Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ÖKAD SÖKAKTIVITET GENOM TYDLIGARE KRAV OCH ÖKAD UPPFÖLJNING Tidsperiod Tertial

2 Sida: 2 av 52

3 Sida: 3 av 52 Dnr: Af-2013/ Datum: Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen för redovisa och analysera hur Arbetsförmedlingen har ökat uppföljningen för arbetssökande. I redovisningen ska myndigheten särskilt redogöra för: Antalet möten och kontakter som de arbetslösa har haft med en arbetsförmedlare och analysera hur antalet möten och kontakter har påverkat sökaktiviteten. Arbetet med aktivitetsrapporten. Som en del av denna redovisning ska Arbetsförmedlingen analysera hur de individuella handlingsplanerna förhåller sig till aktivitetsrapporterna och hur införandet av aktivitetsrapporterna har påverkat sökaktiviteten, såväl generellt som inom olika grupper av arbetssökande, t.ex. med avseende på ersättningsform. Arbetet med handlingsplanerna, inklusive uppdateringsfrekvens, i vilken utsträckning förnyade bedömningar har gjorts och hur kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna har förbättrats. - redovisa och analysera övriga relevanta delar av Arbetsförmedlingens arbete med att öka sökaktiviteten respektive myndighetens roll i kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen. - redovisa och analysera hur myndigheten har utvecklat dokumentationen och därmed säkerställt möjligheten att följa upp samtliga relevanta delar inom myndighetens kontrollfunktion i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ska även redogöra för hur arbetet med dokumentation förhåller sig till processen intern styrning och kontroll. Ovanstående redovisning och analys ska göras mot bakgrund av de nya åtgärdsreglerna inom arbetslöshetsförsäkringen och införandet av aktivitetsrapporten. Redovisningen och analysen ska även i förekommande fall ske utifrån de indikatorer Arbetsförmedlingen har infört för att följa och utveckla myndighetens arbete när det gäller uppföljning av sökaktivitet och kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen.

4 Sida: 4 av 52 Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg. Ärendet har föredragits av kvalificerade handläggare Shara Unneberg. I den slutliga handläggningen har biträdande avdelningschef för avdelningen Förmedlingstjänster Jeanette Azinovic, enhetschef Åse-Marie Linderö och kvalificerade handläggare Hanna Sofia Johansson deltagit. Mikael Sjöberg Shara Unneberg

5 Sida: 5 av 52 Innehållsförteckning 1. Inledning Upplägg och avgränsning Metod och källor Uppföljning av arbetssökande Kontakter och möten Påverkan på sökaktivitet Relationen mellan handlingsplan och aktivitetsrapport Aktivitetsrapporterna De arbetssökande och aktivitetsrapporteringen Arbetsförmedlarnas åsikter om arbetet med aktivitetsrapporten Aktivitetsrapportens påverkan på sökaktiviteten Sökaktivitet för olika grupper av arbetssökande De flesta aktivitetsrapporter bygger på handlingsplanen Handlingsplanerna Arbetet med handlingsplanerna Handlingsplanens uppdateringsfrekvens Kvaliteten i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen Förnyad bedömning i handlingsplanen Arbetsförmedlingens arbete med uppdraget i arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingens roll i kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen Tydligare ansvarsfördelning Arbetslöshetsförsäkringens förändrade regler påverkar Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen informerar om arbetslöshetsförsäkringen Stöd till arbetsförmedlare för uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen Antalet skickade meddelanden i relation till tidigare underrättelser Dokumentationen kopplad till kontrollfunktionen Utvecklat systemstöd för meddelanden till arbetslöshetskassan Nytt systemstöd för aktivitetsrapporter Dokumentation i Arbetsförmedlingens informationssystem AIS Nytt handläggarstöd för förvaltningsrätt Ny webbutbildning om statstjänstemannarollen Kontrollfunktionen i förhållande till intern styrning och kontroll Analys av Arbetsförmedlingens arbete med dokumentation Diskussion... 50

6 Sida: 6 av 52 Sammanfattning Arbetsförmedlingens uppföljning av den arbetssökandes sökaktivitet har förstärkts genom införandet av aktivitetsrapporten. Aktivitetsrapporten innebär att Arbetsförmedlingen kan öka individualiseringen i bedömningen av den arbetssökandes behov av kontakt, samt ändra fokus från antalet besök till innehållet i besöket. Detta ökar kvaliteten på stödet som ges till den arbetssökande. Antalet besök och kontakter Arbetsförmedlingen hade kontakter med arbetssökande under tertial Antalet besök, telefon- och e-postkontakter med öppet arbetslösa och deltagare i program har minskat jämfört med motsvarande period Kontaktfrekvensen var i genomsnitt 1,o per månad, och besöksfrekvensen 0,7. Alla kategorier av arbetssökande har haft en minskad kontaktfrekvens under tertial i jämförelse med För öppet arbetslösa som är i behov av tidiga insatser har kontaktfrekvensen däremot inte sjunkit lika mycket. Deras kontaktfrekvens var 1,1 i april 2014 och besöksfrekvensen var 0,7. I redovisningen av kontakter ingår inte den inskickade aktivitetsrapporten och återkopplingen till den arbetssökande i de fall där sökaktiviteten är tillräcklig. Statistiken över kontaktfrekvensen är därför inte heltäckande eftersom en stor andel av kontakterna inte ingår. Sökaktiviteten Resultatet från Arbetsförmedlingens Sökandeundersökning visar att öppet arbetslösa och deltagare i program generellt sett lägger ned lika mycket tid på att söka arbete (7,4 timmar), men söker något färre jobb (8,5 stycken) vid jämförelse mellan kvartal respektive Det finns en viss tendens till att införandet av aktivitetsrapporten ökat sökaktiviteten för deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin. För deltagare i Jobbgaranti för ungdomar samt för anmälda till arbetslöshetsersättning har sökaktiviteten däremot sjunkit något. Sökaktivitet påverkas av samspelet mellan kontakter, uppföljning av sökaktiviteten samt den arbetssökandes aktivitet och position på arbetsmarknaden. Arbetet med aktivitetsrapporterna Antalet inlämnade aktivitetsrapporter var stycken i mars En majoritet av de arbetssökande skickar sin aktivitetsrapport via webben. Tre fjärdedelar av de arbetssökande anser inte att aktivitetsrapporteringen inneburit någon skillnad för kontakten med Arbetsförmedlingen. Mer än hälften anger att de inte söker fler arbeten på grund av aktivitetsrapporteringen. Flera arbetssökande efterfrågar mer information om vad aktivitetsrapporten förväntas innehålla. Aktivitetsrapporten ses som en bra minneshjälp och loggbok över det egna arbetssökandet. Arbetsförmedlarna har delade åsikter om arbetet med aktivitetsrapporterna. Flera arbetsförmedlare anser att aktivitetsrapporterna har påverkat arbetet med de arbetssökande på ett positivt sätt. Många arbetsförmedlare anser att det är lättare att få

