Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering

2 Sida: 2 av 86

3 Sida: 3 av 86 Dnr: Af-2012/ Datum: Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att kartlägga hur uppföljningen av arbetssökandet hos personer som är inskrivna hos myndigheten sker vid såväl öppen arbetslöshet som deltagande i och att föreslå hur dessa insatser kan effektiviseras. Syftet med uppdraget är att få ett förbättrat underlag för Arbetsförmedlingens arbete med uppföljning och kontroll av inskrivnas arbetssökande samt hur individens arbetssökande, oavsett ersättningsform, kan effektiviseras och intensifieras så att tiden i arbetslöshet därmed kan förkortas. I uppdraget ingår även att 1. kartlägga vilka krav som ställs på dem som deltar i de olika arbetsmarknadspolitiska programmen, särskilt när det gäller aktivt arbetssökande, och utreda hur dessa krav, där så är lämpligt, skulle kunna utvecklas för att överensstämma med dem som gäller i arbetslöshetsförsäkringen, och kartlägga vilka hinder som finns för detta, 2. redovisa vilka krav som Arbetsförmedlingen i sin verksamhet, enligt gällande författningar och praxis, ställer på att arbetslösa ungdomar inom ramen för jobbgarantin för ungdomar ska delta i studiemotiverande kurser, 3. beskriva myndighetens arbete med personer som uppbär ekonomiskt bistånd och föreslå insatser som bättre stödjer och främjar uppföljningen av arbetssökandet i denna grupp, och 4. redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka dialogen med nationella och regionala aktörer rörande personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Arbetsförmedlingen ska särskilt beakta att olika typer av insatser och program påverkar sökaktiviteten hos de inskrivna arbetssökande med hänsyn till deras förutsättningar, exempelvis för dem som deltar i ett inom ramen för en etableringsplan. För Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar ska sökaktiviteten hos de inskrivna arbetssökande särredovisas. Samtliga delar av uppdraget med undantag för punkt tre ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 mars. Övrig del av uppdraget ska redovisas till

4 Sida: 4 av 86 Regeringskansliet senast den 15 april. Arbetsförmedlingen har valt att redovisa uppdraget i sin helhet den 15 mars. Rapporten är skriven av Fredrik Jansson Dahlén, Shara Unneberg och Björn Johansson. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av Fredrik Jansson Dahlén. I den slutliga handläggningen har t.f. biträdande chefen för Avdelningen Förmedlingstjänster Said Maroufkhani och biträdande generaldirektör Clas Olsson deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Fredrik Jansson Dahlén Forskningsstrateg

5 Sida: 5 av 86 Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag... 7 Sammanfattning... 7 Förslag Inledning Krav på arbetssökande i Introduktion Hur kraven på arbetssökande återspeglas i statistiken De sökandes aktivitet Arbetsförmedlingens krav Kontroll genom underrättelser och återkallanden Reflektioner Studiemotiverande kurser Bakgrund Jobbgarantin för ungdomar innehåll och krav Arbetsförmedlingens roll i folkhögskolesatsningen Det praktiska arbetet Samarbete med folkhögskolor goda exempel Framgångsfaktorer Reflektioner Arbetet med personer med ekonomiskt bistånd Bakgrund Utmärkande för inskrivna arbetssökande med ekonomiskt bistånd Systematiserat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna Individanpassade insatser för personer långt från arbetsmarknaden Reflektioner Dialog med nationella och regionala aktörer Bakgrund Samarbeten på nationell och regional nivå Försäkringskassan... 46

6 Sida: 6 av FINSAM Kurprojektet Samarbete med Kriminalvården Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsmarknadsråden Reflektioner Sökaktivitet och krav på sökande Sökaktivitet, kontroll och ersättning Lämplig sökaktivitet i olika program Aktivitetsrapport Handlingsplaner Diskussion Harmonisering av ersättningssystem Arbetslöshetsförsäkringen öppet arbetslösa Stegen i en underrättelse Stegen i en avanmälan Aktivitetsstöd - programdeltagare Stegen i ett återkallande Ekonomiskt bistånd Skillnader mellan de olika sanktionsprocesserna Ett förslag på harmonisering Önskvärda förändringar Tidigare inträde i garanti Skapa ny prioriterad grupp Harmonisera kontroll av ekonomiskt bistånd med andra ersättningar Referenslista Bilaga Uppdrag Ärendet... 84

7 Sida: 7 av 86 Sammanfattning och förslag Sammanfattning Rapporten konstaterar att sökaktiviteten i genomsnitt är högre för öppet arbetslösa som har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen än för personer som saknar sådan ersättning. Bland de personer som har aktivitetsstöd är aktiviteten också hög inom de delar av garantierna där individen inte samtidigt deltar i andra programaktiviteter som exempelvis arbetsmarknadsutbildning eller praktik. Sökaktiviteten är också lägre för de som har etableringsersättning. Detta talar för att Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen har betydelse för sökaktiviteten och att garantierna också ökar aktiviteten. Ett ökat fokus på de grupper som saknar arbetslöshetsersättning skulle således kunna åstadkomma en högre genomsnittlig sökaktivitet. Rapporten konstaterar dock att det finns viktiga skillnader mellan hur kontroll och åtgärder kan utföras mellan de som har aktivitetsstöd, ekonomiskt bistånd och de som har arbetslöshetsersättning. Reformer inom detta område är angelägna. Kartläggningen av vilka krav som Arbetsförmedlingen i sin verksamhet, enligt gällande författningar och praxis, ställer på att arbetslösa ungdomar inom ramen för Jobbgarantin för ungdomar ska delta i studiemotiverande kurser visar att folkhögskolesatsningen initialt inte fick det genomslag som förväntades och att Arbetsförmedlingen inte lyckades fylla de avsatta platserna. En tydlig positiv förändring har dock skett under Arbetsförmedlingen får nu anses uppfylla sitt uppdrag i satsningen i och med att samtliga platser utnyttjas. Det lyckade resultatet beror sannolikt på att kunskap om folkhögskolesatsningen nu är väl spridd bland arbetsförmedlare och på att goda samarbeten med folkhögskolor har etablerats lokalt. En stor medvetenhet om betydelsen av utbildning för att etablera sig på arbetsmarknaden bidrar också till Arbetsförmedlingens aktiva arbete med att motivera ungdomar som tillhör målgruppen att delta. En viktig slutsats är att svårigheter att fylla programplatser inte självklart är ett resultat av att det ställs för låga krav på de arbetssökande att delta. Minst lika viktigt är att det finns ett tydligt fokus på insatser och att dessa är kända inom verksamheten. Det är ett vanligt förekommande fenomen att volymtillväxten av nya program till en början är låg, men allteftersom rutiner byggs upp och kunskapen om insatserna ökar så ökar även tillströmningen. Nya program behöver ges tid, men även aktiv styrning, för att nå sin fulla potential. Kartläggningen av hur myndigheten arbetar med personer som uppbär ekonomiskt bistånd begränsas av att Arbetsförmedlingen inte har tillgång till statistik som visar huruvida sökande faktiskt uppbär ekonomiskt bistånd eller inte. Information från Socialstyrelsen visar dock på att antalet personer som är arbetslösa och har ekonomiskt

