Inventeringsrapport Populationsuppföljning av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark
|
|
- Stefan Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inventeringsrapport- 215 Populationsuppföljning av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark
2 Norrbottens Ornitologiska Förening c/o Ulf Öhman, Kompanivägen Luleå. Titel: Populationsuppföljning av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark, inventeringsrapport 215. Projektansvarig och kontaktperson: Håkan Tyrén, Odlingsgatan 6, Koskullskulle hakan.tyren@gmail.com Delaktiga samarbetspartner: Naturhistoriska riksmuseet / Peter Hellström Länsstyrelsen i Norrbottens län / Susanne Backe Finansiärer: Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland 2
3 Innehåll Bakgrund... 4 Inventeringsområdet... 5 Metodik... 6 Tidpunkt och förutsättningar... 7 Tillstånd, samråd och hänsyn... 7 Resultat... 8 Antal besökta boplatser... 8 Antal lyckade häckningar och antal flygga ungar... 9 Antal häckande fjällvråkar/1km 2 och antal flygga ungar/lyckad häckning... 1 Diskussion Tillkännagivelser Referenser och Källor
4 Bakgrund Fjällvråken (Buteo lagopus) är en rovfågel med cirkumpolär utbredning. I Sverige häckar den längs hela fjällkedjan, men under goda gnagarår kan man hitta häckningar långt ner i skogslandet. Fjällvråken är klassad som en typisk nomadisk specialistpredator med stora fluktuationer i antal beroende på gnagartillgången. I Stora Sjöfallets Nationalpark har två långtidsstudier genomförts på fjällvråk under två skilda perioder, dels mellan åren , dels mellan (Hellström m.fl. 214). Syftet med studien på 197-talet var att utreda vattenkraftsutbyggnadens effekter på bl.a. fjällvråkarna, den andra studieperioden syftade till att följa fjällvråkarnas populationsdynamik i förhållande till gnagarcyklerna. Totalt finns 19 års inventeringsdata att tillgå, vilket är unikt. Mellan de olika studieperioderna har det skett en kraftig minskning av fjällvråkspopulationen, sannolikt som en effekt av uteblivna gnagarcykler under perioden Tätheten av häckande par under gnagartoppar var 32-5 % lägre på 2-talet än under 197-talet. Även reproduktionsframgången minskade under samma period (Hellström m.fl. 214). I en gemensam studie som redovisades 213 har forskare från Norge, Sverige och Finland analyserat fågelövervakningsdata för åren Studien visade på en storskalig minskning av fåglar över hela den Skandinaviska fjällkedjan (Lehikoinen m.fl. 214). Orsakerna till minskningarna är inte säkerställda men det är troligt att det finns en koppling till ökande temperaturer som orsakas av ett ändrat klimat. Norrbottens Ornitologiska Förening har med stöd från Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland tagit initiativet att återuppta inventeringen av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark. Syftet är att göra fortsatta populationsuppföljningar av en specialistpredator som häckar i en fjällmiljö som hotas att påverkas negativt av ett varmare klimat. Inventeringen sker i nära samarbete med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Länsstyrelsen i Norrbottens län. 4
5 Populationsuppföljning av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark 215 Inventeringsområdet Området för inventeringen omfattar Stora Sjöfallets nationalpark med vissa tillägg, huvudsakligen norrut där även området kring Autajaure och Sitasjaure är inkluderat. Den totala arean uppgår till ca 25 km2. De lägre delarna vid Akkajaure/Suorvamagasinet ligger på ca 42 m.ö.h. och består till största del av fjällbjörkskog. I de högre belägna delarna dominerar lågalpin fjällhed. Terrängen är nära nog optimal för klipphäckande rovfåglar med ett stort antal klippor, större block, och fjällbranter med lodytor som erbjuder många boplatsalternativ. I den norra utlöparen av inventeringsområdet, vid Autajaure och Sitasjaure minskar andelen fjällbjörkskog och biotopen övergår till lågalpin fjällhed. Terrängen är något mindre blockrik, men ett antal större fjällbranter erbjuder goda boplatsalternativ. De högst belägna områdena ligger på upp mot 1 m.ö.h. Kartan i figur 1 visar områdets avgränsning. Sitasjaure Vietas Figur 1. Kartan visar inventeringsområdets lokalisering och avgränsning (kartkälla: Lantmäteriets översiktskarta, open source). 5
