Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Transkript

1 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "Underlätta etablering på arbetsmarknaden för kvinnor och män inom etableringsuppdraget" Utlysning Nu kan ni söka stöd inom programområde 2, Öka övergångarna till arbete. Mål 2.3. Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Svenska ESF-rådet avsätter 62 miljoner kronor till projekt som ska bedrivas i Östra Mellansverige (Södermanland-, Uppsala-, Västmanland-, Örebro-, och/eller Östergötlands län). Medfinansieringen ska uppgå till 33 %. Specifikt mål för utlysningen är att underlätta etablering på arbetsmarknaden för kvinnor och män inom etableringsuppdraget. Insatserna riktas till nyanlända kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden som följd av att de har en sammansatt problematik. Samverkan med Arbetsförmedlingen är obligatorisk och förankringen ska beskrivas i projektansökan. Maximal projektlängd i utlysningen är 36 månader. Projekten kan starta tidigast den 1 januari 2016 och senast den 1 mars Projekten ska avslutas senast den 28 februari 2019 om inte Svenska ESF-rådet fattar särskilt beslut om möjlighet till förlängning av projekt. Utlysningen pågår mellan den 3 augusti 2015 och den 21 september kl

2 2 Beskrivning Det svenska operativa programmet för Socialfonden genomförs som en del av Europa strategin, det vill säga EU:s strategi för smart, inkluderande och hållbar tillväxt. Fondmedlen ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken samt bidra till Europa 2020-strategins uppfyllande. Socialfondens insatser genomförs inom ramen för det operativa programmet och så kallade prioriteringsaxlar vilka benämns programområden. För Sveriges del omfattar detta programområde 1 kompetensförsörjning, programområde 2 ökade övergångar till arbete samt programområde 3 satsningar på ungdomar inom ramen för EU:s sysselsättningsinitiativ för unga (endast regionerna Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland). Det svenska operativa programmet för Socialfonden genomförs i åtta regioner, var och en av dessa har egna regionala planer. Den regionala planen för Östra Mellansverige (ÖMS) baseras på regionala tillväxtplaner/strategier för Sörmland, Västmanland, Uppland, Östergötland samt Örebro län. Regionen består av 52 kommuner. Befolkningsstrukturen i regionen präglas i hög grad av att det finns flera regionalt starka regioncentra, relativt få mellanstora städer samt ett stort antal mindre kommuner. Situationen på arbetsmarknaden i ÖMS är idag svårare än för bara fem till tio år sedan. Efter finanskrisen ökade arbetslösheten markant för att därefter minska något. När läget på arbetsmarknaden började stabilisera sig hamnade arbetslöshetsnivån på en långt högre nivå än tidigare. Detta drabbade framförallt grupper som redan hade svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, unga, nyanlända, utlandsfödda, personer med funktionsnedsättning och långtidssjukskrivna med flera. ÖMS står därför inför stora utmaningar för att kunna behålla sin tillväxt och konkurrenskraft. Dessa är: - En åldrande befolkning - Befolkningsminskning i perifera delar vilket påverkar arbetskraftsutbud och arbetstillfällen - En arbetsmarknad som är kraftigt uppdelad utifrån vilket land man är född i samt könstillhörighet, vilket bidrar till inlåsningseffekter och minskar rörligheten på arbetsmarknaden - Begränsade möjligheter till pendling, speciellt i ytterområdena av ÖMS-regionen - En ökning av andelen utrikesfödda som står till arbetsmarknadens förfogande i de större regioncentra - Hög arbetslöshet bland ungdomar, i vissa kommuner inom ÖMS upp till 30 procent. En orsak till detta kan vara att en hög andel unga saknar fullständiga gymnasiebetyg Utmaningarna är identifierade av regionalt tillväxtansvariga organisationer och omnämns i styrdokumenten för det regionala utvecklingsarbetet. Ovan nämnda utmaningar ligger även i linje med både Europa 2020 strategin och den nationella Partnerskapsöverenskommelsen.