8 Sida: 8 av 86 bistånd är stor, runt under hösten Denna statistik har dock inte samkörts med Arbetsförmedlingens register utan bygger på socialtjänstens klassificering av sina bidragstagare. Som approximation har analysen därför byggts på personer som saknar ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller aktivitetsstöd. Aktiviteten förefaller vara lägre fram till det att dessa personer ges tillgång till någon av garantierna. Även sökaktiviteten är lägre. Ökat fokus på denna grupp kräver i ett första steg att Arbetsförmedlingen på ett tidigt stadium ges information om att individen uppbär ekonomiskt bistånd. Denna information är dock sekretessbelagd. För att sekretessbelagda uppgifter ska kunna delas mellan parterna krävs idag att den enskilde själv lämnar samtycke till det. De befintliga samarbeten som sker på lokal nivå kan utgöra förebild och skalas upp till nationell nivå, men sekretessen kring informationsöverföringen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen bör vara reglerad. En nära dialog med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Datainspektionen är viktig för att säkerställa att alla aspekter av kundintegritet och personuppgiftslagen tas i beaktande. Den fjärde och sista kartläggningen rör åtgärder som vidtagits för att öka dialogen med nationella och regionala aktörer rörande personer som uppbär ekonomiskt bistånd. I budgetpropositionen inför 2013 får Arbetsförmedlingen i uppdrag att bedriva en aktiv dialog med aktörer på nationell och regional nivå, i syfte att förbättra informationsutbytet rörande biståndstagares arbetssökande. Eftersom myndigheten tidigare inte haft detta specifika uppdrag finns idag inte en organiserad struktur för kontinuerligt informationsutbyte och diskussion i frågan. Arbetsförmedlingen deltar dock i ett flertal forum och samverkansformer som i framtiden har potential att föra denna dialog. Ett av de mer naturliga samverkansorganen skulle kunna vara Arbetsmarknadsråden. Rapporten analyserar därefter två faktorer som har särskild vikt i den kontext som uppdraget rör. Dels betydelsen av aktivt sökande och av krav och sanktioner, dels de skillnader i sanktionssystem som finns beroende på ersättningsform idag. Analysen utmynnar i ett flertal observationer. En är att det finns regelmässiga skillnader i vilka sökkrav som ställs på personer beroende på ersättningsform. Dessa är förhållandevis tydliga i fallet med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, otydliga i fallet med aktivitetsstöd och i princip oreglerade i fallet med ekonomiskt bistånd. Dessa krav bör göras så lika som möjligt. En annan är att de ekonomiska konsekvenserna av att inte uppfylla sökkraven också skiljer sig åt. I arbetslöshetsförsäkringen finns en nedsättning av ersättningen, i aktivitetsstödet ett omedelbart stopp i utbetalningen i samband med ett återkallande av anvisningen, och fallet med ekonomiskt bistånd är det inkomstprövat. En tredje är att proceduren kring att ifrågasätta en persons rätt till ersättning skiljer sig åt. Där arbetslöshetskassan underrättas om hur det förhåller sig och själva gör den slutliga prövningen så gör Arbetsförmedlingen hela arbetet i fallet med ett återkallande av en

9 Sida: 9 av 86 anvisning. Då det gäller ekonomiskt bistånd görs ingen prövning alls av Arbetsförmedlingen. En fjärde observation är att de relativa nivåerna i ersättning mellan arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd också kan påverka sökaktiviteten negativt. För likabehandling - där personer ges stöd utifrån sin position på arbetsmarknaden, och inte utifrån sin ersättningsform - finns således skäl att även se över hur olika ersättningssystem kan harmoniseras så att sanktionsgraderna blir likvärdiga. Rapporten visar att det finns olika vägar att gå i detta. En är att tidigarelägga inträdet i en garanti, för att på så sätt inordna de sökande i den kontrollmekanism som finns inom garantierna idag. Denna väg skulle minska behovet av ekonomiskt bistånd om ersättningen är tillräckligt hög. Den skulle då kunna skapa incitament till aktivt sökande om återkallanden används på ett effektivt sätt. En nackdel är att tillträde skulle ges till en större grupp än vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat och att de personer som inte är intresserade av att delta åter hänvisas till kommunen utan att det ökat kraven på sökaktivitet. Metoden skulle därför mer likna en grundersättning som är tillgänglig för alla sökande som uppfyller ställda krav på aktivitet. Det är dock inte självklart att det ger tillräckliga incitament för sökande med ekonomiskt bistånd att vara aktivt sökande, då det inte finns några sanktionsmöjligheter innan tidsgränsen för inträde i garantierna har uppnåtts. En andra metod som nämns men som inte laboreras vidare är att ge personer med ekonomiskt bestånd en särställning som prioriterad grupp och därför tillgång till särskilda insatser i ett tidigt skede. Denna princip lämnas utan närmare beaktande eftersom den inte är förenlig med den individualisering av arbetsmarknadspolitiken som har skett genom att införa ett bedömningsstöd som grund för tidiga insatser efter behov. Den tredje vägen, och som Arbetsförmedlingen lyfter fram som den bästa lösningen, bygger istället på att sätta mindre fokus på ersättningsform och mer sätta individens behov i centrum. Införandet av bedömningsstödet är det kanske tydligaste uttrycket för detta. Utvecklingen är också på väg mot att öka individernas ansvar för att själva visa att de är aktiva sökande. I arbetslöshetsförsäkringen kommer en aktivitetsrapport, uppbackad av överenskommelser i handlingsplan, att bli central för bedömningen om aktivitet och således om rätten till ersättning. Detta kan på sikt även bli aktuellt för aktivitetsstöden. Avvikelser medför underrättelse i fallet med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och skulle också kunna leda till ett återkallande av anvisningen i fallet med aktivitetsstöd. I fallet med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen betalas ersättningen av arbetslöshetskassorna och sanktioner bestäms av dessa. I fallet med aktivitetsstöd betalas ersättningen av Försäkringskassan men återkallas på initiativ av Arbetsförmedlingen. I fallet med ekonomiskt bistånd skulle det vara möjligt att på