7 Sida: 7 av 52 översikt av de arbetssökandes aktiviteter och att tidigt identifiera de som riskerar långtidsarbetslöshet. Samtidigt anger en del arbetsförmedlare att aktivitetsrapporteringen har medfört en ökad administration. Man upplever även en oro för att kvaliteten i besöken ska minska. Handlingsplanerna Vid jämförelse mellan tertial respektive 2014 har det skett små förändringar i andelen inskrivna som fått en handlingsplan inom 10 respektive 30 dagar. Den genomsnittliga andelen arbetssökande som fått en handlingsplan inom 10 dagar är 82 procent. Inom 30 dagar har 84 procent av de arbetssökande en handlingsplan. Handlingsplanernas uppdateringsfrekvens fortsätter att förbättras. Cirka hälften av handlingsplanerna har aktuella arbetsmarknadspolitiska bedömningar samt uppfyller samtliga kvalitetskriterier i handläggarstöd och föreskrifter. Kvaliteten i den individuella handlingsplanen är generellt sett god men har förbättringsområden. Arbetsförmedlarna beskriver i stort sett alltid den arbetssökandes situation. I cirka en tredjedel av handlingsplanerna utelämnas bedömd arbetsmarknad samt behov av stöd och insatser. De allra flesta handlingsplaner innehåller aktiviteter som ska stödja den arbetssökande att komma ut i arbete, och en klar majoritet har en tydlig koppling till den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Det sker förnyade bedömningar i åtminstone två tredjedelar av fallen när handlingsplanerna förnyas, och andelen har ökat. Tydligare ansvarsfördelning De nya åtgärdsreglerna inom arbetslöshetsförsäkringen och införandet av aktivitetsrapporter har inneburit att ansvarfördelningen mellan Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och den arbetssökande har förtydligats. Från den 1 september 2013 skickar Arbetsförmedlingen betydligt fler meddelanden än underrättelser före denna tidpunkt. Detta beror främst på att Arbetsförmedlingen från den 1 september 2013 skickar meddelanden för händelser där underrättelser inte skickades före detta datum. Arbetsförmedlingens utveckling av dokumentationen Arbetsförmedlingen har genomfört flera insatser för att utveckla dokumentationen i syfte att säkerställa möjligheten att följa upp kontrollfunktionen. Två nya systemstöd har utvecklats från den 1 september 2013, ett för att skicka meddelanden till arbetslöshetskassorna och ett för aktivitetsrapporter. Även handläggarsystemet AIS har vidareutvecklats med anledning av regelförändringarna från den 1 september Utöver utvecklingen av systemstöd har Arbetsförmedlingen tagit fram webbutbildningen Statstjänstemannarollen Förvaltningsrätt och offentlighet. Ytterligare en del i arbetet med att utveckla dokumentationen har varit att ta fram ett handläggarstöd i förvaltningsrätt.

8 Sida: 8 av Inledning Enligt regleringsbrevet för 2014 ska Arbetsförmedlingen kontrollera och följa upp arbetssökandet för alla arbetslösa. Detta gäller oavsett vilken ersättningsform som den arbetssökande har. Samtliga arbetslösa bör aktivt söka arbete. Tätare kontakter mellan den arbetssökande och arbetsförmedlaren utgör ett viktigt stöd för den enskilde, men är också grundläggande för förbättrad uppföljning av arbetssökandet. Det nya regelverket för arbetslöshetsförsäkringen som gäller från den 1 september 2013 innebär en tydligare ansvarsfördelning mellan Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och den arbetssökande. Genom förändrade och delvis nya systemstöd har möjligheten till dokumentation utvecklats för att säkerställa möjligheten att följa upp Arbetsförmedlingens arbete med kontrollfunktionen. 1.1 Upplägg och avgränsning Efter inledningen fortsätter rapporten med en redovisning av metod och källor. Sedan följer ett avsnitt som behandlar uppföljning av arbetssökandet. Avsnittet inleds med en redogörelse för kontakter och möten. Därefter följer en beskrivning av sökaktivitet och vad som påverkar denna. Vidare beskrivs kopplingen mellan handlingsplanen och aktivitetsrapporten. Därefter redovisas arbetet med aktivitetsrapporten samt hur den har påverkat sökaktiviteten. Avsnittet avslutas med en beskrivning av arbetet med handlingsplanen. Efterföljande avsnitt behandlar Arbetsförmedlingens arbete med uppdraget i kontrollfunktionen, samt dokumentationen kopplad till kontrollfunktionen. Rapporten avslutas med en diskussion. 1.2 Metod och källor Den statistik som används i denna rapport kommer i huvudsak från Arbetsförmedlingens datalager och omfattar det första tertialet för 2014 om inte annat anges. Statistik från 2014 jämförs, i de fall där det är möjligt, med motsvarande period 2013 och För att få en bild av de arbetssökandes sökaktivitet används Sökandeundersökningen. Sökandeundersökningen är en intervjuundersökning som genomförs månadsvis. I undersökningen intervjuar Arbetsförmedlingen cirka personer. Bland annat ställs frågor om hur mycket tid de intervjuade lagt ner på att söka arbete den senaste veckan och hur många jobb de sökt under de senaste 30 dagarna. Undersökningen omfattar arbetslösa och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, och resultat publiceras kvartalsvis. För att kunna redovisa resultatet för indikatorerna för kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen används Datalagret.