3 3 Nationella och regionala utmaningar Det finns ca 52 miljoner flyktingar i världen. Antalet människor på flykt har inte varit så högt sedan andra världskriget. Flest människor flyr från Afghanistan, Syrien och Somalia. Tillsammans utgör de hälften av världens flyktingbefolkning. 86 % av världens flyktingar finns i utvecklingsländerna sökte människor som asyl världen över och av dessa var hälften barn. Kriget i Syrien och konflikterna i Irak gör att drivkrafterna för människor att lämna regionen är starka. Sverige är största mottagarland i Europa i förhållande till folkmängd och vi är också det land som i absoluta tal tar emot flest ensamkommande asylsökande barn i Europa. Årligen tar vi emot kvotflyktingar vilket är mer än något annat land i Europa. För 2015 räknar Migrationsverket med att prognosen behöver justeras upp till ca asylsökande. Det är Arbetsförmedlingen som har det samordnade ansvaret för etableringsinsatser och ska vara drivande och ledande i arbetet. De ansvarar för etableringssamtalen, upprättande av etableringsplan och ansvarar för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan. Kommunerna bidrar, i sin tur, med bland annat SFI-undervisning, samhällsorientering och annan vuxenutbildning. Utrikes födda utgör en allt större del av den svenska arbetskraften var ca 15 % av de sysselsatta i Sverige födda utanför Sverige. Antalet sysselsatta som är födda utanför Sverige har ökat med ca personer sedan Utrikes födda har dock fortfarande en betydligt lägre sysselsättningsgrad och en högre arbetslöshet än inrikes födda. Det gäller i synnerhet gruppen födda utanför Europa. De flesta som invandrat till Sverige försörjer sig själva. Tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden och finna egen försörjning varierar dock för olika grupper av invandrare och skiljer sig mellan könen. Det tar betydligt längre tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män. Arbetskraftsinvandrare, studenter och i allmänhet även EU- och EES-medborgare med uppehållsrätt etablerar sig relativt snabbt. Många utrikes födda från länder utanför EU har dock svårt att hitta ett första jobb. Det gäller särskilt personer som kommit till Sverige som skyddsbehövande eller som anhöriginvandrare. I dessa grupper har i synnerhet kvinnor svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Kunskaper i svenska är viktiga för möjligheterna att få jobb. Att nyanlända utrikes födda så snabbt som möjligt får ta del av en väl fungerande undervisning i svenska är därför av stor vikt för att kunna förbättra arbetsmarknadssituationen. Den problematiska situationen för utrikes födda kan också förklaras av att utbildning och arbetslivserfarenhet från hemlandet inte alltid är direkt överförbara till den svenska arbetsmarknaden. Tillgången till jobbrelaterade nätverk är dessutom ofta sämre bland utrikes än inrikes födda. Därtill förekommer diskriminering på arbetsmarknaden, vilket oftare drabbar kvinnor och män med utomeuropeisk bakgrund. Många utrikes födda bor dessutom i stadsdelar med utbrett utanförskap.

