INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, Täckningsår: 1856/ /05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-h0-9105_

3 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse Länets indelning och naturliga beskaffenhet i allmänhet Invånare Näringar 10. Tab. A. Bergmalmsuppfordring Tab. B. Jerntillverkning 18. Tab. C. Tillverkning af andra metaller än jern äfvensom i öfrigt vid bergverken beredda produkter Tab. D. Antal arbetare använda vid bergverks- och bruksrörelsen Tab. E. Motorer använda vid grufvor och andra bergverk Kommunikationsanstalter och varubyten. 22. Tab. F. Bränvinstillverkningen inom Östergötlands län åren Tab. G. Trafiken vid statens jernvägsstationer i Östergötlands län åren Tab. H. Länets flotta i inrikes fart åren Tab. I. Bränvinsförsäljningsafgifter i Östergötlands län försäljningsåren Kameralförhållanden Politi. 35. Tab. K. Lasarett och kurhus i Östergötlands län åren Tab. L. Postsparbankens verksamhet inom Östergötlands län åren Tab. M. Brandförsäkringsinrättningarnes verksamhet i Tab. N. Östergötlands län åren Den kommunala fattigvården i Östergötlands län åren Tabellbilagor Tab. 1. Folkmängden i Östergötlands län åren Tab. 2. Allmänna vägar och skjutsning i Östergötlands län åren Tab. 3. Hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m. i Östergötlands län år Tab. 4. Egendomar af fideikommissnatur i Östergötlands län år Tab. 5. Egendomar tillhörande inhemska aktiebolag, i Östergötlands län år Tab. 6. Egendomar tillhörande främmande magters undersåtar, i Östergötlands län år Tab. 7. Fromma stiftelser, stipendiifonder, pensionsanstalter, sjukkassor och dermed jemförliga inrättningar i Östergötlands län år

4

5 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 8. ÅREN ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 1. Länets indelning och naturliga beskaffenhet i allmänhet. Östergötlands läns gränser, areal och läge, hvilka uti föregående berättelser finnas fullständigt beskrifna. liafva icke under perioden undergått annan förändring, än som blifvit en följd deraf, att Kungl. Maj:t på förslag af komitén för afhjelpande af oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciela, ecklesiastika och kommunala indelningar förordnat: dels genom nådigt bref den 28 augusti 1891 att lvs mantal Fröjerum n:r 1 och n:r 2, V 4 mantal Härfveisbo n:r 1 och n:r 2, Va mantal Knillerbo n:r 1 och V ä mantal Långserum n:r 1 skulle från och med 1892 års ingång öfverflyttas från Norra Tjusts härad af Kalmar län till Yxnenuns socken och Skärkinds härad; dels genom nådigt bref den 20 augusti 1893 att Elgerums utjord skulle öfverföras från Tryserums socken i Kalmar län till Ringarams socken och Hammarkinds härad; och dels genom nådigt bref den 13 april 1894 att från och med 1895 års början följande hemman och lägenheter skulle i jordeboken öfverflyttas till Trehörna socken, nämligen från Linderäs socken Stubben eller Kopparp n:r 1, V 8 mantal, Stubben n:r 1, Vä mantal, Drottningstorp n:r 1, V4 mantal, Fliseryd n:r 1, V-i mantal, Flugebo n:r 1, 1 mantal, Haddemålen n:r 1, "» mantal, Lodsändan n:r 1, 1 /s mantal, Skrufhult n:r 1 och 2, 2 mantal, samt lägenheterna Flugebo n:r 2 och 3, Kopparp och Tässeryd n:r 1, två utjordar, och Kirken n:r 1, samt från Säby socken Svärdsfall n:r 1, 1 mantal, n-.r 2, en utjord, Rönnestad n:r 1, V4 mantal, Bråmålen n:v 1, V8 mantal. Bärtilsstugan n:v 1, ett ängkärr, Båtilsstugan eller Albäcken n:r 2, 1, i<-, mantal, Jägersholm n:r 1, 3 io mantal, och n:r 2, 011 odling, Lillefall n:r 1, Va mantal, Lärkemålen «:r 1, V8 mantal, och n:r 2, en utjord. Rödje n:r 1, 1 mantal, Ödebjörnarp n:r 1, V-' mantal, samt lägenheten Klämman eller Elisabeth eller Bråmålarestugan, i följd hvaraf dessa hemman och lägenheter jemväl skulle förläggas från Norra Vedbo härad och Jönköpings län. häradets första länsmansdistrikt, Norra och Södra Vedbo härads fögderi, Norra Vedbo tingslag samt Norra och Södra Vedbo domsaga till Lysings härad af detta län, samma härads iänsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi, Lysings tingslag samt Lysings och G östrings domsaga, dock under vilkor att härigenom ej skedde rubbning uti den hemmanen tillkommande rätt til! andel i Norra Vedbo härads allmänning samt att den hemmanen åliggande väg- och brohålliungsskyldighet fortfarande skulle utgöras i enlighet med nu gällande vägdelning, intill dess ändring deri kunde varda af annan anledning föreskrifven. Genom dessa öfverflyttningar har länets ytvidd så ökats, att den nu utgör 11, qvkm,, deraf 9, qvkm. land och

6 2 Östergötlands län. Förändringar i länets indelningar. 1, qvkm. vatten, med ett taxeringsvärde å jordbruksfastighet af 161,546,400 kronor och å annan fastighet af 106,980,100 kronor, deraf å landsbygden å jordbruksfastighet 159,939,500 kronor och å annan fastighet 32,386,300 kronor samt i städerna å jordbruksfastighet 1,606,900 kronor och å annan fastighet 74,593,800 kronor. Härutöfver hafva, ehuru icke berörande länets gränser, följande förändringar med afseende å dess indelning under ifrågavarande period inträffat: Inom Kinda och Ydre härads fögderi: 1) Genom nådigt bref den 15 mars 1895 har Kung]. Maj:t förordnat, att Ulrika socken, som varit fördelad på Valkebo, Kinda och Vifolka härad, skall med 1896 års ingång odelad hänföras till Valkebo härad, der sockenkyrkan är belägen, och den del af socknen, som förut tillhört Kinda härad, omfattande hemman om 4 1 /4 mantal samt två skattelägenheter och en frälselägenhet, i enlighet dermed öfverföras från Kinda härads södra länsmansdistrikt, Kinda och Ydre härads fögderi, Kinda tingslag samt Kinda och Ydre domsaga till Valkebo härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi, Valkebo tingslag och Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga, dock att härigenom ej sker rubbning i de öfverflyttade fastigheterna möjligen tillkommande andel i häradsallmänning eller annan för Kinda härad gemensam tillhörighet, samt att den samma fastigheter åliggande väg- och brobyggnadsskyldighet skall fullgöras i enlighet med dittills gällande bestämmelser, intill dess ändring deri kan af annan orsak påkallas. Inom Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi: 2) Genom nådigt bref den 27 november 1891 har Kungl. Maj:t funnit för godt i nåder förordna, att till Aska, Gullbergs och Finspånga läns härad hörande delar af Kristbergs socken skulle från och med 1893 års ingång öfverföras till Bobergs härad samt i följd deraf förläggas: den till Aska härad hörande delen frän Aska härads norra länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi och Aska tingslag till Bobergs härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi och Bobergs tingslag; den till Gullbergs härad hörande delen af socknen från Gullbergs härads länsmansdistrikt, Gullbergs tingslag samt Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga till Bobergs länsmansdistrikt, Bobergs tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga; samt den till Finspånga läns härad hörande sockendelen från Tjällmo länsmansdistrikt, Finspånga läns jemte Bråbo och Memmings härads fögderi samt Risinge, Hällestads och Tjällmo tingslag och domsaga till Bobergs härads länsniansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi, Bobergs tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga. 3) Genom nådigt bref den 5 augusti 1892 har Kungl. Maj:t förordnat, att, som de i jordeboken för Valkebo härad åtskilda socknarne Vikingstad och Rakered äro förenade till en kyrkosocken och en kommun under namn af Vikingstad med Rakered) Rakereds socken skulle, för vinnande af enhet i sockenindelningen, ur jordeboken uteslutas och de derunder förda hemman och lägenheter upptagas inom Vikingstads socken samt omförmälda kyrkosocken och kommun hädanefter benämnas allenast Vikingstad. 4) Enligt nådigt bref den 11 oktober 1893 bestämdes, att med 1894 års ingång jordlägenheterna Viby n:r 15, en utjord, kallad Klockareflotten, och Viby n:r 16, en äng, skulle såväl i kyrkligt och kommunalt hänseende som i jordeboken öfverföras från Viby till Sjögestads socken samt i följd deraf förläggas från Vifolka härad, samma härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi och Vifolka tingslag till Valkebo härad, detta härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi och Valkebo tingslag. 5) I jordeboken för Gullbergs härad upptagna lägenheter inom Kristbergs socken Bölnorp n:r 2, en äng och ett notfiske, Ona n:r 1, ett torp, och Onshult n:r 1, en utjord, hafva, enligt Kungl. Majrts nådiga bref den 20 oktober 1893, från och med 1894 års ingång öfverförts till Bobergs härad samt i följd deraf förlagts frän Gullbergs härads länsmansdistrikt, Gullbergs tingslag samt Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga till Bobergs härads länsmansdistrikt, Bobergs tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga. 6) Den till Vifolka härad hörande delen af Rappestads socken blef, jemlikt Kungl. Maj:ts nådiga bref den 9 februari 1894, från och med 1895 års ingång i jordeboken öfverförd till Valkebo härad samt i följd deraf förlagd från Vifolka härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi och Vifolka tingslag till Valkebo härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi och Valkebo tingslag. 7) Med 1895 års ingång blef, enligt nådigt bref den 22 juni 1894, den till Gullbergs härad hörande del af Vesterlösa socken, bestående af kronohemmanen Vesterlösa n:r 1 Kornettgården, 1 mantal, och Vesterlösa n:r 2 Södergården, 1 mantal, jemte kronolägenheten Haddorp n:r 1, skattehemmanen Egeby n:r 1 Södergärden, Egeby n:r 2 Östergården, Egeby n:r 3 Trumpetaregården, Egeby n:r 4 Mellangärden, Egeby n:r 5 Vestergården, Egeby n:r 6 Brunnsgården, Egeby n:r 7 Norrgården och Egeby n:r 8 Källgården, hvartdera om V 2 mantal, Hackeryd n:r 1 Skattegården, 1 mantal, Hackeryd n:r 2 Södergården, 1 mantal, Hackeryd n:r 3 Mellangärden, x / 2 mantal, Hackeryd n:r 4 Norrgården, V 2 mantal, Hackeryd n:r 5 Aspegården, 3 / 8 mantal, Hölja n:r 1, 1 mantal, Höljebotorp n:r 1, V 4 mantal, Kråktorp n:r 1, V 2 mantal, Lind u:r 1 Mellangärden, 3 /i mantal, Lind n:r 2 Södergården, 1 mantal, Smedstorp n:r 1, V 2 mantal, Stora Sonorp n:r 1, V 2 mantal, Lilla Sonorp n:r 2, 1 /g mantal, Vesterby n:r 1 och 2, hvartdera om 1 mantal, Vesterby n:r 3, 1 /i mantal, jemte skattelägenheterna Gillestomten n:r 1, Lindbotorp ir.r 1, Solkeryd n:r 1 och Vesterlösa n:r 5 samt frälsehemmanen Höljebotorp n:r 2, V4 mantal, Lilla Sonorp n:r 3, 1 /s mantal, Vesterlösa n:r 3 Mellangärden, 1 mantal, och Vesterlösa n:r 4 Murgården, 1 mantal, äfvensom skattehemmanen n:r 1 och 2 Linkelösa, 2 mantal, och n:r 1 och 2 Stämninge, 2 mantal, förlagd från Gullbergs till Vifolka härad samt i följd deraf öfverflyttad från Gullbergs härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi samt Gullbergs tingslag till Vifolka härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi samt Vifolka tingslag. 8) Enligt nådigt bref den 15 mars 1895 skall med 1896 års ingång de till Kinda och Vifolka härad hörande delarne af Ulrika socken hänföras till Valkebo härad och i jordeboken för detta härad sammanföras med den deri upptagna delen af socknen samt i följd deraf den till Kinda härad hörande sockendelen förläggas från Kinda härads södra länsmansdistrikt, Kinda och Ydre härads fögderi, Kinda tingslag samt Kinda och Ydre domsaga till Valkebo härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi, Valkebo tingslag samt Vifolka,

