009 Den 22 januari lanserar vi en världsnyhet. Du är inbjuden. Vi bjuder på föreläsningar, underhållning samt mat och dryck i världsklass. Globen, Stockholm, 22 januari Kan du inte komma, kan du ändå vara med. Mötet sänds live i Göteborg och Malmö. Anmäl dig till något av alternativen och få mer info TORSDAG 22 JANUARI 2009, GLOBEN, STHLM på länken eller på tel CIBA VISION AB, Telefon: , Datavägen 24, ASKIM,

10 10 SILMO Text och foto: Mats Almegård Ny glaslansering från Hoya Under Silmomässan i Paris lanserade Hoya sitt nya progressiva glas Hoyalux id MyStyle internationellt. I Sverige har kunderna redan kunnat testa det under några veckor. Med vårt datoriserade mätsystem visu- Real får vi de extra parametrarna som gör det möjligt att skapa ett helt individuellt glas, säger Dave Pels som är Trade Marketing Manager på Hoya Vision Care Europe. Med visureal mäts tillpassningsparametrar som höjd, pd, inklinationsvinkel, toppunktsavstånd och bågskivevinkel mycket mer exakt än med tidigare mätmetoder. I systemet går det också att ta hänsyn till kundens synpreferenser, alltså vad kunden gör och har för fritidssysselsättningar där man behöver se. Dessutom går det att jämföra med vad kunden haft för tidigare glasögondesign och anpassa de nya glasögonen efter nöjdhetsgraden med den, berättar Gerald Bottero, VD för Hoya Vision Care Company. Med utgångspunkt i dessa data har det blivit möjligt för kunden att få ett mycket Gerald Bottero (t v) utfrågas om det nya glasets fördelar. individuellt anpassat glas. Nämligen det nya glaset Hoyalux id MyStyle som presenterades för inbjuden publik under Silmo. En av de stora nyheterna är alltså att livsstil matas in som parametrar när det gäller att ta fram ett skräddarsytt glas. Det finns 18 olika varianter som man kan knappa in på livsstil. Som optiker väljer man minst tre och max nio tillsammans med kunden. Livsstilarna kombinerat med glasögonhistorik samt alla parametrar om bågen, gör att variationerna i stort sett är oändliga i den slutliga glaskonstruktionen. Exempel på livsstilsdata som får en betydelse är om glasögonbäraren läser mycket böcker, spelar golf eller kör bil ofta. Bärarhistorik är också en viktig aspekt, alltså hur nöjd eller missnöjd kunden varit med tidigare glasögonglas. Alla data matas in och därefter konstrueras en av tre olika korridorlängder, säger Gerald Bottero. Tidigare har det ibland varit svårt att förklara varför ett glas är mycket dyrare än ett annat. Det är lättare nu med detta nya och annorlunda koncept, lägger Dave Pels till. Under presentationen pekade föreläsarna på en nyligen genomförd undersökning i Japan. Kunder hade där fått frågan vad de önskade mer av vid sina besök hos optiker. Hela 45 procent svarade där att de vill ha längre och mer noggrann undersökning av sina ögon. Det indikerar att kunderna är fokuserade på den kliniska biten och här passar Hoyalux id MyStyle in, menar Gerald Bottero. Dessutom lade han till att dagens kunder är mer medvetna och ställer högre krav än tidigare. För en glastillverkare som Hoya är det givetvis bra nyheter. Det gör att kunderna i högre grad engagerar sig och kräver högre kvalitet och flexibilitet. Hoyalux id-familjen ökade med femtio procent i försäljning förra året och under 2008 uppskattar vi att det kommer att säljas 1,2 miljoner glas ur denna produktgrupp, avslutar Gerald Bottero. Vill du göra kvalificerade ögonhälsoundersökningar eller kundflyktsundersökningar?

