Motion :370. av Tore Nilsson m. fl. om Bibeln i skolundervisningen

Transkript

1 16 Motion :370 av Tore Nilsson m. fl. om Bibeln i skolundervisningen Bibeln Bibeln är världens märkligaste bok: det är den enda boken med gudomlig inspiration. Dess budskap är tidlöst och gäller alla människor. Dess betydelse har varit och är större än andra böckers, och dess in nytande djupare än någon annan urkunds. Den torde ha utkommit i större upplaga än någon ann:-m skrift. Sverige och Bibeln l vårt land pågår arbetet med ännu en bibelöversättning. Kostnaden för den bedstrids av staten, vilket kan anses märkligt med hänsyn till att Bibelns budskap så föga beaktas i lagstiftning och samällsarbete och att Bibeln inte räknas till skolans läromedel. Motiveringen är att de äldre översättningarnas språk är svårbegripligt. Man kan dock fråga om någon översättning hinner bli fårdig, in n n den är föråldrad, och om inte åtgärder i stället måste sättas in för att hindra den språkliga utarmningen hos vårt folk. Under alla förhållanden bör Bibeln åter akutaliseras hos oss och dess budskap, dess huvudsanningar och även dess språk bevaras hos dagens släkte och morgondagens. Bibeln och samhället Det är ingen överdrift att påstå att Sverige i nutida mening inte funnits utan Bibeln. Här som överallt i Västerlandet byggdes samfundet, staten, folkgemenskapen på Bibeln. Landskapslagar och landslag, rätt och författning, människosyn och människovård, social utveckling och sambandet med Västerlandets bildning och Europa och världen i det samhälle som otroligt fort stod fram efter landets kristnande- allt var relaterat till Bibeln. Det kan räcka med att nämna Erik den helige, Birgitta, biskop Tomas eller att erinra om träldomens avskaffande, helgeandshusen och klostren, fridslagarna och legenderna. Sedan kom reformationen som gav svensk språkdräkt åt Bibeln och innebar att svenskan blev ett bokmål på allvar och fick sin första rättstavning, en begynnande enhetlig syntax, en bokstavspraxis för de gamla orden och för nya som Olaus Petris översättning krävde.

2 Mot : Bibeln vår grund, al Vi måste hävda att vårt land byggts på Bibelns ord. Det var den som formade hem och familj i ny mening. Barnadödandet och ätte tupan försvann i dess ljus. Undervisning och skola har sina rötter i den: läskunnighet följde på analfabetism. Ansvar och ärlighet var dess frukter; i mången bygd kunde dörren stå olåst. och vägen vart trygg eftersom evangeliet och budet var kända. Givetvis fanns det alltid brister i det samhälle som den formade. och det är inte svårt att påvisa svaghet och försummelser i kyrka och rike även i Bibelns Sverige, men man bör då minnas hårdare tiders större påfrestning på alla. Utan den resning och kraft som den gav skulle utvecklingen fått ett annat- brutalare- förlopp, och den relativa frihet och trygghet som vårt folk mitt i yttre fattigdom och påfrestning dock levde i skulle ha varit otänkbar. Samhällets omdaning har fått sin drivkraft och sin ide från den bok som först och länge ensam lärt alla människors lika värde, och folkväckelserna- om innebar att Bibeln kom till tals- betydde räddningen för vårt folk. Bevarade bouppteckningar visar t. ex. hemmens bokskatt och spridningen och kraften av den litteratur som sprungit ur Den Heliga Skrift. Långt före ordet u-hjälp fanns hos stora skaror bland vårt folk det ansvar och den världsvida gemenskap som har kallats missionen. Bibeln som inspirationskälla Det mesta av Västerlandets litteratur har något att göra med Bibeln: dess bilder och motiv. dess tankar och normer. dess fårger och gestalter. En stordel av världslitteraturen blir därför obegriplig när bibelkunskapen försvinner. I Bibeln hade den stora och äkta konsten sin upprinnelse - målning, bildhuggeri. arkitektur. Kyrkans väggar och tak kunde i bild berätta ur den kristna tankens klenodium. ur Bibelns skattkammare. Musiken förde Psaltarens toner vidare, kyrkospelen gestaltade profeter och helgon. Stundom var böckernas blad konstverk och sköna bokstäver. Även de senaste århundradenas profana författare använde ord. sentenser och bilder ur Skriften- fram till vår tid. Vad bibliotek och museer och arkiv rymmer är alltså präglat av Boken framför andra. Avbibliceringen Vad har nu skett" är vår generations historia skrivs kommer det att ägas att den generationen profanerat samfund och samhälle och "avbiblicerat" vårt folk. Käl l O ödet hardärigenom täppts till för barnen. för de unga och omsider för de vuxnas nerta!. Litteraturen tängs. konsten blir otydbar och utan budskap om tiderna före oss och deras tro och rikedom. Dikten blir sluten och sången stum. Därom skriver en av vår tids kristna tänkare:

3 Mot : "För den enskilda människan innebär sekulariseringsprocessen en fortgående utarmning av hennes andliga rikedomar. Trots allt ökat jordiskt vetande, trots alla folkbildningssträvanden, trots alla vetenskapliga, tekniska, materiella framsteg blir den andliga horisonten allt snävare." (Tage Lindbom i Jakobs dröm.) Avbibliceringen är på sikt en kulturell utarmning, en fård mot fattigare länder, en avbokning". Vi ser reda!j följerna när vi trots skolreformerna har fått analfabetismen tillbaka. Därtill kommer att vi mister rättfärdighet och den kraft som samhället ägt som Bibelns frukt. De nesta av problemen i nuets samhälle har samband med att den bok försummats och förstummats som ger livet innehåll och mening och som förr gav de många förankring i omistliga livsvärden. Avbibliceringen finns bakom hemmens upplösning och familjens deklinering, bakom oron i skolan och tunnelbanevåldet, bakom drogmissbruk och rån. Aborter, sjunkande födelsetal, utbredda psykiska problem, drog- och läkemedelsmissbruk och därav följande kostnader för det allmänna och den enskilde är andra sviter av vårt folks förlust av något väsentligt. l dag måste vi välja: antingen måste vi Iinna en ny ideologi eller vända tillbaka till Bibeln. Om inte utvecklingen vänds urgröps reformerna, och många värden i vår demokrati vänds i sin motsats. Vårt folk kan inte bära friheten. Bibeln som lärobok Det föreligger förslag till en ny läroplan för skolan. Där nämns inte Bibeln som läromedel, och ämnet religionskunskap förs i skymundan. Vi anser att religionsundervisningen kan integreras i andra ämnen men att Bibeln måste tillbaka till skolan. Det är viktigt att den åter tar komma till tals hos oss, att den blir läsebok för barn, för unga och för alla. l skolans samtliga stadier bör den vara läromedel, och lärarutbildningen måste omfatta bibelkunskap. Barnens år Ar 1979 har proklamerats som barnens år. Låt oss ge barnen Bibeln. De har rätt till det. Och vi behöver det alla' Ett samhälle utan problem och skuggsidor är en utopi. Den negativa utvecklingen i vårt land har gått så långt att skadorna är svårbotade, men Bibeln som förvandlat en värld och en gång byggt vårt samhälle kommer att betyda en positiv förändring, ett tillfrisknande. Vi har inte råd att undvara den och fortsätta med en politik som urholkar vår demokrati, berövar oss oersättliga värden och på sikt hotar vårt folks hälsa och trygghet.

4 Mot : Hemställan Med hänvisning till det <Införda hemställs all riksdagen hos regeringen begär en läroplan för skolan i vilken Bibeln tas med som läromedel. Stockholm den 12 januari 1979 TORE NILSSON (m) GUNDE RANESKOG (c) GEORG ÅBERG (fp) GUNNAR A. JOHANSSON (m) ALLAN ÅKERLI D (m)

5 GOT AB Stockholm 1979