7 Förändringar i länets indelningar. Östergötlands län. 3 Valkebo och G ullbergs domsaga samt den till Yifolka härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka fögderi och Yifolka tingslag hörande sockendelen til! Valkebo härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Yalkebo härads fögderi samt Valkebo tingslag. Inom Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads fögderi; 9) Enligt nådigt bref den 28 augusti 1891 har Kungl. Maj:t funnit godt förordna, att frän och med 1892 års ingång hemmanen V 2 mantal Drängsbo n:r 2 Utgården, 1 /i mantal Ristskeda n:r 1 och i 2 mantal Salfvedal n:r 1 skulle under Yxnerums socken upptagas i jordeboken för Skärkinds härad och förläggas från Bankekinds härads länsmansdistrikt, Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads fögderi samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds tingslag och domsaga till Skärkinds härads länsmansdistrikt, Hammarkinds och Skärkinds härads fögderi samt Hammarkinds, Stegeborgs skärgårds och Skärkinds domsaga, dock med vilkor att genom förändringen icke skulle ske någon rubbning i den fastigheterna möjligen tillkommande andel i häradsallmänning och att hemmanens väg- och brohällningsskyldighet skulle fortfarande fullgöras i enlighet med gällande vägdelningar, intill dess ändring deri af annan laglig anledning kunde ega rum. 10) Genom nådigt bref den 28 augusti 1891 har Kungl. Maj:t funnit godt i nåder förordna: att från och med 1892 års ingång skulle från Yxnerums till Björsäters socken öfverföras dels i kyrkligt och kommunalt hänseende samt i jordeboken 1 /i mantal Frängsbo n:r 1 och 1, i mantal Aketorp n:r 1, dels ock i jordeboken 1 /s mantal Ekhammar n:r 1, V 2 mantal Målstena n:r 1 och 1 mantal Odensgöl n:r 1 och 2 samt dessa sistnämnda tre hemman jemte ofvanberörde hemmanet 1 /i mantal Aketorp jemväl förläggas frän Skärkinds härad, samma härads länsmansdistrikt, Hammarkinds och Skärkinds härads fögderi, Skärkinds tingslag samt Hammarkinds, Stegeborgs skärgårds och Skärkinds domsaga till Bankekinds härad, samma härads länsmansdistrikt, Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads fögderi, tingslag och domsaga; att likaledes från och med 1892 års ingång 1 mantal Drängsbo n:r 1 och 2 skulle såväl i kyrkligt och kommunalt hänseende som i jordeboken öfverföras från Björsäters til! Y"xnerums socken samt förläggas frän Bankekinds härad, samma härads länsmansdistrikt, Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads fögderi, tingslag och domsaga till Skärkinds härads länsmansdistrikt, Hammarkinds och Skärkinds härads fögderi, Skärkinds tingslag samt Hammarkinds, Stegeborgs skärgårds och Skärkinds domsaga; samt att genom förändringen icke skulle ske någon rubbning i den ifrågavarande fastigheter möjligen tillkommande andel i häradsallmänning och att hemmanens väg- och brohållningsskyldighet skulle fortfarande fullgöras i enlighet med gällande vägdelningar, intill dess ändring deri af annan laglig anledning kunde komma att ega rum. 11) Enär den i jordeboken för Värna socken och Bankekinds härad upptagna skattejorden Säckemåsen n:r 1. kallad Sjunkemåsen eller Asksätter, i kyrkligt och kommunalt hänseende tillhörde Svinstads socken, inom hvars område den jemväl vore belägen, har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den ä augusti 1892 förordnat, att nämnda skatteutjord skulle i jordeboken öfverföras från Värna till Svinstads socken. Inom Hammarkinds och Skärkinds härads fögderi: 12) Genom särskilda nådiga bref den 28 augusti 1891 har Kungl. Maj:t förordnat, att från och med ar 1892 följande hemman och lägenheter skola öfverfiyttas: dels till Skärkinds härad och Yxnerums socken från Bankekinds härad l 1 2 mantal Drängsbo n:r 1 Yester- eller Uppgärden och n:r 2 Mellangärden, betecknade efter öfverrlyttningen det förra med n:r 2 och det senare med n:r 3, \ i mantal Ristskeda n:r 1 och V 2 mantal Salfvedal n:r 1. efter öfverflyttningen betecknadt med n:r 2, af hvilka hemman 1 mantal Drängsbo förut tillhörde Björsäters socken, men de öfriga redan dessförinnan i ecklesiastikt och kommunalt afseende räknades till Yxnerums socken; och dels från Skärkinds härad och Yxnerums socken till Bankekinds härad och Björsäters socken 1 1 mantal Aketorp n:r 1. Vi mantal Frängsbo ir.r 1, efter öfverrsyttnhigen betecknadt n:i' 2, V«mantal Ekhammar n:r 1, ' ' > mantal Malstena n:r 1 och 1 mantal Odensgöl n:r 1 och 2. 13) Genom kungl. bref den 23 januari 1891 är föronlmidt. att från och med år 1892 dels hemmanet llösteruiu tillydunde torpen i kyrkligt och, i den mån <!e ej redan förut tillhörde Mogata kommun, äfven i kommunalt hänseende öiyerfjyttns från Börrums socken till Mogata socken och dels 1/- mantal Gräntznäs n:r 1 och Vi mantal Ramslmlt n:r 1 i kyrkligt och kommunalt hänseende öfverfiyttas frän Skällviks socken till Börrums socken; skolande derjemte med sistnämnda års ingång de till Börrums församling hörande lägenheter och hemman, i afseende å hvilka frågan om hemmanet 1 mantal Lilla Näsets förläggande till S:t Anna socken framdeles komme att pröfvas, i jordeboken utbrytas och föras under särskild kommun, benämnd Börrum. 14) Enligt kungl. bref den 28 augusti 1891 förordnades, att Vs mantal Stensum n:r 1, som förut i judieielt och administrativt hänseende räknades till Hammarkinds härad och Ringarums socken, men i kyrkligt och kommunalt afseende tillhörde Yxnerums socken och Skärkinds härad, frän och med 1892 ars ingång i allo skulle öfverfiyttas till sistnämnda socken och härad. 15) Genom särskilda nådiga bref den 27 oktober 1893 har Kungl. Maj:t förordnat, dels att 1 mantal Strand n:r 1. som tilliorene enligt jordeboken tillhörde Ringarums socken, men i kyrkligt och kommunalt hänseende räknades till Gryts socken, frän och med år 1895 äfven i jordeboken skall öfverfiyttas till Gryts socken och dels att 1 mantal Lilla Näset n:r 1 från och med sistnämnda är skall i kyrkligt och kommunalt afseende öfverföras frän Börrums socken till S:t Anna socken och i jordoboken frän Mogata till S:t Anna socken. Ku redan under förra femårsperioden väckt fråga om Yaldemarsviks köpings skiljande frän Ringtmims och Tryserums socknar för att för framtiden utgöra en särskild kommun har ännu icke hunnit att afgöras, men är ärendet för närvarande beroende pä nådig pröfnimx. Inom FinxpiiiKia läns samt Bra/10 och Mentuuwjs härads föiid eri: 1(>) Med den af Kungl. Maj:t jemlikt nådigt bref den 27 november 1891 beslutade öfverllyttuing från och med ar 189;! af den till Finspånga läns härad hörande soekendelen af Kristberg, bestående af hemmanen ' 1 mantal Lilla Boda. '. i mantal Bastebol och 1 mantal Yassholma, frän Tjällmo länsmansdistrikt Finspånga läns, Brabo och Memmings härads fögderi samt Ri-

8 4 Östergötlands län. Förändringar i länets indelningar. singe, Hällestads och Tjällmo tingslag och domsaga till Bobergs härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi, Bobergs tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga hafva de af komitén för regleriiig af oregelbundenheter i rikets indelningar i underdånigt betänkande af den 9 oktober 1882 för detta fögderi föreslagna förändringar genomförts. Enligt nådigt bref den 10 december 1892 har Kungl. Maj:t icke funnit skäl att fästa afseende å den i senaste femårsberättelsen omförmälda, af röstberättigade invånare i Norrköpings norra förstad genom municipalstyrelsen derstädes gjorda underdåniga framställning, att förstaden i judicielt, administrativt och ecklesiastikt hänseende måtte öfverflyttas från Östra Eneby socken och Bråbo härad till Norrköpings stad. Inom Göstrings och Vifolka härads fögderi: 17) Genom nådigt bref den 28 februari 1890 har Kungl. Maj:t förordnat, att med 1891 års ingång dels de Mjölby och Sörby socknar tillhörande hemman och lägenheter skulle i jordeboken sammanföras under Mjölby socken samt Mjölby med Sörby kyrkosocken och kommun hädanefter benämnas allenast Mjölby, dels ock till denna socken och Vifolka härad skulle i jordeboken öfverföras från Högby socken och Göstrings härad hemmanen Lärketorp n:r 1 och Slommarp n:r 1, hvartdera om 1 mantal, samt till följd deraf dessa hemman förläggas från Göstrings härads länsmansdistrikt, Göstrings tingslag samt Lysings och Göstrings domsaga till Vifolka härads länsmansdistrikt, Vifolka tingslag samt Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga, dock med vilkor att derigenom ej skedde någon rubbning i den hemmanen då tillkommande rätt till delaktighet i häradsallmänning samt att den hemmanen då åliggande väg- oeh brobyggnadsskyldighet skulle fortfarande utgöras i enlighet med gällande vägdelning, intill dess ändring deri af annan laglig anledning kunde varda föreskrifven. 18) Enligt nådigt bref den 13 mars 1891 är förordnadt, att med 1892 års ingång Harstads socken skulle uteslutas ur jordeböckerna för Göstrings och Lysings härad och de under samma socken förda hemman och lägenheter upptagas i jordeboken för Göstrings härad inom Väderstads socken samt att i följd deraf den del af de sammanslagna socknarna, som då tillhörde Lysings härad, skulle förläggas från Lysings härads länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi och Lysings tingslag till Göstrings härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi och Göstrings tingslag, dock under förbehåll att genom förändringen icke skedde någon rubbning i den ofvanberörda fastigheter möjligen tillkommande andel i häradsallmänning och att hemmanens dåvarande väg- och brohållningsskyldighet skulle fortfarande fullgöras i enlighet med gällande vägdelningar, intill dess ändring deri af annan laglig anledning kunde komma att ega rum, äfvensom att likaledes med ingången af år 1892 Väderstads och Harstads kyrkosocken och kommun skulle benämnas allenast Väderstad. 19) Genom nådigt bref den 4 juli 1891 skildes från och med 1892 års ingång dels den till Aska härad hörande delen af hemmanen Hunnerstorp n:r 1, 3/4 mantal krono, Bond-Orlunda n:r 1, 2 och 3, hvartdera s ji mantal skatte, samt Kloster-Orlunda n:r 1, 2 och 3, hvartdera 1 mantal skatte, från Aska härads södra länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi, Aska tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga, dels ock den till Dals härad hörande delen af hemmanen Sandby n:r 1 och 2, Säby n:r 1 och 2, hvartdera. I 1 /4 mantal, jemte Sandby n:r 3, en utjord, allt skatte, från Dals härads länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi, Dals tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga; och förlades samtliga hemman och ofvannämnda lägenhet till Göstrings härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi, Göstrings tingslag samt Lysings och Göstrings domsaga, dock med förbehåll dels att genom förändringen icke skedde någon rubbning i den fastigheterna då möjligen tillkommande andel i häradsallmänning, dels ock att hemmanens dåvarande väg- och brohållningsskyldighet skulle fortfarande utgöras i enlighet med gällande vägdelningar, intill dess ändring deri af annan laglig anledning kunde komma att ega rum. 20) Genom nådigt bref den 5 augusti 1892 är bland annat förordnadt: att, enär skatteutjorden Sjösäter n:r 1, som i jordeboken upptages inom Vestra Hargs socken och Vifolka härad samt skilde i två delar de till Östra Tollstads socken och samma härad enligt jordeboken hörande hemman och lägenheter, i kyrkligt och kommunalt hänseende tillhörde sistnämnda socken, densamma skulle i jordeboken öfverföras från Vestra Hargs till Östra Tollstads socken; att, enär af de till Veta kyrkosocken och kommun hörande hemman och lägenheter frälsesäteriet Solberga n:r 1, 1 mantal, och skattesäteriet Atomta eller Solberga n:r 2, V 2 mantal, i jordeboken fördes under Sya socken, men deremot frälsehemmanen Grimstorp n:r 1 Södergården och Grimstorp n:r 2 Norrgården, hvartdera 1 mantal, ehuru i kyrkligt och kommunalt hänseende räknade till Sya socken, upptogos i jordeboken inom Veta socken, hemmanen Solberga skulle i jordeboken för Vifolka härad öfverföras från Sya till Veta socken och hemmanen Grimstorp från Veta till Sya socken; samt att, enär indragna militiebostället 1 mantal Böttestad n:r 2 i kyrkligt och kommunalt hänseende tillhör Härberga socken och Vifolka härad, men upptages i jordeboken inom Veta socken och nämnda härad, detsamma skulle i jordeboken öfverföras från Veta till Härberga socken. 21) Enligt nådigt bref den 11 november 1892 har Kungl. Maj:t forordnat, att med 1894 års ingång de fastigheter, som enligt jordeboken utgjorde den till Aska härad hörande del af Ailhelgona socken, skulle förläggas till Göstrings härad samt i följd deraf skiljas från Aska härads södra länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi, Aska tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga för att läggas till Göstrings härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi, Göstrings tingslag samt Lysings och Göstrings domsaga; dock under förbehåll dels att den fastigheterna åliggande väg- och brohållningsskyldigheten fortfarande skulle utgöras i enlighet med då gällande indelningar, intill dess ändring deri kunde af annan giltig anledning varda föreskrifven, dels ock att ändringen icke medförde någon rubbning i den fastigheterna då möjligen tillkommande andel i häradsallmänning, äfvensom att i jordeboken Helgona socken hädanefter skulle benämnas Ailhelgona. 22) Enligt nådigt bref den 29 maj 1893 är föreskrifvet, att kronodonationsåttingarne Skeninge n:r 1 23 skola frän och med 1894 års ingång ur jordeboken för Ailhelgona sockeii uteslutas, dervid den i berörda jordebok upptagna å lägenheterna belöpande ränta borde i stadens räkenskaper redovisas.

