Karlstads Hembygdsblad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karlstads Hembygdsblad"

Transkript

1 Karlstads Hembygdsblad ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Pris 20 kronor, utan kostnad för medlem MAJ 2006 Redaktionsrutan Stort tack Karl-Axel Branzell för dina tio inspirerande år som föreningens ordförande och hjärtligt välkommen Carl-Göran Tollesby som vår nya ordförande. I skrivandets stund ligger snön djup och våren ligger lågt med omkring 15 minusgrader om nätterna men ljuset är här tack och lov. Lennart Edberg berättade på årsmötet inspirerat om den nya boken om Viken i Karlstad och det ska bli mycket intressant att få läsa den. Stadsbiblioteket anordnade en kväll med en lokalhistorisk föredragshållare och ämnet var Lorensberg/ Kroppkärr i Karlstad och evenemanget drog ca 130 personer vilket var ett publikrekord. Föredragshållare var Inger Falk- Andersson och hon höll på en timma ett trevligt och informativt föredrag. På Föreningen Värmlandslitteraturs årsmöte talades det naturligt nog mycket om böcker från Värmland och som höjdpunkt Erik Bengtsons engagerande och tankeväckande föredrag om sin bok om pyromanen som härjade i Karlstad under några sommarveckor Boken kommer ut under 2006, Redaktionen emotser tacksamt Edra bidrag. Monica Gustafsson redaktör Ordföranden har ordet I skrivande stund längtar jag att få utbrista i Vintern rasat ut.. men ännu har våren svårt att infinna sig. Den långa vintern och uteblivna våren har fått mitt annars goda humör att svikta. Men som värmlänning tror jag att det ordner sig till slut. Den nya styrelsen har nu haft sitt första möte som präglades av entusiasm och många goda idéer kring vår verksamhet. Förändring ger kreativitet och vi har nu många viktiga och intressanta arbetsuppgifter framför oss. Studiecirklarnas bokutgivning och finansiering, tydligare marknadsföring av föreningen för medlemsrekrytering, programinriktning är också något som vi satt på vår agenda. Som ny ordförande har jag fått medlemmarnas förtroende att föra föreningen vidare och med den kunniga och intresserade styrelse vi har ser jag ljust på framtiden. Vi i styrelsen skulle dock uppskatta om Ni medlemmar kommer med idéer och förslag som kan främja vår verksamhet. Vi skall göra vårt bästa för att förverkliga eventuella förslag. Till sist: Det hände i Karlstad innan nya E-18 drogs förbi stadskärnan. En fullastad lastbil från Stockholm skulle passera under järnvägsbron på Våxnäsgatan. Det bar sig inte bättre än att bilen fastnade under bron på grund av för hög last. Chauffören (08-aren) kunde inte komma loss utan ringde till sitt företag i Stockholm för att få råd. Beskedet från arbetsgivaren var att man inte kunde ge honom några råd sittande i storstaden utan föreslog att chauffören skulle tala med den lokala befolkningen. Sagt och gjort. Han tillfrågade en Karlstadsbo och bad om hjälp. Värmlänningen kom genast med det geniala förslaget att släppa luften ur däcken. Chauffören blev mycket förvånad och ringde åter till arbetsgivaren och konstaterade att i Karlstad är de dumma i huvudet som kunde ge honom ett sådant urdumt förslag. Släppa luften ur däcken hjälper ju inte Det är ju där upp jag sitter fast. Carl-Göran Tollesby

2 SIDA 2 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Program 2006 Öppettider i Gammelgården sommaren 2006 Juni Fredagen Lördagen Söndagen I samband med Barnens Dag i Mariebergsskogen 14 Juni!6 augusti onsdagar - söndagar Midsommarafton 23 juni Liten utställning i Gammelgården Gamla broderade bonader Café Slussvakten Första torsdagen i varje månad träffas vi på Café Slussvakten som vanligt. Planerade träffar: Torsdagen den 5oktober 2006 Program meddelas senare 2 november 2006 Vi startar alltid kl och håller på ungefär en och en halv timme. Välkomna! Arkiveringsprogrammet Sofie Föreningen håller f.n. på att diskutera ett scanning- och bildhanteringsprogram - SOFIE - som bör införskaffas för att kunna registrera föreningens bilder och föremål. Innan vi beslutar om en investering av detta datasystem vill vi undersöka om det finns några medlemmar som är dataintresserade och villiga att hjälpa till med en sådan registrering. Kontakta gärna Ralph Nilsson Lennart Fernqvist el. Lennart Warolin för närmare upplysningar. Styrelsen

3 Å R G Å NG 1 3 NU M ME R 2 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D SIDA 3 Styrelsen vald 2006 Carl-Göran Tollesby Ordförande Karl-Axel Hjerdt V. ordförande Slussvaktstugan representation Bo Larsson Sekreterare Inger Falk Kassör Monica Gusafsson Redaktör Hembygdsbladet Märta Eurenius Gammelgården Lennart Edberg Studiecirklarna Hans Nordwall Bidrag / finansiering Lennart Fernqvist Klubbmästar / marknadsföring / redaktionsgrupp Ralph Nilsson Data / hemsida redaktionsgrupp Lennart Warolin Trycksaker / marknadsföring / redaktionsgrupp Ove Björklund Medlemsanskaffning marknadsföring Kerstin Sundelöf Arkiv / redaktionsgrupp Gunnar Engstrand Studiecirklarna / Bitr. Sven Larsson Karlstadskännare

4 SIDA 4 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Sven Larsson Vårt Karlstadsorakel, nyligen fyllda 85 år Först en kort levnadsbeskrivning. Sven föddes 21 mars 1921 i Karlstad, uppvuxen på Norrstrand där farfar var åkare med ett antal hästar och vagnar, inklusive likvagnar. Redan som 5-åring red Sven på några av farfars hästar. Under sin skoltid på Herrhagsskolan var han skolkamrat med Alf Kjellin, sedermera känd skådespelare. Efter att ha läst in realexamen var han under två år elev vid Hässleholms tekniska läroverk, Väg- och vattenlinjen. Efter värnplikten vid I 2 kom han till Jägarskolan i Kiruna där han blev värnpliktig fanjunkare. Som sådan var han bland annat ställföreträdande plutonchef åt dåvarande fänriken, senare generalen och ÖB Stig Synnergren. Efter 9 år på 1940-talet i Kiruna återvände han till Karlstad. Som yngling hade han arbetat åt Gatukontoret som stenplockarpojk och brutit upp kullersten på Stora torget. Nu återvände han och blev verkmästare och fick så småningom ansvaret för verkstäder med personal inom Gatukontoret. Efter pensioneringen 1986 har han studerat arkeologi och etnologi vid Högskolan i Karlstad. Av Svens intressen märks den finska invandringen i Sverige, teknisk litteratur, reseskildringar, arkeologi, klassisk musik och sist men inte minst historia och då särskilt Karlstads historia. Vi skall dock inte glömma att han som genomfört 17 Vasalopp, fälttävlat i Isarel och 6 gånger gått Nijmegenmarschen, 42 km, fortfarande är idrottsintresserad. Så går vi över till några frågor kopplade till Karlstads historia. När startade ditt intresse för Karlstads historia, var inhämtade du kunskaperna och hur utvecklades intresset? Intresset startade redan i ungdomen, jag fick bland annat som 11-åring följa med skolinspektören Bror Larson på en roddtur till älvmynningen och titta på rester efter kaplanens hus. Detta var vid Kaplansholmen som tidigare hetat Prästholmen. Mycket lärde jag mig genom muntlig tradition, det vill säga genom att prata med åldringar. Jag fick åka med farfars vagnar av olika slag och hörde de gamla berätta. Majoren C.E. Nygren tog med mig överallt. Hans böcker om Karlstad läste jag liksom Dahlgrens, Moberg och Mats Ronges. Jag hade flera diskussioner med lektor Moberg och Mats Ronge lånade många bilder till Det gamla Carlstad. Jag läste mer och mer och forskade bland annat i namnen kring Karlstad, till exempel Fintatorp, där bodde finnar. Du har under åren skrivit ett stort antal kortare eller längre artiklar som du tillsammans med kartor, foton och skisser frikostigt delat ut till dina vänner. Vad handlar de om och är några publicerade i våra tidningar? Jag har skrivit om Karlstad under sex sekler, och byggnader, t ex fängelset i Karlstad som härbärgerat Raskenstam. Han var född och uppväxt på Herrhagen. Andra byggnader som jag skrivit om är Våxnäs herrgård, Sandbäckens herrgård, Sundsta herrgård och vattentornet på Herrhagen. Jag skrev om den gamla båten av kostertyp som upptäcktes 1896 då Riksbankens hus på Järnvägsgatan skulle byggas. Båtresterna är från tidig medeltid. Vidare har jag forskat kring och skrivit en del om kända Karlstadsoriginal, t ex Hybelejen, Brollan, Rört, Kôllberg, Steppar-Bengt, Finn-Otto, Elefanta som jag är släkt med och Kalle Knepig. En del har publicerats i föreningsblad, en del i Värmlandsbygden och i Karlstad-Tidningen. Nämn några viktiga händelser i stadens historia sedan 1584 Karlstads Mekaniska Verkstads start år Bland det första de gjorde var spygatter av gjutjärn och såna kan man se på Norra skolan mittemot Gamla Badhuset. Den stora branden 1865 innebar mycket precis som att järnvägen kom hit Något speciellt viktigt under talet Martin Karlssons arkeologiska utgrävningar under talet. Runo Gäärd intervjuar Sven Larsson

