Motion 1978/79: av Tore Nilsson m. fl. om ett forskningscentrum i anslutning till Strindbergsmuseet. August Strindberg

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Motion 1978/79: av Tore Nilsson m. fl. om ett forskningscentrum i anslutning till Strindbergsmuseet. August Strindberg"

Jonas Roland Hermansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 12 Motion 1978/79: 1865 av Tore Nilsson m. fl. om ett forskningscentrum i anslutning till Strindbergsmuseet Läseriet är den.enda yl/ringen av själsliv hos der sovande.folket. August Strindberg August Strindbergs sista hem var beläget i Blå tornet, Drottninggatan 85 i Stockholm. Han avled där l dag är detta hem museum och besöks årligen av mer än personer. Från mer än sextio länder har besökare funnit vägen dit. Den stora tillströmningen av forskare och andra intresserade medrör problem, eftersom museet har små utrymmen och ligger högt över gatunivån. Strindbergs rödelse-och barndomshem låg nära Riddarhu et, om då hade en fallfardig Oygelbyggnad i vilken Evangeliska Fosterlands-Stiftel en (EFS) år 1856 nyttade in med den tryckpress som började framställa pietistskrifter av större och mindre format. Kolportörer sålde dem på gatan, och Ulrika Strindberg - Augusts mor - blev läserska. Från Betlehemskyrkan kom "ammor, syjungfrur och andra vänner" och bar till hemmet Pietisten och Andelig Dufvoröst så att det snart "var överlupet med pietistskrifter". Det betydde att August Strindberg kom att sitta inför Carl Olof Rosenius' predikstol, vilket han talar om i Tjänstekvinnans son. l sin doktorsavhandling "Den unge Strindberg och väckelserörelsen" kriver Strindbergsforskaren Nils Norman: "Det var under påverkan av sin moder som Strindberg blev kristen, och modern var under sitt sista levnadsår starkt präglad av väckelsekristendomen, vars ledare var Carl Olof Rosenius, en av de allvarliga te bland kristna lärare i svensk kyrkohistoria. Strindberg skulle från omkring 1862 till sitt liv slut direkt eller indirekt vittna om vad väckelsetron betytt rör honom." Strindberg forskarna har haft tillgång till det källmaterial som finns i EFS:s rörlagsarkiv. Detta arkiv inryms nu i en källarlokal men måste i år nyttas därifrån utan att man ännu vet var det kan få rum. Det är mycket rikt på material och omfattar bl. a. den bokutgivning från och med år 1856 som berörde Strindbergs hem och ungdom och därmed i viss mån hela hans produktion. Det är nu ovisst hur det i framtiden blir med möjligheten att få tillgång till detta arkiv för de många som söker uppgifter om Strindberg eller om de svenska folkrörelsernas litteratur. Man kan påstå att intresset rör Strindberg aldrig varit så stort som nu när hans Samlade skrifter skall ges ut och när hans bakgrund och barndomsmiljö är röremål rör studier. Gunnar

2 Mot : Brandeli skriver i december 1978 på tal om denna for kning: "Numera skrivs det böcker och pjäser på löpande band med Strindberg som huvudperson. Författare i olika länder vittjar hans brev. finkammar hans numera tillgängliga dagbok. vittjar den ymniga memoarlitteratur där han förekommer---." l Svenska folkets litteraturhistoria berättar Sven Stolpe om August Strindberg: "Strindberg är vår 'störste' fdrfattare. Om ingen annan svensk diktare har det skrivits tillnärmelsevis så många analyser, biografier, utredningar---. Ingen kan bestrida hans utomordentliga insatser. Han har skapat svensk dramatiks forsta mästerverk. Han har förnyat svenska språket. Han har i forvånande grad bildat skola - många senare svenska diktare är medvetet eller omedvetet hans lärjungar. Strindberg har utövat stark inverkan på eftervärldens litteratur. Men har denna varit av godo?" Från både svensk och internationell synpunkt vore det värdefullt, om det trånga Strindbergsmuseet i Blå tornet kunde kompletteras med ettfristående folkrörelsearkiv beläget i dess närhet- nära Tegnerlunden med Strindbergsstatyn "Mannen som bryter sig ur klippan" och nära det nuvarande EFSförlaget. l detta folkrörelsearkiv skulle EFS:s förlagsarkiv utgöra en del och därmed få sin lokalfråga löst och bli tillgängligt för forskningen. Det kan anses viktigt med ett bok-. bild- och tidningsarkiv med läsesal. i vilket folkrörelserna utan ersättning kunde deponera material av detta slag. Sakkunnig personal kommer att bli behövlig för handledning och information och vård av material som till stor del är unikt och oersättligt. Bland folkrörelserna har t. ex. arbetarrörelsen betydande material som belyser samband eller konnikt med kyrkan och läsarrörelserna. och det kunde här göras tillgängligt. Vi anser att detta är ett försummat område av vår folkliga kulturs historia och de tarka ideer och rörelser som i så hög grad bidragit till omvandlingen och nyskapandel i vårt samhälle. Med hänvisning till det anförda hemställes att riksdagen hos regeringen begär utredning i frågan om upprättandet av ett forskningscentrum i anslutning till Strindbergsmuseet och med hänsyn till folkrörelserna begränsade möjligheter att nu ställa material till forskarnas fdrfogande. Stockholm den 24 januari 1979 TORE NILSSO ARNE PERSSON-"(c), l PER-ERIK C. NISSER P. O. SUNDMA (c) GU DE RANESKOG (c) BÖRJE STENSSON (fp) PER-OLOF STRINDBERG JOSEF AXELSSO FILIP W. FRIDOLFSSO GEORG ÅBERG (fp)

5 GOT AB Stockholm 1979

Relevanta dokument

Motion till riksdagen. 1985/86:Kr322. Gunnel Jonäng m. fl. (c, m, fp) Myntkabinettets lokalfråga

Motion till riksdagen. 1985/86:Kr322. Gunnel Jonäng m. fl. (c, m, fp) Myntkabinettets lokalfråga Motion till riksdagen 1985/86:Kr322 Gunnel Jonäng m. fl. (c, m, fp) Myntkabinettets lokalfråga Kungl. myntkabinettet är en av landets äldsta museiinstitutioner. Samlingarna tillhör staten. trots namnet,