9 Förändringar i länets indelningar. Östergötlands län. 5 23) Genom nådigt bref den 11 oktober 1893 är förordnadt, att med 1894 års ingång jordlägenheterna Viby n:r 15, en utjord, kallad Klockareflotten, och Viby n:r 16, en äng, skulle såväl i kyrkligt och kommunalt hänseende som i jordeboken öfverföras från Viby till Sjögestads socken samt i följd deraf förläggas från Vifolka härad, samma härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi och Vifolka tingslag till Valkebo härad, detta härads länsmandistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi och Valkebo tingslag. 24) Enligt nådigt bref den 9 februari 1894 är föreskrifvet, att den till Vifolka härad hörande delen af Rappestads socken skulle frän och med 1895 års ingång i jordeboken öfverföras till Valkebo härad samt i följd deraf förläggas från Vifolka härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi och Vifolka tingslag till Valkebo härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi och Valkebo tingslag, dock med förbehåll dels att förändringen icke medförde någon rubbning i den vederbörande fastigheter tillkommande rätt till delaktighet vare sig i häradsallmänning eller i andra häradets gemensamma tillhörigheter af beskaffenhet att för delegarne medföra någon afkomst, dels ock att den fastigheterna då åliggande vägoch brohällningsskyldighet fortfarande skulle utgöras i enlighet med dittills gällande bestämmelser, intill dess ändring deri kunde i sammanhang med tillämpning af lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891 varda föreskrifven. 25) Genom nådigt bref den 22 juni 1894 bestämdes, att med 1895 års ingång den till Gullbergs härad hörande del af Vesterlösa socken, bestående af kronohemmanen Vesterlösa n:r 1 Kornettgärden, 1 mantal, och Vesterlösa n:r 2 Södergården, 1 mantal, jemte kronolägenheten Haddorp n:r 1, skattehemmanen Egeby n:r 1 Södergården, Egeby n:r 2 Östergården, Egeby n:r 3 Trumpetaregården, Egeby n:r 4 Mellangärden, Egeby n:r 5 Vestergården, Egeby n:r 6 Brunnsgården, Egeby n:r 7 Norrgården och Egeby n:r 8 Källgärden, hvartdera om V 2 mantal, Hackeryd n:r 1 Skattegården, 1 mantal, Hackeryd n:r 2 Södergården, 1 mantal, Hackeryd n:r 3 Mellangärden, V 2 mantal, Hackeryd n:r 4 Norrgården, V ä mantal, Hackeryd n:r 5 Aspegården, 3 /s mantal, Hölja n:r 1, 1 mantal, Höljebotorp n:r 1, V4 mantal, Kråktorp n:r 1, 1 /i mantal, Lind n:r 1 Mellangärden, 3 /i mantal, Lind n:r 2 Södergården, 1 mantal, Smedstorp n:r 1, V- 1 mantal, Sonorp Stora n:r 1, 1 ;-i mantal, Sonorp Lilla n:r 2, 1 /s mantal, Vesterby n:r 1 och 2, hvartdera om 1 mantal, Vesterby n:r 3, V-i mantal, jemte skattelägenheterna Gillestomten n:r 1, Lindbotorp n:r 1, Solkeryd n:r 1 och Vesterlösa n:r 5 samt frälsehemmanen Höljebotorp n:r 2, ', i mantal, Sonorp I,illa n:r 3, V 8 mantal, Vesterlösa n:r 3 Mellangärden, 1 mantal, och Vesterlösa n:r 4 Murgården, 1 mantal, äfvensom skattehemmanen n:r 1 och 2 Linkelösa, 2 mantal, och n:r 1 och 2 Stämninge, 2 mantal, skulle förläggas från Gullbergs till Vifolka härad samt i följd deraf öfverflyttas från Gullbergs härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi samt Gullbergs tingslag till Vifolka härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi samt Vifolka tingslag, dock att någon rubbning icke skedde i den hemmanen möjligen tillkommande rätt till delaktighet i häradsallmänning, samt att den hemmanen då åliggande väg- och brobyggnadsskyldighet fortfarande skulle utgöras i enlighet med gällande vägdelning, intill dess ändring deri af annan laglig anledning kunde varda föreskrifven; och borde dervid jemväl iakttagas, att de till Vesterlösa soekendel i Gullbergs härad hörande hemmanen n:r 1, 2, 3 och 4 och lägenheten n:r 5 Vesterlösa efter öfverflyttningen till Vifolka härad skulle i jordeboken betecknas, hemmanen med n:r 6, 7. 8 och 9 samt lägenheten med n:r 10. Inom Lösings, Hjörkeländs och Östkinds Iidrads fögderi: 26) Genom nådigt bref den 9 februari 1894 har förordnats. att hemmanet Fjellmåssen n:r 1, V 1 mantal, skulle frän 1895 års början i jordeboken öfverföras från Östra Stenby socken till Krokeks socken samt i kommunalt hänseende räknas till Krokeks kommun, i följd hvaraf hemmanet skulle förläggas från Östkinds härad, samma härads länsmansdistrikt samt Björkekinds och Östkinds tingslag till Lösings härad, detta härads länsmansdistrikt samt Lösings, Bräbo och Memmings tingslag; dock med förbehåll att härigenom icke skedde någon rubbning i den hemmanet tillkommande rätt till delaktighet i häradsallinänningen samt att den hemmanet nu åliggande väg- och brohallningsskyldigheten fortfarande skulle utgöras i enlighet med gällande vägdelning, intill dess ändring deri af annan laglig anledning blefve föreskrifven. Inom Lgsings, Iditls och Aska härads fögderi: 27) Enligt nådigt bref den 13 mars 1891 har Kungl, Maj:t förordnat, att med 1892 ars ingång Harstads socken skulle uteslutas ur jordeböckerna för Göstrings och Lysings härad och de under samma socken förda hemman och lägenheter upptagas i jordeboken för Göstrings härad inom Väderstads socken samt i följd deraf den del af de sammanslagna socknarne. som da tillhörde Lysings härad, förläggas från Lysings härads länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi och Lysings tingslag till Göstrings härads länsmansdistrikt. Göstrings och Vifolka härads fögderi och Göstrings tingslag, dock under förbehåll att genom förändringen icke skedde någon rubbning i den ofvanberörda fastigheter möjligen tillkommande andel i häradsallmänning samt att hemmanens dåvarande väg-och brohällningsskyldighet skulle fortfarande fullgöras i enlighet med gällande vägdelningar, intill dess ändring deri af annan laglig anledning kunde komma att ega rum. 28) Genom nådigt bref den 4 juli 1891 har Kungl. Maj:t förordnat, att med 1892 ars ingång skulle dels den till Aska härad hörande delen af Ilofs socken, nämligen hemmanen llunnerstorp n:r l, 3 /i mantal krono, Bond-Orlumla n:r 1, 2 och 3. hvartdera 3 /i mantal skatte, samt Kloster-Orlunda n:r 1, 2 och 3. hvartdera 1 mantal skatte, skiljas frän Aska härads södra länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi, Aska. tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga, dels ock den till Dals härad hörande delen af hemmanen Sandby n:r 1 och 2 ocli Säby n:r i och 2, hvartdera Vi mantal, jemte Sandby n:r 3. en utjord, allt skatte, skiljas frän Dals härads länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi. Dals tingslag samt Aska. Dals och Bobergs domsaga, och samtliga hemman och ofvannämnda lägenhet förläggas till Göstrings härads länsmausdistrikt. Göstrings och Vifolka härads fögderi, Göstrings tingslag samt Lysings och Göstrings domsaga, dock med enahanda förbehåll som nyss är nämndt i fråga om fastigheternas delaktighet i häradsallmänning samt deras väg- och brohällningsskyldighet. 29) Genom nådigt bref den 7 augusti 1891 bar Kungl. Maj:t förordnat, att med 1X92 ars ingång 2 mantal skatte säteri

10 6 Östergötlands län. Förändringar i länets indelningar. Egeby, 3 A mantal skatte Fylla, 5 mantal skatte och krono Granby, 2V4 mantal skatte och krono Hufvudstad, F/s mantal skatte Klosterstad, 1 /i mantal skatte Klosterstadstorp och 1 mantal krono Östra Starby skulle öfverföras till Dals härad samt i följd deraf förläggas från Aska härads södra länsmansdistrikt och Aska tingslag till Dals härads länsmansdistrikt och Dals tingslag; äfvenledes med enahanda förbehåll med afseende å fastigheternas andel i häradsallmänning samt deras väg- och brohållningsskyldighet. 30) Genom nådigt bref den 4 september 1891 har Kungl. Maj:t förordnat, att med 1892 års ingång utjorden Lagmansberga n:r 1 skulle i kyrkligt hänseende öfverflyttas frän Alihelgona till Fifvelstads socken, dock med vilkor att dåvarande presterskap och kyrkobetjening i Allhelgona under sin tjenstetid skulle bibehållas vid dem tillkommande löneförmåner från lägenheten. 31) Enligt nådigt bref den 6 november 1891 har Kungl. Maj:t förordnat, att med 1892 års ingång kronolägenheterna Tycklinge n:r 1, Klosterstad n:r 4 och 5, Vennerstad n:r 1 och Vennerstadsjordarna n:r 1 och 2 eller Vadstena stads norra och södra åkergärden samt skatteutjordarne Fylla n:r 2, Granby n:r 7 och 8 och Hufvudstad n:r 4 skulle öfverföras från Aska till Dals härad samt i följd deraf förläggas frän Aska härads södra länsmansdistrikt och Aska tingslag till Dals härads länsmansdistrikt och Dals tingslag; dock att genom förändringen icke skedde någon rubbning i den fastigheterna möjligen tillkommande andel i häradsallmänning. Det torde böra anmärkas, att Vadstena stadsfullmägtige, under förmenande att en del af de i sistnämnda nådiga bref omförmälda kronolägenheter aldrig varit belägna i Aska härad utan i Vadstena stad, hos Kungl. Maj:t gjort underdånig framställning om deras öfverförande från Dals härad till Vadstena stad, hvilken framställning dock ännu ej lärer afgjorts. 32) Genom nådigt bref den 27 november 1891 har Kungl. Maj:t bland annat förordnat, att den till Aska härad hörande delen af Kristbergs socken, bestående af V 2 mantal Hållingstorp, i /2 mantal Kulla, V8 mantal Koppartorp, 1 /i mantal Qvarngården, 1 mantal Skrukorp, 1 mantal Storeberg, 1 mantal Härseby och V/i mantal Karlsby jemte Sårdekulia utjord, skulle frän och med 1893 års ingång förläggas från Aska härads norra länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi och Aska tingslag till Bobergs härads länsmansdistrikt, Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi och Bobergs tingslag; dock under samma förbehåll, som förut flere gånger omnämnts, med afseende ä fastigheternas andel i häradsallmänning samt deras vägoch brohållningsskyldighet. 33) Genom nådigt bref den 5 augusti 1892 har Kungl. Maj:t forordnat bland annat, att den socken, som i länets jordebok och såsom kommun benämndes Nykyrka, men såsom kyrkoförsamling kallades Vestra Ny, skulle för åvägabringande af likhet i den officiela benämningen af samma socken såsom kommun och i jordeboken kallas Vestra Ny. 34) Genom nådigt bref den 9 september 1892 har Kungl. Maj:t förordnat, att den mark, som å den af kommissionslandtmätaren J. F. Schött år 1874 upprättade karta öfver föreslagen utvidgning af Motala blifvit betecknad såsom qvarteret XL VII samt indelats till fyra tomter, skulle från och med år 1893 i administrativt, kommunalt och judicielt hänseende förläggas till Motala stad, dock under vilkor att staden öfvertoge underhållet af de fattiga, som å de sålunda öfverflyttade fastigheterna vid deras förläggande till staden möjligen funnes, samt att staden för samma fastigheter med dera skattskrifna personer efter deras dåvarande fyrktal i förhållande till sammanlagda fyrktalet inom Motala socken öfvertoge andel i den ännu oguldna skuld, som socknen kunde hafva för inköp af aktier i Hallsberg Motala Mjölby jernväg åsamkat sig. 35) Genom nådigt bref den 11 november 1892 har Kungl. Maj:t förordnat, att med 1894 års ingång de fastigheter, som enligt jordeboken utgöra den till Aska härad hörande del af Allhelgona socken, skulle förläggas till Göstrings härad samt i följd deraf skiljas från Aska härads södra länsmansdistrikt, Lysings, Dals och Aska härads fögderi, Aska tingslag samt Aska, Dals och Bobergs domsaga för att läggas till Göstrings härads länsmansdistrikt, Göstrings och Vifolka härads fögderi, Göstrings tingslag samt Lysings och Göstrings domsaga; dock under förbehåll att den fastigheterna åliggande väg- och brohållningsskyldigheten fortfarande skulle utgöras i enlighet med nu gällande indelningar, intill dess ändring deri kunde af annan giltig anledning varda föreskrifven, samt att ändringen icke skulle medföra någon rubbning i den fastigheterna tillkommande andel i häradsallmänning, äfvensom att i jordeboken Helgona socken hädanefter skulle benämnas Allhelgona. 36) Genom nådigt beslut don 1 mars 1895 har Kungl. Maj:t förordnat, att ett för nödig befunnen utvidgning af Vadstena jernvägsstations plan från Starby kungsladugård exproprieradt område, i areal innehållande 1 hektar 10 qvadratmeter, jemte den del af landsvägen, som angränsar samma område, skulle från 1896 års början i administrativt, ecklesiastikt, kommunalt och judicielt hänseende skiljas från S:t Pers socken, Dals härad, samt förläggas till Vadstena stad; dock under vilkor att väghållningsbesväret förblefve oförändradt, intill dess af annan anledning ny vägdelning inom Dals härad kunde komma till stånd. 37) Genom nådigt bref den 22 mars 1895 har Kungl. Maj:t förordnat, att med 1896 års ingång ej mindre hemmanen Bond- Orlunda n:r 1 Södergård och n:r 2 Storgård samt Fylla n:r 1, än äfven hemmanen Strå n:r 1 3 och Tistorp n:r 1 och 2, äfvensom lägenheterna Tistorp n:r 3, en utjord, Skettnan n:r 1, en äng, skulle förläggas från Aska härad, samma härads södra länsmansdistrikt och Aska tingslag till Dals härad, detta härads länsmansdistrikt och Dals tingslag, dock under vilkor att genom förändringen icke skedde någon rubbning i den fastigheterna möjligen tillkommande delaktighet i häradsallmänning samt att fastigheternas väg- och brohållningsskyldighet fortfarande fullgjordes i enlighet med dittills gällande bestämmelser, intill dess ändring deri kunde i sammanhang med tillämpning af lagen den 23 oktober 1891 ega rum. Beträffande städernas områden hafva följande förändringar under perioden inträffat: Norrköpings stad har, utom mindre tomtområden för tomtoch gaturegleringar, förvärfvat sig åtta tunnland i Adelsgärdena och Bondekarlsgärdet inom stadens hank och stör för 20,000 kronor samt denitanför dels lägenheten Sandbyhof om elfva tunnland för 12,500 kronor och dels lägenheten Klippan af Ljura frälse utjord för 12,000 kronor.