5 Å R G Å NG 1 3 NU M ME R 2 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Jag har instruerat Martin om intressanta objekt. Säg något värdefullt och viktigt i dagens Karlstad Vi har ett fint stadsbibliotek. Bra att vissa gamla miljöer behålls, t ex Tempelriddarhuset. Men det finns inte många gamla byggnader kvar. Hur ser du på Vision ? Det blir svårt att nå invånare särskilt som det verkar bli färre studerande på Universitetet. Vad anser du om intresset för Karlstads historia bland invånarna? Hur utöka intresset? Intresset är klent. Det är samma lilla klick som kommer på föredrag och visningar. Det är svårt att öka intresset det går nog inte. Vi tackar för intervjun och konstaterar att det skulle vara mycket intressant om det gjordes en samling, sortering och strukturering av allt som Sven skrivit under årens lopp. Detta skulle gagna såväl nu levande historieintresserade som kommande tiders historieskrivare. Text Runo Gäärd Foto Lennart Fernqvist Cigarrbåten Olof Trätälja Olof Trätälja bogserar pråm mot Skoghall. Karlstads domkyrka i bakgrunden till höger. Från G.H. Melins bok Sverige framstäldt i teckningar, del 18 Wermland. Stockholm Saxat ur Bengt Stjernlöfs bok Transporter på Klarälven Torsdagsträffen på Café Slussvakten den 2 mars 2006 ägnades åt ämnet transporter på Klarälven. Författaren Bengt Stjernlöf berättade om innehållet i sin nya bok Transporter på Klarälven. Pråmdragare, rallkuskar och ångbåtskaptener. Bl a om Cigarrbåten Olof Trätälja samt älvångaren S/S Bylgia. Här kommer delar ur en notis i NWT från den 28 juni Sistliden Midsommarafton d. 23 uppgick för första gången ett ångfartyg på Clara elf ofwan staden. Cigarrbåten Olof Trätälja gjorde samma dag en lustresa till Forshaga. Resan upp gick ganska lyckligt utan påstötning på något enda ställe, ehuru långsammare än man hade wäntat, ty fartyget tillbragte ej mindre än 4½ tim- SIDA 5 mar på en resa af 2 Swenska mil. Nedresan ansågs äfwen hafwa kunnat ske fortare, ty därtill åtgingo 3 timmar, men från hwilka dock bör afräknas den tid fartyget uppehölls 2:ne gånger på wägen vid passerandet af 2:ne timmerlänsor. Färden var emellertid mycket angenäm för passagerarne, hwilka bestodo af både Herrar och Damer, och som i det wackraste väder och omgivna af en frisk naturtafla, som i hwarje ögonblick förändrades, firade Midsommarafton så angenämt man kunde, med dans under tälttaket på däck, under att fartyget gick för full musik, af den medföljande Jägaremusik-Korpsen. Från alla gårdar omkring stränderna grupperade sig åskådare, för att njuta den ovanliga åsynen af ett ångfartyg på detta vatten. Vid Forshaga besåg sällskapet den nya järnwågen, sågwerket och wattenfallet, samt inbjöds med mycken gästfrihet att intaga förfriskningar på Herregården, hwars innehafvare, ehuru sjelf frånvarande på en resa, dragit försorg att intet skulle fattas för wälkomnandet af den första Ångbåten. Sällskapet uppehöll sig på Forshaga omkring en timme. Ankomsten till staden skedde kl. ½ 11. Wi beklaga för Ångbåtsförarens skull, som sökt arrangera allt på det nöjsammaste för de resande, att ett litet missöde inträffade vid sjelfwa landstigningen, som wäckte mer sensaation hos den folkmassa, som betäckte stranden och bron, än hos passagerarne sjelfwe. Fartyget, som skulle lägga till vid en smal oupptagen plats af kajen ofwan wästra bron, höll nemligen på att med förn gå under närmaste brohwalfwet, hwarigenom tälttaket nedrefs och en ögonblicklig förvirring uppstod, men fartyget drejades genast på sidan, hwarefter passagerarne beqwämt uppstego på kajen närmast bron. Det tragikomiska äfwentyret hade emellertid gjort ett plötsligt slut på dansen, som animerad hittills blifwit fortsatt. Någre sårade sina händer då de wille hålla emot i bron, och andra fingo sina rockar genomstungna af stängerna från det ramlande taket. Sådane små äfwentyr torde dock ej kunna skada för att lifwa lifwets enformighet, och minst wilja wi förmoda, att det framgent skall afskräcka någon från att deltaga i Ångfartygets lustfärder, som, då de ställas till Forshaga, alltid böra bli ganska nöjsamma. Stränderna omkring elfwen, merendels bewäxta med löfskog, äro ganska täcka och omväxlande, wistandet på och åsynen af den breda och sköna wattenspegeln öfwersusad af ett svalkande winddrag är högst uppfriskande, hwarföre under en warm sommardag ingen färd kan vara mer uppfriskande, synnerligen i ett angenämt större sällskap. Den ypperlige järnwågen vid Forshaga är äfwen något, som i wår ort förtjenar att beses. Bernhard Nilsson