6 Metodik Under de inventeringar som genomfördes på 197-talet och 2-talet har boplatserna besökts till fots eller med hjälp av båt. Boplatserna kontrollerades vid 1-3 tillfällen per år för följa upp häckningsframgången i olika skeden. Först genom att dokumentera antalet lagda ägg, sedan för att notera kullstorlek vid kläckning samt ett avslutande besök i mitten/slutet av juli för att räkna antalet flygga ungar. Antalet besökta bon har varierat mellan åren och har inte varit konstant. Totalt, efter 19 års inventeringsinsatser har en databas skapats som idag innehåller 328 fjällvråksbon. Det finns med andra ord ett stort jämförelsematerial att tillgå. För att göra inventeringen så tidseffektiv som möjligt har vi övergått till flyginventering med hjälp av helikopter. Inventeringen har genomförs med ett besök vid boplatserna i mitten på juli då ungarna snart är flygga. Sannolikheten att hitta häckande fjällvråkar är mycket hög eftersom fåglarna normalt sett flyger ut ur boet och varnar på flera hundra meters avstånd. Detta beteende är typiskt även vid flyginventering. Ytterligare en fördel med att genomföra inventeringen i slutet av häckningsperioden är att rikligt med vit spillning täcker området runt bobalen, vilket gör den lätt att upptäcka. Förutom den tidsbesparing som sker genom att använda helikopter vid inventering så blir betraktningsvinkeln in i boet optimal för att räkna antalet ungar, vilket annars inte är så lätt då ungarna ofta ligger tätt tillsammans. Sannolikheten att upptäcka nya boplatser med häckande par är också relativt goda. Figur 2. Boplatsbesök med lyckad häckning (5 ungar) 215. Trots att betraktningsvinkeln in mot boet är optimal från helikoptern är det inte allt så lätt att avgöra hur många ungar som finns i boet. Samtliga lyckade häckningar dokumenteras med fotografi. Honan var kvar på boplatsen under hela besöket. 6
7 Tidpunkt och förutsättningar Inventeringen genomfördes den 16 juli 215 av Håkan Tyrén (Norrbottens Ornitologiska Förening), Peter Hellström (Naturhistoriska riksmuseet) och Susanne Backe (Länsstyrelsen i Norrbottens län). Eftersom detta var den första genomförda flyginventeringen på fjällvråk var det svårt att uppskatta hur lång tid varje boplatsbesök skulle ta. Inför inventeringen skapades en flygrutt för att utnyttja kortast möjliga flygsträcka mellan boplatserna. Ett tidsschema med uppskattade flygtider upprättades också för att kalkylera hur många boplatser vi hade möjlighet att planera in i flygrutten. Vår budget var begränsad till 4,7 flygtimmar. Vädermässigt var förutsättningarna under flygdagen mycket goda med uppehåll och bra siktförhållanden. Under vårvintern hade det rapporterats god smågnagartillgång, i synnerhet vad gäller fjällämmel. Även rapporter om fjälluggla och hög aktivitet på fjällrävar indikerade ett kommande toppår. En extremt sen snösmältning försämrade dock förutsättningarna för de fjällhäckande fåglarna eftersom snö täckte stora delar området ännu i början av juli. Tillstånd, samråd och hänsyn Inom nationalparken är det förbjudet att störa djurlivet genom att exempelvis klättra i branter med häckande rovfåglar eller uppehålla sig i närheten av djurs boplatser. Det är även förbjudet att utan tillstånd flyga lägre än 2 fot. Dispens för detta erhölls av Länsstyrelsen i Norrbottens län (dnr ). En förutsättning för dispens från Länsstyrelsen är att inventeringen sker i samråd med berörda samebyar. De samebyar som ligger inom Stora Sjöfallets nationalpark är Sirges på södra sidan av Akkajaure och Unna Tjerusj på norra sidan. Den sena våren hade gjort att renskötselarbetet hade fördröjts avsevärt och Unna Tjerusj hade rensamling inför kalvmärkning i området väster om Autajaure samma dag som flyginventeringen genomfördes. Detta begränsade delvis vår inventeringsinsats. Delar av Sitasområdet undveks också på grund av höga rentätheter. Figur 3. Adult hanne. Häckande fjällvråkar varnar kraftigt när man närmar sig en boplats. Att besöka boplatserna under häckningstid kräver dock tillstånd. 7
8 Resultat Antal besökta boplatser Totalt besöktes 187 boplatser. Detta var något färre än vad vi hade förväntat hinna med på de 4,7 flygtimmar vi hade att förfoga över. Framför allt tog varje boplatsbesök betydligt längre tid än förväntat (med inbromsning, lokalisering och acceleration). Antalet besökta boplatser är dock hög i jämförelse med tidigare genomförda inventeringar (tabell 1). Under åren genomfördes inventeringar, men det finns inga registrerade data över antal besökta boplatser. Tabell 1. Antal besökta boplatser för de år som inventering genomförts. Notera att data över antal besökta boplatser inte registrerades under åren
9 Antal lyckade häckningar och antal flygga ungar Totalt registrerades 23 lyckade häckningar och 79 flygga ungar under inventeringen 215 vilket i förhållande till inventeringarna på 2-talet ett bra häckningsresultat, men jämfört med toppåren på 197-talet är resultaten låga. I synnerhet under de extremt goda häckningsår som fjällvråkarna hade 1974 och 1978, men sannolikt även 197, då få boplatser besöktes. Tabell 2. Antal lyckade häckningar totalt Tabell 3. Antal flygga ungar totalt