9 Sida: 9 av 52 Gällande antalet inlämnade aktivitetsrapporter redovisas siffror för januari mars 2014, då aprildata saknas på grund av förändrat uttagsscript. Detta gör att aprildata inte har hunnit inkomma till Arbetsförmedlingens datalager vid inlämnade av denna rapport. Data för antalet underrättelser respektive meddelanden redovisas för kvartal respektive kvartal på grund av ändrat sätt att mäta, vilket innebär att aprildata inte ingår i denna rapport. Arbetsförmedlingen har genomfört en enkät till ett urval av arbetsförmedlare som berör arbetet med aktivitetsrapporterna. På samma sätt har även ett urval av arbetssökande svarat på frågor om aktivitetsrapporteringen. För att besvara några av regleringsbrevets frågeställningar krävs en kvalitativ granskning av handlingsplanen. Ett urval av 600 arbetssökande i mars 2014 utgör underlag för analysen av hur handlingsplanerna förhåller sig till aktivitetsrapporterna, i vilken utsträckning förnyade bedömningar gjorts samt kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna. Urvalet baseras på arbetssökande som varit inskrivna i minst fyra månader och som inte ingår i etableringsuppdraget. Det stickprov som ligger till grund för denna rapport är mer omfattande jämfört med tidigare år eftersom det även inkluderar aktivitetsrapporten. Frågeställningarna har även vidareutvecklats för att möjliggöra en djupare analys. Jämförelser med tidigare år ska därför ske med försiktighet Uppföljning av arbetssökande Ett av Arbetsförmedlingens uppdrag är att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Detta är beroende av att både arbetssökande och arbetsgivare själva är aktiva på arbetsmarknaden. De arbetssökandes sökaktivitet kan påverkas av en rad faktorer, däribland kontakten mellan den arbetssökande och Arbetsförmedlingen och uppföljningen av sökaktiviteten. Arbetsförmedlingen har tidigare analyserat under vilka förutsättningar uppföljningsmöten har betydelse för sökaktiviteten. 2 I denna rapport redovisar Arbetsförmedlingen vilken betydelse som antalet kontakter, inklusive möten 3 har för sökaktiviteten. Arbetsförmedlingen beskriver även hur aktivitetsrapporteringen har påverkat uppföljningen av de arbetssökande. Införandet av aktivitetsrapportering liksom kopplingen mellan handlingsplanen och aktivitetsrapporten förväntas bidra till en ökad sökaktivitet och därmed möjligheten för den arbetssökande att komma i arbete. 1 Arbetsförmedlingen har utarbetat en tolkningsnyckel till stickprovsfrågorna för att minimera tolkningsvariationen, dels mellan granskarna vid samma urval, dels över tid. Tolkningsnyckeln beskriver vilka krav som ska vara uppfyllda för att en fråga ska besvaras med ja eller nej. 2 Arbetsförmedlingen ( ). 3 Möten och besök används synonymt i rapporten.

10 Sida: 10 av Kontakter och möten Kontakter och möten utgör viktiga delar i matchningsprocessen och möjliggör både stöd till den arbetssökande och uppföljning av sökaktiviteten. Arbetsförmedlaren har en viktig uppgift i att stödja, motivera och hjälpa den arbetssökande att upprätthålla en effektiv jobbsökarstrategi och hög sökaktivitet. En förutsättning för att kunna hjälpa och stödja den arbetssökande är att det finns en individanpassad kontakt mellan arbetsförmedlaren och den arbetssökande. Arbetsförmedlarens bedömning av den arbetssökandes möjligheter på arbetsmarknaden ska i ett tidigt skede fånga upp arbetssökande som riskerar långvarig arbetslöshet eller som är i behov av stöd och tidiga insatser. Kontakter av god kvalitet är därför en viktig del i Arbetsförmedlingens arbetssätt. Aktivitetsrapporten är ett viktigt verktyg för bedömningen av vilken kontakt som den arbetssökande ska ha med Arbetsförmedlingen. Arbetslösa med krav på aktivitetsrapportering kallas till individuellt uppföljnings- och planeringssamtal via personligt besök minst var fjärde månad. Om Arbetsförmedlingen bedömer att den arbetssökande behöver öka sin sökaktivitet, förändra sin jobbsökarstrategi eller har behov av annat stöd ska den arbetssökande ha tätare kontakt med Arbetsförmedlingen. Möten med de arbetssökande sker både individuellt och i grupp. En gruppaktivitet kan utgöras av exempelvis CV-utbildning, hur man lyckas på anställningsintervju, information om att starta eget eller av söka-jobb-kurser. Gruppaktiviteterna kan även användas för riktade rekryteringsträffar. För arbetsförmedlaren innebär det en möjlighet att använda resurserna effektivt och träffa flera arbetssökande samtidigt. Gruppaktiviteterna ger också ökade möjligheter att identifiera arbetssökande med behov av andra insatser än de som fastställts tidigare. Totalt hade Arbetsförmedlingen kontakter med arbetssökande under januari april 2014 (figur 1). 4 Antalet kontakter (besök, telefon, e-post och e-besök) som arbetsförmedlare har haft med öppet arbetslösa och deltagare i program har minskat under de fyra första månaderna 2014 jämfört med motsvarande period Antalet kontakter under januari april var högre under 2013 än motsvarande period 2012 och Detta betyder att resultatet för 2014 innebär en minskning med 19 procent i förhållande till 2013, men en ökning med 20 procent jämfört med Den största skillnaden i kontaktsfrekvens återfinns gällande e-besök, vilka har mer än fördubblats från 2013 till Notera att antalet kontakter här mäts på annat sätt än i Arbetsförmedlingens årsredovisning. I denna rapport används statistik från Arbetsförmedlingens interna informationssystem (AIS) medan antalet kontakter i årsredovisningen för 2013 baseras på en tidmätning uppräknat på hela myndigheten. Tidmätningen är en webbenkät som genomfördes under fyra veckor i oktober Mätningen av kontakter har förändrats jämfört med återrapporten Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning ( ) genom att även e-besök inkluderas.

11 Antal kontakter Sida: 11 av 52 Figur 1. Antal kontakter (besök, telefon, e-post och e-besök) tertial , 2013 och 2014, öppet arbetslösa och deltagare i program, ålder E-besök E-post Telefon Besök T T T Tidsperiod Källa: Datalagret. Den minskade kontaktfrekvensen för 1 tertialet 2014 beror bland annat på minskade personalresurser, lägre frisktal och ökad administration. Arbetsförmedlingen har också förändrat riktlinjerna för antalet kontakter och besök för att säkerställa kvalitén och innehållet i besöken, samt låta det individuella behovet och inte grupptillhörighet styra kontaktfrekvensen. 6 Även införandet av aktivitetsrapporter påverkar kontaktfrekvensen eftersom en stor andel av de arbetssökande skickar in sina rapporter via webben, och en stor andel av de kontakter som sker mellan den arbetssökande och Arbetsförmedlingen i samband med aktivitetsrapporteringen registreras inte som kontakter. Mer analys kring detta återfinns under rubrik 4. Diskussion. Besöks- och kontaktfrekvensen har en naturlig säsongsvariation som delvis kan förklaras med att besök och kontakter sjunker under sommarmånaderna på grund av minskad bemanning samt under december på grund av antalet helgdagar. Under sommarmånaderna ökar även de arbetssökandes möjligheter till säsongsarbete, vilket gör 6 Arbetsförmedlingen ( ) Beslut, diarienummer Af2014/ och GD-meddelande 1/2013 ( ) Aktivitetsrapporter och besöksfrekvens.