6 SIDA 6 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D Tegelbruket i Alster Teglets historia är visst ingen enkel historia, vilket man kan se när kunnigt folk tar hand om den. Tegeltillverkningen vid Alster har rätt så goda anor, och fynd har gjorts, som visa, att sedan generationer tillbaka har det slagits tegel för byggnadsändamål. Naturligtvis har vår tids resurser helt andra möjligheter än den primitiva handslagningens, trots att denna på sätt och vis förnämligare liksom allt gammalt. Med väldiga grävmaskiner skopas leran upp och går på tippvagnar in till förältare, där leran får sin första behandling. Är den för torr, blir den knådad med vatten, men under alla förhållande tillsatt med torra ämnen i form av gammalt gods, som krossats, samt sågspån för att få en lämplig konsistens och fuktighetsgrad. Detta arbete försiggår i den avdelning, som kallas förältaren eller populärt försmokningen. Härifrån går sedan leran på valsar till pressverket, där den skäres till tegel, sprutas ut till rör eller formas till takpannor. När teglet skurits går det med elevator upp i de väldiga torkladorna för lagring. En sinnrikt konstruerad vagn tar ur elevatorerna hyllfacken med produkterna från pressverket och medelst dessa vagnar förs teglet till torkplatserna, där det finns plats för ca tegelstenar. Själva bränningen försiggår i två slag av ugnar, ringugnar och flamugnar. I ringugnarna görs elden upp på försommaren, då säsongen börjar, sedan förs den succesivt runt i ring och underhålls med småkol från luckor i småvalvet. Säsongen räknas i allmänhet från maj månads slut eller när slagningen kommit i gång. Takteglet brännes i s k flamugnarna, vilka tändes och släckas för varje ny uppsättning. En sådan bränning ger teglet en vacker färg och genom eldning med ved låter man skogarna få en extra upprensning. Värmegraden i ugnarna går upp till nära grader och själva bränningsproceduren tar en tid av 24 timmar. Av taktegel görs dels presstaktegel och strängtaktegel och man skiljer mellan icke mindre än fem olika klas- ser vad kvalité och färg beträffar. Med en särskild press framställes det s k nockteglet. Foto:Axel Fristam En historik Invid Alsteråns mynning är en underlig blandning av förfinad herrgårdskultur, romantik och seg prosaisk lera, täckdikningsrör, inmalningstvång och högmoderna anläggningar i skuggan av en björkdunge, där poesin rusar, den poesi som har den Frödingska och sköna Alsterdalens färg. Man ramlar bokstavligt ur Frödingsdungen på huvudet i ett lertag Alsters tegelbruk. Men ändå blir man inte chockerad eller skakad i sitt inre av en slik kullerbytta; det ligger dock något av jordens märg och must, lerans poesi i detta ältande, formande och brännande av moder jords must till bondens hjälp i form av täckdikningsrör och till vackert vågade takplattor. Å R G Å NG 1 3 NU M ME R 2 Tegelbruket brinner 21/ Arbetarbostaden Brödlösa t.v. Kvarnen i Alster Teglet och kvarnhjulet har varit symbol för den industri, som förr varit här vid den ljusa björkdungen invid ån, och kan med full fog även framhållas. Av en oerhörd betydelse har det kvarnhjul varit, som drivit Jan Frödings kvarn. Hur denna kvarn såg ut, då den prudentlige excellensen på 1840-talet övertog rörelsen, vet man inte mycket om. Troligt är det emellertid att Fröding byggde en efter den tidens krav en modern kvarn, vilket säkerligen var densamma som 1887 utbyttes mot den första valskvarnen. Tullkvarnen stod vid Alster fram till 1903, men hade en gång tidigare härjats av eld. Denna gamla kvarn fick lämna plats för den nuvarande Alsters Valskvarn, vilken efter flera ombyggnader numera tillhör den grupp av storkvarnar, som benämnes Svenska Kvarnföreningen. Man kan med visst fog säga att storkvarnen av idag är en betydande faktor i den svenske bondens kamp om sin torva. Liksom de snurrande hjul och valsar, skakande och guppande rensverk, virvlar frågorna om svensk råg, kanadensiskt vete, rysk spannmål, inmalningsprocent, proteinhalt och vitaminering m m. Vi gör en visit in i systemets vinklar och vrår. Den mesta av den spannmål, som förmales här vid Alster, kommer sjövägen och omlastas från fartygen till pråmar ute vid Glofsön, (vars omlastningskaj fortfarande finns kvar). Pråmarna bogseras sedan in till spannmålselevatorn nere i älven. Dennas uppgift är att lyfta upp spannmålen i sina skopor på en ändlös matta. Denna har sin ändpunkt i förvaringsutrymmena 200 m längre upp.

7 Å R G Å NG 1 3 NU M ME R 2 K A R LS T A D S HE MB Y G D S B LA D När spannmålen lämnat mattan passerar den över en automatisk våg, som registrerar 100 kg i taget, varefter det går till avsedd behållare i silon. Dessa behållare är 16 till antalet och sträcka sig upp genom den fem våningar höga byggnaden. Genom sinnrika anordningar kan man förflytta spannmålen mellan behållarna för att lufta säden och på så sätt bibehålla friskheten. Genom behållarna passerar varje år ca 750 ton vete och 500 ton råg. Vid tillverkning av vetemjöl användes i regel minst fem olika slag; kanadensiskt, nordamerikanskt, argentinskt, australiskt och svenskt. Dessa sorter lämna samtidigt behållarna genom s k doserare i botten, vilka ha till uppgift att fördela de olika sorterna i bestämda mängder, passera sedan genom en elevator över en automatisk våg till renseriet. Här rensas vetet i aspiratörer och borstmaskiner och föres till tvätten. SIDA 7 Sedan vetet efter tvätten förts in i en torkria och genom värme och stark fläktning blivit torrt, föres det till skalmaskinerna. Där kornen befrias från skal och agnar. När detta är färdigt föres spannmålen efter några timmars vila in i kvarnmaskineriet. I första våningen finns ett 20-tal maskiner, vilka kornen passera genom stålblock eller stålcylindrar, som löpa mot varandra. Dessa stålcylindrar äro räfflade och ha till uppgift att skära sönder kornen. Från denna procedur föres produkten med elevatorer upp till femte våningen för att på putsmaskinerna få ytterligare en siktning och rensning från ev. skaldelar. Härifrån går det hela till valsstolarna och förmales. Från dessa åter till siktar och putsmaskiner och slutligen till behållare varifrån automatiska maskiner väga och packa mjölet. Det paketerade förses med plomber och via en transportplatta över ån till expeditionsmagasinet. Innan mjölet paketeras måste provbakning ske för att fastställa kvalitén, vilket sker i kvarnens laboratorium. Benkt Eriksson Historik över Alsters bruk Kvarnen före branden - sedd från herrgårdssidan Foto:Värmlands Lantmän Kalas i Herrgården En senvinterkväll var det stort kalas i Mariebergs Herrgård. Inbjudna var alla som hjälper till i Gammelgården både sommar och vinter. Många, många arbetstimmar lägger de här damerna på att hjälpa Karlstads Hembygdsförening med att hålla öppet under sommaren och att tillverka alster till den populära Julmarknaden. Så det blev ett litet men ändå ett mycket hjärtligt tack för hjälpen. Klubbmästare Lennart Fernqvist och dåvarande sekreteraren Carl-Göran Tollesby tog emot damerna iklädda de allra ståtligaste förkläden och bjöd till bords. Vackra dukar, levande ljus, stiligt dukat var det och festen kunde börja. God mat och fint vin och stämningen på topp. Så kan en vinterkväll avnjutas. Monica Gustafsson Kaffe på maten smakar bra Foto: Lennart Fernqvist