4 4 I Östra Mellansverige kan vi härleda merparten av befolkningstillväxten till invandring från annat land. Här finns en stor utmaning att snabbare få in de nyanlända och utrikes födda på arbetsmarknaden. Utrikes födda är i högre grad är arbetslösa än de som är födda i Sverige. Bland utrikes födda män i arbetsför ålder år är arbetslösheten 18 % i jämförelse med män födda i Sverige där nivå är ca 8,5 %. Motsvarande situation för utrikes födda kvinnor i arbetsför ålder är ca 18,8 % arbetslösa vilket kan ställas i kontrast till kvinnor födda i Sverige där arbetslösheten är ca 8 %. Skälen till dessa skillnader är många men en svag utbildningsbakgrund i kombination med bristande språkkunskaper kan bara delvis förklara att vissa utrikes födda har etableringsvårigheter på arbetsmarknaden. Variationerna i arbetslöshet och sysselsättning är kopplade till arbetsmarknadens läge och hur stor andel de olika grupperna utgör av den totala arbetskraften. Detta är särskilt tydligt vad gäller utrikes födda som har längst väg till arbetsmarknaden och jobb. Åtgärder riktade till nyanlända framstår därför som särskilt viktiga för att minska skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet inom regionen. Mot bakgrund av ovanstående konstateras att trycket på såväl Migrationsverket som Arbetsförmedlingen och kommunerna är högt med anledning av den stora mängden nyanlända kvinnor och män. Insatser för att dessa snabbare ska komma i arbete eller studier medför därför stora individuella och samhälleliga vinster. Förväntade resultat och effekter av projekten Utlysningen riktar sig mot kvinnor och män, inom etableringsuppdraget, som är arbetslösa eller står långt ifrån arbetsmarknaden och befinner sig eller riskerar att hamna i utanförskap. Insatserna ska bidra till att tidigt ge deltagarna stöd att komma till/återgå till utbildning eller att komma närmre eller in på arbetsmarknaden. Förväntade resultat och effekter av projekten i denna utlysning är: - Underlätta etablering på arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor och män. - Bidra till samverkan mellan relevanta främjandeaktörer för att möta nyanlända kvinnor och mäns behov. - Att former och metoder för målgruppen, som riskerar att hamna i utanförskap, utvecklas och etableras. - Att former och metoder för målgruppens deltagare som redan hamnat i utanförskap utvecklas och etableras. - Bidra till att målgruppens uppfattningar kring könsstereotypa arbetsroller vidgas och därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. - Att projektet leder till bestående förändringar i medverkande organisationer. - Att det byggs varaktiga strukturer för fortsatt arbete med att minska utanförskap och stärka integrationsarbetet. Samverkan med Arbetsförmedlingen är obligatorisk och förankringen ska beskrivas i projektets ansökan.

5 5 Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering vilka också benämns horisontella principer Hållbar utveckling genom horisontella principer De horisontella principerna om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering har en dubbel funktion. Principerna ska dels bidra till en breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och främjandeaktörer, dels fungerar de som krav på genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Lika möjligheter och icke-diskriminering Frihet från diskriminering är en mänsklig rättighet. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vad gäller kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det innebär att det i projekten ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheterna ska tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Målet är att projekten främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regeringen har som mål att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska bekämpa diskriminering och ge flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Det konkreta tillgänglighetsarbetet behöver fokuseras på att identifiera och undanröja hinder för personer med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i arbetslivet. Insatser som bidrar till att förändra och bredda arbetsmarknaden för att rymma fler är också nyckeln till en hållbar samhällsutveckling som skapar inkludering, delaktighet och tillväxt. Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor. Målet är att projekten ska främja tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, och på så sätt möjliggör för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser.

6 6 Jämställdhet Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrupper och prioriteringar genom att projektet har jämställdhetskompetens internt eller genom externt stöd, att en jämställdhetsanalys ingår i projektets problemanalys och att aktiviteter i projektet beaktar jämställdhetsperspektiv i enlighet med analysen. Målet är att projekten främjar jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analyser och vid genomförande av projekten. För att få godkänt på ansökan vad gäller jämställdhet ställer myndigheten krav på att punkterna 1-6 nedan finns beskrivna i ansökan, i enlighet med Standarden för jämställdhetsintegrering: Analys 1. En jämställdhetsanalys av projektets fokusområde ska ingå i problembeskrivningen där könsmönster finns beskrivna med kvantitativa och kvalitativa data. Analysen ska göras med utgångspunkt i de jämställdhetsmål som fastställs utifrån projektets problemområde och målgrupp. Genom att arbeta utifrån sin kontext ska projekten bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Vi rekommenderar metoden 4R som stöd i genomförandet av analysen. Mål och indikatorer 2. Projektet ska ange egna jämställdhetsmål som visar hur projektet bidrar till jämställdhet inom projektets fokusområde. 3. Projektet ska ange förväntade resultat och specificera indikatorer för att kunna följa upp sina jämställdhetsmål. Aktiviteter/Genomförande 4. Aktiviteter i genomförandet ska finnas angivna i syfte att lösa de i projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen. Det finns en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter, resultat och effekter. Jämställdhetskompetens 5. Projektet måste ha tillgång till en jämställdhetskompetens, antingen internt eller externt. Uppföljning 6. Projektet beskriver i rapporter hur mål för jämställdhet ska följas upp internt och åtgärdas om de inte följer planen. I Standarden för jämställdhetsintegrering, kan du läsa mer om hur du ska göra och vilka krav som ställs för att du ska få godkänt på din ansökan. Ej uppfyllda krav enligt Standarden för jämställdhetsintegrering kan ge avslag på ansökan. För ytterligare hjälp finns möjlighet att kontakta ESIsupport, finansierat av Europeiska socialfonden,