11 Förändringar i länets indelningar. Östergötlands län. 7 Söderköpings stad har under perioden icke undergått annan förändring i afseende på sitt område, än att andelar af Alboga äng och Alboga gärde, den del af Rehnbomsiyckan eller så kallade Broby utjord, dera stadens begrafningsplats är belägen, äfvensom andelar af Bosgärde, sedan Drothems socken framstält anspråk på dessa jordområden i beskattningshänseende, i livilket afseende de år 1888 uppförts i nämnda sockens bevillningstaxeringslängd samt tvist om deras rätta beskattningsort i anledning häraf uppkommit, genom Kungl. Maj:ts nådiga resolution den 5 juni 1891 förklarats skola i Drothems socken, såsom der belägna, taxeras. Härigenom har stadens område minskats med omkring 91 tunnland. Den i senast afgifna fem årsberättelsen omfönnälda utredningen för utrönande, huruvida någon af den til! staden donerade jorden under tidernas lopp tilläfventyrs obehörigen frånhändts staden, har nu verkstälts af rådmannen A. Hård af Segerstad i Stockholm, som omhänderhaft likartade utredningar för åtskilliga af landets öfriga städer. Hans den 30 januari 1892 i ärendet afgifna omfattande utlåtande har dock icke ansetts böra föranleda till annat åtgörande i återvinningshänseende, än att, då utredningen syntes gifva vid handen, att vid jordutbytet i och för Göta kanals anläggning en icke obetydlig areal af stadens område lemnats Tåby socken såsom vederlag för tillsläpt jord till kanalanläggningen, hvilken vederlagsjord allt sedan taxerats i nämnda socken, stadsfallmägtige uppdragit åt drätselkammaren att söka föranstalta derom, att denna jord i skattehänseende återbördades till staden. Stadens donationsjord har under perioden minskats med 5 tunnland 28'ia kappland eller 2 hektar 90 ar 30 qvadratmeter, som med vederbörligt tillstånd tagits i anspråk för Norrköping Söderköping Vikbolandets jernväg. I senaste femårsberättelsen finnes äfven omnämndt, att af Skinbergä församling, som med Söderköping bildar ett pastorat, framställning gjorts om församlingarnes skiljande i berörda hänseende. Denna fråga är nu afgjord genom nådig resolution den 13 december 1892, hvarigenom framställningen på anförda skäl afslagits. Genom nådigt bref den 29 maj 1893 har Kungl. Maj:t förordnat, att kronoåttingarne n:r 1 23, likasom den till desamma hörande lägenheten Brotorpsängen i Ailhelgona socken, skola från och med 1894 års början ur jordeboken för Ailhelgona socken uteslutas och de i nämnda jordebok upptagna, å dessa lägenheter belöpande räntor i Skeninge stads räkenskaper redovisas. Genom Kungl. Maj:ts nådiga bref den 9 september 1892 har från den 1 januari 1893 med Motala stad införlifvats i administrativt, kommunalt och judicielt hänseende ett jordområde om 5,054 qvadratmeter, livilket, förut tillhörande Motala landsförsamling och beläget mellan den så kallade Platensgatan i norr och Göta kanals område i söder, nu bildar stadens 47:de qvarter. Efter berörda utvidgning af dess område innehåller staden numera 239 tomter, af hvilka 194 äro bebygda och 45 obebygda. Under femårsperioden hafva pågått rättegångar mellan Vadstena stad samt innehafvarne af de utaf framfarne konungar till staden donerade jordar, hvilka sedermera staden frånhändts, i syfte att återvinna dessa jordar utan lösen; och är denna för stadens ekonomi synnerligen vigtiga fråga ännu beroende på domstols pröfning, utom beträffande tvenne stadsjordslägenheter, angående hvilka sistnämnda Kungl. Maj:t genom dom den 19 februari 1895 förklarat staden icke hafva styrkt sin bättre rätt till desamma. Uti länets administrativa indelning har ingen förändring under perioden inträffat, utan är detsamma fortfarande fördeladt i 8 fögderier och 28 länsmansdistrikt. I den judiciela indelningen af länet har under perioden m- trädt den förändring, att de inom Hammarkinds och Skärkinds härads fögderi förut varande tre tingslagen Hammarkinds härad. Stegeborgs skärgärd och Skärkinds härad med tillhopa sju ordinarie ting årligen, nämligen tre i Hammarkinds härads tingslag, men allenast två i hvartdera af de andra tva tingslagen, summanslagits till tvä tingslag, sedan Kungl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig framställning, genom nådigt bref den 27 oktober 1893 förordnat, att Hammarkinds härads tingslag och Stegeborgs skärgårds tingslag skulle utgöra ett tinaslag med tingsställe i Mogata samt denna förening af tingslagen, jemlikt kungl. bref af den 1 juni träd t i verket frän och med 1895 års ingång. Efter det genom donna förening af Hammarkinds härads och Stegeborgs skärgårds tingslag kungl. fru-ordningen den 17 maj 1872 angående ändring i vissa fall af bestämmelserna om häradsting blifvit tillämplig i domsagan, har till lättnad för den rättssökande allmänheten de ordinarie rättegängstillfällena inom domsagan ökats till tio. Efter denna förändring är länet indeladt i 8 domsagor och 14 tingslag. Här torde böra omnämnas, att G östrings häradsrätts sammanträden numera förflyttats från Hogstad till Skeninge, der lokal förhyrts i stadens rådhus. I Riksdagen har länet under perioden haft 8 representanter i Första och 13 i Andra kammaren. Sedan är 1873 har Norrköpings stad egen riksdagsman i Första kammaren, och i den Andra har staden från och med 1890 varit representerad af 3 ledamöter. Af länets kommuner komma i medeltal 18-:.-> på hvarje valkrets. Främst står i detta afseende Aska, Dals och Bobergs härads domsaga med 26 kommuner jemte 1 kommundel, och sist kommer Finspånga läns domsaga med 7 kommuner. Inom samtliga valkretsar är det omedelbara valsättet genomfördt. I ecklesiastikt hänseende tillhör länet Linköpings stift med undantag af Qvarsebo församling, som hör till Strengnäs stift, samt är fördeladt i 15 prosterier. Inom länet, som jemte Kalmar och Jönköpings län bildar andra militärdistriktet, äro förlagda hela Första och största delen af Andra lifgrenadierregetnentet, äfvensom ett till Karlskrona station hörande batsmanskompani. Östergötland är med afseende å helso- oeh sjnkrården fortfarande indeladt i G provinsialläkaredistrikt, hvarjemte (i distriktsläkare äro der anstälde. I fråga om bergshundteringen och skogsvården tillhör länet Östra bergmästare- och Östra skogsdistriktet, samt med afseende å tullfiirhållanden Östra tulldistriktet. Med afseende ä justeringen af mått och vigter är länet fortfarande deladt uti tvenne justeringsdistrikt, n:r O och 10, af hvilka det förra utgöres af Dals. Lysings. Göstrings, Vifolka, Bobergs, Aska, Hanekinds, Valkcbo och G ullbergs härad, Hystads socken i Åkerbo härad samt städerna Linköping, Vad-

12 8 Östergötlands län. Folkmängd. Religiösa rörelser. Byggnadsverksamhet. stena, Skeninge och Motala, det senare består af Finspånga läns, Bråbo, Memraings, Björkekinds, Ostkinds, Lösings, Hammarkinds, Skärkinds, Kinda, Ydre, Bankekinds och Åkerbo härad, med undantag af Rystads socken, äfvensom städerna Norrköping och Söderköping. Ijandtmäteristiden inom länet utgöres af 1 förste landtmätare, 2 kommissionslandtmätare och 2 vice kommissionslandtmätare. Några andra kartor eller länet rörande mera betydande tryckalster, än som finnas omnämnda i senaste femårsberättelsen, hafva ej utgifvits under perioden. Med afseende å länets naturbeskaffenhet får Länsstyrelsen hänvisa till hvad derom blifvit i femårsberättelsen för perioden meddeladt. 2. Invånare. Angående länets folkmängd torde få åberopas bifoaade tabell 1. Den frireligiösa rörelsen inom länet anses icke hafva vunnit någon större tillväxt under den nu tiliändagångna femårsperioden, och utträde ur statskyrkan, som ledt till bildande af andra egna församlingar än de förut befintliga metodist-episkopalförsamlingarna i Risinge och Hällestad, har heller icke förekommit å landsbygden. Bland sekterna med särskilda samlingslokaler finnas i Norrköping 119 metodister, 68 baptister samt 84 personer, tillhörande katolsk-apostoliska samfundet; dock torde till dessa sekter ej blott inom staden utan jemväl i de staden omgifvande härad i sjelfva verket höra ett långt större antal personer, som icke anmält sig till utträde från svenska kyrkan. Mormonernas antal torde knappast uppgå till ett tjugotal personer. Den i Motala bildade metodistförsamlingens medlemsantal har, i motsats till livad förut varit fallet, under perioden ökats från 132 år 1891 till 195 år Antalet mosaiska trosbekännare derstädes utgjorde vid periodens början 4 och vid dess slut 6, hvarjemte af katolsk-apostoliska bekännare, som förut alldeles saknats inom staden, under perioden inflyttat 3. Baptisterna hafva här likasom i länets öfriga mindre städer icke alldeles saknats, men dock icke förekommit till något afsevärdt antal. Söderköpings stad gör dock härifrån ett undantag likasom Mjölby socken, hvarest baptisterna hafva särskilda predikanter och lära vunnit terräng för sina läror. I Söderköping finnes äfven en så kallad friförsamling (Waldenströmare). Metodistsamfundet i Valdemarsvik uppgifves föra en mycket tynande tillvaro, och den frireligiösa verksamheten derstädes säges inskränka sig till en och annan sammankomst i för ändamålet uppförda så kallade missionshyddor. Den afart af kristendomen, som uppenbarar sig i den så kallade frälsningsarmen, har vunnit fast fot i de flesta af länets städer, hvarifrån stundom anordnas sammankomster å olika orter på landsbygden, men synes numera hafva förlorat ansenligt af sin ursprungliga dragningskraft. Byggnadsverksamheten inom länet har under perioden på ett tillfredsställande sätt utvecklat sig med hänsyn till prydlighet, soliditet och sundhet. I Linköping har en mängd större och mindre byggnader blifvit uppförda. Bland större byggnadsföretag intages första rummet af handlanden John O. Nilssons stora, vid Stora torget belägna byggnadskomplex, uppfördt under åren efter ritning af arkitekterna Fritz TJIIrich och E. Hallquisth i Stockholm, hvilka äfven haft sig anförtrodd ledningen af byggnadsarbetet. Kostnaden för byggnaden, till hvilken i regel an vänd ts solida och goda materialier och som utgör en högst värdefull tillökning till arkitekturen i staden, har uppgått till 330,000 kronor, hvartill kommer tomtens värde jemte ränteförluster, med hvilka kostnaden uppgår till cirka 400,000 kronor. Byggnaden innehåller, förutom butiker, kontors- och lagerrum, bostads- och vindsvåningar, lokal för Kungl. Postverket. A för ändamålet af staden upplåten mark har uppförts nytt länslasarett, hvarom närmare förmäles i sammanhang med helsooch sjukvården. 1 Norrköping uppgifves byggnadsverksamheten, som hufvudsakligen utöfvats å qvadi - aterna i den sydöstra stadsdelen, hafva varit ganska ansenlig, i det att 97 nya boningshus, innehållande 1,362 rum och 668 kök, blifvit uppförda. De flesta af dem äro enkla byggnader utan prydligare inre eller yttre utstyrsel. Omkring ett tiotal hus göra dock ett undantag härifrån med komfortabel inredning och till det yttre rikare arkitektur med dyrbarare material såsom fasadtegel, kalksten, marmor, skiffer ni. m. Af dessa hus må särskildt framhållas handlandena Schlesingers och Kjellmans, byggmästaren C. J. Anderssons och arkitektfirman Löfgren och Paulssons. Bland offentliga byggnader, som under perioden uppförts, torde böra nämnas det på stadens bekostnad för omkring 200,000 kronor uppförda kasernetablissementet afsedt att rymma 180 man ur Andra militärdistriktet, hvilka der utbildas i rekryt-, korporal- och volontärskolor hvilket för sitt ändamål togs i besittning den 1 oktober Vidare märkas Moberg-Eggerska flickskolan i medeltidsstil med renässansmotiv i enkla ornament och proportioner, invigd den 10 november 1893; varmbadhus, som i afseende på inredning och prydlighet torde vara ett bland de yppersta i landet; ett barnbördshus, dertill enskild person donerat 50,000 kronor; en operationsbyggnad invid sjukhuset samt en sjukpaviljong på epidemiska sjukhusets område. Bland fabriksbyggnader böra nämnas Norrköpings bomullsväfveriaktiebolags stora och dyra nybyggnad i qvadraten Gryt och Richard Wahrens aktiebolags fabriksbyggnader, hvilka upptaga hela qvadraten Järfven. Stadens boulevarder hafva utsträckts från qvadraten Blomman förbi qvadraterna Sippan, Enen, Tallen, Hästen, Lärkan och Ärlan. Omkring 30 tunnland af de till staden hörande öfra och nedra Dragsgärdena, belägna vester om kyrkogården och sträckande sig intill Motala ström, hafva på konsuln in. ra. John Philipssons bekostnad förvandlats till en storartad och prydlig parkanläggning, som af honom genom en strandväg ututmed Motala ström satts i förbindelse med den Gustavianska barnhuset tillhöriga natursköna landtegendomen Himmelstalund. Genom denna parkanläggning hafva stadens invånare beredts