10 Antal häckande fjällvråkar/1km 2 och antal flygga ungar/lyckad häckning Resultaten i tabellerna 1 och 2 är beroende på hur stor inventeringsinsats som genomförs. För att kunna jämföra de olika årens resultat har antalet häckande fjällvråkar/1km 2 beräknats utifrån de olika årens häckningstäthet i förhållande till inventeringsinsats. Den inventerade arealen för 215 har beräknats utifrån att andelen besökta boplatser (51 %) är likvärdig med andelen besökt inventeringsyta. Det innebär att den inventerade ytan för 215 skulle motsvara 51 % * 25 km 2 = 127,5 km 2. Totalt motsvarar detta en täthet på 16,8 häckande fjällvråkar/1 km 2. Antalet flygga ungar per lyckad häckning var 3,43 vilket även det är förhållandevis bra. 35, Tabell 4. Antal häckande par/1km 2. 3, 25, 25,58 28,71 27,43 2, 15, 1, 14,5 12,31 13,86 16, 14,29 9,41 9,82 8,77 16,8 5,,,,,,,61, 4,11, Tabell 5. Antal flygga ungar/lyckad häckning. 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 4,33 4,35 4,19 3,8 2,76 2,88,,, 3,95 3,33 3,43 2,88 2,6 2, 2,8 1,31,,, 1
11 Diskussion Den långa tidsserien med häckningsresultat från , samt visar hur stora variationerna för antalet häckande par kan vara mellan olika år. Dessa fluktuationer följer smågnagarcyklerna synkront. Vissa år uteblir häckningarna helt för att ett eller två år senare nå en topp. Toppår noterades 197, 1974, 1978 samt 21, 25 och 21 (Hellström m.fl. 214), men även 24, 27 och 28 var goda häckningsår för fjällvråkarna i Stora Sjöfallet. De forskningsresultat som presenterades av Hellström m.fl. 214 visade att tätheten av häckande par under smågnargartopparna var 32-5 % lägre under 2-talet än under 197-talet. Även kullstorlekarna minskade, likaså antal flygga ungar/häckningsförsök. 215 var första året som det genomfördes en uppföljning av fjällvråkens häckningsframgång efter att studien på 2-talet avslutades. De inventeringsresultat vi erhållit visar att även 215 har varit ett toppår med högt antal häckande fjällvråkspar. Antalet häckande par/1km 2 ligger i paritet med de som noterades under toppåren på 2-talet, likaså antalet flygga ungar/lyckad häckning. Detta är dock punktjämförelser som inte säger något om den långsiktiga trenden. För att kunna jämföra förändringar med tidigare inventeringsdata krävs att vi fortsätter med fjällvråksinventeringarna årligen över minst två, gärna tre smågnagartoppar. Först då kan vi se hur fjällvråkspopulationen i Stora Sjöfallet utvecklar sig över längre tid. Figur 4. Fjällvråkens häckningscykel följer smågnagarcykeln, i med- och motgång. Bilden visar en boplats där det fanns fler fjällämlar än fjällvråksungar i boet! 11
12 Tillkännagivelser En förutsättning för att kunna fortsätta med uppföljningen av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark är att vi kan få intressenter till projektet som kan hjälpa till med att finansiera inventeringen. Norrbottens Ornitologiska Förening vill först och främst tacka Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland som såg värdet i att fortsätta uppföljningen av fjällvråkens populationsdynamik i Stora Sjöfallets nationalpark. Utan ert bidrag till flyginventeringen hade den inte varit möjlig att genomföra. Ett stort tack till Peter Hellström, Naturhistoriska riksmuseet, som varit delaktig både under planering och genomförande av inventeringen. Ingen annan kan dessa fjällvråksbon bättre du. Även Susanne Backe, Länsstyrelsen i Norrbotten ska ha ett speciellt tack för hjälp vid flyginventeringen. Dina fältanteckningar är knivskarpa. Vi är även tacksamma för det intresse som Länsstyrelsen i Norrbottens län visat för inventeringen genom att med kort varsel vara behjälpliga med att ordna tillstånd för att genomföra flyginventeringen. Vi vill även passa på att tacka Jakob Nygård, Siges sameby och Kjell-Åke Pittsa, Unna Tjerusj för den positiva och konstruktiva dialog vi hade innan inventeringen för att inte störa renskötseln. Med ömsesidig hänsyn och dialog kommer man långt. Vi sätter stort värde på er positiva inställning. Till sist, Berth-Ove Lindström, utan ditt engagemang för rovfåglarna i Norrbotten hade idén om att återuppta fjällvråksinventeringen aldrig blivit verklighet. För Norrbottens Ornitologiska Förening Håkan Tyrén 12
13 Referenser och Källor Hellström, P., Lindberg, P. & Angerbjörn, A Numerical responses and population decline of an avian predator dependent on cyclic prey. Manuscript in Doctoral Thesis in Animal Ecology at Stockholm University, Sweden 214: Predator responses to non-stationary rodent cycles, Peter Hellström, 214. Lehikoinen, A., Green, M., Husby, M., Kålås, JA & Lindström Å Common montane birds are declining in northern Europe. Journal of Avian Biology 45: 3 14,
14 14
Populationsuppföljning av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark
Inventeringsrapport 2018 Populationsuppföljning av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark Håkan Tyrén & Peter Hellström Titel: Populationsuppföljning av fjällvråk i Stora Sjöfallets nationalpark - Inventeringsrapport