10 Sida: 10 av 86 motsvarande sätt meddela kommunen i de fall en arbetssökandes aktivitetsrapport avviker från överenskommelsen i handlingsplanen. Det skulle sedan vara upp till kommunen att ta beslut om fortsatt bistånd, vilket också lämnar den inkomstprövande verksamheten opåverkad. Arbetsförmedlingens roll blir då att för alla sökande upprätta tydliga individuella handlingsplaner och att på bästa sätt hjälpa den arbetssökande tillbaka till arbete. Aktivitetsrapporten blir sedan avgörande för om individen uppfyller kraven för ersättning, oberoende av ersättningsform. Fördelen är att arbetssökande hanteras på ett likvärdigt sätt och att insatser prioriteras efter behov, inte efter ersättning. En viss nackdel är att det kan ta tid att bygga upp alla nödvändiga system och att det kräver utökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna, vilket gör att reformen inte går lika snabbt att sjösätta som de två andra alternativen. Förslag I syfte att öka sökaktiviteten för alla arbetssökande oberoende av ersättningsform föreslår Arbetsförmedlingen att de krav och den procedur som gäller för rätt ersättning från arbetslöshetsförsäkringen utgör en vägledande princip för hur kontrollen sker även för sökande med aktivitetsstöd och sökande med ekonomiskt bistånd. Aktivitetsrapporten blir central i samtliga tre fall. Arbetsförmedlingens uppgift blir att utforma en individuell handlingsplan av hög kvalitet för alla sökande och att alla sökande sedan redovisar de aktiviteter som överenskommits i handlingsplanen i en aktivitetsrapport. Aktiviteten kan vara av olika slag, både i form av sökaktivitet eller aktivitetet inom ramen för ett program. Kraven som ställs för rätt till ersättning ska vara klart uttalade i de enskilda fallen (se nedan). I fallet med aktivitetsstöd är en harmonisering lättare att genomföra inom befintliga informationskanaler. Avstängning från ersättning sker redan idag efter information från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan. I relationen till kommunernas socialtjänster krävs emellertid att nya informationskanaler upparbetas. Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheten att registrera information om ekonomiskt bistånd i sina handläggarsystem är liten. Det blir således inte möjligt att utifrån sådan information skicka ett meddelande till socialtjänsten om den sökande inte uppfyller aktivitetskraven i handlingsplanen, såsom idag sker till arbetslöshetskassor i fallet med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller till Försäkringskassan i fallet med aktivitetsstöd. Kommunikationen måste istället initieras av kommunen. För att underlätta detta föreslår Arbetsförmedlingen att samverkan mellan kommunen och den lokala Arbetsförmedlingen formaliseras på så vis att kommunen tar kontakt med Arbetsförmedlingen och därefter ställer krav på att den sökande med jämna mellanrum visar upp sin aktivitetsrapport och

11 Sida: 11 av 86 handlingsplan. Arbetsförmedlingen noterar löpande i handlingsplanen om den sökande uppfyller de krav som ställts på aktivitet eller inte. I förhållandet mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kan det bli nödvändigt att klart definiera vad som ska menas med att en person står till arbetsmarknadens förfogande. Olika tolkningar försvårar annars en fungerande samverkan. Denna definition bör fastställas på nationell nivå genom att Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att i föreskrifter utforma hur denna bör se ut. I en förlängning kan det eventuellt vara möjligt att ge kommunerna direkt tillgång till den sökandes handlingsplaner/aktivitetsrapporter inom ramen för E-delegationens uppdrag att förenkla informationsspridningen från myndigheter till kommuner. Arbetsförmedlingen föreslår att denna fråga utreds vidare. Arbetsförmedlingen ser vidare - och detta är oberoende av vägvalen ovan ett behov att harmonisera sanktionsgrader och aktivitetskrav mellan arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet. Analysen i rapporten visar att kraven skiljer sig åt och att regelverket kring hur informationen om bristande sökaktivitet kan lämnas skiljer sig mycket. Proceduren kring ett återkallande av en anvisning till program är så omständlig att antalet återkallelser sannolikt blir färre än de borde vara. Slutsatsen är att hanteringen av återkallande av en anvisning till ett program med aktivitetsstöd och effekterna på ersättningen måste närma sig de förändringar som föreslås inom arbetslöshetsförsäkringen. Att programmet inte omedelbart avbryts utan att varningar om indraget aktivitetsstöd ges och att det blir uppehåll i utbetalningar innan programmet måste avslutas. Relaterat till detta är också möjligheten att avbryta ett programbeslut för personer som uppfyllt ett nytt arbetsvillkor genom att arbeta parallellt med tid i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen föreslår också att de krav på aktivitet som ställs i olika sökandekategorier eller i olika aktiviteter i garantierna förtydligas och regleras. Arbetsförmedlingen föreslår att det görs en distinkt skillnad mellan aktivitet och den mer begränsade termen sökaktivitet. Vissa insatser från Arbetsförmedlingen syftar till att stärka individen för att öka sökeffektiviteten i ett andra steg. Det finns skäl att mildra kraven på att söka jobb och på att avbryta en aktivitet för att acceptera ett arbetserbjudande under dessa perioder, men kravet på aktivitet ska ändå vara högt. Exempelvis är det rimligt att ett program som ställer krav på närvaro på halvtid också innebär att det aktiva jobbsökandet begränsas till resterande tid, kravet på att ta ett arbete kan också begränsa sig till ett jobb på halvtid under programtiden. Under tid i öppen arbetslöshet eller coachningsinsatser bör dock aktiviteten att söka jobb vara på heltid. Personer med anställningsstöd måste uppmuntras att söka jobb och det är rimligt att kravet på detta höjs med närhet till avslut. Arbetsförmedlingen kan eventuellt kräva att arbetsgivare som anställer någon med anställningsstöd ska ge utrymme för att söka

12 Sida: 12 av 86 jobb på arbetstid. Detta skulle samtidigt skicka en signal till att stödet är tidsbegränsat och ge incitament till att erbjuda fortsatt anställning. Kraven som ställs på individen ska vara klart dokumenterade i handlingsplanen och möjliga att följa upp.