12 Anatl besök och kontakter Sida: 12 av 52 att de under dessa månader har färre kontakter med Arbetsförmedlingen (figur 2). Då besök utgör det största antalet av kontakterna, är det denna faktor som till störst del påverkar kontaktfrekvensen. Besöksfrekvensen är också den kontaktväg som har varierat mest mellan åren. Figur 2. Antal kontakter (besök, telefon, e-post och e-besök) per månad , öppet arbetslösa och deltagare i program, ålder Besök Kontakter Tidsperiod Källa: Datalagret. Kontaktfrekvensen 7 var i genomsnitt 1,0 per månad under 1 tertial Den genomsnittliga besöksfrekvensen var 0,7 per månad. Alla kategorier av sökande har haft en minskad kontaktfrekvens under tertial i jämförelse med Denna minskning är dock inte lika stor för de öppet arbetslösa som bedömts vara i behov av tidiga insatser. 8 De hade i genomsnitt 1,1 kontakter i april 2014, samt 0,7 besök. Arbetslösa som inte bedömts vara i behov av tidiga insatser hade i genomsnitt 1,0 kontakter i april 2014, samt 0,6 besök. Tabell 1 visar att den största minskningen i kontakt- och besöksfrekvens gäller deltagarna i Jobbgarantin för ungdomar, och det är fortfarande den grupp som har flest kontakter (1,3) och besök (0,8). Ungdomarnas relativt höga kontakt- och besöksfrekvens ligger i linje med att Arbetsförmedlingen aktivt ska arbeta med ungdomar från första dagen i arbetslöshet. 9 7 Med kontaktfrekvensen menas det genomsnittliga antalet kontakter (besök, telefon, e-post och e- besök) per månad mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. 8 Statistiken gäller enbart öppet arbetslösa över 18 år i april månad. 9 Arbetsmarknadsdepartementet ( ) Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Arbetsförmedlingen. Diarienummer A2012/4138/A.

13 Sida: 13 av 52 I Jobb- och utvecklingsgarantin har deltagarna i fas 1 och 2 högre kontakt- och besöksfrekvens än deltagarna i sysselsättningsfasen (1,1 och 07, respektive 0,9 och 0,5). Skillnaderna mellan gruppernas kontaktfrekvens har dock minskat i jämförelse med tertial Den genomsnittliga kontaktsfrekvensen är lika mellan kvinnor och män under tertial Däremot har kvinnor något lägre besöksfrekvens. Den genomsnittliga kontaktfrekvensen för olika åldersgrupper visar samma mönster under de tre senaste åren. Arbetssökande i åldern år har haft flest kontakter, inklusive besök, under alla tertial. Under tertial var antalet kontakter 1,2, vilket är en svag minskning från föregående år. Även antalet besök har minskat för gruppen, från 1, till 0, Arbetssökande över 64 år har lägst kontakt- och besöksfrekvens i jämförelse med alla andra mätgrupper. Antalet kontakter var 2014 tillbaka på samma nivå som 2012 (0,2). Antalet besök har varit desamma under hela mätperioden (0,1). Detta kan förklaras med att det handlar om personer som närmar sig slutet av sitt yrkesliv. Tabell 1 visar att Arbetsförmedlingen träffar arbetssökande lika ofta oberoende av ersättningsform men att personer med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har fler kontakter total sett. När olika ersättningsgrupper jämförs med varandra framgår att förändringarna i kontakt- och besöksfrekvensen samvarierar för grupperna som är ersättningsanmälda, ej ersättningsanmälda samt programdeltagare 10 sedan Det visar att Arbetsförmedlingen hittills haft riktlinjer som reglerat antalet kontakter på gruppnivå. 10 Ersättningsanmäld innebär att Arbetsförmedlingen har meddelat aktuell arbetslöshetskassa att personen är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, samt från vilken datum detta gäller.

14 Sida: 14 av 52 Tabell 1. Genomsnittlig kontaktfrekvens per månad för arbetslösa och deltagare i program, tertial , 2013 och 2014, ålder 16. Kontakter Varav besök T T T T T T Kön Män 0,9 1,3 1,1 0,5 0,8 0,7 Kvinnor 0,9 1,2 1,1 0,5 0,7 0,6 Ålder ,1 1,5 1,2 0,6 1,0 0, ,9 1,2 1,0 0,5 0,7 0, ,8 1,2 1,0 0,5 0,7 0, ,8 1,2 1,0 0,5 0,7 0, ,7 1,1 1,0 0,4 0,7 0,6 64-0,2 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 Födelseland Inrikes 0,9 1,3 1,1 0,5 0,8 0,6 Utrikes 0,8 1,2 1,0 0,5 0,8 0,7 Funktionsnedsättning Ja 0,9 1,2 1,2 0,5 0,7 0,7 Nej 0,9 1,3 1,0 0,5 0,8 0,7 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 0,8 1,2 1,0 0,5 0,8 0,7 Gymnasial utbildning 0,9 1,3 1,1 0,5 0,8 0,7 Eftergymnasial utbildning 0,9 1,2 1,0 0,5 0,7 0,6 Garantierna JOB, fas 1 o 2 0,9 1,4 1,1 0,5 0,9 0,7 JOB, sysselsättningsfasen 0,5 1,0 0,9 0,3 0,7 0,5 UGA 1,1 1,7 1,3 0,6 1,1 0,8 Ersättningsform Ersättningsanmäld 1,0 1,3 1,2 0,6 0,8 0,7 Ej ersättningsanmäld 0,8 1,2 1,0 0,5 0,8 0,7 Programdeltagare 0,9 1,3 1,1 0,5 0,8 0,7 Källa: Datalagret. Samma arbetssökande kan vara representerad i flera kategorier. Skillnaderna i kontakt- och besöksfrekvens är marginella vid en jämförelse av nedanstående grupper: inrikes respektive utrikes födda personer med förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildning personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan respektive personer utan funktionsnedsättning