11

12 12 SILMO Text: Mats Almegård Två priser till Essilor I kategorierna glas och arbetsredskap vann Essilor för sina produkter Varilux Ipseo New Edition respektive Essibox. Essilor är ett företag som inte är helt ovant med att ta emot Silmo d Or-priser. Men priserna är viktiga menar Örjan Berg, produktchef glas på svenska Essilor: Silmo d Or är givetvis ett erkännande för oss. Det visar att vi gör viktiga produkter och innovationer som bedöms som mycket intressanta. Som namnet antyder är Varilux Ipseo New Edition en uppdaterad version av Varilux Ipseo-glaset som Essilor lanserade för några år sedan. Det nya är bland annat att progressiviteten fördelas på glasets båda sidor. Det är första gången ett progressivt glas har ett bildstabilisatorkoncept. Genom att vi slipar på båda sidorna av glaset kan avvikelser balanseras. På så sätt skräddarsys designen ännu mer enligt synbeteendet än vad som tidigare var fallet med Varilux Ipseo. Enligt Örjan har det nya glaset fördelar för både bärare som är huvudvridare eller ögonvridare. För huvudvridare slipas merparten av det progressiva på glasets insida, vilket håller nere den oönskade gungeffekten. Medan additionsbehovet slipas på yttersidan av glaset för ögonvridare. Detta för att öka förstoringen så att bildförflyttningar förhindras. För ögonvridare slipas glaset på utsidan med mer än själv additionsbehovet och korrigeras med negativ addition på innerytan. Detta för att främja förstoringen, säger Örjan Berg. Konstruktionen på Varilux Ipseo New Edition är även anpassad efter positionen framför ögat och tar hänsyn till fem tillpassningsparametrar som styr närzonens position i glasen. Dessa parametrar är inklinationsvinkel, wrapvinkel (bågskivevinkel), höjd, pd och toppunktsavstånd. Tidigare valde optiker progressiv kanallängd nu anpassas den per automatik med hänsyn till dessa fem parametrar. Det gör att vi inte längre är låsta till tre kanallängder, utan kan spela med ett oändligt antal kombinationer. Det går också att ange vilket läsavstånd som lästillägget är utprovat på. Därigenom påverkas decentrationen av närzonen i glaset ytterligare. Man kan också begära egen decentration av närzonen, vilket är en fördel för exempelvis enögda, förklarar Örjan Berg. Det andra priset på Silmo, i kategorin arbetsredskap, tilldelades Essilor för produkten Essibox. Det är en klarblå lysande kub som ska fungera som kommunikationscentrum. Tanken är att alla optikerns instrument ska kopplas till Essiboxen som har ett antal olika funktioner. Bland annat finns ett bågbibliotek där man kan lägga in olika bågtyper och vad de ska ha för slipningar av glas. En annan funktion är att det finns möjlighet att gå in och söka pågående arbeten för att se var i flödet man befinner sig. Det går också att fylla på med andra funktioner som att kunden kan ta bilder på sig själv och se på internet hur de ser ut i olika bågar. Essibox kan också automatiskt skicka sms till kunden när glasen är färdigslipade. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser. Essibox ska kopplas till butikens interna system och sen går allt per automatik. För närvarande finns inte Essibox i Sverige. Men den lär snart komma hit, avslutar Mats Olsson på Essilor.

13 13 Silmo är en av de allra största mässorna i branschen. Det är exakt vad Eric Lenoir vill. Han har arbetat med Silmo i femton år och försöker hela tiden utveckla mässan ytterligare. Text och foto: Mats Almegård Silmo vill alltid vara ledande Ända sedan han började sin yrkesbana för femton år sedan har Eric Lenoir varit Silmo trogen. Hans titel är Exhibition Director, vilket betyder att han är ansvarig för mässans utseende och planering. Under de dagar Silmo äger rum är tid givetvis en bristvara. Men Eric Lenoir tog sig tid att sitta ner för ett samtal med OPTIK om mässans historia och framtid. Vad skiljer Silmo idag från när du började för femton år sedan? Då var Silmo mycket mindre, men började bli en europeisk angelägenhet. Idag är det en internationell mässa som täcker hela världen. Vad är din vision med Silmo? Mitt mål är att mässan ska vara internationell och ledande. Vi lyckades gå in och utveckla Silmo i rätt riktning i en tid då glasögon mer och mer blev en modeaccessoar. Resultatet av det arbetet har varit bra. The Village var en av mina första idéer och där kan man se det bäst. För dem som inte varit på Silmo vad är The Village? Det är en hall där de mest avancerade och nytänkande produkterna ställs ut. Företag som leder utvecklingen. Jag tycker det är viktigt att kommunicera dessa nischprodukter. De är före sin tid och får genomslag i hela branschen efter hand. När vi började var det 30 företag i The Village, idag är det 100. Vi har modevisningar och mingel där och jag tycker det är viktigt att de får visa sin särart på ett festligt vis. Hur går urvalet till The Village till? Företagen får ansöka om att ställa ut där. Jag möter många designers och pratar med dem om vad det innebär att visa sina produkter i The Village. Det händer att jag avråder och ber ett företag att fundera på vad det är de kommunicerar. Men oftast har de sin egen position på marknaden klar för sig och då är det enkelt de vet om de hör hemma