Läs merDokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Läs merKungsörn och vindkraft
Version 1 i ett dokument som skall vidareutvecklas Kungsörn och vindkraft - vägledning för inventering, hänsynstagande och kontrollprogram av kungsörn i samband med vindkraftsexploatering Vindkraft som
Läs merTEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ
TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ Fjällfåglar olika mönster på kort och lång sikt I över tio år har det gått allt sämre för många av fjällens vanligare fåglar, bland annat dalripa, lappsparv
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Versioner
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2014
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2014 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2014-9 Resultat från inventeringar
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender
Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-8 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merRAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO 2013-2014 Lund 2014-04-29 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund Leif.nilsson@biol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30
Läs merPM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning
PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har
Läs merSpillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde
Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Gävle-Dala Viltvårdsområde Rapport 16-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merInventering av pilgrimsfalk och jaktfalk i Norrbottens län med sammanställning av resultat Rapport 2016
Inventering av pilgrimsfalk och jaktfalk i Norrbottens län med sammanställning av resultat 2012-2016 Rapport 2016 Berth-Ove Lindström Norrbottens Ornitologiska förening 1 Inventering av pilgrimsfalk och
Läs merBjörnstammens storlek i Norrbottens län 2016
Björnstammens storlek i Norrbottens län 2016 Rapport 2017-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av en björnstam är det
Läs merRAPPORT 2013. Berth-Ove Lindström Norrbottens Ornitologiska Förening
INVENTERING AV PILGRIMSFALK OCH JAKTFALK I NORRBOTTENS LÄN RAPPORT 2013 Berth-Ove Lindström Norrbottens Ornitologiska Förening Inventering av pilgrimsfalk och jaktfalk i Norrbottens län 2013. Berth-Ove
Läs merBedömning av VectoBac G för spridning med luftfartyg i Nedre Dalälvsområdet med särskilda villkor
Bedömning av VectoBac G för spridning med luftfartyg i Nedre Dalälvsområdet med särskilda villkor Bakgrund Kemikalieinspektionen godkände 2010 03 19 VectoBac G, Reg nr 4889 för användning mot larver av
Läs merBilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm
Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm Bedömning av inventeringsbehov av huggorm vid den planerade vindkraftanläggningen Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Johan Lindberg, Enetjärn Natur
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merBILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft
Läs merSpillningsinventering av älg i Västra Götalands län
Spillningsinventering av älg i Västra Götalands län Ett sammarbete mellan Länsstyrelsen Västra Götalands län, Svenska Jägareförbundet, förvaltningsgrupperna och berörda jägare. Uppdaterad 2013-07-17 Fördelar
Läs merPRESSMEDDELANDE 1 (5)
PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-7 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merVerksamhetsberättelse 2016
Sid 1 (8) Verksamhetsberättelse 2016 Styrelsen för Norrbottens Ornitologiska Förening får härmed avge följande verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2016: Styrelsens sammansättning (totalt 7 ledamöter
Läs merFåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merRAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff
RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia Martin Amcoff FÖRFATTARE Martin Amcoff FOTO FRAMSIDA Skräntärna, Berndt Godin KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008, SGU Länsstyrelsen
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2015
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2015 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2015-7 RESULTAT FRÅN INVENTERINGAR
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2018
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2018 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2018-6 RESULTAT FRÅN INVENTERINGAR
Läs merÄlginventering från flyg i Vebomarksområdet
Älginventering från flyg i Vebomarksområdet Februari 2007 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten. Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst.