13 Sida: 13 av Inledning Regeringen har uppdragit åt Arbetsförmedlingen att kartlägga hur uppföljningen av arbetssökandet hos personer som är inskrivna hos myndigheten sker vid såväl öppen arbetslöshet som deltagande i och att föreslå hur dessa insatser kan effektiviseras. Syftet med uppdraget är att få ett förbättrat underlag för Arbetsförmedlingens arbete med uppföljning och kontroll av inskrivnas arbetssökande samt hur individens arbetssökande, oavsett ersättningsform, kan effektiviseras och intensifieras så att tiden i arbetslöshet därmed kan förkortas. Regeringsuppdraget pekar vid sidan av huvuduppdraget ut fyra specifika uppgifter som kommer att belysas enskilt. Den första uppgiften gäller en kartläggning av vilka krav som ställs på dem som deltar i de olika arbetsmarknadspolitiska programmen, särskilt när det gäller aktivt arbetssökande, och utreda hur dessa krav, där så är lämpligt, skulle kunna utvecklas för att överensstämma med dem som gäller i arbetslöshetsförsäkringen, och kartlägga vilka hinder som finns för detta. Den andra är en redovisning av vilka krav som Arbetsförmedlingen i sin verksamhet, enligt gällande författningar och praxis, ställer på att arbetslösa ungdomar inom ramen för Jobbgarantin för ungdomar ska delta i studiemotiverande kurser. Den tredje att beskriva myndighetens arbete med personer som uppbär ekonomiskt bistånd och föreslå insatser som bättre stödjer och främjar uppföljningen av arbetssökandet i denna grupp. Den fjärde uppgiften är att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka dialogen med nationella och regionala aktörer rörande personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Arbetsförmedlingen ska särskilt beakta att olika typer av insatser och program påverkar sökaktiviteten hos de inskrivna arbetssökande med hänsyn till deras förutsättningar, exempelvis för dem som deltar i ett inom ramen för en etableringsplan. För Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar ska sökaktiviteten hos de inskrivna arbetssökande särredovisas. Analysen har genomförts dels genom läsning och redovisning av styrande dokument och instruktioner, dels genom fokusgrupper med arbetsförmedlare som jobbar med de aktuella frågorna. I förekommande fall har även sammanställning gjorts av intervjuer med personer inom verksamheten som arbetar med samverkansfrågor rörande personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Den statistik som finns tillgänglig inom verksamheten har använts där så varit lämpligt. Det kan exempelvis röra sökaktiviteten inom olika

14 Sida: 14 av 86 program och omfattningen av anvisningar eller platsförlag till personer i olika sökandekategorier. Dispositionen för rapporten är följande. De fyra kartläggningar som efterfrågas redovisas i de fyra första avsnitten. Därefter fördjupas analysen med två avsnitt där det första handlar om sökaktivitet och krav på sökande och det andra om harmonisering av de olika ersättningssystemen. De olika analyserna vägs samman och förslag till reformer redovisas i kapitlet Harmonisering av ersättningssystem.

15 Sida: 15 av Krav på arbetssökande i Kartlägga vilka krav som ställs på dem som deltar i de olika arbetsmarknadspolitiska programmen, särskilt när det gäller aktivt arbetssökande, och att utreda hur dessa krav, där så är lämpligt, skulle kunna utvecklas för att överensstämma med dem som gäller i arbetslöshetsförsäkringen och kartlägga vilka hinder som finns för detta Introduktion Det finns stora författningsmässiga skillnader i Arbetsförmedlingens uppdrag beroende på vilken ersättningsform de sökande har. Arbetsförmedlingen har sedan många år uppdraget att förhindra de negativa aspekterna av en generös arbetslöshetsförsäkring och förstärka de positiva. Genom att underrätta arbetslöshetskassorna om sökande som inte bedöms vara aktivt arbetssökande kan ersättningsrätten upphöra för de personer som inte är aktiva. Genom en aktiv sådan uppföljning av de ersättningsberättigades sökaktivitet kan både en hög aktivitetsgrad och en generös ersättning upprätthållas. Ett liknande kontrollförfarande finns för personer som deltar i olika program med aktivitetsstöd 2. Med lite olika ordalydelse beroende på kan en anvisning återkallas om den sökande avvisar någon insats inom programmet eller någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, avvisar ett erbjudande om lämpligt arbete utan godtagbara skäl, inte redovisar sina jobbsökaraktiviteter eller inte har regelbunden kontakt med en arbetsförmedlare. Den kan också återkallas om den sökande missköter sig eller stör verksamheten, eller uppfyller ett nytt arbetsvillkor. En anvisning till programmet ska också återkallas om det i övrigt finns särskilda skäl för att återkalla den. De ekonomiska konsekvenserna av en återkallad anvisning till ett program med aktivitetsstöd skiljer sig emellertid mycket från dem inom arbetslöshetsförsäkringen. Där det inom arbetslöshetsförsäkringen under vissa omständigheter finns gradvisa sanktioner tas ersättningen bort direkt vid ett återkallande. 1 Kartläggningen i detta avsnitt gäller beskrivningen av arbetssökandet i olika sökandekategorier och hur aktivt Arbetsförmedlingen agerar för motsvarande grupper, frågeställningen om hur krav på arbetssökande skulle kunna utvecklas hanteras i avsnitten om sökaktivitet och harmonisering. 2 Rapporten kommer genomgående att med aktivitetsstöd mena både aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Utvecklingsersättning ges de som deltar i program men som tidigare inte uppfyllt ett arbetsvillkor.

16 Sida: 16 av 86 På Arbetsförmedlingen finns också en relativt stor grupp personer som har ekonomiskt bistånd ifrån kommunerna. De krav på aktivt arbetssökande som ställs på dessa har inte Arbetsförmedlingen tidigare haft något tydligt uppdrag kring. Följden blir att den kontroll som till viss del finns inbyggd i de två föregående ersättningsformerna inte finns på samma sätt för mottagare av ekonomiskt bistånd. Incitamenten att ta tillfälliga arbeten har dessutom varit små för personer som har ekonomiskt bistånd eftersom biståndet räknas av för varje intjänad krona. 3 Inträde i program med aktivitetsstöd ger heller inte mycket mer än vad försörjningsstödet ger vilket även innebär att intresset att delta i ett program kan vara litet. Sanktionsmöjligheterna från Arbetsförmedlingen saknas samtidigt. 2.2 Hur kraven på arbetssökande återspeglas i statistiken I detta avsnitt ska vi studera dels hur aktiva de sökande är beroende på vilken sökandekategori de tillhör, dels hur aktiva arbetsförmedlare är för individer i olika sökandekategorier. Även personer som har en aktuell etableringsplan har redovisats De sökandes aktivitet I Arbetsförmedlingens sökandeundersökning studeras sökaktiviteten löpande hos inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Denna redovisas inom tre olika dimensioner. Hur många jobb den sökande sökt den senaste månaden, hur mycket tid som lades ned på sökaktiviteter den senaste veckan och hur många gånger den sökande varit i kontakt med Arbetsförmedlingen den senaste månaden. Kontakten med Arbetsförmedlingen kan ha varit i form av besök, telefon eller e-post. Sammanställningen bygger på ett genomsnitt för perioden och redovisas i Tabell 1 och Tabell 2. Antal sökta jobb Antalet sökta jobb uppgår i genomsnitt till 8 jobb per månad. Antalet varierar dock med vilken sökandekategori den sökande tillhör. Antalet sökta jobb är högst inom Jobbgarantin för ungdomar följt av personer i Jobb- och utvecklingsgarantin och Öppet 3 I DS 2012:26 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet föreslås förändringar i avräkningen av bistånd i förhållandet till inkomst. 25 procent av inkomsterna av egen anställning föreslås inte ska beaktas vid bedömningen av biståndet. Lagen ska träda i kraft 1 juli 2013 och regeringen förväntas inom kort att fatta beslut om proposition gällande denna fråga.