i The Village eller inte. Från vår sida granskas företagen utifrån olika parametrar som produkt, prissättning, företagsimage, försäljning (hur selektiva eller nonselektiva de är), kommunikation, allmän inställning till glasögon och till hela försäljningsprocessen. Det går givetvis också att prova att ställa ut i The Village. En del företag har gjort det för att nästa år be om en plats i hall 1 istället, medan andra är återkommande år efter år. Vad har hänt med The Village genom åren? Under de tio år vi haft The Village kan vi se att det kommit många nya skandinaviska märken som bidrar med produkter på marknaden som är annorlunda och som tillför kärnsegmentet i branschen med något helt nytt. Det är en dynamisk sektor med en vänlig atmosfär. Många företag ser sig inte ens som konkurrenter, utan tipsar sina kunder om andra utställare på The Village. Världsekonomin ser för närvarande rätt skakig ut. Hur påverkar det optikindustrin generellt och Silmo speciellt? Det är för tidigt att säga något om det än. Vi måste analysera besö- Framtidens hjälpmedel kommer att få jägare att även se de djur som står i skuggan under granar ordentligt, då de förbättrar kontrastseendet. >

14 14 MÄSSGENERALEN Silmo d Or är en biljett in på marknaden och genererar uppmärksamhet från journalister och kunder. karantal och utställarantal först. Men jag kan ge dig mina första intryck och det är att besökar- och utställarantalet är ungefär desamma som Silmo förra året och det var ett succéår. Vi kommer förmodligen känna av lågkonjunkturen om den håller i sig, men det är helt naturligt för en branschmässa av Silmos slag eftersom den speglar marknaden och går inte den bra kan inte vi göra det heller. Samtidigt tror jag att många tycker att det är extremt viktigt att komma hit och möta branschkollegor och kunder nya som gamla. Jag är också positiv och har stark tilltro till branschens framtid. Det är en känsla som jag tycker mig ha känt av ute på mässgolvet också. Marcolin, Safilo, Luxottica och Allison ställer inte ut. Vad innebär det att dessa italienska jättar väljer bort Silmo? Jag trodde det skulle ha en större effekt än vad det haft, men vi kan inte säga att det betyder så mycket att de inte ställer ut. Anledningen till att de inte gör det är väl att mässan ligger rätt sent, dessa företag har lanseringar i september. Sen kan det ju också ha andra anledningar som att exempelvis Allison brottas med finansiella problem och det är ju dyrt att ställa ut på en mässa. De valde mellan att ha en liten monter eller att inte komma alls och de valde det sistnämnda. Jag kan förstå det. Mycket av företagens image byggs på en mässa och ett stort företag kan inte ha för liten monter. Det ser inte bra ut. Samtidigt har jag hört att dessa företag finns på plats i Paris denna helg, men att de valt att ha showrooms inne i staden istället. Det är givetvis synd att de inte finns på mässan, men att de är här när mässan äger rum om än på annan plats visar att Silmo är så betydande att den inte går att missa. Nästa år ändras datumen för Silmo. Vad mer kommer att förändras? Bara datumen. I övrigt kommer Silmo att vara som det är nu. Vi har funderat på att byta datum länge och när Mido annonserade att de tidigarelägger sin mässa var det dags för oss att också lägga vår mässa tidigare. Men den egentliga anledningen är att vi tidigarelägger för att möta marknadens krav. Optikerna vill göra inköp tidigare och företagen vill lansera tidigare. De nya datumen speglar också modevärldens lanseringar bra. Mido och Silmo kompletterar varandra: Mido för vårmodet, Silmo för höstmodet. Varför har ni inte bytt datum tidigare då? Det var lite pusslande med att få loss mässhallarna. Parismässan liksom andra stora mässor är ju bokade långt i förväg och de flesta evenemang ligger på samma tider år efter år, så det var inte helt lätt att flytta Silmo. Men vi lyckades och jag tror att det är mycket positivt både för oss och hela branschen. Ser du att Silmo blir mer och mer av en internationell mässa? Vi försöker utveckla mässan åt det hållet. Vi följer marknaden och vi ser att den etablerar sig på nya marknader som bland annat Brasilien och Ryssland. De länderna går upp. Andra som vi förväntat oss, som Indien, har inte riktigt kommit så starkt som vi trott. Det går upp och ner på ländernas egna marknader och sånt avspeglar sig på Silmo. Så jag tycker det ska bli intressant att se hur många amerikanska besökare vi har i år med tanke på hur det ekonomiska läget där ser ut nu. Ni delar varje år ut Silmo d Or. Vad har priset för betydelse i branschen tror du? Jag tror det betyder en hel del. Särskilt för små företag. För de stora är det ett erkännande för att det man gör är bra, för mindre kan det betyda enormt mycket mer än så. Det är en biljett in på marknaden och genererar uppmärksamhet från journalister och kunder. För ett företag som Essilor som tog hem två priser i år betyder det nog inte så mycket, de är redan så etablerade. Men ta exempelvis IC! Berlin. När de vann för tio år sedan var det deras inträdesbiljett på marknaden med orderskrivningar och nya kunder. Är det merförsäljning att erbjuda tre par glasögon istället för två till priset av ett?