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2017
Björnstammens storlek i Sverige 2017 Rapport 2018-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion De senaste skattningarna av björnstammens storlek
Läs merFörord. Umeå i februari 2004. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten
Älginventering från flyg i Nordmaling och på Holmön 2004 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av viltvårdsnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten.
Läs merVersion 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Läs merFörord. Umeå i februari 2002. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten
Älginventering från flyg i Drängsmark 2002 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av länsviltnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten. Länsstyrelsen
Läs merWWF. Alvins Fond JAKTFALKPROJEKTEN DELFINANSIERAS AV
JAKTFALKPROJEKTEN DELFINANSIERAS AV WWF Alvins Fond Ansvarig avdelning: Miljö- och Planavdelningen, Länsstyrelsen, Västerbottens län Text: Lars Danielsson, Länsstyrelsen i Västerbottens län Lena Bondestad,
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merStorkprojektets häckningsresultat 2009 naturligt Resultatet i och kring de enskilda hägnen Eskils gård (Storkgården). Fulltofta Flyinge Kungsgård
Storkprojektets häckningsresultat 2009 Vädret under häckningssäsongen var osedvanligt gynnsamt bortsett från 11-12 juni då 40-60 mm regn föll i södra Skåne. Häckningsresultatet blev det sämsta på många
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merKortfakta om rovdjursinventeringarna
Kortfakta om rovdjursinventeringarna 2014-07-07 Björn Den senaste inventeringen av björnstammen 1 visar att sedan 2008 har stammen minskat i Sverige, med uppskattningsvis 500 björnar, från cirka 3 300
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2004 Version 1.1 Innehåll VERSIONER...2 1. INLEDNING...3 2. METOD...3 2.1. ORGANISATION...3 2.2. ROVDJURSFORUM...4 3. RESULTAT...4 Versioner Detta är version
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merTornfalksrapport för år 2014 RALF WISTBACKA
Ryttlande hona. Foto: Lasse Råholm Tornfalksrapport för år 24 RALF WISTBACKA Ostrobothnia Australis (OA) inledde i slutet av 97-talet ett projekt, som syftade till att återfå den då mycket sällsynta tornfalken
Läs merDalripa och Jaktfalk
1(15) Projektrapport för forskningsprojekt finansierade via Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden Dalripa och Jaktfalk Korrelation mellan dalripa (Lagopus lagopus) och jaktfalk (Falco rusticolus)
Läs merRapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.
Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Uppföljning med fältarbete 2015 Richard Ottvall 2015-11-06 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil:
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Läs merBJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN
Rovdjur i Norrbotten BJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN FOTOGRAFER sid 4-5 Magnus Elander sid 6-7 Magnus Elander sid 8-9 Magnus Elander sid 10 Peter Rosén sid 11 Magnus Elander sid 12-13 Staffan Widstrand sid
Läs merÅterinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventering av järv INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...