7 7 Projekt OBS! Att arbeta med jämställdhet inom Europeiska socialfonden är ett skallkrav, vilket betyder att jämställdhetsperspektivet ska vara integrerat i allt arbete i projektet, se specifik punkt i utlysningen Projektgenomförandet delas in i tre olika delar: - Analys- och planeringsperiod - Genomförandeperiod - Avslutsperiod Endast en ansökan görs för samtliga tre perioder. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet behöver för respektive period. Analys- och planeringsperiod kan pågå i tre till nio månader. I ansökan ska en tids- och aktivitetsplan för analys- och planeringsfasen bifogas. Avslutsperioden kan pågå i en till tre månader. Den totala projektperioden i denna utlysning kan vara maximalt 36 månader. Svenska ESF-rådet kan dock pröva frågan om förändrad projekttid, efter ansökan från projektet eller på egna initiativ. För att övergå från Analys- och planeringsperiod till Genomförandeperiod måste följande kriterier ha uppnåtts: - En målgruppsanalys inklusive fastställt antal deltagare. - Utarbetade mål, indikatorer samt förväntade resultat och effekter - En beskrivning av projektorganisation, styrgrupp (namngivna personer) samt ev. referensgrupp/er - Projektpersonal är rekryterad - Konkret beskrivning av hur projektet ska arbeta strategiskt med att påverka aktörer och ordinarie verksamhet - Beskrivning av projektets kommunikationsarbete - En avropad/upphandlad utvärderare - Uppdaterad tid- och aktivitetsplan där aktiviteterna tydligt kopplas till projektets förväntade restultat och effekter - En plan för projektets arbete med jämställdhetsintegrering - En plan för projektets arbete med tillgänglighet - En plan för projektets arbete med icke-diskriminering - Beskrivning av eventuellt transnationellt arbete - Beskrivning av eventuella regionalfondsinsatser Avstämning kommer att göras efter analys- och planeringsfasen. Verksamheten ska redovisas till Svenska ESF-rådet i form av en avstämningsrapport där redovisning av ovanstående punkter ingår. Sökande som lyder under LOU ska skicka in sin upphandlingspolicy. Även projektägare som inte lyder under LOU ska sända in den policy gällande upphandling som kommer att tillämpas.