15 15 Fabriqué en France Optikindustrin i Frankrike har en lång historia. Juraområdet i östra delen av Frankrike är traditionellt platsen för många fabriker och tillverkningsenheter. Och i Paris spirar designkreativiteten. Optik ställer frågan: håller fransk design ställningarna? Pratar man med franska glasögondesigners är det lätt att tro att det var i Frankrike glasögonen uppfanns, medan historikerna snarare brukar diskutera Venedig som glasögonens födelseort. Men visst kan man konstatera att Frankrike har en lång historia inom optikindustrin. Precis som i Longarone, Italien, är Frankrikes Jura ett område med långa anor inom optikindustrin. På båda platser ligger glasö- >

16 16 MADE IN FRANCE Text och foto: Mats Almegård OPTIK frågade fem olika företag om hur de ser på fransktillverkade glasögon generellt och sina egna märken specifikt. gonfabrikerna tätt inpå varandra. Och precis som italienarna i Longarone förklarar fransmännen uppkomsten av en optisk industri i Jura med faktumet att det är avskilt och isolerat med kalla vintrar. Enligt legenden började befolkningen göra glasögon eftersom vintrarna krävde att man satt inomhus och av ren leda och tristess började folket i Jura skruva ihop glasögon. Möjligen är det sant. Eller så är det bara en myt. Men en sak kan man konstatera: i Frankrike finns det väldigt många glasögontillverkande företag. Det är ju heller ingen slump att en av de två viktigaste mässorna i branschen äger rum i Paris. I den franska huvudstaden finns också många designers. Modets huvudstad har ju längre varit Paris. Modehus som Yves Saint Laurent, Chanel, Martin Margiela finns i staden liksom massvis med modellagenturer och modetidningar. Det är alltså inte konstigt att det också finns många glasögondesigners i staden. Tillverkningen sker dock oftast i Jura, men med vissa undantag. I vår tid av globalisering tillverkas givetvis franskdesignade glasögon också i andra länder i Europa eller Asien. Men många av de designers jag träffar på Silmo sätter en stor stolthet i att vara verksamma som designers i Paris och att anlita fransk tillverkning i Jura. Frankrike är världens sjätte största exportland inom glasögon. Men de fransktillverkade glasögonen går inte bara på export. I Frankrike är mode viktigt även glasögonmode. Det gör Frankrike till den femte största optikmarknaden i världen. År 2007 var omsättningen i branschen cirka 350 miljoner euro. Ingen dålig siffra direkt. JF Rey Varför tror du att Frankrike är så starkt inom optikbranschen? Frankrike är ett designland som är starkt inom både oftalmiska och solglasögonbågar. Tyvärr har kvaliteten sjunkit på senare år. Många fuskar och gör inte längre bågarna för hand. De formgjuts och det har dragit ner kvaliteten tycker jag. Men vi är några som försöker hålla fanan högt, både i kvalitet- och designtänkande. Vi försöker gå i bräschen och visa att det är möjligt. Vi använder oss av små fabriker i Frankrike som är öppna för nya produkter och vågade färgkombinationer. Hur ser du på framtiden med tanke på hur den ekonomiska situationen är just nu? Ekonomin har inverkan på allt och jag antar att vi kommer att få se att den även påverkar oss, men hittills märker vi ingenting. Det enda vi kan göra är att fortsätta arbeta med det vi gör och det är att designa och producera bra produkter som håller länge, vilket jag hoppas är ett sätt att få folk att köpa våra produkter även i en lågkonjunktur. Arnaud Morucci Vilken stil tycker du gäller i Frankrike i år? Retro är fortfarande dominerande. Det är väl ingen fransk trend så är det över hela världen. Jag försöker dock blanda retromodeller med dagens färger. I mina acetatmodeller använder jag färger som var omöjliga att tillverka under 1950/60-talet. Dessa matchar jag med äldre modeller som jag modifierat lite. John F-K är till exempel en glasögonbåge som jag designat utifrån en originalskiss på John F Kennedys glasögon som jag hittade i en fabrik i Jura. Jag ändrade kurvaturen något och nu gör vi den i acetat. Arbetar du mycket i Jura? Jag designar i Paris och sen åker jag till fabriken i Jura där jag övervakar produktionen. Jag är ofta där. Mitt företag är skyddat av organisationen Les Lunetiers du Jura. Det är ett viktigt statement för oss att bara tillverka där. Jag är verkligen passionerad för glasögon och tycker inte om likriktningen jag ser i branschen. Det är så många som tillverkar i Kina idag. Men jag hoppas att det kommer att ändras, så vi får unika glasögon igen.