Läs merInventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun
Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2010
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2010 Nationell sammanställning av länsstyrelsens inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-6 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING Östergötland, Krokeks socken, Norrköpings kommun, Häradssveden 1:133, Lösings häradsallmänning S:1 och Kråkmossen 1:1 Annica Ramström
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4
Läs merSveriges Ornitologiska Förening har un
32 Silltruten i Upplands rapportområde vid inledningen av 2000-talet Bill Douhan Sveriges Ornitologiska Förening har un der senare år haft för vana att årligen utse en, eller flera, fågelarter till så
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2007
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT T...5 4. LITTERATUR...11 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merCES - Luspebryggan 2009
CES - Luspebryggan 2009 Standardiserad ringmärkning i lule lappmark Håkan Tyrén Hans Gustafsson Med stöd av: Bakgrund och Metod CES (Constant Effort Sites) är en standardiserad ringmärkningsmetod som har
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2016
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2016 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2016-3 RESULTAT FRÅN INVENTERINGAR
Läs merSammanfattning. Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad:
Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad: 2019-04-07 BirdLife Sveriges riktlinjer för hänsyn till fågellivet i sjöar och vattendrag i samband med tävlingar med (snabba) båtar, vattenskotrar, swimruns och liknande
Läs merSjöfåglarnas förekomst och ungproduktion år 2004
1 Riistantutkimuksen tiedote 195B:1-7. Helsinki 20.8.2004 Sjöfåglarnas förekomst och ungproduktion år 2004 Hannu Pöysä, Marcus Wikman, Esa Lammi och Risto A. Väisänen Sjöfåglarnas totalstammar minskade
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Läs merSkrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun
Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Läs merProjekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor
Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor Inventeringsresultat skickas till: Sönke Eggers, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi, Box 7044, 75007 Uppsala Vid frågor ring tel. 0768283848
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merProjekt LOM: Inventeringarna 2003
rojekt LOM: Inventeringarna 2003 Uppdaterad t.o.m. 1 mars 2004 MATS O.G. ERIKSSON 2003 blev det tionde verksamhetsåret för rojekt LOM. rojektet startade som ett gemensamt initiativ från Svenska Naturskyddsföreningen
Läs merINVENTERING AV FÅGLAR
INVENTERING AV FÅGLAR BOKHULTET, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2013-03-20 Inventering och text Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Läs merÖversiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning
Läs merOrrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län
Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svenska Kraftnät Orrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Inventeringen har genomförts under maj
Läs merInventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt
Läs merPM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.
PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. Beställare: Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Granskningsversion:
Läs merResultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04
Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04 Version 1.2 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...5 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. HUR MÅNGA LODJUR
Läs merBrunand och vigg i Kvismaren
Brunand och vigg i Kvismaren Åke Pettersson De två dykandsarterna brunand och vigg invandrade ungefär samtidigt till södra Sverige. Brunand kom i mitten av 18-talet och vigg under andra hälften av 18-talet.
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merSpillningsinvetering av älg
Spillningsinvetering av älg Älgförvaltning FO Natur Version 2016-04-07 Basmetod för inventering av älg Avskjutningsstatistik, Älgobs, Spillningsinventering och kalvslaktvikter är de inventeringsmetoder
Läs merSpillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg
Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Rapport 17-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Spillningsinventering
Läs merBiogeografisk uppföljning av Euphydryas aurinia väddnätfjäril i Uppsala län, 2017
Biogeografisk uppföljning av Euphydryas aurinia väddnätfjäril i Uppsala län, 2017 2017-11-03 Daniel Segerlind, Ecocom AB ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se
Läs merBjörnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015
Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Rapport 2017-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merResultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum
Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 Utgivningsdatum:
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merResultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015
Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra metoder
Läs merRapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO
2015-02-14 Rapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Mårensgården, Bengtsbo 179 776 96 Dala-Husby - 2 - Inventeringsområdet
Läs merInventering av jaktfalk i Norrbottens län 1996-2005
Inventering av jaktfalk i Norrbottens län 1996-2005 Författare: Redaktör: Johan Ekenstedt, Länsstyrelsen i Norrbottens län Ola Larsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Tryckeri: Länsstyrelsens tryckeri.
Läs merTillståndsprocess. Håkan Lindroth, Sweco
Tillståndsprocess Håkan Lindroth, Sweco Moskogens vindpark Cirka 50 vindkraftverk spridda över området, främst på höjder Vindparkens totala area: cirka 30 km 2 Verkens tornhöjd: 105 m Rotordiameter: 90
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur
Läs merKv Krankroken, Erikslund, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs merSkattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008
Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 7-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs merBedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Läs merINVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir Detta faktablad Varg: Gruppering och särskiljning av observationer
Läs mer