8 8 I genomförandeperioden arbetar projektet med deltagare och de insatser som syftar till att aktivera målgruppen. Följande insatser kan genomföras under avslutsperioden: - Färdigställande av slutrapport - Färdigställande av utvärderares rapport - Ekonomisk slutredovisning av projektet - Avslutskonferens med spridning av metod/er - Uppföljning av resultat och effekter Projekt inom denna utlysning kan utgöras av: - Tillämpningsprojekt där etablerade metoder används på målgruppen - Samverkansprojekt där fler aktörer i samverkan arbetar för förbättrade insatser gentemot målgruppen - Metodutvecklingsprojekt där nya metoder utvecklas för att nå de långsiktiga effekterna Exempel på insatser som kan bedrivas inom ramen för utlysningen är: - Verksamhetsknuten SFI - Insatser mot personer med uppehållstillstånd men som ännu inte blivit kommunplacerade - Utveckling av de tre obligatoriska delarna av etableringsplanen (SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter). - Insatser för högutbildade akademiker - Andra insatser efterfrågade av Arbetsförmedlingen Transnationellt samarbete Socialfonden ska under programperioden stödja satsningar på och koordinering av interregionala och transnationella aktiviteter där målgrupperna finns i minst ytterligare en annan medlemsstat. Ett viktigt medel för detta är transnationellt samarbete vilket bör användas som verktyg för inhämtning och spridning av nya idéer, erfarenhetsutbyte, omvärldskunskaper och metodutveckling. Det aktuella projektets inriktning och kompetensbehov ska styra vilket land samarbetspartners väljs ifrån även om projekt gärna får bygga vidare på redan etablerade kontakter, samarbeten och erfarenheter från tidigare transnationella aktiviteter. Insatser inom Europeiska regionalfonden, ERUF Projekt i denna utlysning kan innehålla aktiviteter som faller inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. För mer information om regionalfonden se,

9 9 Utvärdering Projektutvärdering i utlysning Alla insatser som finansieras av medel från Europeiska socialfonden följs upp och utvärderas. Nedan ges en kortfattad information om det övergripande syftet med uppföljning och utvärdering i Socialfonden samt information kring vad som behöver framgå av en projektansökan i denna utlysning. 1. Uppföljningen med socialfondens indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om satsningarna i socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För uppföljning gäller att projekten ska följas upp med socialfondens indikatorer. För projekten innebär det att projektledaren är ansvarig för att rapportera in uppgifter om deltagarna till SCB. När deltagarna börjar ska projektet rapportera vem som anvisat deltagaren, personnummer och startdatum, därefter månatligen antal timmar som deltagarna deltagit. I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen. 2. Projektutvärderingarna har två primära syften: - Att bidra med kunskap till projektledningen om projektets utveckling och till projektägare/styrgrupp om hur resultaten dockar in i organisationernas utvecklingsbehov. - Att bidra med kunskap till ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till utlysningarnas syften via sina påvisade resultat och effekter. Eftersom projekten i socialfondsprogrammet kan ha många olika mål, målgrupper och projektupplägg kommer även utvärderingen skilja sig mellan projekt. Oavsett typ av projekt gäller dock följande: - Utvärderingen ska bidra till kunskapsbehov och nytta på flera olika nivåer. Det är både utvärderarens och projektledningens ansvar att säkerställa att relevanta intressenter får nytta av utvärderingen. - Utvärderingen ska kunna studera både processer och effekter/resultat från projektet, kopplat till utlysningen. Det konkreta utvärderingsupplägget för ett projekt utformas efter bifall i samband med att projektet i samråd med ESF-rådet beställer en utvärdering. Sökanden behöver således inte beskriva ett exakt utvärderingsupplägg för projektet vid ansökningstillfället. Sökande bör däremot översiktligt beskriva: - Resurser avsatta för utvärdering och återföring. - Hur utvärderingen och dess resultat ska användas och hur den bidrar till genomförandet av projektet samt att stärka utvecklingsarbetet i de deltagande organisationerna.