13 Byggnadsverksamhet. Kyrkobyggnader. Östergötlands län. 9 förmånen att kunna omedelbart invid staden tillbringa sina lediga stunder i en härlig natur. I Söderköping hafva under perioden uppförts 11 nya boningshus, hvaraf ett af för stadens förhållanden betydande storlek, hvilket, uppfördt af sten i tre våningar jemte vindsvåning, numera utgör stadens största privata byggnad. Dessutom uppfördes år 1893 dels en ny rymlig lasarettsbyggnad vid dervarande vattenkuranstalt, hvilken byggnad jemväl innehåller bostadslägenhet för underläkaren vid anstalten, dels oek vid samma anstalt ett nytt badhus för andra klassens patienter, hvarjemte anstaltens hufvudbyggnad utvidgats samt i öfrigt undergått omfattande reparationer och förbättringar. Gataregleringen har i överensstämmelse med derför upprättad och år 1876 faststäld plan pågått, i den mån tillfälle till densammas tillämpning yppat sig, dervid med vederbörligt tillstånd den afvikelse från planen egt rum. att i sammanhang med Långa grändens igeniäggning den så kallade Återvändsgränden i Bergsqvarteret blifvit framdragen öfver tomterna n:r 15, 14, 13 och 8 till Breda gränden såväl till fromma för trafiken som till underlättande af släckningsarbetet i händelse af eldsvåda i angränsande gårdar. Vederlag för den för gatuläggningen i anspråk tagna jorden har beredts i Långa gränden, som derigenom kommit att fördelas mellan vidliggande tomter på ett från den faststälda gaturegleringsplanen något afvikande sätt. I Motala har byggnadsverksamheten, hvilken hufvudsakligast utöfvats i den stadsdel, som sträcker sig mot jemvägsstationen. inskränkt sig till uppförande af medelstora eller mindre bostadsbyggnader, de flesta af trä, samt tillbyggnad af äldre hus. och synes tillgången pa bostäder fullt svara mot behofvet. Under perioden har uppförts ett folkskolchus med 8 lärosalar, hvilket efter stadens förhållanden kan betraktas såsom ett större byggnadsföretag. 1 Skeninge har icke företagits någon nybyggnad under perioden. I Vadstena har förutom här nedan omförmälda asylbyggnad för sinnessjuka icke förekommit någon nybyggnad. Äfven å landsbygden bar den enskilda byggnadsföretagsamheten utvecklat sig på ett tillfredsställande sätt. I den så kallade Norrköpings Norra förstad af Östra Kneby socken har, särskildt inom Marielundsqvarteret, tillkommit åtskilliga större boningshus. I Mjölby kyrkoby har förutom en mängd större och mindre enskilda boningshus uppförts ett nytt tidsenligt bryggeri med lagerkällare, en mekanisk verkstad och gjuteri m. m. Bland andra enskilda byggnadsföretag torde förtjena omnämnas: Alvastra turisthotell, hvilket, uppfördt å kronodomänen med samma namn invid Ombergets fot, under sommaren är mycket besökt; ombyggnad och restaurering af det i Vists socken belägna Bjerka-Sähy slott; åtskilliga till bostäder åt officerare under mötestiden vid lägerplatsen Malmen uppförda byggnader; det af direktören Rudolf Abelin vid Norrviken i Qvillinge socken uppförda prydliga corps de logis i gammal norsk allmogestil: 10 nya boningshus, 11 ladugårdar och 8 logbyggnader å Boxholms aktiebolag underlydande landtgårdar; Motala bryggeriaktiebolags nya tidsenliga och prydliga bryggeri i Motala stads närhet; en större af friherre Th. Adelswärd uppförd snickerifabrik vid Åtvidaberg i Atvids socken; Ljusfors pappers- och sulfitfabriker i Kullerstads socken, anlagda invid Motala ström af fabrikören J. A. Hedenström i "Norrköping, hvilket arbete pågått sedan år 1893, men ännu icke afslutats, och hvarför kostnaderna redan uppgå till 500,000 kronor; Skärblacka sulfitfabrik, anlagd af Skärblacka fabriksaktiebolag vid Skärblacka bruk; sliperi och dambyggnader, som Fiskeby fabriksaktiebolag med stora kostnader låtit uppföra snedt emot bolagets förutvarande fabriker vid Fiskeby å den motsatta sidan af Motala ström i Borgs socken; en sä kallad rundloge af säregen konstruktion vid kronodomänen Kungsbro i V reta klosters socken: ett af arreudatorema af Bräborgs kungsgård i Dagsbergs socken rtcrstädes med stor omsorg uppfördt, prydligt och solidt samt till inredningen ändamålsenligt ladugårdshus med utrymme for 175 djur; en större ångsåg vid King i A socken med 2 ramar, dubbelt kantverk och sju klingor: samt en väderkvarn vid Dairsberg. Kyrkobyggnader. Bland nya kyrkobyggnader intages första rummet ovedersägligen af den i Norrköping för en kostnad af 375,000 kronor uppförda S:t Matheuskyrkan, invigd den $ maj 1892 och afsedd att rymma omkring 2,500 personer. Denna kyrka, uppförd efter ritning af Helgo Zettervall i götisk stil. är ljus och luftig, bygd med praktiska hänsyn och torde vara en af de vackraste tempelbyggnader i vårt land. S:t Olai och Hedvigs kyrkor i Norrköping hafva undergått genomgripande inre reparationer, derför kostnaderna, delvis bestridda af enskilda personer, bestiga sig till omkring rtö.000 kronor. Samtliga kyrkorna äro prydda med dyrbara glasmålningar i korfönstren. Hällestads gamla kyrka, som den ii januari 1893 nedbrunnit, har ersatts med en. under åren och 1895 efter ritning af arkitekten Gustaf Petersson i Stockholm uppförd, ny tempelbyggnad, som med orgel betingat i rundt tal 121,200 kronor. Nya kyrkan, belägen ä samma plats vid Hällestadsän. som af den nedbrunna intogs, uppförd i medeltidsstil af tegel under tak af skiffer och, hvad tornbyggnaden angår, koppar samt inredd till sittplatser för personer, invigdes den 1 december 1895: och torde inom riket finnas få landskyrkor, som i ädel stilfullhet och måttfull enkelhet öfverträffa ifrågavarande tempelbyggnad. Församlingens gamla klockstapel har genom att som gåfva öfverlemnas till Nordiska museum, livars styresman låtit uppresa densamma å Skansen, räddats frän förgängelse. I stället för den i april månad år 1889 vid Krokek nedbrunna gamla kyrkan har ny kyrka blifvit uppförd i närheten af Sandvikens lastageplats. 0'«mil söder ifrån platsen, der den gamla kyrkan stod. Den nya kyrkan, bygd af tegel i rundbågostil, lärer med klockor och orgel hafva kostat 50,01)0 kronor. deraf kronor erhållits i brandskadeersättning för det nedbrunna templet och återstoden betäckts genom upptagande af ett amorteringslän. Vadstena och S:t Pers församlingars kyrka, den sa kallade Heliga Birgittas klosterkyrka, undergår för närvarande, under ledning af arkitekten hos Öfverintendentsembetet Gustaf Petersson, en grundligare restaurering som har till ändamål att. pä samma gäng den så mycket som möjligt bevarar den värderika kyrkans egendomliga arkitektur, åt församlingarna förskaffa en för de nutida gudstjenstliga förrättningarna lämpad helgedom. För detta arbete, som genom ständigt återkommande frågor om jenikmngar eller ändringar i den ursprungliga af Kungl. Maj-.t den 1 juni 1894 faststälda restaureringsplanen fördröjts, men beräknas blifva färdigt under ar 1897, hafva församlingarna, oaktadt ansenliga bidrag af staten, mast vidkännas betydliga uppoffringar.

14 10 Östergötlands län. Klädedrägt. Nykterhet. Sedlighet. Sockenbibliotek. Vattenafledningar. Förutom den vidtomfattande restaurering, som Qvillinge kyrka till det inre år 1894 undergått, hvarvid, efter ett af arkitektflrman Löfgren och Paulsson i Norrköping uppgjordt förslag, kyrkan försetts med nytt brutet innertak, baldakin öfver predikstolen, nytt läktarbröst, ny ram kring Hörbergska altartaflan, nya bänkar och dörrar samt affärgats till hela kyrkorummet, allt för en kostnad af 10,558 kronor, hafva större eller mindre restaureringsarbeten utförts å Regna, Skedevi, Torpa, Kisa, Östra Ryds, Yxneruins, Drothems, Ekeby och Kärna kyrkor. Under perioden har Boxholms aktiebolag lagt grunden till en egen brukskyrka, hvilken kommer att uppföras i götisk stil. Nya tidsenliga skolhus hafva blifvit uppförda i Mjölby, Kuddby och Furingstad med flere socknar, och ett större sådant är under uppförande vid Reijmyre glasbruk, vittnande om den offervillighet, som kommunerna för skolväsendet ådagalagt. Klädedrägten har numera i det allra närmaste, utan afseende på olika förmögenhetsförhållanden, blifvit likartad för personer ur alla samhällsklasser, och de gamla folkdrägterna blifva år efter år allt sällsyntare äfven i Vånga socken, der de längst bibehållit sig. Klagomål öfver den stigande lyxen hos tjenstehjonsklassen, synnerligast bland den qvinliga delen deraf, höras temligun allmänt. Bruket af spirituösa drycker säges hafva betydligt aftagit, särskildt hos det yngre slägtet, dels till följd af nykterhetsföreningarnes fortsatta verksamhet och dels genom den ökado svårigheten för dessa dryckers anskaffande, sedan åtskilliga minuthandelsrättigheter, som förut utöfvats å landsbygden inom länet, under perioden upphört. Förbrukningen af så kalladt bajerskt öl och andra maltdrycker lär dock pä en del orter växa i samma proportion, som begagnandet af sprithaltiga drycker aftager, trots den välbehöfliga begränsning af de mycket talrika landthandlarnes rätt att till afhemtning försälja öl, som skett genom kungl. förordningen den 2 juni Intresset för arbetare- och andra för ömsesidig hjelp afsedda yrkesföreningar är i ständig tillväxt, och äro sådana föreningar äfvensom goodtemplarorden genom sina medlemmars exempel vigtiga faktorer för nykterhetens befrämjande. Om än sedlighet och laglydnad å en del orter, och särskildt inom den så kallade Norrköpings Norra förstad, lemnat mycket öfrigt att önska, hafva dock anmärkningar i berörda hänseende ej gjorts mot befolkningen i större delen af länet. Gröfre brott hafva visserligen förekommit och vid vederbörliga domstolar beifrats, men inskränka sig dessa till ett ringa antal. En orsak till detta glädjande förhållande torde vara att söka först och främst i den i allmänhet välordnade folkundervisningen. Sockenbibliotek, som finnas inrättade i de flesta socknar inom länet, äro numera ej synnerligen anlitade, sannolikt till följd deraf, att dessa boksamlingar befinna sig uti ett mindre tidsenligt skick och befolkningens smak för periodiska veckoskrifter och godtköpstidningar, af hvilka ett eller flere exemplar numera förekomma i snart sagdt hvarje hem, gör sig allf mera gällande. 3. Näringar. A) Jordbruket. Under den nu tilländagångna femårsperioden hafva allvarliga sträfvanden till en fortsatt tidsenlig utveckling af denna länets hufvudnäring gjort sig märkbart gällande såväl genom större anslutning till ett mera rationelt brukuingssätt af jorden och ökadt begagnande af förbättrade landtbruksmaskiner som genom allmännare användning af ett godt, ofta å den af Kungl. Hushållningssällskapet anordnade frökontrollanstalten undersökt och till grobarheten garanteradt utsäde. Gynsam väderlek under såväl växt- som bergningstiden har i allmänhet varit rådande, och skördeförhållandena hafva till följd deraf lemnat ett tillfredsställande resultat. Enligt Kungl. Hushållningssällskapets årsberättelser hafva de särskilda sädesslagen under åren lemnat följande medelresultat: Bland vattenafledningar samt större dikningsföretag må nämnas följande: utdikning och till en del redan verkstäld odling af den i Borgs socken belägna, Löfstads- och Klingagodsen, säteriet Åhlsätter samt hemmanen Syttorp och Asängen tillhörige Resebro mosse, ett odlingsföretag genom hvilket 250 hektar god jord för kultur eröfrats; större odlingsföretag vid Svertinge i Östra Eneby socken samt Reijmyre och Hageby i Skedevi socken, hvarigenom afsevärda fält för odling vunnits; sänkning af sjöarna Emten och Byngarn i Ringarums socken, hvarigenom 60 hektar odlingsbar mark torrlagts; vid gården Myckelsätter å Vikbolandet, der omkring 13 hektar odlingsbar jord erhållits; sänkning af Arnsjön inom Vestra Hargs socken, hvarför statslån beviljats ä 1,660 kronor; afdikningar för Bylingstad, Hälgestad och Högstad i Östra Husby socken samt vid Mönnerum-Jonsberg, hvilket senare företag, som omfattar omkring 50 hektar, i det närmaste nått sin fullbordan; samt Boxholms aktiebolags nyodling ä en areal af 55'8 hektar. Föreslagen torrläggning af de, mellan Herrebro och sjön Glan befintliga, hemmanen Eksund, Skärlunda. Gäfverstad, Klinga, Borg, Herrebro, Skälf och Högby tillydande, vattensjuka marker har deremot strandat, sedan vid af sakkunnig person verkstäld undersökning sig visat, att kostnaderna for odlingsföretaget komme att bestiga sig till omkring 350 kronor per hektar, en kostnad som de fleste intressenterna ansett för hög. Egaren till Eksunds egendom vidtog likvisst under år 1895 åtgärder för att medelst invallning och vattnets utpumpning torrlägga den till hans egendom Eksund hörande del af antydda