17 Francis Klein Gör ni glasögon med typiskt fransk design? Ja, det tycker jag. När vi startade vår verksamhet var det med en optikerbutik i närheten av Eiffeltornet år Sedan började vi tillverka våra egna bågar för att sälja i vår butik. Efterfrågan var dock stor, så snart började vi sälja till andra optiker också. Jag och min man är färgade av vårt intresse för konst, kläder och design. Alla våra glasögon är handtillverkade i Frankrike och mönster på skalmar och fronter handmålar vi. Just nu är det mycket vintage. Vi har inspirerats av gamla filmer för våra senaste kollektioner. Många av våra kunder har blivit riktiga Francis Klein-fans och samlar på våra kollektioner. Dita von Teese är en av våra mest kända kunder som samlar på våra glasögon, säger Michele Klein. Säljer ni mest i Frankrike? De senaste tio åren har vi ställt ut på Silmo och Mido, men även i Las Vegas, New York och Tokyo. Så vi har internationella kunder. Vi är mycket framgångsrika i USA och Japan, även om den japanska marknaden har blivit tuffare under senare år. Tidigare var det ingen riktig konkurrens. Men nu finns det många unga designers som gör fina glasögon där. Lafont Kan man säga att Fabriqué en France är en kvalitetsstämpel? I de flesta fall tycker jag man kan det. Lafont har som filosofi att göra glasögon som är så bra det bara går. Vi jobbar nära vår fabrik i Jura för att kontrollera alla steg i produktionen. Förvisso tillverkas en del reservdelar i länder som Italien, Tyskland, Kina och Thailand, men vi har alltid strikta kvalitetskontroller. Vi tillverkar glasögon av bomullsacetat som är miljö- och allergivänliga. Det är aktuellare än någonsin att veta vad som är kvalitet och hur man kommunicerar att det man gör är kvalitativt. Detta eftersom många numer marknadsför på en punkt låga priser. Det gäller för oss som satsar på en annan väg att visa varför våra produkter är bättre än lågprisföretagens, säger Matthieu Lafont. Frankrike är en stor glasögonmarknad. Varför tror du det är så? Glasögon har länge varit viktigt i Frankrike. Industrin i Jura har lång historia och den har utvecklats mycket genom åren. På 1970-talet kom vi och andra företag som ville göra något helt nytt. Tillsammans med andra företag som exempelvis Mikli inledde vi ett nytt glasögonmode med speciella bågar med hög kvalitet. I Frankrike har det också alltid varit viktigt med vad man bär på kroppen. Vi är verkligen en modenation och det speglar sig även i sättet vi tillverkar och designar glasögon. Därför är det extra tråkigt att många franska modehus tillverkar solglasögon på licens i Italien. Det handlar om massproduktion med låg kreativitet. För dem gäller det att tillverka så många formgjutna plastbågar med så stora logotyper som möjligt. För oss på LaFont handlar det uteslutande om produkten. 17 Face à Face Tillverkar ni bara glasögon i Frankrike? Inte riktigt. Vi designar i Paris och vår fabrik ligger i Jura där vi tillverkar de oftalmiska bågarna. Titan tar vi från Japan och våra solglasögon tillverkas i Italien. Vi övergick till att producera dem där eftersom vi behövde möta en ökad efterfrågan. Dessutom är italienare av traditionen väldigt duktiga på just solglasögon, men vi har en egen signatur på våra solglasögon eftersom det är vårt eget designteam som ritar dem. Det skiljer dem från andra som enbart tillverkar andra varumärken på licens, svarar Michaella Rene, pressansvarig på Face à Face. Vad är franskt i er design? Face à Faces designteam sitter i Paris. Bara det faktumet gör nog att designen blir fransk. Designers påverkas ju självklart av den miljö som omger dem. Våra grafiska designers ingår också i teamet eftersom det är viktigt för oss att ha en koherent image. Våra produkter och våra grafiska element (annonser och annat) ska hänga ihop logiskt. Så jag tycker definitivt att vi har en fransk signatur på det vi gör. Vad den innebär? Att vi är färgstarka, smarta och sofistikerade. I Frankrike finns ett enormt know-how.