10 10 Projektutvärderingen ska som huvudregel avropas från Svenska ESF-rådets ramavtal. Syftet med ramavtalet är att kvalitetssäkra upphandlingen och förenkla samt att leverantörerna av utvärdering håller god kvalité. Upphandling utanför ramavtalet är möjligt om särskilda skäl föreligger, detta ska då stämmas av med ESF-rådet i förväg. I händelse av att Svenska ESF-rådets ramavtal inte finns på plats då projekten får bifall gäller att projekten får upphandla utvärdering utanför ramavtalet. Projekten ska i så fall använda de kvalitetskrav och förutsättningar som Svenska ESF-rådet anger. Ytterligare riktlinjer och vägledning gällande uppföljning och utvärdering tillkommer i samband med bifall. TÄNK PÅ att avsätta medel för projektutvärdering (personal och/eller köp av tjänst). Klusterutvärdering Utlysningen kan komma att utvärderas med hjälp av en klusterutvärdering under förutsättning att flera projekt beviljas stöd i denna utlysning. Denna utvärdering sker i samverkan med de projektutvärderare som är kopplade till projektens egna utvärderare. För projektens del innebär en klusterutvärdering att tid måste avsättas för nätverksmöten och gemensamt arbete med att specificera gemensamma utvärderingsfrågor. Det kan handla om 3-5 arbetsdagar per projekt. ESF-rådet avropar klusterutvärderingen från ESF-rådets ramavtal. För denna utlysning avsätts två miljoner kronor. Socialfondens nationella urvalskriterier/regionala prioriteringar Nationella urvalskriterier Inom socialfonden finns ett antal urvalskriterier. Dessa ska bidra till att de projekt som har bäst förutsättningar att uppfylla det nationella Socialfondsprogrammets mål väljs ut. Kriterierna som är aktuella i denna utlysning är: - Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. Ansökan ska även beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov i sin problemformulering. - Projekt som direkt eller indirekt bidrar till att byta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden eller att motverka demografiska obalanser bör prioriteras. - Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen. - Projektet ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande principer för lika möjligheter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas. - Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys. - Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat.

11 11 - Projekt som involverar för projektmålen relevant samverkan och då särskilt samverkan med Arbetsförmedlingen ska prioriteras. - Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. - Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara. Regionala prioriteringar - Projekt som bygger på tidigare gjorda erfarenheter. - Projekt som stärker och vidareutvecklar former för initiering och mobilisering av strategiska satsningar, spridning och lärande kring framgångsrika initiativ samt ökad tillämpning av etablerade metoder inom ÖMS. - Projekt som kan mobilisera arbetsgivare så att dessa i högre grad kan ta emot personer som inte är etablerade på arbetsmarknaden. - Projekt som stärker styrning av utbildningar så att dessa möter arbetsmarknadens behov. - Projekt som utvecklar strukturer för att förhindra att personer skickas runt mellan myndigheter och verksamheter. - Projekt som utvecklar innovativa metoder för att stötta personer till egen försörjning. - Projekt som utvecklar metoder och strukturer som leder till sysselsättning, praktik och möjlighet till anställning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Utlysningens framtagande i samråd med Strukturfondspartnerskapet Strukturfondspartnerskapet, förvaltande myndighet och regionalt tillväxtansvariga har för den nya programperioden valt att utforma strukturfondsarbetet på ett nytt sätt. Alla tre parter har kommit överens om att följa en gemensam arbetsprocess där varje part har sitt ansvarsområde. Denna arbetsprocess är inte reglerad i lag utan bygger på en gemensam överenskommelse parterna emellan. Den nya gemensamma arbetsprocessen styrs av en årsplan vars syfte är att de aktörer som avser att söka medel från strukturfonderna ska få chansen att med viss framförhållning få vetskap om vad för satsningar parterna vill se. Planen innehåller de insatsområden och investeringsprioriteringar inom ÖMS regionala handlingsplan för socialfonden som parterna vill se prioriterade under en årscykel.