17 Sida: 17 av 86 arbetslösa. Antalet sökta jobb är lägst för personer inom etableringsuppdraget, de som deltar i förberedande insatser och låg även för personer som inte räknas som aktivt arbetssökande och de som deltar i arbetsmarknadsutbildning utanför garantierna. För deltidsarbetslösa eller timanställda ligger aktiviteten på en mellannivå. Antal söktimmar Om man studerar tiden som de sökande lägger ned på arbetssökande i olika former så är den högst för öppet arbetslösa, följt av dem i Jobb- och utvecklingsgarantin och deltagare i Jobbgarantin för ungdomar. Även här ligger personer som registrerats som ej arbetssökande, inom etableringsuppdraget, i förberedande insatser och i arbetsmarknadsutbildning utanför garantierna lägst och deltidsarbetslösa/timanställda i mitten. Antal kontakter med Arbetsförmedlingen Då det gäller antalet kontakter med Arbetsförmedlingen är intensiteten som högst för personer som deltar i någon av garantierna. Högst för Jobbgarantin för ungdomar och därefter för Jobb- och utvecklingsgarantin, båda har i genomsnitt runt tre kontakter per månad. Personer som deltar i Föreberedande insatser har den tredje högsta kontaktfrekvensen. Övriga ligger något lägre, runt två kontakter per månad. Generellt framträder mönstret att aktiviteten är högst inom garantierna. Innehållet i garantierna ska också vara anpassat för att ställa krav på aktivitet. Aktivitetsgraden varierar emellertid inom garantierna beroende på vilken aktivitet de sökande deltar i. I Tabell 2 redovisas hur antalet sökta jobb, söktimmar och antalet kontakter med Arbetsförmedlingen varierar med aktivitet. Aktiviteten tycks vara högst för dem som deltar i praktisk kompetensutveckling. Storleken på denna grupp är emellertid relativt liten så värdena är osäkra. Annars är aktiviteten högst för dem som är registrerade hos en kompletterande aktör eller som har aktiviteten Jobbsökaraktivitet med coachning, olika kartläggningsaktiviteter är också förknippade med en genomsnittligt högre aktivitet. Aktiviteter där sökaktiviteten är lägre inkluderar Arbetslivsinriktad rehabilitering och Start av näringsverksamhet. Antalet kontakter med Arbetsförmedlingen varierar till viss grad. Flest kontakter har personer som får Fördjupad kartläggning/rehabilitering. Sökande hos kompletterande aktörer har också något fler kontakter än genomsnittet. I övrigt finns inga stora avvikelser från den generella nivån inom garantierna.

18 Sida: 18 av 86 För de öppet arbetslösa är det också möjligt att studera huruvida de har sökt ersättning ifrån arbetslöshetsförsäkringen eller inte. Det visar sig då att de med ersättning söker ungefär ett jobb mer per månad, lägger ned betydligt mer tid på arbetsökande, 3-4 timmar mer per vecka, och kontaktar Arbetsförmedlingen i lite större utsträckning. Det går inte att särredovisa huruvida de utan arbetslöshetsersättning har ekonomiskt bistånd. Resultaten talar dock för att aktiviteten för de som har ersättning och där Arbetsförmedlingen ansvarar för uppföljning och kontroll (aktivitetsstöd eller arbetslöshetsersättning) är mer aktiva än andra. Tabell 1 Sökaktivitet i olika sökandekategorier. Genomsnitt för perioden Status Genomsnittligt antal sökta jobb per månad Genomsnittligt antal söktimmar per vecka Genomsnittligt antal kontakter med Af per månad Jobb- och utvecklingsgarantin 7,9 7,2 2,7 Icke arbetssökande 3,2 3,3 2,2 Deltidsarbetslösa/ Timanställda Förberedande insatser Utbildning 6,8 5,5 2,1 1,8 1,9 2,6 4,8 3,8 2,4 Jobbgarantin för ungdomar 9,6 5,8 3,1 Öppet arbetslösa 8,7 7,9 2,2 - Med arbetslöshetsersättning 9,1 8,8 2,3 - Utan arbetslöshetsersättning 7,8 5,4 1,9 Sökande med etableringsplan* 1,8 2,6 2,0 Totalt 8,0 6,7 2,5 Källa: Arbetsförmedlingens datalager och Sökandeundersökningen *Mängden personer i urvalet som har en etableringsplan är så få att de inte kan särredovisas per sökandekategori. Bortfallet är dessutom mycket stort inom gruppen så värdena är osäkra.