15 Sida: 15 av 52 Skillnaderna mellan olika grupper av arbetssökande kommer troligtvis att öka i takt med att aktivitetsrapporteringen påverkar bedömningen av de sökandes individuella behov. 2.2 Påverkan på sökaktivitet Arbetsförmedlingen har tidigare konstaterat att det är komplicerat att analysera kontakternas betydelse för sökaktiviteten. Det är möjligt att visa på samvariation, men att fastställa kausalitet innebär omfattande utmaningar. 11 Återrapporten för sökaktivitet i juni 2013 visade på en positiv samvariation mellan ökad kontaktfrekvens och en generellt högre sökaktivitet bland de arbetssökande, men betonade samtidigt att effekten av en ökad kontaktfrekvens varierar beroende på: Den arbetssökandes position på arbetsmarknaden. Alla sökandegrupper påverkas av en ökad kontaktfrekvens men effekterna är störst för dem som står närmast arbetsmarknaden. För de personer som har en svagare position på arbetsmarknaden behövs mer stöd än bara en ökning av antalet kontakter. Dessa personer är i behov av arbetsmarknadspolitiska program och subventionerade anställningar, för att skillnaderna i jobbchanser mellan dem med relativt sämre och bättre jobbchanser ska minska. Den arbetssökandes grad av sökaktivitet. För den redan aktivt sökande har inte antalet möten eller fokus på uppföljning någon större effekt på sökaktiviteten. För en sökande med låg sökaktivitet är däremot effekten rimligtvis positiv vid kombinationen många möten och ett fokus på uppföljning. Personer med låg sökaktivitet finns i samtliga grupper och en viktig uppgift för Arbetsförmedlingen är att upptäcka dessa och att intensifiera insatserna för dem. Aktivitetsrapporten är ett viktigt redskap i detta arbete. Kvaliteten och innehållet i mötet. Det räcker inte att ha en ökad kontaktfrekvens om innehållet på mötet inte är anpassat till de svårigheter som personen möter på arbetsmarknaden. Även vikten av den arbetssökandes egen sökaktivitet måste betonas under mötet för att ha effekt. 12 Sambandet mellan kontaktfrekvens och sökaktivitet påverkas därför av samspelet mellan antalet kontakter, uppföljning av sökaktiviteten samt den arbetssökandes initiala aktivitet och position på arbetsmarknaden. Aktivitetsrapporten spelar en central roll för att hantera detta, och är ett viktigt redskap för att öka individualiseringen av handläggningen. 11 Arbetsförmedlingen ( ). 12 Ibid. Betydelsen av tidiga kontakter berörs även i Jonas Maibom Pedersen, Michael Rosholm och Michael Svarer (2012) Experimental Evidence on the Effects of Early Meetings and Activation, Aarhus University.

16 Sida: 16 av Relationen mellan handlingsplan och aktivitetsrapport Varje arbetsökande ska få en individuell handlingsplan som innehåller en arbetsmarknadspolitisk bedömning. Bedömningen utgår från den arbetssökandes förutsättningar och behov i förhållande till den rådande arbetsmarknaden, och ligger sedan till grund för inbokade aktiviteter i handlingsplanen. Om den arbetssökandes förutsättningar förändras eller om nya behov framkommer ska detta dokumenteras i handlingsplanen. I aktivitetsrapporten som den arbetssökande lämnar till Arbetsförmedlingen ska han eller hon redovisa sökta jobb och vilka åtgärder han eller hon vidtagit för att ta sig ur arbetslösheten. Innehållet i aktivitetsrapporten ska utgå från den arbetssökandes överenskommelse med Arbetsförmedlingen. Därför är det viktigt att handlingsplanen innehåller en tydlig beskrivning av: den arbetssökandes skyldigheter planerade aktiviteter, dels aktiviteter Arbetsförmedlingen kan erbjuda, dels vilka aktiviteter den arbetssökande själv bör genomföra utöver att söka arbete arbetssökandets inriktning Dessa kvalitetskrav på handlingsplanen är inte nya, men införandet av aktivitetsrapporten synliggör vikten av att handlingsplanen är tydlig och aktuell. Aktivitetsrapporten är ett viktigt underlag för uppföljning av arbetssökandet och bidrar till att Arbetsförmedlingen kan ge en tydlig återkoppling till den arbetssökande. Aktivitetsrapporten är dessutom ett bra underlag för att avgöra den arbetssökandes behov. Den skapar även möjlighet att avgöra om den arbetssökande följer planeringen i sin handlingsplan eller om sökaktiviteten behöver öka. I det sistnämnda fallet ska Arbetsförmedlingen och den arbetssökande fortsättningsvis ha tätare kontakt. På så vis sker en individuell bedömning av den arbetssökandes behov med aktivitetsrapporten som grund. 2.4 Aktivitetsrapporterna Den som är arbetslös ska regelbundet i en aktivitetsrapport redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet. Detta ska ske med utgångspunkt i den individuella handlingsplanen eller etableringsplanen. Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om hur aktivitetsrapporten ska vara utformad samt om när och hur den ska lämnas. Den som får eller begär arbetslöshetsersättning ska enligt förordningen redovisa sina aktiviteter minst en gång per månad. 13 I Arbetsförmedlingens föreskrifter 13 6 a b Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

17 Sida: 17 av 52 regleras hur ofta övriga grupper ska lämna in sina respektive aktivitetsrapporter. 14 Undantag gäller för de grupper som inte betraktas som arbetslösa i detta sammanhang. 15 Med hänsyn till den stora grupp arbetssökande som omfattas av kravet på aktivitetsrapportering beslutade Arbetsförmedlingen att implementera reformen successivt. Detta för att införa aktivitetsrapporter på ett bra sätt med hög kvalitet, så att reformen långsiktigt får önskad effekt. Aktivitetsrapportering infördes därför i fyra etapper för olika grupper av arbetssökande. Från och med den 1 februari 2014 omfattas samtliga arbetssökande av kravet på aktivitetsrapportering. 16 Aktivitetsrapportering kan ske på tre sätt. Det vanligaste sättet är via så kallad utökad behörighet. Detta innebär att den arbetssökande registerar sig hos Arbetsförmedlingen och får ett användarnamn och lösenord. Dessa använder den arbetssökande sedan för att logga in på Arbetsförmedlingens hemsida för att rapportera sina aktiviteter. Detta rapporteringssätt innebär att den arbetssökandes måste rapportera alla aktiviteter under en månad vid samma tillfälle eftersom det inte är möjligt för den arbetssökande att ändra inlämnad rapport på egen hand efter att aktivitetsrapporten har skickats in. Ett annat sätt är via e-legitimation eller Bank-id. Den arbetssökande kan då logga in vid flera olika tillfällen och rapportera sina aktiviteter eftersom de sparas automatiskt i den arbetssökandes konto på Arbetsförmedlingens hemsida. På så sätt kan aktivitetsrapporten användas som en loggbok för arbetssökandet. Arbetsförmedlingens platsförslag och platsanvisningar kopplas till aktivitetsrapporten, vilket skapar ökad överblick för den arbetssökande. Den arbetssökande skickar sedan in rapporten efter rapporteringsperioden. Det är också möjligt för den arbetssökande att aktivitetsrapportera via alternativ inlämning. En form av alternativ inlämning sker via en pappersblankett som den arbetssökande fyller i och lämnar in på det förmedlingskontor där han eller hon är inskriven. Arbetssökande kan också aktivitetsrapportera muntligt via personligt möte med Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2013:2) om aktivitetsrapport, anvisning till arbete och underrättelse till arbetslöshetskassa. 15 Arbetssökande med förhinder (sökandekategori 14), arbetssökande som är anställda i önskad omfattning (31 eller 41), utresande arbetssökande med intyg U2 (34) samt arbetssökande som har en anställning med anställningsstöd, under förutsättning att den arbetssökande inte är arbetslös på del av tid. 16 Kravet på aktivitetsrapporting infördes enligt följande: 1 september 2013 arbetssökande som har eller ansöker om arbetslöshetsersättning. 1 december 2013 arbetslösa ungdomar år som deltar i Jobbgaranti för ungdomar. 1 januari 2014 deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin. 1 februari 2014 öppet arbetslösa utan ersättning från a-kassa, övriga ungdomar, deltagare i andra programinsatser än JOB och UGA samt arbetslösa som omfattas av etableringsuppdraget.