8 SIDA 8 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Årsmötet 15 mars 2006 Årsmötet inleddes av ordförande Karl-Axel Branzell med minnesord över avlidna tidigare styrelsemedlemmar, Lena Flink Mæchel, Carl Erik Carldén och Johan Backlund. Därefter öppnades årsmötet i välfyllda Betlehemskyrkans samlingssal. Kjell Fredriksson utsågs att leda förhandlingarna. Snabbt, elegant och med humor bearbetades den väl dokumenterade föredragningslistan. Följande kan vara av särskilt intresse: Sedvanligt fyllig verksamhetsberättelse Antalet medlemmar 520 Studiecirklarnas forskningsresultat avses att samlas på Internet och dokumenteras i bokform. Som stöd för bokutgivning har makarna Hjördis och Karl-Axel Branzell donerat kronor. Under året beräknas böcker om Viken och Marieberg bli klara. Arkivgruppen välkomnar gåvor i form av fotografier eller urklipp om Karlstad. Hembygdsbladet har bytt tryckeri och fått bättre papperskvalitet. Det gula omslaget är borttaget av besparingsskäl (skulle kosta kronor extra). Arbetet i Gammelgården har gett ett mycket gott resultat (försäljning kronor). Ekonomin är mycket god. Balansräkningen redovisar :63 i likvida tillgångar. Månadsträffarna i Café Slussvakten (första torsdagen i månaderna feb-maj samt sept-dec kl 16.00) har uppskattats genom god tillslutning. Styrelsen beviljades tacksamt ansvarsfrihet. Som ny ordförande efter Karl-Axel Branzell valdes Carl-Göran Tollesby. Ny sekreterare Bo Larsson. Ralph Nilsson utsågs till styrelseledamot i utökad styrelse. Han efterträds som suppleant av Gunnar Engstrand. Ny revisorsuppleant Kurt Johansson. I övrigt omval. Märta Eurenius och Karl-Axel Hjerdt utsågs till ombud i Värmlands Hembygdsförbund. Efter kaffe med dopp berättade Lennart Edberg på sitt lättsamma och intressanta sätt om arbetet med Vikenboken. Den kommer bl a ha förord av Karl-Axel Branzell samt som omslag den välkända vackra gamla målningen av Karlstads torg som muséet välvilligt ställt till förfogande. Lennart avslutade med att säga I ett sådant här arbete måste man vara noggrann, kontrollera, repetera. Det påminner mig om läraren som manade sina yngre kollegor till att repetera, repetera, repetera så att alla fakta tränger in, ty många elever sitter och sover dock ej alla på en gång. Avslutningsvis: Vår enhälligt nyvalde ordförande Carl-Göran Tollesby, Karlstadsbo sedan år 1937 med 40 års tjänst vid NWT och suppleant i styrelsen för Värmlands Hembygdsförbund, tackade för förtroendet att få leda Hembygdsföreningen. Han hade, som han sa, att efterträda vår nye hedersledamot, visionsrike Karl-Axel Branzell, hyllade honom för hans framgångsrika insatser och hoppades att vi skulle ha fortsatt trevligt i vårt arbete. Med stor värme och väl valda ord avslutade Karl- Axel Hjerdt hyllningarna för avgående ordföranden med maka Hjördis samt välkomstord till vår nye ordförande. Bernhard Nilsson Avgående ordförande Karl-Axel Branzell med hustru Hjördis och nyvalde ordförande Carl-Göran Tollesby

9 ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 9 Lennart Edberg berättar om Vikenboken Karl-Axel Hjerdt avslutade hyllningarna för avgående ordföranden med maka Hjördis samt välkomstord till vår nye ordförande. Foton: Lennart Fernqvist

10 SIDA 10 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Karlstads Östra Dagens karlstadsbor är knappast medvetna om vilken unik byggnad vi gick miste om, då vår Östra Station revs år I en tungt vägande fackbok, "Tysk banlära", kan man läsa apropå stationsbyggnader: "I hela Europa finner man bara två stycken stationshus av denna typ - ett i Tyskland och ett i Karlstad, Schweden". Där Hagas Åttkantsgata tar slut och Herrhagen tar vid på andra sidan järnvägen, där uppfördes år 1904 stationsbyggnaden Karlstads Östra. Här begynte vad som kom att kallas Nordmark-Klarälvens Järnvägar. Den smalspåriga järnvägen sträckte sig till slut från Skoghall över Karlstad, Deje, Munkfors, Hagfors och vidare ner till Filipstad. Östra station sedd från Herrhagen Foto: Kristina Janängs fotoarkiv Redan år 1900 hade Uddeholmsbolaget beviljats koncession för en smalspårig järnväg mellan Karlstad och Munkfors -K M J- sedermera uppgången i N Kl J. På den tiden, före lastbilsfrakterna, såg man dagligdags mycket långa värmländska tågsätt med sina produkter från våra värmländska skogar och järnbruk. Tillbaka till bruken från Yttre Hamn, fylldes järnvägsvagnarna med kol och koks och senare även olja. Brukspatroner och vanligt folk trängdes i väntsalar och personvagnar. Stationerna blev något av träffpunkter för bygdens folk. Där rådde ett färgstarkt liv. När stationshuset invigdes 1 mars 1905 väckte det en allmän och säkert berättigad uppmärksamhet. Bottenvåningen var uppförd i tegel med en timrad övervåning, vilken i likhet med taket var fullständigt beklädd med Grythytteskiffer. Ingången till stationshuset Karlstads Östra från gatuplanet låg 5 meter under järnvägsplanet och var därvidlag unik. Från gatuplanet hade man att gå upp för en stor stentrappa till stationshusets nedre plan med biljett- och ilgodsexpedition plus resgods- och ilgodsmagasin. Här var golvet stenlagt. På övre plan trampade man bred, präktig ekplank. Genom den nedre vestibulen ledde sedan en bred trappa upp till plattformen. Här låg biljett- och tågklarerarens expeditioner samt en väntsal. Det är Torbjörn Widell, den allra siste stationsinspektoren i Karlstad, som kan berätta. Han har under årens lopp samlat och sorterat värmländsk järnvägshistoria. Han avslutade sin karriär med titeln terminalområdeschef, ansvarande för persontrafiken på samtliga värmländska stationer, "Terminalen". I den nedre väntsalen, upplyser han, hittade man såväl den sedvanliga personvågen som en ovanlig mätanordning, där folk behändigt kunde fastställa sin egen längd. Russel Pettersson, känd karlstadsprofil och bandylegendar, hörde hemma i Hofta,.inte långt. från Östra Station. Han minns ända från pojkåren hur livligt här gick till vid biljettförsäljning och godshantering. Där fanns en 1:a klass väntsal med finare möblemang och med skön värme från järnkaminer, medan andraklass väntsal - eller om det nu kallades tredje - bara bestod sig med sedvanliga hårda träbänkar. Då Russel och hans kumpaner smet in i den finare väntsalens sköna värme, blev de illa kvickt utkastade. Utkommen på perrongen däruppe möttes man sedan av stora, lummiga träd, en fin fontän och så en choklad- och sockerdrickskiosk. Gustaf Branzell, batterikungen, som i år fyller nittisex, har ett förbluffande gott minne. Åren var han spring pojke hos Lüpperts Elektriska vid Drottninggatan och hade ofta ärende till Östra station. En gång, 13 år gammal, lyckades han med konststycket att få stinsen att för en god stund vänta med att vinka av morgonens 8.15 tåg. Uddeholmsbolagets kraftverkschef i Munkfors - Fröden hette han - blev nämligen försenad i sin hästtaxi till tåget. Och Gustaf, han hade till stationen fraktat ett försvarligt lass med varor från Lüpperts, som skulle "bipackas" nämnda viktiga person. Från Östra station drogs ett stickspår ut till Yttre hamn, en då nog så viktig bibana. I slutet av 50-talet flyttades in- och utlämning av styckegods från Ö. Station till Centralstationen. I november 1964 lades persontrafiken på N Kl J ner upphörde biljettförsäljningen till SJ-tågen och år 1967 samtliga tåguppehåll här. 1970, 13 maj, upphörde tågklareringen - överfördes då till centralt ställverk vid Karlstads Central. Och så sommaren 1971, revs det fina stationshuset. Nämnas kan också, att elektrifiering av Munkforsbanan skedde 1921, Statsbanan 1937 och Skoghallsbanan Många har ställt sig frågan: Hur kunde man ge sig till att riva en byggnad, så unik och så bevaransvärd som denna Karlstads Östra Station? Tomten står än i denna dag obebyggd. Jo, enligt en år 1958 av bostadsinspektör Jan Starbrink företagen besiktning "är byggnaderna såväl till interiör som exteriör otidsenlig; nödvändigt underhåll eftersatt". Därpå räknar Starbrink upp en rad brister.