15 Agronomiska förrättningar. Väderlekssignaler. Frökontroll. Frö- o. sädesrensning. Länsmaskinist. Östergötlands län. 11 kärrmarker, omkring 60 hektar, men i följd af det under nämnda är inträffade ovanligt höga vattenståndet måste torrläggningsarbetet, som redan medfört en kostnad af omkring 1,000 kronor, till lämpligare tid uppskjutas. Antalet af de i enlighet med 29 g i lagen om dikning och annan afiedning af vatten den 20 juni 1879 af Länsstyrelsen meddelade förordnanden till förrättande af laga syn för pröfning af frågor rörande vatteiiafledningar utgjorde lo år 1891, 16 år 1892, 19 år 1893, 15 år 1894 och 8 år Vid agronomiska förrättningar, såsom uppgörande af planer för växtföljden, afdikningar, odlingar samt invallningar m. m.. har biträde lemnats af länets landtbruksingeniör. och hafva de af honom utförda förrättningar omfattat en areal af 1,353'oa hektar är 1891, 1,262 hektar år 1892, 1,001-5 hektar ar 1893, 1,083 hektar år 1894 och l,235-2c hektar år Dessutom hafva 13 ä 15 ordinarie och o extraordinarie täckdikningsförmän af Kungl. Hushållningssällskapet atlönats, med hvilkas biträde följande arealer täckdikats till här nedan angifna kostnad: Såsom bevis på det rådande förtroendet till täckdikningens fördelaktiga verkan förtjenar nämnas, att arrendatorer ej blott af kronans domäner utan äfven af enskilda personer tillhöriga landtegendomar. oaktadt det nedlagda arbetet ej utgör en dem direkt tillfallande kapitalbesparing, utfört de största dräneringarna. Väderlekssignaler, grundade på tvenne gånger dagligen från Meteorologiska Centralanstalten i Stockholm erhållna telegrafmeddelanden, hafva af Kungl. Hushållningssällskapets förvaltningsutskott årligen under månaderna augusti och september varit anordnade på 18 olika platser inom provinsen, hvarjemte ängarne»carl Johan», trafikerande sjön Sömmen,»Brokind-», trafikerande Kinda kanal, och»bråviken» å traden Norrköping Skärgården vid sina turer fört signalflaggor. De härmed förenade kostnader utgjorde nnder år kronor. Nederbördsobservationer hafva likaledes genom Kungl. Hushållningssällskapets föranstaltande blifvit tagna vid 16 stationer inom provinsen, nämligen Godegård, Medevi, Norrköping, Vittinge, Grensholmen, Carlshof, Starby, Borstad, Linköping, Bjerka- Säby, Skeninge. Hästerum, Sva, Engelholm, liagnkulla och Svinhult; hvarjemte beträffande temperaturförhållandena observationer utförts i Norrköping, Vittinge, Grensholmen, Carlshof, Hästerum, Sva, Engelholm och Svinhult, hvaröfver allt rapporter frän berörde platser månatligen afgifvits till Kungl. Meteorologiska Centralanstalten i Stockholm. Vid den med statsmedel understödda frökvntrol.uuisttdten i Linköping hafva under ar 1895 blifvit undersökta tillsammans 401 siides- och fröprof samt plomberats 35 säckar om 2,700 kilogram timotej- och SOO kilogram rödklöfverfrö. Några särskildt anmärkningsvärda prof hafva derumler icke förekommit. hvilket förhallande förklaras deraf, att flertalet utgjorts af inom provinsen producerade utsäden. Den i samverkan med frökontrollen af fröodlingsföreningen inrättade och af Kungl. Hushållningssällskapet understödda jrö- Ofh sädesrensniiigsanstalteu har flitigt anlitats och uppgifves hafva rensat och sorterat: Hufvudparten af säden har utgjorts af blandsäd, hvilket tyckes tyda pä, att odlingen deraf i högst betydlig grad tilltagit, sedan utvägar finnas att sedermera på mekanisk väg skilja de deri ingående blandningarna frän hvarandra, hvilket vid denna anstalt sker på ett sätt. som knappast lemnar något öfrigt att önska och som säkerligen icke hos nägon enskild kan åstadkommas. Tvenne Kungl. Hushållningssällskapet tillhöriga flyttbara triörer. hvilka utlånas till jordbrukare mot ersättning, hafva under är 1895 användts pa 30 ställen med sammanlngdt 118's arbetsdagar. Kungl. Hushållningssällskapet har under den gångna perioden med betydliga årliga bidrag understödt ej blott den sa kallade; Allmänna Svenska Utsädesföreningen utan äfven Svenska Mosskulturföreningen, hvarjemte sällskapet medelst fortsatt utdelande af belöningar på allt sätt sökt bland mindre bemedlade personer väcka och hälla vid lif intresset för odling och trädplantering. Vidare har sällskapet anvisat ett belopp af 500 kronor att under år 1895 användas till ersättning at jordbrukare inom länet af halfva kostnaden för vid någon af statens kemiska stationer utförda undersökningar af konstgjorda gödningsämnen, kraftfodermedel oeh jordarter, men lär denna fördel under aret begagnats för endast 7 prof, deraf 2 jordprof. 1 för gödningsämne uch 4 för foderkakor, hvarför sammanlagda kostnaden utgjort ondast 36 kr. 93 öre. Då detta anslag afsag att afhjelpa ett ofta framhållet behof. kunde med skäl väntas, att det tagits mera i anspråk, helst kändt är, att vid handeln med synnerligas! gödningsämnen och fodermedel man ofta nog synes räkna pa köparens godtrogenhet, för att icke säga sorglöshet, hvarigenom det ofta öfverklagade handelsmissbruket med dessa ämnen till stor skada och förlust för jordbrukaren i icke ringa grad uppmuntras. Den hos Kungl. Hushållningssällskapet anställde liinsniaskiitisten biträder jordbrukare med råd och upplysningar oeli har för uppsättning af nya och reparationer ä äldre diverse maskiner, omläggning af vattenledningar, uppsättande af åskledningar, linledningar med mera tilihandagntt ar 1891 pa 77 ställen med 164 förrättningsdagar, nr 1892 pa 47 ställen med 192 förrättnings- och resedagar, ar 1893 pa 62 ställen med 211 förrättningsdagar, ar 1894 pa 63 ställen med 247 förrättningsdagar och ar 1895 på 67 ställen med 262 förrättningsdagar. Markegåiigsprisen, hvilka under aren voro i jemnt stigande, hafva allt ifrån periodens början ständigt sjunkit och utgjorde:

16 12 Östergötlands län. Markegångspris. Häst- och nötboskapsafvel. B) Boskapsskötsel. Iläslafceln anses under perioden hafva gjort stora framsteg. För befrämjande deraf hafva såväl af Kungl. Hushållningssällskapet som af inom länet bildade hingstföreningar inköpts och å skilda platser stationerats hingstar af elydesdale-, hackneij- och bergardenner- m. fl. raser. De af staten årligen anordnade hästpreinieringarne inom detta underdistrikt hafva egt rum i Linköping, Norrköping, Vadstena, Skeninge och Rimforsa. Till dessa premieringar har Kungl. Hushållningssällskapet för hvartdera af åren 1891 DS94 beviljat dels 2,500 kronor till ordinarie pris och dels 1,000 kronor till tilläggspremier utöfver statspriseu för fyräriga godkända ston, som bevisligen blifvit betäckta af någon af premieringsnämnden godkänd hingst, och till utlemnande af frisedlar för treåriga ston, som berättiga till betäckning af viss utaf premieringsnämnden angifven, för det respektiva stoet passande hingst, och hvilka frised lar af sällskapet inlösas, samt för är 1895 för enahanda ändamål anslagit respektive 5,000 och 1,000 kronor. Derförutom har Kungl. Hushållningssällskapet ärligen med 250 kronor bidragit till bestridande af kostnaden för dessa hästuppvisningars anordnande. Af de sålunda anslagna medlen hafva efterskrifna belopp utbetalts: är 1891 af ordinarie premieringsanslaget 2,499 kr. 10 öre, af extra anslaget för 10 tilläggspremier, hvaraf 3 för ar 1890, 575 kronor samt af anslaget för omkostnader 242 kronor, eller tillsammans 3,316 kr. 35 öre; år 1892 af ordinarie premieringsanslaget 2,483 kr. 50 öre, af extra anslaget för "tilläggspris 550 kronor och för frisedlar 160 kronor samt af anslaget för omkostnader 247 kr. 15 öre, eller tillhopa 3,440 kr. 65 öre; år 1893 af ordinarie anslaget 2,491 kr. 30 öre, af extra anslaget för tiiläggspris 650 kronor och för inlösen af 13 stycken fria betäckningssedlar 128 kronor samt af anslaget för omkostnader 227 kronor, eller i sin helhet 3,496 kr. 30 öre; ar 1894 af ordinarie anslaget 3,237 kronor, af extra anslaget för tilläggspris 700 kronor och för inlösen af 16 betäckningssedlar 150 kronor samt för bestridande af rese- och öfriga kostnader 236 kr. 15 öre, eller tillsammans kr. 15 öre, da sålunda totalanslagen öfverskridits med 573 kr. 15 öre; samt år 1895 af hela anslaget för antydda pris m. m. 5,684 kr. 70 öre. Till den af Kungl. Hushållningssällskapet upplagda stttteribok, för livars fullföljande ett ärligt förslagsanslag af 400 kronor beviljats, voro vid 1895 års slut anmälda 10 ston och hingstar af ädla och förädlade raser samt 7 ston och 9 hingstar af sä kallade kallblodiwa raser. Den så kallade Jookeyklubben har af sällskapet under år 1895 erhållit ett bidrag af 300 kronor för utdelande af afvelspris. Hvarje år under den förflutna perioden hafva på Kungl. Hushållningssällskapets bekostnad fyra lärlingar åtnjutit undervisning uti hofbeslagningskonsten i den vid Alnarp inrättade hofslageriskolan, och kostnaden härför har uppgått till 800 kronor för år. I de betydande framsteg, som nötboskapssköueln under den nu gångna perioden gjort, har Kungl. Hushållningssällskapet otvifvelaktigt den största förtjensten. Ej mindre genom de rikliga bidrag, som lemnats till nötboskapspremieringar, införskaffande af goda afvelstjurar med mera dylikt, än genom att stadigt, gä fram i en bestämd riktning beträffande val af ras har enhet och konstans vunnits inom djuruppfödningen, under det man förr ej var så noga om valet, blott en korsning erhölls, ju brokigare desto bättre. Äfven utfodringen sker numera efter rationelare grunder, dervid särskildt sä kalhult kraftfoder kommit till ökad användning. Den utbredning, som tuberkulos hos nötboskapen antagit, och de olägenheter och förluster, som derigenom drabba djuregaro, äfvensom otillförlitligheten af de undersöksmetoder, som härvid stått till buds för utrönande, om ett djur verkligen vore behäftadt med denna sjukdom eller icke, föranledde Kungl. Hushållningssällskapet att under några år låta genom grundliga försök med tuberkuiin undersöka, huruvida tuberkulosens förekomst hos djuren med säkerhet kunde ådagaläggas. Meningarna om tillförlitligheten af dessa undersökningar äro emellertid bland länets landtbrukare mycket delade. Bland Kungl. Hushållningssällskapets utgifter för nötboskapsskötselns främjande märkas följande: år 1891: inköp af 27 st. ayrshiretjurar, hvilka betingade ett inköpspris af 8,601 kr. 80 öre, hvaraf 26 st. blefvo mot Vs årligen räntefri afbetalning utlemnade till enskilda och tjurföreningar; utdelning vid gödboskapsutställningar i Linköping och Skeninge af 11 silfver- och 34 bronsmedaljer jemte kontant 1,220 kronor och vid afvelsdjursutställningar på samma ställen tillsammans 13 silfver- och 16 bronsmedaljer samt kontant 530 kronor; bestridande af kostnaden för tre lärlingars undervisning i boskapsskötsel med 450 kronor; belöningar åt dertill förtjenta personer för långvarig och trogen tjenst vid husdjursskötsel med tillsammans 105 kronor; och lönebidrag ät distriktsveterinärer med 5,400 kronor; år 1892: inköp af 9 st. ayrshiretjurar för ett sammanlagdt belopp af 2,912 kronor, af hvilka 3 st. äro utlemnade till jordbrukare inom provinsen mot 7» årlig räntefri afbetalning; utdelning vid i Linköping och Skeninge anordnade gödboskapsutställningar af pris och medaljer, hvilkas värde jemte kostnader för anordningarna uppgått till kr. 93 öre; utdelning af pris, medaljer och kontanta penningar, uppgående till 681 kr. 40 öre, vid afvelsdjursutställningar i Linköping och Skeninge; bestridande af kostnaden för utbildande af dugliga nötboskapsskötare med 600 kronor; utdelning af belöningar för långvarig och trogen tjenst vid husdjursskötsel åt sex personer med sammanlagdt 150 kronor; bidrag till lön åt distriktsveterinärer med 5,400 kronor; och för tuberkulinundersökningar 1,000 kronor; år 1893: för sistnämnda undersökningar, dervid 496 djur behandlats, 590 kronor: inköp af 16 st. ayrshiretjurar för ett