18 Antal inlämnade rapporter Sida: 18 av 52 Som framgår av figur 3 har antalet inlämnade aktivitetsrapporter mer än fördubblats från december 2013 till april 2014, från till Den största ökningen i antal utgörs av aktivitetsrapporter via alternativ inlämning. Detta beror troligtvis på att fler arbetssökande med behov av stöd att lämna sin aktivitetsrapport via alternativ inlämning ingår i de grupper som började rapportera i januari och februari. Figur 3. Antal inlämnade aktivitetsrapporter fördelat på rapporteringsväg, januari 2014 mars Totalt antal inlämnade rapporter Varav Online - Utökad behörighet Varav Online - E-legitimation Varav Alternativ inlämning Tidsperiod Källa: Datalagret. Som framgår av figur 4 aktivitetsrapporterar mer än hälften av de arbetssökande via utökad behörighet under mätperioden, följt av de som aktivitetsrapporterar via e- legitimation. Andelen arbetssökande som rapporterar via alternativ inlämning varierar mellan 7 till 11 procent under mätperioden. Även om denna inlämning utgör en liten del av aktivitetsrapporteringen, innebär alternativt inlämnade aktivitetsrapporter merarbete för personalen på de lokala förmedlingskontoren.

19 Andel inlämnade rapporter Sida: 19 av 52 Figur 4. Andel inlämnade aktivitetsrapporter fördelat på rapporteringsväg, januari 2014 mars Varav Online - Utökad behörighet Varav Online - E- legitimation Varav Alternativ inlämning Tidsperiod Källa: Datalagret. Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med att förbättra systemstöd för och hanteringen av aktivitetsrapporter. Kommande interna och externa informationssatsningar ökar förhoppningsvis andelen arbetssökande som aktivitetsrapporterar via e-legitimation eftersom det ger mervärde för den arbetssökande. Antalet arbetssökande med skyldighet att aktivitetsrapportera som lämnar in sin aktivitetsrapport ökar. Öppet arbetslösa som är anmälda till arbetslöshetskassan aktivitetsrapporterar i störst utsträckning, följt av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgaranti för ungdomar. Detta är ett resultat av kontrollfunktionen som är kopplat till arbetslöshetsförsäkringen. För övriga grupper är dock en eventuell ersättning inte lika tydligt kopplad till villkor och åtgärder.

20 Antal Sida: 20 av 52 Figur 5. Antal personer som lämnat in aktivitetsrapport, fördelat på öppet arbetslösa, programdeltagare och övriga, januari mars Jan-14 Feb-14 Mars-14 0 Öppet arbetslösa Programdeltagare Sökandekategorier Övriga* Källa: Datalagret. * I kategorin övriga ingår bland annat deltidsarbetslösa och timanställda De arbetssökande och aktivitetsrapporteringen Arbetsförmedlingen har genomfört en kundundersökning med ett urval av arbetsökande för att få en bild av deras upplevelse av införandet av aktivitetsrapporteringen. 17 Enkätsvaren visar att arbetssökande generellt sett är positiva och tycker att det fungerar bra, även om det krånglat lite innan de kommit igång. En övervägande majoritet tycker att tekniken för aktivitetsrapportering på webben fungerat mycket eller ganska bra. 18 Drygt 80 procent av de svarande bedömer att informationen om aktivitetsrapportering har varit mycket eller ganska bra. Många framhåller att det borde vara tydligare på hemsidan vad som skiljer i funktionalitet beroende på inloggning. Vidare framgår det av fritextsvaren att flera arbetssökande efterfrågar mer information om vad aktivitetsrapporten förväntas innehålla. Av figur 6 framgår att cirka 70 procent av de arbetsökande i urvalet upplever att aktivitetsrapporteringen inte inneburit någon skillnad för kontakten med Arbetsförmedlingen. Detta gäller såväl arbetssökande med arbetslöshetskassa som 17 Arbetsförmedlingens kundundersökning I urvalet ingick arbetssökande som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgaranti för ungdomar. Urvalet är statistiskt säkerställt. Totalt skickades enkäten till personer, och svarsfrekvensen var 70 procent. 18 Många arbetssökande tycker dock att det är svårt att veta funktionsskillnaden med att logga in med e-legitimation respektive utökad behörighet.

21 Sida: 21 av 52 deltagare i Jobbgaranti för ungdomar som i Jobb- och utvecklingsgarantin. Cirka 12 procent anser att kontakten har blivit bättre och 9 procent att den blivit sämre. Det framgår av en del fritextsvar att aktivitetsrapporten ses som ett bra underlag för planering av nya aktiviteter, och för att få rätt hjälp. Figur 6. Har din kontakt med Arbetsförmedlingen förändrats sedan aktivitetsrapportering infördes? A-kassa 13,4% 64,9% 10,7% 11,0% UGA 10,2% 73,1% 7,5% 9,2% JOB 12,5% 73,3% 8,1% 6,0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Den har blivit bättre Ingen skillnad Den har blivit sämre Vet ej Källa: Kundundersökning. Av figur 7 framgår att cirka 63 procent av samtliga arbetssökande i undersökningen anser att de inte söker fler arbeten på grund av aktivitetsrapporteringen. Cirka 37 procent anger att de söker fler arbeten. Deltagarna i Jobbgaranti för ungdomar svarar i högre grad än övriga grupper att aktivitetsrapporteringen gjort att de söker fler jobb. Av flera av de svarandes fritextsvar framgår det att de arbetssökande upplever det som att det är antalet sökta jobb som är viktigt, och att de svarande söker jobb som de vet att de inte kan få bara för att kunna rapportera.