18 18 GRATTIS MIKLI Text och Foto: Mats Almegård Ett av de riktigt stora och tunga namnen inom optikbranschen är Alain Mikli. I år är det trettio år sedan företaget chockerade världen med udda design och vågat glasögonmode för första gången. Det firades med privat party, stor monter och en spännande visning under Silmo. Kirurgisk precision när Mikli Det finns många giganter och ansedda namn inom glasögonvärlden. Men det är väl odiskutabelt att säga att Alain Mikli åtminstone är en av de allra största om inte den största. Sedan starten 1978 har han ständigt pressat glasögondesignen framåt, utan omvägar via andra designföremål som klockor eller kläder. Mikli har handlat uteslutande om glasögon. Eller nja, nästan bara glasögon. Idag tillverkas faktiskt en del andra accessoarer som plånböcker och kläder med namnet Mikli, men till skillnad från många andra företag som har glasögonen som accessoar till sina klädgarderober har Mikli dessa produkter som accessoar till sina glasögon. Han började som optiker, men vantrivdes, eftersom han inte tycker om att vänta på att kunderna ska komma in i butiken. Istället trivs han bäst när han designar nya vågade glasögonbågar, flänger jorden runt för att träffa journalister och kunder eller som mentor för de många adepter som ingår i Mikli studios. När OPTIK:s Anna Ahlstrand träffade honom i Stockholm för ett år sedan förklarade han att han har mer än 200 resdagar om året. Jag fotograferade honom ett relativt svårt uppdrag eftersom han hela tiden pratade i sin mobiltelefon och knappt hade tid att titta in i kameran. Men när företaget Mikli firar trettioårsjubileum väljer Alain Mikli själv att inte alls vara synlig. Inte när hans Mikli Studiosadepter Vanessa och Mehdi tog emot Silmo d Or-utmärkelsen för Exolook i kategorin produktmiljö, inte heller i den stora Miklimontern i hall 1 och inte ens på den pri- Panhardambulansen kör inbjudna till Miklis klinik. vata visningen som ägde rum på Miklikliniken på 30 rue campo formio. Den store glasögondesignern var fullt upptagen med affärsmöten och fick inte störas berättade hans anställda. Men plötsligt öppnades en dörr och där var han. Hej, trevligt att träffa dig igen, sa Alain Mikli och sträckte fram en hand. Förvånad över att han kände igen mig, men sugen på att få några kommentarer svarade jag: Hej, kan jag få ställa några frågor, eller åtminstone ta en bild? Svaret på båda frågor var ett skak på huvudet, ett leende och ett korthugget franskt no!. Sen stängdes dörren och Alain Mikli var inte längre synlig. Så var det inte heller ett trettioårsfirande jag blivit inbjuden till. Det hade ägt rum några dagar tidigare. Med inbjudna medarbetare som bjöd Mikli på tårta i form av Miklis röda fyrkantiga logotyp. Han blev mycket rörd över att vi hade tårta med, men han vill inte göra för stor affär av att han firar trettio år i branschen, förklarar Hans Schumacher på Noxe som har Mikliagenturen i Sverige. Nej, det var den privata visningen med plastikkirurgitema som jag var inbjuden till. Från Silmomässan skjutsades de inbjudna besökarna i veteranbilar. Alain Mikli är en stor samlare av bilar av märket Panhard och lär äga ett femtiotal. Dagen till ära var den omgjord till ambulans som skjutsade patienter till visningen, där Miklianställda tog emot iförda sjuksköterskerockar och kirurgkläder. Innan visningen startade sminkades alla besökare med ett mönster i ansiktet som ser ut som de pilar och fält som plastikkirurger målar i ansiktet på sina patienter. Därefter fick man kliva på i