19 Sida: 19 av 86 Tabell 2 Sökaktivitet inom garantierna fördelat på aktivitet. Genomsnitt för perioden Genomsnittligt antal sökta jobb per månad Genomsnittligt antal söktimmar per vecka Genomsnittligt antal kontakter med Af per månad UGA* JOB** UGA* JOB** UGA* JOB** Arbetslivsinriktad rehabilitering 4,7 3,1 3,0 4,2 2,4 3,4 Arbetspraktik 8,4 6,2 4,6 5,1 3,4 3,0 Arbetsträning - 5,3-4,3-2,7 Deltidsarbete 8,6 6,4 4,8 4,2 1,7 2,1 Fördjupad kartläggning 9,4 4,9 5,8 6,9 3,0 2,4 Fördjupad 8,7 6,4 3,6 5,6 8,5 2,7 kartläggning/rehabilitering Förhindrad 1,7 0,3 3,4 0,4 2,8 1,4 Förstärkt arbetsträning - 6,5-6,4-2,6 Jobbsökaraktivitet med 10,2 9,2 6,1 8,3 2,9 2,8 coachning Kartläggning - 8,7-8,3-2,8 Kompletterande aktör 11,3 11,5 7,2 10,3 3,9 4,3 Lyft 9,1 9,4 5,5 7,7 4,3 2,2 Praktisk kompetensutveckling 5,6 19,1 1,6 19,1 1,3 18,7 Projekt 3,9 6,7 2,0 9,9 0,4 4,0 Saknas 8,5 6,9 4,8 6,5 2,6 2,1 Start av näringsverksamhet 2,6 2,2 5,0 1,5 1,6 1,9 Studie- och yrkesvägledning 9,0-5,3-2,3 - Tillfälligt arbete i önskad 1,4 6,2 1,8 6,7 2,2 3,0 omfattning Timanställning 7,0 7,4 4,1 5,2 2,3 2,2 Utbildning 8,1 6,3 4,5 4,8 2,7 2,6 Totalt 9,6 7,9 5,8 7,2 3,1 2,7 Källa: Arbetsförmedlingens datalager och Sökandeundersökningen. * Jobbgarantin för ungdomar, ** Jobb- och utvecklingsgarantin

20 Sida: 20 av Arbetsförmedlingens krav Ett alternativt sätt att studera aktiviteten är utifrån arbetsförmedlarens arbete med jobbförslag, istället för utifrån individernas aktivitet. I statistiksystemen redovisas sedan maj 2012 inte bara platsanvisningar till sökande, utan även platsförslag. Platsförslag har länge varit ett viktigt matchningsverktyg för Arbetsförmedlingen men dessa har inte statistikförts. Genom att studera jobbförslag, det vill säga summan av platsförslag och anvisningar, får man en bild av hur stort fokus Arbetsförmedlingen sätter på sökaktivitet i olika sökandekategorier. Arbetsförmedlarens aktivitet redovisas genom två mått (se Tabell 3). Det ena är andelen personer som inte fått något jobbförslag, den andra är det genomsnittliga antalet jobbförslag givet att man fått minst ett jobbförslag under sin pågående sökandekategoriperiod. Det är en relativt stor del av de sökande som inte fått något jobbförslag i den pågående sökandekategorin, 55,4 procent. Andelen som inte fått jobbförslag är dock lägst för de Öppet arbetslösa och för personer i Jobbgarantin för ungdomar där runt 4 av 10 inte fått ett jobbförslag. Därefter kommer Jobb- och utvecklingsgarantin och deltidsarbetslösa/timanställda där runt hälften inte fått något jobbförslag. Personer som inte är arbetssökande, som deltar i förberedande insatser eller utbildningsinsatser får jobbförslag i väldigt liten utsträckning. Även personer som deltar i ett inom ramen för etableringsuppdraget får platsförslag i mycket liten utsträckning (se Tabell 4). Att man inte får något jobbförslag kan bero på flera saker. Tidigare studier har visat att det ofta hänger samman med svag ställning på arbetsmarknaden. Men i detta fall kan det också till viss del bero på att personer varit för kort tid i sökandekategorin för att Arbetsförmedlingen ska ha hunnit ge ett jobbförslag. För dem som sedan faktiskt får jobbförslag så ligger öppet arbetslösa och deltagare i garantierna relativt högt. De har i genomsnitt fått tre jobbförslag under den pågående perioden. Deltidsarbetslösa/timanställda får nästan lika många jobbförslag. 4 För de öppet arbetslösa finns även då det gäller Arbetsförmedlingens aktivitet en skillnad beroende på om man är ersättningsanmäld till en arbetslöshetskassa eller inte. Andelen sökande som inte fått något platsförslag är 34 procent om de är ersättningsanmälda men 59 procent om de inte är ersättningsanmälda. Det är också nästan ett jobbs skillnad för genomsnittet av antalet jobbförslag givet att man fått minst ett. Även från arbetsförmedlarens sida kan vi konstatera att aktiviteten är störst inom garantierna och 4 Vi har också testat en s.k. count-data -modell för att hantera att inskrivningstiderna varierar för de olika sökande. Dessa visar inte på någon kvalitativ skillnad i resultaten.

21 Sida: 21 av 86 för öppet arbetslösa, och särskilt för dem som är ersättningsanmälda till en arbetslöshetskassa. Tabell 3 Genomsnittligt antal platsförslag/anvisningar per sökande som fått minst ett platsförslag eller en anvisning under tiden i aktuell sökandekategori samt andelen personer som inte fått någon alls. (Inskrivna ) Status Jobb- och utvecklingsgarantin Icke arbetssökande Deltidsarbetslösa/ Timanställda Förberedande insatser Utbildning Jobbgarantin för ungdomar Antal observationer Antal jobbförslag Andel som inte fått jobbförslag ,9 50,6% ,0 96,2% ,5 51,1% ,0 94,9% ,0 90,9% ,7 41,4% Öppet arbetslösa ,1 43,1% - Med arbetslöshetsersättning ,4 34,5% - Utan arbetslöshetsersättning ,3 59,1% Totalt ,9 55,4% Källa: Arbetsförmedlingens datalager

22 Sida: 22 av 86 Tabell 4 Genomsnittligt antal platsförslag/anvisningar per sökande med etableringsplan som fått minst ett platsförslag eller en anvisning under tiden i aktuell sökandekategori samt andelen personer som inte fått någon alls. (Inskrivna ) Status Jobb- och utvecklingsgarantin* Icke arbetssökande Deltidsarbetslösa/ Timanställda Förberedande insatser Utbildning Antal observationer Antal jobbförslag Andel som inte fått jobbförslag ,1 98,9% 179 2,5 90,5% ,8 95,3% ,3 94,5% Jobbgarantin för ungdomar* Öppet arbetslösa ,9 90,9% Totalt ,9 93,5% Källa: Arbetsförmedlingens datalager *Antalet observationer för få för att särredovisa Arbetsförmedlingens insatser kan i viss utsträckning också vara styrda av det regelverk som styr programplaceringar. Under 2012 gjordes en regelförändring gällande personer som saknar ersättning från arbetslöshetskassa. Istället för att vänta 18 månader på inträde i Jobb- och utvecklingsgarantin sänktes kvalificeringstiden till 14 månader. Genom att studera en grupp som blev arbetslösa under 2010 och följa dem framåt i tiden får vi en uppfattning om när i tiden de placeras i Jobb- och utvecklingsgarantin, beroende på om de är registrerade för arbetslöshetsersättning eller inte. Huvuddelen av dessa passerar gränsen under 2011, det vill säga med 18 månader som gräns för dem utan ersättning och 14 månader för dem med ersättning. Genom att sedan jämföra med hur mönstret ser ut för ett motsvarande inflöde under 2011 så får vi en uppfattning om regelförändringen påverkar Arbetsförmedlingens agerande (se Figur 1). Vi redovisar också motsvarande kurva för ungdomar (se Figur 2).