12 12 Beskrivning av deltagare Arbetslösa med sammansatt problematik. Insatserna riktas till nyanlända kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden som följd av att de har en sammansatt problematik med arbetslöshet i kombination med t.e x. avsaknad av relevant arbetslivserfarenhet och nätverk, ohälsa eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, sociala skäl eller språkhinder. Med begreppet nyanlända, menas i denna utlysning, personer som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag samt de personer som fått uppehållstillstånd i Sverige men ännu inte erhållit någon kommunplacering. Som nyanländ invandrare avses främst nyanlända med uppehållstillstånd som flykting och andra skyddsbehövande, anhöriginvandrare samt tredjelandsmedborgare som fått uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EES-medborgare. Avsikten är att målgruppen ska motsvara de målgrupper som omfattas av insatser inom arbetsmarknadspolitiken för nyanlända. Utlysningen gäller även nyanlända som med vissa samordnade och kompletterande insatser kan komma i arbete, studier eller närmare arbetsmarknaden. Insatser inom programområdet kan även omfatta personer verksamma inom den privata, den offentliga och den ideella sektorn, vilka kan bidra till att stärka övergången till arbete för kvinnor och män i målgruppen. Dessa insatser kan endast omfatta personer knutna till projektets verksamhet. Förutsättningar för projektets genomförande Utlysningen Utlysningen öppnar den 3 augusti 2015 och stänger kl måndagen 21 september Ansökan Observera att endast en ansökan görs för samtliga tre faser, Analys- och planeringsfas, Genomförandefas samt Avslutsfas. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att de behöver för respektive fas. Analys- och planeringsfas ska pågå i minst en månad och som längst nio månader. Avslutsfas kan pågå i en till tre månader. Ansökan med budget görs i Projektrummet på Eventuella bilagor skickas via e-post till ostramellansverige@esf.se Projekttid och projektlängd Maximal projektlängd i utlysningen är 36 månader. Projekten kan starta tidigast den 1 januari 2016 och senast den 1 mars Projekten ska avslutas senast den 28 februari Projektet ska bedrivas i Östra Mellansverige, (Sörmlands-, Uppsala-, Västmanland-, Örebro- och/eller Östergötlands län). Budget Observera att de projekt som beviljas stöd ska budgetera med de schabloner och enhetskostnader som Svenska ESF-rådet publicerar tillsammans med budgetmallen. För budget finns särskild budgetmall som fastställts av Svenska ESF-rådet för den nya programperioden, se

13 13 Säkerställande av medfinansiering I denna utlysning ska projektens medfinansieringsgrad uppgå till 33 procent. Medfinansieringen kan bestå av privata och/eller offentliga kontanta medel samt offentligt och/eller privat bidrag i annat än pengar (deltagarnas deltagande i insatser samt övriga kostnader som t ex externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material). Se mer på I projektansökan ska anges hur medfinansieringen kommer att säkerställas och vad den kommer att bestå av. I samband med beredning av ansökan kommer ESF-rådet att säkerställa och bedöma angiven medfinansiering. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Statsstöd Ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden omfattas av EU:s regler om statsstöd. Statsstödsreglerna ska garantera att EU:s inre marknad fungerar, dvs att det finns gemensamma regler för konkurrens, offentlig upphandling och statsstöd. Möjligheterna att lämna ekonomiskt stöd till företag regleras och bedöms enligt gällande fördrag och förordningar. Som företag betraktas samtliga enheter som bedriver ekonomisk verksamhet oavsett juridisk form. Det är viktigt att du som stödmottagare beaktar regelverket då reglerna innebär att det finns en högsta tillåtna stödnivå. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Samtliga stödsökande ska vid köp av varor och tjänster verka för att kostnadseffektivitet uppnås. Stödsökande som är upphandlande enheter enligt LOU ska även tillämpa denna lag inom projektverksamheten. Den egna policyn för upphandlingar ska sändas in i samband med ansökan. Stödsökande i den ideella och privata sektorn är normalt inte berörda av LOU. Här krävs istället att man kan visa att man har agerat kostnadseffektivt, vilket innebär att köp av varor och tjänster ska utsättas för konkurrens och att principerna om likvärdighet, icke diskriminering, öppenhet, ömsesidigt godkännande samt proportionalitet beaktas så att kostnadseffektivitet uppnås. Projektägare som inte lyder under LOU ska sända in den policy för upphandling som kommer att tillämpas i projektet. En preliminär upphandlingsplan och eventuella samverkansavtal ska bifogas ansökan om stöd. Projektägarskap Projekten ska ägas och bedrivas av en organisation som har såväl administrativ kapacitet som vana och erfarenhet av att hantera och tillvarata resultat och effekter av genomförda insatser. Vikten av förankring hos relevanta aktörer Det är av yttersta vikt att i ansökan beskriva och påvisa hur projektidén är förankrad hos relevanta aktörer.