kliniken. På väggarna satt gamla reklamtavlor som summerade trettio år Mikli. I lokalen stod annars operationsbritsar, kirurgiska verktyg och annan sjukvårdsutrustning. Bland detta låg en samling utvalda Miklibågar som både visade det allra senaste och gav ett spektrum av de många glasögonbågar som lämnat designbordet under Alain Miklis tid som glasögondesigner. Bland de intressantare modellerna märktes bland annat IDYL som designades speciellt för discodrottningen Grace Jones i början av åttiotalet. Tanken med detta kirurgtema och att vi tar emot i en klinik är att man istället för att plastikoperera sig kan byta utseende genom att sätta på sig ett par glasögon från Alain Mikli. De gör minst lika mycket för ett nytt utseende som vilken plastikki-

19 19 Ren accessoar omtyckt bland hiphoppubliken eftersom de först tillverkades för Kanye West. IDYL är het igen samtidigt som Grace Jones lanserar sitt comebackalbum. Exempel på tidig Miklireklam. firade 30 år i branschen Dr Sandra Guy tar emot i operationssalen. Men först sminkning. rurg som helst, förklarar Sandra Guy, pransvarig på Mikli. Men de riktigt heta nyheterna presenterades inte där, utan i montern på Silmo. Där fanns givetvis alla olika beståndsdelar i det som idag är Miklisortimentet: Alain Mikli, Mikli, Starck Eyes och Studio Mikli. I Studio Mikli hjälper Alain Mikli unga designers att hitta fram till ett formspråk. Bland de mer extravaganta lanseringarna denna gång märktes Delfina Delettrez kollektion för Studio Mikli. Denna tjugoåriga smyckesdesigner har i samarbete med Mikli skapat en dyrbar kollektion (modeller ligger på cirka 665 euro paret), laddad med stenar och exklusiva smycken. På en modell hade skalmarna ersatts av kedjor med tunga smycken i form av dödskallar, grodor och annat fantasifullt. En annan glasögonmodell hade ett stort spindelnät på fronten. Jag designar med utgångspunkt i saker jag minns från min barndom. Jag var rädd för spindlar när jag var liten, kommenterade Delfina Delettrez. Bredvid Delfina Delettrez-montrarna fanns ett mindre lyxigt, men mycket viktigt Mikliprojekt. Mikli Touch är namnet på den kollektion glasögon där all text på skalmarna är skriven med blindtext istället för med vanliga bokstäver. För varje sålt par av dessa glasögon går 6 euro till träningen av blindhundar som ska doneras till synhandikappade ungdomar. Blindhundar är väldigt dyrt och i Frankrike är det svårt för unga människor att få en egen blindhund. Man brukar säga att ungdomar är alldeles för omogna för att ha en hund som kräver en del ansvar, men det stämmer inte. En blindhund kan göra oerhörd skillnad för ungdomar med synhandikapp, säger Aymeric Vildieu, som arbetar med Mikli Touch. Sjukvårdsmiljön på visningen i kliniken var förvisso en gimmick. Men mitt bland all spännande design och lyx har Mikli kvar sin passion som optiker: att hjälpa människor med nedsatt syn. Detta kombinerat med en unik marknadsställning. Mikli må vara 30 år gammalt som företag. Men visionen är fortfarande ung och balansen mellan mode och synhjälpmedel är alltid aktuell.

20 COS-5100 COS-5100 OPHTHALMIC WORKSTATION Vi föreslår den optimala utrustningen med COS-5100: T-5100 Autoforopter oref II Autorefraktor/kerato/tonometer, alternativt spaltlampa CSO SL 980/990 Autovertometer G Space Saving Chart Ophtalmic Workstation Avancerad och platssparande arbetsstation - allt inom en armlängds avstånd! Ring för ytterligare detaljer och priser. Limhamnsgårdens Allé 29B Limhamn Tel.: +46 (0) Fax: +46 (0) lindcon@lindcon.se