22 Sida: 22 av 52 Figur 7. Har aktivitetsrapporteringen gjort att du sökt fler jobb? A-kassa 33,2% 66,8% UGA 45,4% 54,6% JOB 31,8% 68,2% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Källa: Kundundersökning. I fritextsvaren framgår att flera arbetssökande tycker att aktivitetsrapporten är en bra minneshjälp och loggbok över det egna arbetssökandet. Andra arbetssökande upplever att aktivitetsrapporten är ytterligare en kontroll som skapar stress. Många arbetssökande undrar varför de först ska skicka in en redovisning som de sedan ska redovisa muntligt nästa gång de har kontakt med Arbetsförmedlingen. Istället anser de att återkopplingen enbart borde ske om man inte gjort tillräckligt. Det är även stor skillnad i önskemål kring återkopplingen - en del arbetssökande tycker det är onödigt med möten medan andra efterfrågar fler möten. Utifrån kundundersökningen har Arbetsförmedlingen gjort en översyn av riktlinjerna för kontakter och möten för att öka individualiseringen Arbetsförmedlarnas åsikter om arbetet med aktivitetsrapporten Arbetsförmedlingen har genomfört en enkätundersökning med ett urval arbetsförmedlare för att undersöka hur införandet av aktivitetsrapporteringen har påverkat arbetet. Arbetsförmedlarna har delade åsikter om arbetet med aktivitetsrapporten. Enkätsvaren visar att cirka 42 procent av arbetsförmedlarna anser att aktivitetsrapporten inte inneburit någon skillnad för planeringen av arbetet med arbetssökande. Cirka 32 procent anser att planeringen blivit bättre och runt 26 procent anser att den blivit sämre. I flera inlämnade fritextsvar lyfter arbetsförmedlare fram att aktivitetsrapporterna har påverkat arbetet med de arbetssökande på ett positivt sätt. Många av kommentarerna handlar om att det nu är lättare att få en översikt av de arbetssökandes aktiviteter. Det är

23 Sida: 23 av 52 enligt dessa arbetsförmedlare också lättare att tidigt identifiera de arbetssökande som har låg sökaktivitet och därför riskerar långtidsarbetslöshet. Aktivitetsrapporten ger också ett bra samtalsunderlag och det är lättare att tidigt sätta in de aktiviteter som de arbetssökande behöver för att söka rätt arbete på rätt sätt. I undersökningen anger 43 procent av arbetsförmedlarna att aktivitetsrapporterna inte inneburit någon skillnad i kontakten med de arbetssökande. En dryg tredjedel (36 procent) av arbetsförmedlarna anser att kontakten blivit bättre och cirka 21 procent anser att den blivit sämre. Ungefär 15 procent av arbetsförmedlarna anger att antalet arga och frustrerade arbetssökande har ökat i och med aktivitetsrapporternas införande. Arbetssökande känner sig kontrollerade, misstrodda och är oroade över att de inte gör tillräckligt. Detta går ut över handläggarna Aktivitetsrapportens påverkan på sökaktiviteten För att få en bild av de arbetssökandes sökaktivitet används Sökandeundersökningen som grund. Sökandeundersökningen är en intervjuundersökning som genomförs månadsvis och presenteras kvartalsvis. Resultatet från Sökandeundersökningen visar att öppet arbetslösa och deltagare i program generellt sett läggar ned lika mycket tid på att söka arbete, samt söker något färre jobb vid jämförelse med samma tidpunkt Öppet arbetslösa och deltagare i program har lagt i genomsnitt 7,4 timmar i veckan på att söka arbete under första kvartalet 2014, samt sökt i genomsnitt 8,5 jobb i månaden. Detta ska jämföras med 7,5 timmar i veckan samt 9,0 jobb i månaden första kvartalet 2013 (figur 8 och 9). 19 Arbetsförmedlingens enkätundersökning I urvalet ingick arbetsförmedlare med arbetssökande som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Urvalet är statistiskt säkerställt. Enkäten skickades till 969 personer, och svarsfrekvensen var 79 procent.

24 Sida: 24 av 52 Figur 8. Antal sökta jobb, arbetslösa och deltagare i program, kvartal , 2013 och Källa: Sökandeundersökningen. 9,1 9,0 I jämförelse med de två föregående åren ligger medelvärdet för antal timmar nedlagda på att söka arbete relativt konstant för arbetslösa samt deltagare i program. Medelvärdet för antal sökta jobb har däremot minskat något. Figur 9. Nedlagd tid på att söka arbete, arbetslösa och deltagare i program, kvartal 1, 2012, 2013 och Kv Kv Kv ,5 7,6 7,5 7,4 0 Kv Kv Kv Källa: Sökandeundersökningen.

25 Sida: 25 av 52 Utifrån det underlag som finns tillgängligt är det inte enkelt att dra några direkta slutsatser av hur införandet av aktivitetsrapporten påverkat sökaktiviteten, eftersom resultatet från Sökandeundersökningen inte är entydigt. En tanke var att utnyttja aktivitetsrapportens etappvisa införande för att se om skilda startdatum 20 påverkat sökaktiviteten. Om sökaktiviteten ändrades påtagligt för någon av den fyra grupperna månaderna efter att de börjat aktivitetsrapportera skulle det kunna vara en indikation på att just aktivitetsrapporten har påverkan. Sökandeundersökningen presenteras som tidigare nämnts kvartalsvis, men går att bryta ned på månadsresultat. Vid en närmare analys av månadsvisa tidsserier för de fyra olika sökandegrupperna (se fotnot 20) framkommer inga påtagliga förändringar. Eftersom Sökandeundersökningen är en urvalsundersökning blir konfidensintervallet större när urvalet bryts ned på underkategorier, exempelvis sökandegrupper. Resultatet ska därför tolkas med försiktighet. På grund av osäkerheten i resultatet, har Arbetsförmedlingen valt att inte använda denna metod för att avgöra hur införandet av aktivitetsrapporten har påverkat sökaktiviteten. Om man istället jämför resultaten kvartalsvis för de fyra sökandegrupperna med olika rapporteringsstart framkommer vissa förändringar över tid. Om första kvartalet 2014 jämförs med första kvartalet 2013 finns en viss tendens till att sökaktiviteten ökar för deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin. För deltagare i Jobbgaranti för ungdomar samt för ersättningsanmälda till arbetslöshetskassa har sökaktiviteten däremot sjunkit något. Med tanke på det relativt stora konfidensintervallet bör resultaten tolkas med försiktighet. Sökaktivitet påverkas även av flera faktorer (ser rubrik 2.3), vilket gör att det är svårt att visa på kausala samband Sökaktivitet för olika grupper av arbetssökande Eftersom det inte går att se några påtagliga förändringar av sökaktivitet med koppling till aktivitetsrapporteringen har Arbetsförmedlingen istället jämfört sökaktiviteten hos olika grupper av arbetssökande (tabell 2). 20 Kravet på aktivitetsrapporting infördes enligt följande: 1 september 2013 arbetssökande som har eller ansöker om arbetslöshetsersättning. 1 december 2013 arbetslösa ungdomar år som deltar i Jobbgaranti för ungdomar. 1 januari 2014 deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin. 1 februari 2014 öppet arbetslösa utan ersättning från a-kassa, övriga ungdomar, deltagare i andra programinsatser än JOB och UGA samt arbetslösa som omfattas av etableringsuppdraget.