11 ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 11 Detta kan givetvis ha ansetts motivera en rivning. Reparationer och framtida underhåll skulle självfallet komma att utgöra en viss ekonomisk belastning. Men: Det finns ju något som går under beteckningen Skyddat Byggnadsminne. Och om nu denna byggnad saknade motsvarighet i vårt land - varför måste den då nödvändigtvis jämnas med marken? En annan sak är att förnya ren kåkbebyggelse av undermålig kvalitet. I Karlstad har t ex på Kvarnberget och Herrhagen uppförts hus, ja hela kvarter av lättgodskaraktär. Dessa har nu föredömligt bytts ut mot gedignare, vackrare byggnader; som kontraster till de stereotypa höghusen från 50- och 60-talet, som väl ingen är direkt förälskad i. Men så har man i hastigt mod och i ovist nit i de flesta svenska städer gett sig på byggnader, som man i dag skulle ha velat ge mycket för att ha kvar i stadsbilden. För sent skall syndarn vakna. Vi skall väl inte tala om Stockholm, om Brunkebergsåsen och Sergels Torg och Hjalmar Mehr. Annat än möjligen som avskräckande exempel. Sorgeliga saker hända... Låt oss nu i alla fall avsluta denna historia över en kär och vacker byggnad med en dikt, här intill, som i all sin enkelhet vittnar om värme, kärlek och, tyvärr, grusade förhoppningar. Författaren heter Sten Svensson och var anställd vid SJ. GUNNAR HEDIN Klipp ur NWT Hembygdsföreningens Klipparkiv Publiceras med tillstånd av NWT / Gunnar Hedin Karl-Axel Hjerdts tacktal Ett Tack till avgående, mångårige ordföranden i Karlstads Hembygdsförening Karl-Axel Branzell vid Föreningens årsmöte i Betlehemkyrkans samlingssal den 15 mars år Karl-Axel! Denna vår-vinterdag när vi åter håller årsmöte har vår nu "tonåriga" Hembygdsförening att med stor tacksamhet erinra om Ditt ledarskap och engagement i och för vår förening I tidigt -20-tal startade Din pappa Gustaf en laddnings station för ackumulatorer/batterier här i staden, ett företag som vuxit och nu har en tredje generation Branzell vid rodret. Liksom Din far har Du också egenskapen att "ladda" Din omgivning utifrån Ditt intresse för lokal historia och kultur. Detta har Du under lång tid gjort i Carlstads Gillet och under hela denna Förenings 13-åriga verksamhet, varav de sista 10 åren som Ordförande. Föreningen har under Din ledning startat upp och utvecklat "kärnverksamheten" med stadsdelsstudiecirklar, med Mariebergsskogens Gammelgård, som lyfter fram Nord-Värmlands Finnkultur i Värmlands motsvarighet till Skansen, och med Föreningens möjlighet att etablera lokaler i Herrgården när vi blev "utkörda" ur G:a Gymnasiet och det var ett krisläge lokalmässigt för Föreningen. Hembygdsbladet, som är omvittnat uppskattat, har utvecklats och blivit en fin länk till medlemmarna som nu kan räknas till ett 500-tal. Vid 10-årsjubileet som firades på Stadshotellet fick också Föreningen generösa gåvor av Hjördis och Dig som kan tjäna som grund för studiecirklarnas fortsatta dokumentation av stadsdelshistoria i bokform. Just idag får vi en presentation av innehållet i den första boken som ligger Dig personligt varmt om hjärtat. Mer än detta finns att berätta om verksamheten under Din ledning, men nu några ord om Ditt ledarskap i Föreningen. Din beslutskraft och drivning av frågor till genomförande har varit ytterst viktig för att verksamheten har kunnat växa och breddas. "Långbänkar" är Dig främmande! Din personliga karaktär med värme och omtanke och Dina uppfriskande skratt har lyft våra möten och sammankomster över torra eventuella faktapunkter på dagordningen. Synnerligen god ekonomisk styrning har också gällt i Föreningsekonomin där Du lämnar över en Förening i god ekonomisk balans. Hjördis! Nu vänder vi oss också till Dig som vi vet stöttat Föreningen och i hög grad jobbat för Föreningen och också för all storartad gästfrihet som visats oss.för detta tackar vi dig varmt. Nu reser vi på oss alla! Så vill Karlstad Hembygdsförening överräcka till vår avhållne ordförande en gåva som vi hoppas vid lämpligt tillfälle kan komma till gemensam användning för Dig och Hjördis och önskar hälsa och krafter för tid som kommer och som vi vet aktiv fortsatt verksamhet i Hembygdsarbetet i Värmlands Hembygdsförbund. Måtte det också bli tid för fortsatta seglatser med Sjövinge nr 5 och avkopplande dagar för "laddning av egna batterier". Hjördis! Till Dig en kram och en blomma som ett tack för vad Du gjort för Karlstads Hembygdsförening. Så utbringar vi ett fyrfaldigt leve för Hjördis och Karl-Axel s gärning för Karlstads Hembygdsförening och ger dom en stor varm applåd. Så säger vi också varmt välkommen till Carl Göran Tollesby som med fina insatser bl.a. som sekreterare gjort sig känd och högt respekterad bland styrelsemedlemmar och Föreningens medlemmar. Vi önskar Carl Göran välkommen med en varm applåd och sluter helhjärtat upp under hans ledning till fortsatt utveckling i Karlstad Hembygdsförening.

12 SIDA 12 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Rapport från Herrhagsgruppen Norra Vilken standard hade och hur fungerade de gamla träkåkarna på Herrhagen som byggdes runt förra sekelskiftet och som utdömdes och revs efter c:a 70 års tjänst. En liten dokumentation över detta har framtagits av vår grupp. Fakta har erhållits från gruppmedlemmar som bott i dessa hus och upplevt den tidens boendemiljö. Ett exempel på detta är beskrivningen av fastigheten Bergslagsgatan 3 Kvarteret VALHALL. Herrhagen Tomt nr 5 Adress: Bergslagsgatan 3 Herrhagen 120 på 1908 och 1923 års stadskartor. (På 1908 års karta var tomten obebyggd). FASTIGHETSBESKRIVNING Flerfamiljshus i 3 våningar med 2 ingångar. Grunden av sten, för övrigt var hela huset i trä. Plåttak. Antalet lägenheter: 10 st. 6 st 1 rum och kök med skafferi. 4 st 2 rum och kök med skafferi. På första och andra våningen fanns en etta och en tvåa i vardera uppgången. På tredje våningen fanns en etta mot vardera gaveln, samt stor vind mellan dessa lägenheter. Förrådsutrymmen, så kallade vindskontor, till samtliga lägenheter fanns också där. I källaren fanns vedbodar samt skåputrymme, där i allmänhet sylt och saft och liknande förvarades. Jordgolv i vedbodarna. Gången mellan bodarna belagd med sten. Tvättstuga med stort kar samt koppartvättgryta. Vinden användes att hänga tvätten på när man ej kunde hänga den ute. Under kriget gjordes ett utrymme i källaren i ordning till skyddsrum. Det förstärktes med balkar på golvet och i taket. Däremellan stöttor. Utanför fönstret på trottoaren sattes upp en låda, c:a 3 m lång, 2 m hög och c:a 0,7 m bred, fylld med sand. Uppvärmning av lägenheterna bestod av kakelugn, vedspis samt gas för matlagning. Det sanitära bestod av torrdass i uthus på gården. Omkring 1935 sattes vattentoaletter in i samtliga lägenheter. Torrdasset byggdes om till cykelrum. Huset hade 2 ingångar från gårdssidan. Mellan ingångarna fanns en snedlutande plåtdörr och trappa till källaren. Ingång till gården vid den östra gaveln. Den andra gaveln gränsade mot en brandmur och grannfastigheten. Nedtecknat av Berne Johansson Exempel på planritning av ett gammalt hyreshus på Herrhagen Den gamla fastigheten c:a 1965 Foto: Medlemmar i Fotoklubben 3K, KMW och Kamyr Den nuvarande fastigheten Foto: Ralph Nilsson

13 ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Känner Du Din stad? Försök att komma på vilka hus som är på fotografierna. Rätt svar på sidan 15. KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA Foton: Lennart Fernqvist Till alla vänner i Karlstads Hembygdsförening! Tack för uppvaktningen vid föreningens årsmöte. Tack för alla blommor både i ord, buketter och på flaska. Hjördis och Karl-Axel