23 Sida: 23 av 86 Figur 1 Sannolikheten att övergå till Jobb- och utvecklingsgarantin vid olika lång tids öppen arbetslöshet, personer år 0.4 Sannolikhet att placeras i JOB Inskrivningstid i månader Utan kassa 2010 Utan kassa 2011 Med kassa 2010 Med kassa 2011 Figur 2 Sannolikheten att övergå till Jobbgarantin för ungdomar vid olika lång tids öppen arbetslöshet, personer år 1 Sannolikhet att placeras i UGA Inskrivningstid i månader Utan kassa 2010 Utan kassa 2012 Med kassa 2010 Med kassa 2012 Det är i figuren mycket tydligt att de som har registrerat medlemskap i arbetslöshetskassa i mycket högre grad placeras i Jobb- och utvecklingsgarantin efter 14 månaders arbetslöshet. För dem som saknar arbetslöshetsersättning så finns en svag ökning som når sin topp vid månader för dem som skrevs in under För dem som skrevs in under 2011 finns däremot en markerad skillnad i mönstret. Toppen ligger fortfarande vid

24 Sida: 24 av 86 cirka 18 månader, men det är en tydlig ökning redan vid 14 månader inskrivningstid. För ungdomar sammanfaller kurvorna, oberoende av inskrivningsår och ersättningsform. Att ungdomar är en prioriterad grupp och att Jobbgarantin för ungdomar ges redan efter en kort tids arbetslöshet förefaller vara överordnat ersättningsform. En slutsats är att regler har stor betydelse för när myndigheten sätter in insatser för olika utpekade grupper. 2.4 Kontroll genom underrättelser och återkallanden Ett alternativt sätt att studera Arbetsförmedlingens krav på de sökande med ersättning är att redovisa antalet personer med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som får en underrättelse eller antalet personer i någon av garantierna som får anvisningen till programmet återkallad. Det går inte att utifrån nivån på måtten avgöra om kontrollen är tillräcklig eller för låg. Anledningen är att Arbetsförmedlingen inte har kunskap om det faktiska antalet som borde få en underrättelse eller ett återkallande. En låg nivå kan avspegla att de sökande uppfyller ställda krav och att få behöver underrättas eller få en anvisning återkallad, men det kan också avspegla att Arbetsförmedlingen agerar i för liten grad. Eventuella skillnader i nivå mellan de olika ersättningarna kan emellertid peka på att olikheter i sanktionsnivåer och i administrativa processer har betydelse för omfattningen. Avsnittet om harmonisering diskuterar denna fråga vidare. I Tabell 5 redovisas antalet underrättelser, avanmälningar och antalet återkallanden, samt antalet personer som fått arbetslöshetsersättning utbetalat eller deltagit i någon av garantierna under 2011 och Genom att sätta dessa i relation till varandra får man en uppskattning av hur vanliga de olika kontrollhändelserna är. Andelen underrättelser är genomgående lägst och låg på runt 1,3 procent båda åren. Andelen återkallanden i Jobbgarantin för ungdomar var ,7 procent och i Jobb- och utvecklingsgarantin (utanför sysselsättningsfasen) 2,1 procent. För 2011 var motsvarande siffror för UGA 6,7 procent och för JOB 3,1 procent. Den största omfattningen återfinns i manuella avanmälningar där andelarna ligger på 33,0 respektive 39,1 procent. 5 5 Avanmälan innebär att Arbetsförmedlingen meddelar arbetslöshetskassan att den sökande inte längre är anmäld i den ordning som krävs för att få arbetslöshetsersättning. Detta sker samma dag som sökanden inte besökt eller kontaktat Arbetsförmedlingen efter kallelse eller enligt överenskommelse. Det gäller även när den sökande meddelar förhinder som vid sjukdom, vård av sjukt barn eller är på semester. Eller om sökanden inte sökt ett anvisat arbete inom utsatt tid eller inte skickat in ett deltidsintyg.

25 Sida: 25 av 86 Tabell 5 Underrättelser, Avanmälningar och återkallanden för antalet öppet arbetslösa eller personer som deltagit i Jobbgarantin för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin under 2011 och Antal deltagare i jobbgarantin för ungdomar Antal deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin Antal återkallanden i jobbgarantin för ungdomar 7223 (6,7 %) 4019 (3,7 %) Antal återkallanden i jobb- och utvecklingsgarantin 3970 (3,1 %) 2758 (2,1 %) Fått arbetslöshetsersättning (11,21,22) Antal underrättelser (11,21,22) 4010 (1,3 %) 3861 (1,3 %) Antal avanmälningar (11,21,22) (33,0%) (39,1%) Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har i flera rapporter analyserat Arbetsförmedlingens arbete med underrättelser och anser att omfattningen är för låg. Arbetsförmedlingen har å andra sidan påpekat att omfattningen varierar beroende på faktorer som är relaterade till arbetsmarknadsläge och resurstillgång. Frågan är inte definitivt avgjord. En särskild svårighet ligger i möjligheten att faktiskt avgöra hur aktiv en sökande är i praktiken. De aviserade förändringarna i reglerna kring arbetslöshetsförsäkringen och de aktivitetsrapporter som är relaterade till dessa kan förändra situationen radikalt. Omfattningen av återkallade anvisningar till program har ännu inte analyserats i detalj. Några faktorer som ändå kan ha betydelse kan lyftas fram. Kvaliteten i handlingsplaner kan vara en sådan faktor. För att en handlingsplan ska kunna ligga till underlag för ett återkallande måste det finnas tydliga krav på vilken aktivitet som förväntas under programtiden. Många gånger saknas sådan information. Men en bidragande orsak till detta kan också vara den otydlighet som idag råder kring vilka krav på aktivitet som faktiskt kan ställas på programdeltagare. Ett annat skäl till att en liten andel återkallas kan naturligtvis också vara att de arbetssökande faktiskt är medvetna om vilka krav som ställs och vilka konsekvenser det kan få att inte följa regelverket och därför undviker att handla så att ett återkallande blir aktuellt. Men sannolikt finns det fall där ett återkallande borde ha gjorts men där handläggaren avstått ifrån att agera eftersom det upplevs som en betungande administrativ uppgift, mer omfattande än att skicka en underrättelse eller göra en