17 Stamholländerier. Landtbruksmöte. Svinafvel. Mejerihandtering. Östergötlands län. 13 pris af 4,591 kr. 80 öre, af hvilka djur 13 utlemnats mot räntefri afbetalning under fem år; för anordnande af premieringar jemte dervid utdelade pris af 32 större och 55 mindre silvermedaljer samt 54 större och 56 mindre bronsmedaljer jemte kontanta penningepris liar kostnaden uppgått till X,422 kr. 77 öre, deraf 3,000 kronor erhållits af statsmedel; for anordnande af gödboskapsutställningar och utställningar af unga afvelsdjur till afsalu jemte dervid utdelade pris har kostnaden uppgått till 1,820 kronor förutom medaljkostnaden; kostnaden för 4 lärlingars utbildande i kreatursskötsel har uppgått till 600 kronor; utdelningar af belöningar för långvarig och trogen kreatursskötaretjenst, bestående af silfverpjeser till värde af 30 kronor stycket, åt 11 personer; och till aflöning at distriktsveterinärer 5,400 kronor; är 1894: till bekostande af tuberkulinundersökningar 221 kr. 4 öre; till hedersdiplom, pris af silfver- och bronsmedaljer samt kontanta penningar, som utdelats vid nötboskapspremieringar, 4,042 kr. 64 öre; inköp af 10 st. ayrshiretjurar för 3,459 kronor; till i Linköping och Skeninge anordnade gödboskapsutställningar, dervid som pris utdelats dels kontanta penningar och dels medaljer i silfver och brons, tillhopa 1,946 kr. X öre; för undervisning at lärlingar i kreatursskötsel (ioo kronor; till belöningar för långvarig och trogen tjenst såsom kreatursskötare åt 10 personer med silfverpjeser, hvilkas värde uppgått till 30 kronor per stycket; och till distriktsveterinärväsendet 5,400 kronor; samt år 1895: till pris af silfver- och bronsmedaljer samt kontanta penningar vid nötboskapspremieringar och gödboskapsutställningar tillsammans 6,725 kr. 59 öre; för inköpta 9 st. ayrshiretjurar 3,230 kronor, hvilka jemte 2 st. frän föregående är pä reserv stående utlemnats till jordbrukare mot räntefri ärlig afbetalning under fem är; för två lärlingars undervisning i kreatursskötsel 300 kronor; belöningar för långvarig och trogen tjenst åt 11 kreatursskötare med 30 kronor till dem hvardera; och bidrag till distriktsveterinärväsendet med 5,400 kronor. Vid ofvannämnda nötkreaturspremieringar uppvisades ar 1891: 219 tjurar, 871 kor och 389 qvigor, eller tillsammans 1,479 djur, deraf 157 tjurar, b'47 kor och 298 qvigor, tillhopa 1,102 djur, godkändes och belönades med medaljer i silfver och brons samt frisedlar, hvarjemte hedersdiplom tillerkändes 2 tjurar; är 1892: 1,119 djur, deraf 91 tjurar af oblandad ras och 91 af blandad ras samt 4 hondjur af blandad och 933 hondjur af oblandad ras, hvaraf 168 tjurar och 671 kor och qvigor premierades eller godkändes samt erhöllo pris i medaljer och kontanta penningar, hvarförutom 2 hedersdiplom utdelades; år 1893: 1,630 djur, deraf 238 tjurar, 941 kor och 451 qvigor, hvaraf 1,273 djur, 197 tjurar, 703 kor och 373 qvigor, tillerkändes silfver och bronsmedaljer, frisedlar och kontanta penningepris; är 1894: 1,372 st. djur, deraf 229 tjurar och 1,143 hondjur, af hvilka 164 tjurar och tids hondjur tilldelades silfver- och bronsmedaljer, frisedlar och kontanta penningepris. hvarjemte ett hedersdiplom utdelades; samt ar 1X95: djur, deraf premierades och erhöllo medaljer i silfver och bions, äfvensom kontanta penningepris och frisedlar, hvarjemte 2 hedersdiplom utdelades. Af Kungl. Hushållningssällskapets fyra statukoluludeiie)- återstå numera endast två, det ena med 2 tjurar och 20 kor af ostfrisisk ras och det andra med l tjur och 10 kor af ayrshireras. sedan de öfriga till följd af tuberkulos måst upplösas. Vid det förstnämnda har helsotillståndet under ar 1895 i allmänhet varit godt bland såväl äldre som yngre djur och tuedelmjölkningen har tor 17 mjölkande kor, deri 3 gallkor inberäknade, utgjort 2,733 liter, och den högstmjölkande har lemnat 3,574 liter. Afveii vid det sistnämnda stamholländeriet har hälsotillståndet under samma år varit godt och medelmjölkningen förin mjölkande kor, deri 1 gallko inberäknad, har utgjort liter. Den högstmjölkande har lemnat liter. Ett för hela länet allmänt latidtlirnl-smöfe hölls i Vadstena den 26 2X juli 1x93. Mötet, som var anordnadt dels i slottet och dels i den sä kallade Kalkhagen, torde med skäl kunna framhållas såsom ett af de mest framstående, som blifvit inom länet hållna, hvartill helt naturligt i hög grad bidrog den stora landsbygden, som omgifver platsen, samt de utmärkta lokalerna, som knappast pa någon annan plats kunna erbjudas, i förening med ett det gynsammaste väder under nästan hela såväl arbetstiden som sjelfva mötesdagarna. Kostnaderna för mötet uppgingo till kr. 27 öre. till hvilkas bestridande mötets inkomster bidrog» med x,093 kr. 5x öre uch Kungl. Hushållningssällskapet med 4.X22 kr. 69 öre. Den laga ståndpunkt, pä hvilken.> < '/''»</// vid slutet af förra perioden befann sig. föranledde Kungl. Hushållningssällskapet sitt föranstalta om införskaffande frau utlandet af Uauoch hondjur till denna djurafvels förbättrande. För sådant ändamål inköpte sällskapet är 1X91 hos Danmarks mest framstående svinuppfödare, kända för stor insigt vid uppdragandet af rena afvelsstammar. 36 st. svin. Kort efter ankomsten till Malmö karantänsinrättning insjuknade samtliga djuren i konstaterad svinpest och måste nedslagtas. vallande sällskapet en förlust af 3,46x kr. (io öre förutom den pä sätt och vis indirekta, men dock hufvudsakliga, som blef en följd af de härigenom felslagna förväntningar, hvilka stälts pä denna anordning. Något försök i ofvannämnda syfte har sedermera ej gjorts af Hushållningssällskapet, hvaremot enskilde svinuppfödare i betydlig grad uppdrifvit ifrågavarande afvel genom inköp af goda afvelsdjur. särskildt at' den stora yorkshiresrasen. Svinafveln drifves numera förnämligast i sammanhang med mejerihandtering. Furgbjfnelit har mer och mer gått tillbaka. MejerihaHilierinijen har under perioden utvecklat sig raskare. än livad man på grund af rådande ogynsainma förhållanden och de ytterst låga smörprisen i utlandet, der förnämsta afsättningsorten synes vara England, haft anledning förvänta. De låga prisen ä smör torde förnämligast härröra frän den skarpa konkurrens, som Australien och andra smörexporteraude länder under senare åren framkallat. Genom sorgfälligt användande af de senare arens alla förbättringar i tillverkningssättet vid smörproduktionen åstadkommes numera en vara. som fyller de stora anspråk, som ställas pä densamma i verulsmarknaden. och om än prisen, såsom nämnts, äro laga. röner dock varan en ganska lirlil' efterfrågan äfven i utlandet. Förutom förutvarande mera omfattande mejerier hos enskilda personer hafva pa senare aren bildats sa kallade andelsmejerier, en form af laiidtmaiinaassociati>>n som synes vara förtjent af att vinna en större tillshitning. Den i Kungl. Hushållningssällskapets tjenst anstähle inejerikousiil>'iifmi, hvilkens åliggande är att tillhandaga allmänheten med rad o<di upplysningar rörande mejerihandtering oeh som