14 SIDA 14 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Bokfynd på Karlstaddagen Ortnamn i Karlstadtrakten Vid den intressanta Karlstaddagen, 11 januari på Värmlands museum, köpte jag ett häfte av en av utställarna, bokhandlaren Per Bredberg. Häftet heter Ortnamnen i Värmlands län, del VII Karlstads härad. Jag tar mig härmed friheten att ur denna statliga skrift från 1922 berätta om några namn i Karlstadtrakten. Vad som framgår av skriften är tidigare benämningar med årtal, av vilka jag i regel nämner endast ett fåtal. I vissa fall framgår även namnens betydelse. Ortnamnen indelas i territoriella namn och naturnamn, men här står de blandat. Till några har jag gjort egna kommentarer. Tingvalla Vid Tingvalla hölls under medeltiden Värmlands landsting. pa lagbergit i Th omnämns Valla kommer från pluralis av vall i betydelsen grässlätt. Före 1540 finns bl.a. följande namnformer: Thingwaldum 1290, Thingvalla 1360, Tingwolde Klarälven Elfwedalz Elfwen 1696, Store Elfwen 1700, Clara stora elf 1748, Klara-Elwen I äldre tid var Storälven vanligast. Under unionstiden förekom Tingvallaälven. Klarälven eller Klaran har avseende på vattnets klarhet. Vänern Wienicae paludis 1200, Vänir 1300-talet, Väner 1543, Wennern Namnet är kanske ett urgammalt fornnordiskt ord med beteckning det våta, vattnet. Alternativt fornsvenska van förhoppning vån fiskredskap eller von på norsk dialekt ställe där man väntar sig jakt- eller fiskelycka. Alster Alstirs quern 1397, Alster 1571, Allster 1686, Alstrin Alstern är förkortat av Alstersjön. Alstersälven Alster elff 1640, Alstran, Alstra-ån. Alster kan betyda något som tillväxer syftande på växlande vattenstånd i älven. Oklart om Alster först tillkom älven eller gården. (se dock Alstirs quern 1397). Hammarö Hammarö 1296, Hamberona 1431, Hamaröyn 1509, Hambroön 1648, Hammeröön Hammar Hamär 1350, Hammar upptas två klosterhemman som 1787 förenas till en gård. På ägorna ligger Hammarö kyrka. Hammar betyder klippa. Gården ligger vid berg. Bommestad Bommestad 1568, Bomberstadh 1590, Bomsta Första ledet är fornsvenska genitiv av bombare, trumslagare, andra ledet stad med betydelse boplats. Idag är stavningen Bomstad. Dock finns vid Skutberget inom 30 m två vägskyltar, en Bomstabaden, en annan Bomstadbaden. Borgmästarholmen Staf-Holmen 1713, Borgmästarholmen Nyttjanderätten till holmen torde ha utgjort en del av borgmästarens lön. Edsgatan Edttz Gattetörp 1586, Erickzgatta 1621, Edsgatan Eds är genitiv av passage mellan eller utefter vatten ofta omtytt till Eriks-. Sista ledet gata i betydelsen väg. Färjestad Färiestadh 1540, Färjestad Betyder färjeställe. Kroppkärr Croppoker 1348, Kråpkier 1568, Kroppkjerr Kroppa är klimp, klump eller takkrön. Jämför Kroppefjäll på Dal, även kroppkaka. Kan syfta på höjden öster om Kroppkärrsjön. (Kroppekärnen 1662, KroppkjersSjön 1770). Kanikenäset Canickenääss 1640, Kanikenäset Kanik är medlem av domkapitlet. Lammberget Landberget 1640, Lamberget Stavas med ett m på alla kartor därefter. Varifrån har ortnamnskommittén fått två m? Första ledet har land, ej lamm som ursprung. Romstad Rusta 1540, Romstad Härledning av Rom okänd. Stad är boplats. Rud Rudi Senare Karlstadsrud. Rud betyder röjning. Sundstad Sundstadh 1585, Sundsta 1713, Sunsta. Idag är stavningen Sundsta. Sund och stad i betydelsen plats Runo Gäärd Efterlysning Marianne Olsson efterlyser bild eller annan form av dokumentation av ett badhus/lusthus ute i Sundstatjärnet och som ska ha tillhört Herrgården på Sundsta. Ring Marianne på telefonnummer och berätta.

15 ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD SIDA 15 Historisk vandring i Mariebergsskogen Söndagen den 23 april inbjöds medlemmarna till en historisk vandring i Mariebergsskogen under ledning av Lennart Edberg. En bättre guide finns nog inte att berätta om sitt skötebarn Mariebergsskogen. Kunnigt och roligt med stort utrymme till att svara på allehanda frågor ledde Lennart oss genom Skogen med start vid Herrgården. Lite ironiskt stannade han upp vid olika platser och talade om vad som en gång fanns och som sedan rivits. Tyvärr har många intressanta byggnader försvunnit men har också en del nya kommit till. Denna vårsöndag var vädret alldeles ljuvligt och att få se att Skogen är ett levande utflyktsmål för barnfamiljer är tillfredsställande. Synd var det att inte fler medlemmar hade hörsammat inbjudan till vandringen. Av föreningens ca 500 medlemmar var vi 10 (tio) som var med. Vi framför ett stort tack till Lennart och ett lika stort tack till Ebba som genomförde sin brors sista vilja att skänka Mariebergsskogen till Karlstad stad. Monica Gustafsson Skriv i sommar! Värmländska Författarsällskapets ordförande Anita Andersson inbjuder till skrivkurser i sommar. Dagtid 4 dagar 16 timmar , start 26 juni, pris 500 kr. Kvällstid 4 dagar-16 timmar , start 19 juni, pris 500 kr. Finns även andra alternativ. Är du intresserad ring Anita på telefon Svar till frågorna sid Katolska kyrkan, Drottninggatan 2. Hypoteket, Drottninggatan 3.Hotell Drott 4.Plaza, Hamngatan VÅRFUNDERINGER På ljusgrön grener små fûggler nu kurer å gâper å sjonger i ulika durer i bûsker å snår dä jubler tå vår Å langkalsångan åker på vinn, ôpp te môtten å snöskûvla kan stå baka vägga å rôtten glömd ä vinter å snö å Kung Bore ä dö I mörstackân står luripompkrusa å bûbbler å jäser sej stârk, se en rent uttå snûbbler när en tar säj en tår för först gangen i år En hôller te ve dyngstan i maskletingsärner å drar nol på skogen te kôlsvarte tjärner där lomhona ruver på lömska flytuver En tänner sej eller, å steker sej abbôr å klager ha ill en unner vintern ha fûr å mamser å tugger å tvenner å ljugger Å svalân kvintilerar mä hundrade tonger å turister mä käring å sandaler å onger ränner i slôtten å klager på knôtten Ja, tänk um en litt uttå detta kunn sammel te den tia, da väster å byxer tå vammel en på sej ska dra å ta fram litt da En tuller i filler sin blåfrösna skrôtt å längter tebaka te mygger å knôtt å slottan å solvär å abbûr å jorlbär Irene Björklund F d nordvärmlänning