26 Sida: 26 av 86 avanmälan. Eftersom återkallande är ett beslut som kan ha stor påverkan på den sökandes, framförallt ekonomiska situation, ska man också vara medveten om att det finns en risk för obehag förenat med att agera. Det finns arbetssökande som när de upplever att de oskäligen blir fråntagna sin försörjning kan reagera kraftigt och hotfullt. 2.5 Reflektioner Det är uppenbart så att personer som deltar i garantiprogram som ger rätt till aktivitetsstöd och öppet arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning, är mer aktiva än andra. Dessutom är Arbetsförmedlingen mer aktiv för samma grupper. Det går inte att med säkerhet säga om det är Arbetsförmedlingens aktivitet som gör dessa grupper mer aktiva, men samvariationen är i alla fall hög. Ur ett sökaktivitetsperspektiv talar detta för att det kan finnas fördelar med att inkludera en större del av de sökande inom antingen arbetslöshetsförsäkringen, inom garantierna eller att skapa sanktionssystem där även personer med ekonomiskt bistånd inkluderas. I förberedande program och i utbildningsprogram är aktiviteten generellt sett lägre. Det förefaller rimligt att föra en diskussion om huruvida samhället vill öka sökkraven på personer inom dessa program. Särskilt i utbildningsprogram som syftar till att stärka positionen på arbetsmarknaden efter avslutat program, och där insatser som avbryts kan betraktas som bortkastade medel, kan det eventuellt vara berättigat att sökaktiviteten är lägre. För sökande som placerats i kategorin, Arbetssökande med förhinder, kan det finnas en annan typ av problem som måste uppmärksammas. Dessa personer har inte arbetslöshetsersättning och Arbetsförmedlingen arbetar inte aktivt med gruppen. Det är oklart om det finns personer som uppbär ekonomiskt bistånd inom denna grupp och som faktiskt skulle kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Denna diskussion bör lyftas. Fokus måste emellertid då läggas på huruvida de faktiskt står till arbetsmarknadens förfogande.

27 Sida: 27 av Studiemotiverande kurser Redovisa vilka krav som Arbetsförmedlingen i sin verksamhet, enligt gällande författningar och praxis, ställer på att arbetslösa ungdomar inom ramen för Jobbgarantin för ungdomar ska delta i studiemotiverande kurser. 3.1 Bakgrund Regeringen gav hösten 2009 Arbetsförmedlingen i uppdrag att tillsammans med Folkbildningsrådet och folkhögskolorna erbjuda ungdomar utan slutbetyg från grundeller gymnasieskola en tre månaders studieförberedande och studiemotiverande insats. Insatsen riktade sig då till personer inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar. Målgruppen har senare utökats. Från den 1 januari 2012 omfattas alla arbetslösa ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från gymnasiet. Folkhögskolesatsningen är en arbetsmarknadspolitisk insats som syftar till att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. För att ytterligare stimulera återgång till studier har regeringen infört studiemedel med tillfälligt högre bidragsnivå när ungdomar utan tidigare slutbetyg går vidare till reguljära studier. Folkhögskolesatsningen är en tillfällig insats som i budgetpropositionen för 2013 förlängts till att gälla även under I budgetpropositionen öppnas också möjligheten för långtidsarbetslösa personer över 25 år i Jobb- och utvecklingsgarantin att delta i satsningen 2013 och Under 2011 utnyttjade Arbetsförmedlingen drygt hälften (2 373) av de tillgängliga platserna. Efter ett sådant begränsat genomslag för insatsen är det naturligt att regeringen ställer frågan om kraven på deltagande är för låga. I detta avsnitt ska vi därför studera frågan mer i detalj. Redan nu kan vi dock konstatera att de insatser som genomförts inom folkhögskolesatsningen redan före det att analysuppdraget gavs i regleringsbrevet, undanröjt de svårigheter som fanns initialt. Insatser som endast i begränsad omfattning hade med krav att göra. Ett belysande exempel på förändringen är att det under första tertialet 2011 anvisades 946 ungdomar. Motsvarande siffra för samma period 2012 var ungdomar, en ökning med 70 procent. Inför 2012 avsattes lika mycket medel för insatsen som En kraftig ökning av anvisningarna skedde under 2012 och alla de ursprungliga platserna fylldes. Genom omfördelning av medel skapades ytterligare platser.

28 Sida: 28 av 86 Några faktorer som sannolikt bidragit till ökningen av antalet deltagare i folkhögskolesatsningen under 2012: Ökad kunskap om folkhögskolesatsningen hos Arbetsförmedlingens handläggare En mer långsiktig planering av handläggande resurser för insatsen Möjlighet till reseersättning för deltagande ungdomar Av samtliga som deltagit i satsningen från 2010 och fram till och med augusti 2012 har 22 procent, motsvarande deltagare, avaktualiserats till reguljära studier och 20 procent har fått arbete i någon form. 6 Kartläggningen disponeras enligt följande. I nästa avsnitt redovisas de krav som enligt praxis och gällande förordningar ställs på sökande i Jobbgarantin för ungdomar att delta i studieförberedande insatser. Därefter följer en sammanställning av hur arbetet sker i praktiken. Denna sammanställning bygger på diskussioner i en fokusgrupp bestående av arbetsförmedlare som arbetar med ungdomar och som också har erfarenhet av arbetet med folkhögskolesatsningen. Därpå följer en redovisning av hur kontor som varit särskilt framgångsrika i att locka ungdomar till folkhögskolesatsningen arbetar. Avsnittet avslutas med slutsatser. 3.2 Jobbgarantin för ungdomar innehåll och krav En ungdom (under 25 år) som under en ramtid av fyra månader har varit arbetslös sammanlagt 90 dagar ska erbjudas det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Syftet med Jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda ungdomar särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på ett tidigt stadium för att de så snabbt som möjligt ska få arbete motsvarande hela sitt arbetsutbud eller påbörja eller återgå till en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning (Förordning 2007:813 om Jobbgaranti för ungdomar 1 ). Arbetsförmedlingens handläggarstöd understryker att insatserna inom programmet ska vara individuellt utformade och leda till att den arbetssökande så snabbt som möjligt kommer i arbete eller utbildning. Programmet inleds med en fördjupad kartläggning som ska resultera i en konkret planering av aktiviteter deltagaren behöver för att stärka sin position på arbetsmarknaden. 6 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Kompletterande aktörer, 15 oktober 2012.