18 14 Östergötlands län. Mejerikonsulent. Mjölkkontroll. Trädgårdsskötsel. Biskötsel. Arbetslöner. jemväl utöfvar tillsyn vid den af sällskapet inrättade mjölkkontroll- och bakteriologiska station, har år 1891 haft 44 förrättningar, hvartill åtgått 108 förrättningsdagar, år förrättningar med 149 förrättnings- och resedagar, år förrättningar med 169 förrättnings- och resedagar, år förrättningar, hvartill åtgått 190 rese- och förrättningsdagar, och ar förrättningar med 120 dagar. Den likaledes i Kungl. Hushållningssällskapets tjenst anstälda Ulnsmejerskan, hvars hufvudsakliga uppgift är att på mejerikonsulentens order biträda med undervisning i ostberedning samt i öfrigt vid smör- och ostmejerier, der längre tillfällig hjelp är af nöden, har under år 1895 biträdt på 43 ställen under sammanlagdt 210 förrättnings- och resedagar. Vid ofvannämnda mjölkkontroll- och bakteriologiska station hafva medelst olika metoder undersökts, år 1891: 6,612 mjölk-, 300 grädd- och 400 smörprof; år 1892: 6,150 vanliga mjölkprof. deraf 6,000 med laktokrit och de öfriga å Soxhlets apparat och pä kemisk väg, samt 700 syrningsprof på mjölk och 450 smörprof för qvalitativa bestämningar; år 1893: 7,333 prof, deraf ä mjölk, 227 å smör, hvaraf 200 qvalitativa och 27 för vattenhalt, samt 800 syrningsprof på mjölk efter schweizermetod; år 1894: 7,342 prof, deraf 6,100 å skummad och oskummad mjölk. 850 syrningsprof å mjölk, 300 qvalitativa smörprof och resten Soxhlets- och kemiska mjölkprof; samt år 1895: 8,071 prof, deraf 7,721 å mjölk, 150 å smör och 200 syrningsprof å söt mjölk. Underhållskostnaden för denna anstalt bar uppgått till 1,887 kr. 22 öre år 1891, 1,463 kr. 15 öre år 1892, 1,343 kr. 20 öre ar 1893, 1,924 kr. 96 öre år 1894 och 800 kronor år Vidare har Kungl. Hushållningssällskapet till beredande af tillfälle för mejeriegarne att kostnadsfritt deltaga i de så kallade fortgående smörprofningarna i Malmö, dervid östgötasmöret väl bestått täfling med öfriga provinsers, äfvensom till pris vid dessa täflingar utgifvit 500 kronor år 1892, 1,380 kronor år 1893, 1,350 kronor år 1894 och 1,100 kronor år 1895; hvarjemte sällskapet till pris vid de i Stockholm åren 1894 och 1895 af Kungl. Landtbruksstyrelsen anordnade ostutställningar bidragit med sammanlagdt 300 kronor. Desslikes hafva på sällskapets bekostnad lärlingar i mejerihandtering erhållit utbildning. Allmogens håg för trädgårdsskötsel och fruktodling har under perioden märkbart tilltagit, hvilket torde böra tillskrifvas icke allenast det tillfälle, som beredts mindre bemedlade jordbrukare att genom af Kungl. Hushållningssällskapet anstälde och afiönade tvenne lånsträdgårdsmästare med ingen eller ringa kostnad erhålla sakkunnigt biträde för trädgårdars anläggning och förändring jenite behöfliga frukt- och parkträdstelningar, utan äfven den mycket besökta skola för qvinliga och manliga trädgärdselever. som sedan några år tillbaka varit förenad med den frukt- och blomsterodling, som direktören Rudolf Abelin i stor skala idkat och fortfarande idkar i sina vid Norrviken å Björnsnäs eiior i Qvillinge socken anlagda storartade trädgårdar, hviika innehålla omkring till tre fjerdedelar pä dvärgunderlag förädlade moderträd, med ar frän är ökade fruktskördar, som på de allmänna svenska utställningar, der frukten företetts, visat sig fullt jemförliga med, om icke öfverträftande södra Sveriges fruktsamlingar. Xorrvikens trädgårdar med växthus-byggnadskomplex, innehållande tre roshus, deraf ett med 180 qv.-meters golfyta, två vinhus, ett ormbunkshus, ett förökningshus, ett större frukthus, ett fruktlagerrum, ett bindrum och ett planteriugsrum jemte dagsverksstuga, konservkök och nödiga källare m. m., lära vara fullt jemförliga med, om icke öfverlägsna Skandinaviens alla andra sådana anläggningar. På Kungl. Hushållningssällskapets bekostnad erhöllo tvenne qvinliga elever år 1895 fri kurs vid denna trädgårdsskola. Linköpings läns och. stifts trädgårdsförening har äfven under denna period genom utbildning af trädgårdsmästare samt tillhandahållande af plantor, frön och skolträd från sina vidlyftiga och dyrbara planteringar, trädskolor och orangerier sökt bidraga till trädgårdsskötselns fortsatta utveckling. Länsträdgårdsmästarnes förrättningar hafva uppgått år 1891 till 399 med 413 förrättningsdagar, år 1892 till 410 med 432V2 förrättningsdagar, år 1893 till 434 med 403 förrättningsdagar, år 1894 till 438 med 449 förrättningsdagar, och år 1895 till 491 med 442 förrättningsdagar. Biodlingen, som visat sig lönande, der den skötts med insigt och intresse, säges i allmänhet ej nått den utveckling, som önskvärdt vore. För befrämjande af denna näring har den inom provinsen bildade biskötareföreningen af Kungl. Hushållningssällskapet erhållit bidrag med 200 kronor för hvartdera af åren och I sammanhang med biskötseln torde böra omnämnas den i Linköping år 1892 af enskild person anordnade halmflätningsskola, som har till ändamål att utbilda fattiga skolbarn såväl inom staden som från landet i halmflätningskonsten äfvensom att åt personer, som vilja sprida denna slöjd, lemna undervisning i skörd, blekning och sortering af halm. Intresset för denna hemslöjd har, särskildt å landsbygden, gjort sig gällande såväl hos yngre som hos äldre personer. Under år 1894, då skolan var förlagd till Linköping, Skeninge och Vestra Hargs socken, erhöllo omkring 100 barn, de flesta om 9 12 års ålder, undervisning. Ar 1895 meddelades undervisning i Linköping åt 20 ä 30 barn och å vårdanstalten i Motala, hvarest skolan någon tid varit förlagd, åt omkring 50 äldre och yngre personer. Till bidrag åt denna skola har Kungl. Hushållningssällskapet lemnat 500 kronor år 1894 och 450 kronor år Det förtjenar omnämnas, att provinsens fattigare befolkning bereder sig en ganska afsevärd inkomst genom insamling och försäljning såväl i städerna som ock vid befintliga jernvägsstationer af vårblommor och skogsbär. Dagsverksprisen, som i följd af den minskade tillgången pä dugliga både manliga och qvinliga arbetare stigit, hafva under perioden varit sommartiden Tso ä 2 kronor för man och 0'so ä 1 krona för qvinna samt vintertiden 1 k 1'so krona för man och 50 å 70 öre för qvinna jemte fritt kosthåll. Tjenstehjons årslöner hafva utgått med 150 k 180 kronor för en dräng och 80 a 120 kronor för en piga. / städerna har ett mansdagsverke under sommaren betalats med 1T>O å 2'2r. kronor och vintertiden med O-r. å lv.o krona samt ett qvinsdagsverke under sommartiden med O-TÖ» l-wi krona och vintertiden med 60 k 75 öre, allt pä egen kost. Tjenstehjonslönerna i städerna hafva varierat mellan 100 och 175 kronor för dräng och 75 och 100 kronor för piga. Värdet af lön och stat har deremot icke undergått någon förändring under perioden, utan utgår fortfarande med 350 ä 400 kronor för statkarl och 200 k 220 kronor för statpiga.

19 Allmänna skogar. Östergötlands län. 15 C) Skogshushållning. Allmänna skogar. Kronoparkerna, som vid periodens början voro 7 till antalet med en sammanlagd areal af 2,952, 48 liar, hafva ökats med 1, i det ' t mantal Hulterna i Tjällmo socken år 1893 inköptes för statsverkets räkning till kronopark för 40,000 kronor. Vidare har arealen af Kungs- Norrby kronopark ökats med 290-M har produktiv mark och har impediment, som vid ny utarrendering af Kungs-Norrby kungsgård år 1891 derifrån undantogos. Vid 1895 års slut funnos följande X kronoparker: Den beräknade ärliga afkastningen utgör i rundt tal från: Det från kronoparkerna och andra allmänna skogar för statsverkets räkning försålda virket uppgick: Vid utarrendering af en del jordbruksdomäner har utmarken undantagits och blifvit stäld under skogsstatens omedelbara förvaltning, enligt följande öfversigt: Frän ecklesiastika skogar, af hvilkas afkastning medel inga till presterskapets löneregleringsfond. är forsamt virke under: För de ecklesiastika boställenas skogsfond försåldes är 1S och år kubikmeter, eller tillhopa 359 kubikmeter. Från de under skogsstatens förvaltning stälda lumulmllmihtningarne äro utlemnade till delegarnes disposition följande virkesbelopp: Öfriga till ordnad hushållning indelade allmänna skogar hade vid periodens slut följande arealer: Utggning uj ek å kronojord ogde rum i följande omfattning: Af häradsallmänningarne voro vid periodens slut följande stående under skogsstatens förvaltning: Från skogseldar ocli nämnvärda stormskador hafva de allmänna skogarne under perioden varit skonade. Snötryck har nedbrutit en mängd ungskog i slutet af åren 1891 och 1894.

20 16 Östergötlands län. Enskilda skogar. Biträde vid skogsskötsel. Skogseldar. Bränntorf. Jagt. En skarp och ihållande torka under försommaren 1893 och 1895 har öfvat menlig inverkan på återväxten och likaså de skarpa frostnätter, som inträffade omkring den 20 maj 1894, dervid särskildt granplantor ledo ganska mycket. Under åren 1891 och 1892 var deremot väderleken gynsam för skogsodling och äterväxt. Virkesprisen voro under åren ganska stadiga eller ej höga, under 1894 formärktes något fallande virkespris utom möjligen å ved och under 1895 voro kolprisen synnerligen låga. Vägarbeten å allmänna skogar hafva varit följande: På Ycke kronopark fullbordades år 1891 den är 1889 påbörjade utfartsvägen, som i längd håller 2,400 meter, och är ytterligare under år meter väg der anlagd samt allmän landsväg från Boxholm till Ulrika framdragen öfver parken. På Östkinds häradsallmänning äro under år ,500 meter utfartsvägar dels nyanlagda, dels förbättrade. På Göstrings häradsallmänning äro under år ,000 meter utfartsvägar anlagda och likaledes pä Lysings häradsallmänning 2,000 meter. Att å enskildes skogar öfverafverkning ganska allmänt förekommer, kan ej bestridas, men största skadan sker, der större fält afverkas, utan att något göres för erhållande af återväxt, och sådana exempel finnas nog flerstädes inom provinsen. Qvarlemnande af dugliga fröträd skulle dock å större delen af dessa marker väsentligen inskränka den statsförlust, som måste uppstå, genom att stora marker under långliga tider sakna återväxt och derunder förvildas och nedsättas i produktionsförmåga. Åtskilliga större skogsegare, såsom Boxholms aktiebolag och säteri, Finspångs aktiebolag, baroniet Adelswärd m. fl., sörja nog for återväxt, och hafva flere af dem att framvisa en god skogsskötsel, hvilket också kan sägas om ett antal mindre skogsegare, men det stora flertalet skogsegare bekymra sig föga eller intet om skogsskötsel eller hushållning. Hushållningssällskapet har med bidrag af statsmedel fortfarande under perioden sökt verka för en förbättrad skogsskötsel, särskildt hos de mindre skogsegarne. Det liar aflönat en länsskogsman och 3 å 4 plantörer samt under 1894 och 95 6 plantörer, hvarjemte under 1895 en extra jägmästare blifvit anstäld som inspektör öfver denna gren af sällskapets verksamhet. Länsskogsmannen har tillhandagått med biträde vid skogsndlingnr, utsyningar, hjelpgallring, afdikning och skogsskötsel i allmänhet och har anlitats sålunda: hvarjemte han äfven tjenstgjort som skogsplantör. Skogsplantörerna, som biträdt vid och ledt skogsodlingarno, hafva varit använda vid följande antal förrättningar: Vid dessa förrättningar har följande areal skogsmark blifvit besådd och hafva efterskrifna antal plantor blifvit utsatta: Åtal för förbrytelser mot skogsförfattningar hafva egt rum under år 1891 i 14 fall, ar 1892 i 30'fall, år 1893 i 5 fall, år 1894 i 7 fall och år 1895 i 1 fall. Skogseldar af mera betydande utsträckning hafva under perioden icke förekommit å de enskilda skogarne. Svedjande är fortfarande ytterst sällsynt och förekommer endast i inhägnade hagmarker; tjärbränning är likaledes sällsynt, men drifves dock, ehuru i mindre omfattning, i länets sydligasto skogsbygd. Kolnitig eger rum hufvudsakligen inom Finspänga läns härad och å Boxholms aktiebolags vidsträckta skogsområden inom Göstrings och Ydre härad samt annorstädes i de delar af länet, der bruksrörelse drifves. Bränntorfsberedning drifves numera i stor skala inom provinsen. Bland större sådana företag må särskildt framhållas de vid Reijmyre bruk i Skedevi socken, Fräntorp och Simonstorp i Hällestads socken, Börgäl i Risinge socken och Herreby i Kristbergs socken. Vid den senare fabriken, anlagd är 1893, uppgick tillverkningen af bränntorf år 1895 till 85,000 hektoliter med ett värde af 22,950 kronor. Jagfen idkas numera nästan uteslutande som sport. Sjöfogelskyttet tidigt på våren, hufvudsakligast å ejder, som förekommer i riklig mängd, samt under mycket kalla vintrar, dä hafvet isbelägges långt utanför de yttersta skären, äfven å alfogel, bereder dock skärgårdsbefolkningen en ganska afsevärd inkomst, och sälfångsten, som i betydlig utsträckning öfvas å de ytterst i hafsbandet belägna skären eller de så kallade»bådarne», utgör jemte fisket för befolkningen inom Gryfs sockens vidsträckta skärgård den hufvudsakligaste näringskällan. Elgjagten, som genom kungl. förordningen den 28 mars 1892 för detta län blifvit inskränkt till tiden 1 15 september årligen, visar sig år från år mera lönande, och det för elgstammens bibehållande särdeles välbetänkta stadgande om förbud för fångande eller dödande af årskalfvar efter elg har visat sig synnerligen välgörande. Särskildt i provinsens norra och södra delar fälles årligen ett betydligt antal af dessa våra främsta högdjur. Rådjursstammen har betydligt ökats under den gångna perioden, och man kan på vissa trakter fä se rådjur i flock. En inskränkning af tiden för jagt å dessa älskliga djur skulle otvifvelaktigt komma dem att fortare föröka sig till stor förnöjelse ej blott för jägaren utan äfven för djurvänner i allmänhet. Rapphönsstammen, som under de snörika och kalla vintrarne 1892 och 1893 i betydlig grad decimerades, uppgifves numera på sina håll vara temligen god. Tillgången på hare och skogsfogel säges i allmänhet vara god, hvaremot gräsanden allt mer och mer försvinner, och gäller detta å såväl större som mindre vatten, der för blott några fä år tillbaka denna fogel mycket talrikt förekom. Doppingen åter, som uppgifves vara denna