26 Sida: 26 av 52 Tabell 2. Genomsnittligt antal sökta jobb och genomsnittlig nedlagd tid på att söka arbete, kvartal och Kön Källa: Sökandeundersökningen. Antal jobb Timmar Antal jobb Timmar Kvinnor 9,3 7,4 8,8 7,3 Män 7,3 6,2 7,3 6,1 Ålder <25 9,4 5,4 8,7 5, ,5 7,2 9,0 6, ,0 7,6 8,1 7, ,0 7,4 7,9 7, ,5 7,4 6,1 7,8 60-5,1 6,0 5,2 5,6 Födelseland Inrikes 7,9 6,7 7,4 6,3 Utrikes 9,2 7,1 9,3 7,5 Funktionsnedsättning Ja 4,1 4,3 5,3 5,4 Nej 9,4 7,5 8,8 7,1 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 7,5 5,7 7,2 5,3 Gymnasial utbildning 8,3 6,2 8,0 6,3 Eftergymnasial utbildning 9,0 9,0 9,0 8,7 Ersättningsform Q Q Påbörjad ersättnin. per. 8,5 7,9 7,8 7,5 Ej påbörjad ersättnin. per. 8,2 6,2 8,2 6,3 Programdeltagare 7,9 6,4 8,3 6,7 Kvinnor har högre sökaktivitet än män under kvartal Både kvinnor och män söker färre antal jobb och ägnar mindre tid åt jobbsökande kvartal jämfört med samma kvartal Minskningen gällande antal timmar är 0,1 för båda grupperna. Kvinnor sökte fortsatt fler jobb (8,8) och ägnade fler timmar (7,3) åt at söka jobb än män som sökte 7,3 jobb och ägnade 6,1 timmar åt jobbsökande kvartal Sökaktiviteten minskar också för de olika åldersgrupperna, både när det gäller antal sökta jobb och antal timmar som lagts ner på jobbsökande. Arbetssökande under 25 år ägnar

27 Sida: 27 av 52 minst tid åt att söka arbete av alla åldersgrupper under första kvartalet 2014 (5,5 timmar). Även åldersgruppen över 60 lägger ned jämförelsevis lite tid på att söka arbete (5,6 timmar). När man istället jämför antal sökta jobb uppger ungdomar under 25 år en relativt hög andel (8,7) i jämförelse med arbetssökande över 60 år (5,2). Detta innebär att ungdomar söker näst flest jobb i jämförelse med andra åldersgrupper. Av tabell 2 framgår också att ungdomar under 25 år söker färre antal arbeten jämfört med samma period föregående år. Andelen 8,7 sökta jobb i genomsnitt per vecka under första kvartalet 2014 innebär en minskning i förhållande till 9,4 jobb samma period Den åldersgrupp som ägnade mest tid åt att söka jobb det första kvartal 2014 var åringar (7,8 timmar). Den åldersgrupp som sökte flest antal jobb under perioden var åringar (9,0 jobb). Under motsvarande period 2013 var det åringar som ägnade mest tid åt att söka jobb; 7,6 timmar, medan det var åringar som sökte flest antal jobb: 9,5. Utrikes födda söker fortsatt något fler jobb och ägnar något mer tid åt att söka jobb under mätperioden än inrikes födda. Utrikes födda ägnar också mer tid åt att söka arbete än inrikes födda under kvartal , 7,5 timmar respektive 6,3 timmar. Förhållandet gällande antal sökta jobb för utrikes födda respektive inrikes födda har förändrats. Under första kvartalet 2014 sökte utrikes födda 9,3 jobb medan inrikes födda sökte 7,4 jobb. Motsvarande siffror för 2013 var: inrikes födda 7,9 och utrikes födda 9,2 jobb. Arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ägnar minst tid åt att söka jobb: 5,4 timmar kvartal och 4,3 timmar kvartal Denna grupp söker även minst antal jobb: 5,3 kvartal och 4,1 kvartal Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med att ackvirera platser för denna grupp, vilket kan påverka statistiken. Ju högre utbildning en arbetssökande har, desto mer tid lägger hon eller han ner på att söka jobb. Högskoleutbildade ägnar i genomsnitt 8,7 timmar åt jobbsökande per vecka Detta kan jämföras med 5,3 timmar för arbetssökande med högst grundskoleutbildning. Medan arbetssökande med högskoleutbildning sökte 9,0 jobb både kvartal och 2014 sökte arbetssökande med högst grundskoleutbildning 7,2 (kvartal ) respektive 7,5 jobb (kvartal ) De flesta aktivitetsrapporter bygger på handlingsplanen För att besvara frågeställningarna i regleringsbrevet har Arbetsförmedlingen genomfört ett stickprov på ett urval av 600 arbetssökande. För att få kunskap om inlämnade aktivitetsrapporter utgår från planeringen i de arbetssökandes handlingsplan inkluderades två frågor som berör detta samband i stickprovsgranskningen. Arbetsförmed-

28 Sida: 28 av 52 lingen gjorde således en bedömning av kopplingen mellan den sökandes aktivitetsrapport och handlingsplan. Den arbetssökande får information om att han eller hon: får en bekräftelse på att aktivitetsrapporten har inkommit till Arbetsförmedlingen blir kontaktad om Arbetsförmedlingen bedömer att det är något i aktivitetsrapporten som är oklart eller behöver följas upp blir kontaktad för att ha ett uppföljningssamtal och göra en ny planering senast om cirka fyra månader (om han/hon fortfarande är arbetssökande då). Arbetsförmedlingen ska granska alla inkomna aktivitetsrapporter senast inom 14 dagar från det att de kommit in. Vid uppföljningen av aktivitetsrapporten tittar arbetsförmedlaren på resultatet av aktiviteterna. Om handlingsplanen är tydlig och aktuell är det enkelt att avgöra om aktivitetsrapporten utgår från Arbetsförmedlingens bedömning, eller om den arbetssökande rapporterar något annat. I cirka 60 procent av de granskade ärendena fanns en överensstämmelse mellan överenskommelse och planering i handlingsplanen och redovisade aktiviteter och sökta jobb i aktivitetsrapporten. Detta är en indikation på att majoriteten av aktivitetsrapporterna utgår från den planering och den överenskommelse som Arbetsförmedlingen har gjort med den arbetssökande. I en stor andel av stickproven gick inte handlingsplanens förhållande till aktivitetsrapporten att bedöma. Detta beror främst på att den arbetssökande ännu inte lämnat in någon aktivitetsrapport, eller har lämnat sin aktivitetsrapport via alternativ inlämning (muntligt eller via blankett). I de fall de arbetssökande aktivitetsrapporterat via alternativ inlämning fanns oftast bara en hänvisning till arkivet på det lokala arbetsförmedlingskontoret. När dessa bortfall undantas från analysen är överensstämmelsen mellan aktivitetsrapporten och handlingsplanen stor.