16 SIDA 16 KARLSTADS HEMBYGDSBLAD ÅRGÅNG 13 NUMMER 2 Karlstads Hembygdsförening Treffenbergsvägen Karlstad Tfn: Medlemsavgiften 150 kr per år Tillkommer 20 kr för familjemedlem Plusgiro: Organisationsnr: Ansvarig utgivare Carl-Göran Tollesby Karlstads Hembygdsförening Ansvarig för föreningslokalerna i Herrgården, Mariebergsskogen är Elisabeth Axelson tel Karlstads Hembygdsförenings styrelse vald 2006 Ordförande Carl Göran Tollesby V ordförande Karl Axel Hjerdt Sekreterare Bo Larsson Kassör Inger Falk Redaktör Monica Gustafsson Övriga styrelseledamöter Märta Eurenius Lennart Edberg Hans Nordwall Lennart Fernqvist Ralph Nilsson Suppleanter Lennart Warolin Ove Björklund Kerstin Sundelöf Gunnar Engstrand Adjungerad Sven Larsson Studiecirklar och ledare: Herrhagen norra Kurt Johansson Viken/Kvarnberget/ Orrholmen Olive Magnusson Mariedal 8 Karin Bergström Marieberg Lennart Edberg Gravvårdar Sven Maechel Lamberget Hans Erwald Råtorp Ove Björklund Romstad Lennart Fernqvist Östra Nordstan Pelle Norelius Vill du själv ordna en cirkel kontakta Lennart Edberg, eller bitr. cirkelledare Gunnar Engstrand Arbetsgrupper Gammelgården Märta Eurenius Gunnel o Göran Eriksson Klubbmästare Lennart Fernqvist Arkivalier Kerstin Sundelöf Hans-Erik Sennmark Anders Åkerblom Redaktionen Lennart Fernqvist Monica Gustafsson Bernhard Nilsson Ralph Nilsson Kerstin Sundelöf Lennart Warolin Ansv. cirkelledare Lennart Edberg Bitr. cirkelledare Gunnar Engstrand Hjördis och K-A Branzells fond Lennart Edberg Kjell Fredriksson Bengt Åkerblom Här kan du finna vår hemsida Eller Adress: Klicka: Hembygdsföreningar Klicka: Värmland Klicka: Karlstads Hembygdsförening e-post: Manusstopp för Hembygdsbladet nr 3 1 augusti och för nr 4 1 oktober Foto: Lennart Fernqvist

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus.

Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus. Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus. 1 Årsmötets öppnande Ordf. Barbro Ekberg hälsade alla hjärtligt välkomna till årsmötet. Hon hälsade även representanterna

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren Innehåll Karta 11 DEL 1: Barndomen DEL 2: Krigsåren 52 DEL 3: Efter befrielsen 152 Förord Hösten 2004 började jag på Max initiativ intervjua honom om hans upplevelser som barn och tonåring under Förintelsen.

Läs mer

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk!

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! Evenemangslista NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! www.konsthantverkarnakarlstad.se Vår förhoppning är att kunder från när och fjärran skall

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

E-information 2015/1 2015-03-07. Hej!

E-information 2015/1 2015-03-07. Hej! 2015-03-07 E-information 2015/1 Hej! Vi närmar oss med stormsteg årets Tattoo som kommer att bli lite annorlunda. Det handlar mycket om att, trots ökade kostnader, få det att gå ihop så det gäller att

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten

Årsmöte för Föreningen Långörasläkten PROTOKOLL (det justerade protokollet finns i FLS arkiv) Möte Årsmöte för Föreningen Långörasläkten Datum Söndagen den 26 juli 2009 Plats Långören Närvarande: ett hundratal medlemmar 1 Efter 20 minuters

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

ditt välbefinnande vår passion

ditt välbefinnande vår passion ditt välbefinnande vår passion När du åker till Friibergs Herrgård händer det något. Du kommer fram och tar det första andetaget och känner hur axlarna sjunker ner. Du tittar ut över Mälaren, tystnaden

Läs mer

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE. För Seniorföreningen Danske Bank Sverige

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE. För Seniorföreningen Danske Bank Sverige STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE För Seniorföreningen Danske Bank Sverige År 2013 Allmänt Under året har antalet betalande medlemmar ökat med 22 personer. Totala antalet medlemmar, inklusive Göteborgsgruppen,

Läs mer

En resa till landet ANNORLUNDA.

En resa till landet ANNORLUNDA. En resa till landet ANNORLUNDA. 26 medlemmar av SPF Borlänge har nyligen företagit en 5-dagars resa till Island. Avresa en söndag morgon i maj med buss från Borlänge till Hofors där medlemmar av PRO på

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Inbjuder till 45:e årsmötet Fredag den 22 februari 2013 Kl 18.00 45-årsjubiléumsfest Kl 19.00 Lokal: Polarisgården Varmt välkomna! 2 3 DAGORDNING FÖR TORNETRÄSK FRITIDSFÖRENING

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Inbjuder till 44:e årsmötet Måndag den 26 Mars 2012 Kl 19.00 Lokal: Malmfältens Folkhögskola Vi bjuder på fika Varmt välkomna! 2 DAGORDNING FÖR TORNETRÄSK FRITIDSFÖRENING 44:

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Medlemsblad Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar När vintermörker och höstrusk nu lägrar sig över vår vackra bygd kan vi tänka tillbaka på de vackra dagarna under sensommaren och förhösten. Det trägna gäng

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie bystämma i Ål-Kilen, den 25 mars 2015

Protokoll fört vid ordinarie bystämma i Ål-Kilen, den 25 mars 2015 Protokoll fört vid ordinarie bystämma i Ål-Kilen, den 25 mars 2015 1 Stämman öppnades av ordförande Nils Carlström som hälsade alla välkomna. 2 Kallelsen till stämman godkändes. 3 Dagordningen för stämman

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Protokoll. fört vid Västra Torsås Sockenrådsstämma onsdagen 2015-04-15 i Hynnenäs Bygdegård (en bilaga)

Protokoll. fört vid Västra Torsås Sockenrådsstämma onsdagen 2015-04-15 i Hynnenäs Bygdegård (en bilaga) Sockenråd 2015-04-15 Sida 1(3) fört vid Västra Torsås Sockenrådsstämma onsdagen 2015-04-15 i Hynnenäs Bygdegård (en bilaga) Närvarande ur sockenstyrelsen:, Pia N. Svensson, Rolf Erlandsson, Örjan Riis

Läs mer

ÅRSMÖTE 2014 Protokoll

ÅRSMÖTE 2014 Protokoll 2014-03-01 Sida 1 av 5 Tid: 2014-03-01 Plats: Marinstugan Närvarande: 27 medlemmar ÅRSMÖTE 2014 Protokoll Ordförande hälsade välkommen och förklarade årsmöte 2014 öppnat. Parentation över avlidna kamraten

Läs mer

Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA

Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA Monier presenterar ETT STYCKE SVENSK BYGGNADSHISTORIA En naturlig produkt som bara blir vackrare med åren Från bränd lera till svensk klassiker På latin betyder tegel bränd lera. Och det är precis vad

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska

SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska Sida 60 SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska stenlandskapet. T E X T O C H F OTO A N N A

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Tovrida By byalag verksamhetsåret 2013.

Verksamhetsberättelse för Tovrida By byalag verksamhetsåret 2013. Verksamhetsberättelse för Tovrida By byalag verksamhetsåret 2013. Styrelsen för Tovrida By byalag får härmed lämna följande redogörelse för verksamhetsåret 2013. Det sjätte verksamhetsåret för byalaget

Läs mer

Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse

Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse Årsmöte nr 2, 2011-06-18 vid Boulebanan 1 Ordföranden Lars Danielsson hälsade de 15 närvarande medlemmarna välkomna till Bouleföreningens

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala.

Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala. Sida 1 av 5 SPF Seniorerna Svartbäcken Uppsala Protokoll fört vid ordinarie årsmöte i SPF Svartbäcken torsdagen den 12 februari 2015 på Träffpunkten 86:an Svartbäcksgatan 86, Uppsala. Närvarande 55 medlemmar.

Läs mer

Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen

Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen Närvarande: Kårstyrelsen: Jessica Andersson, Ulla Andersson och Anne Norstedt Revisorer: Gunnel Källstedt Stugkommittén: Thor Andersson och

Läs mer

Tore Kurlbergs vänner

Tore Kurlbergs vänner S ä l l s k a p e t Tore Kurlbergs vänner Medlemsblad nr 5 Februari 2007 Ordföranden har ordet Fyra år har gått sedan Sällskapet Tore Kurlbergs vänner bildades och det är intressant att se hur en liten

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

nummer 1»2013«årgång 34

nummer 1»2013«årgång 34 nummer 1»2013«årgång 34 =====================Ledare======================== God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att ni alla har haft en skön ledighet under helgerna som varit. Årets första ON

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1 Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund

Läs mer

Program Högalid. Våren 2014. Välkommen till en ny säsong med PRO Högalid

Program Högalid. Våren 2014. Välkommen till en ny säsong med PRO Högalid Program Högalid Våren 2014 Välkommen till en ny säsong med Ciao Ciao är en italiensk restaurang som öppnade sina dörrar i hjärtat av Hornsgatan februari 2013. Det blev snabbt en mycket populär restaurang.

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

www.sjofartskultur.org

www.sjofartskultur.org Protokoll årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap 2014 Årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap DATUM & TID: Torsdag den 8 maj klockan 15.00 PLATS: Katarina Sjöfartsklubb Stockholm Närvarande: Berit Blomqvist Emma

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Skara-Götene FUB Verksamhetsberättelse 2014 Sid 1 (5) Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Styrelsen för FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning i Skara-Götene får härmed

Läs mer

Bybladet. December 2014

Bybladet. December 2014 Bybladet December 2014 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Oförändrad årsavgift Datum för årsstämman 2015 Motioner till årsstämman Information från valberedningen Våra informationskanaler Snösäsongen

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 3. 2015

DHR Ängelholm NR. 3. 2015 DHR Ängelholm NR. 3. 2015 Utsikt från hotellets altan på sommarresan 2015 i Bohuslän ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94 MOBIL. 070 52 169 41 STYRELSELEDAMÖTER. MARIANNE WINSTEDT 0431-187 57 MOBIL.

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Må bättre på Hennickehammars Herrgård

Må bättre på Hennickehammars Herrgård Må bättre på Hennickehammars Herrgård Hennickehammrs Herrgård väntar på att få välkomna dig! En Värmländsk saga HENNICKEHAMMARS HERRGÅRD är en plats att bli förälskad i. Mjukt inbäddad i den trolska skogen,

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Nr 1/2012. Vykortsmässan 2012. Årsmöte 2012. Eskilstuna Vykortsförenings medlemsblad - 2012-02-15

Nr 1/2012. Vykortsmässan 2012. Årsmöte 2012. Eskilstuna Vykortsförenings medlemsblad - 2012-02-15 Nr 1/2012 Eskilstuna Vykortsförenings medlemsblad - 2012-02-15 Vykortsmässan 2012 Årets vykortsmässa äger rum lördagen den 25 februari. Klockan 10.00 slår dörrarna upp för besökarna. Entrén är gratis,

Läs mer

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E Vinga Gör mötet till en upplevelse Vinga är Sveriges mest kända fyrplats. Ön ligger längst ut i Göteborgs skärgård och är numera ett skyddat naturreservat. BOKA EN KONFERENS

Läs mer

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Våren 2012 Madonna med Liljor/Fabergé I detta nummer kan du läsa om nya lokaler, årsmötet, resor och utflykter samt kurser m.m. 1 Nya lokaler Som de flesta

Läs mer

Kungens Kundkväll 2014

Kungens Kundkväll 2014 Kungens Kundkväll 2014 Den femte kundkvällen hölls tisdagen den 8 april 2014 och efterfrågan på biljetter var stor. Fler än 500 gäster intog Hangaren för att få prova ett urval av våra delikatesser samt

Läs mer

Vårprogram nr 2, 2007

Vårprogram nr 2, 2007 Vårprogram nr 2, 2007 Vintern, den lilla som blev, försvann lika plötsligt som den kommit och krokus och julrosor stod på kö och slog ut på ett par dagar. Vilken lovande start på våren! I Gillet kommer

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

Evenemangslista. Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert

Evenemangslista. Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert Evenemangslista Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert Folkrörelsernas arkiv för Värmland firar 60-årsjubileum fredagen den 8 maj 2009 kl 14.00 i Arkivcentrum Värmland,

Läs mer

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran

Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran Cinque Terre - fem små byar vid Italienska rivieran När vi lämnade Lugano i Schweiz for vi i princip rakt söderut. Vägen var i vår karta märkt som en motorväg, men det var den smalaste och krokigaste motorväg

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Svensk Flyghistorisk Förening

Svensk Flyghistorisk Förening Svensk Flyghistorisk Förening Protokoll fört vid årsmöte på F 7 Såtenäs 5 april 2014 1. Årsmötets öppnande Årsmötet inleddes med premiärvisning av SFF rekryteringsfilm varefter ordförande öppnade mötet

Läs mer

KALLT MEN FESTLIGT PÅ KLUBBENS ÅRSMÖTE

KALLT MEN FESTLIGT PÅ KLUBBENS ÅRSMÖTE KALLT MEN FESTLIGT PÅ KLUBBENS ÅRSMÖTE Våra årsmötesdagar i vackra Sunne genomfördes under Kristi Himmelfärdshelgen med ett fullspäckat program. Vädret var inte det bästa men deltagarna tog regnskurarna

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete

2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete 2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete Tema Resa i Kina med Kultur, teknik och shopping 28 oktober - 4 november 2007 Inbjudan Tema Resa Kina Kultur, teknik och shopping Alla pratar om Kina

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 Ansvarig utgivare Birgítta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31 25 Vice

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Protokoll fört vid Svenska frisörlärarförbundet 54:de årsmöte

Protokoll fört vid Svenska frisörlärarförbundet 54:de årsmöte Protokoll fört vid Svenska frisörlärarförbundet 54:de årsmöte Slag Årsmöte Dag och tid Fredagen den 10 oktober 2008 kl. 17 00-18 00. Plats Textilmuseet i Borås 1 Öppnande Ordförande Carina Ladow öppnade

Läs mer

Protokoll fört vid SKA Nordmarks årsmöte 2014-02-16

Protokoll fört vid SKA Nordmarks årsmöte 2014-02-16 Protokoll fört vid SKA Nordmarks årsmöte 2014-02-16 Närvarande:,, Robert Hedström, Diane Hedström, Julia Nilsson, Daniel A Johansson, Annika Nyman, Josefina Åsemyr, Robert Nydahl, Åsa Martinsson, Martin

Läs mer

BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013

BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013 BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013 Protokoll fört vid Bjäre Golfklubbs Årsmöte lördagen den 5 januari 2013 I Båstad Kommuns sessionssal Mötets öppnande Björn Johnsson inledde mötet med att hälsa alla

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

GOTLANDS IDROTTSHISTORISKA FÖRENING 2008-03-27

GOTLANDS IDROTTSHISTORISKA FÖRENING 2008-03-27 Verksamhetsberättelse 2007 2 GOTLANDS IDROTTSHISTORISKA FÖRENING 2008-03-27 Gotlands Idrottshistoriska Förenings medlemmar inbjudes härmed till årsmöte torsdag 27 mars 2008 kl 18.30 i Polishuset i Visby.

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Karlstad är sol, värme och gästvänlighet. Vi gillar helt enkelt att ha gäster. Det är ett arv från den glada servitrisen Sola i Karlstad, som verkade

Karlstad är sol, värme och gästvänlighet. Vi gillar helt enkelt att ha gäster. Det är ett arv från den glada servitrisen Sola i Karlstad, som verkade Varmt välkommen Karlstad är sol, värme och gästvänlighet. Vi gillar helt enkelt att ha gäster. Det är ett arv från den glada servitrisen Sola i Karlstad, som verkade här på 1700-talet. Karlstad är en expansiv

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Medlemsblad. Vårens program: Nr 2 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar

Medlemsblad. Vårens program: Nr 2 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Medlemsblad Nr 2 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Vårt årsmöte för 2008, den 10:e mars, försiggick i vederbörlig ordning. 67 medlemmar hade infunnit sig i E-salen på Folkets Hus, vilket bör vara ett rekord.

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 1. Februari 2014

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 1. Februari 2014 HEMSLÖJDSBLADET Nr 1 Februari 2014 Ansvarig utgivare Birgitta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31

Läs mer