INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, Täckningsår: 1856/ /05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-h0-9118_

3 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse Länets indelning och naturliga beskaffenhet 1. Tab. A. Örebro läns indelning i fögderier, härad och länsmansdistrikt Tab. B. Örebro läns kyrkliga indelning Invånare 5. Tab. C. Folkmängden i Örebro läns städer åren Tab. D. Antal utvandrare från Örebro län åren Tab. E. Utsökningsmål, anhängiggjorda konkurser och exekutiva försäljningar i Örebro län åren Tab. F. Kommunala lån med nådigt tillstånd upptagna åren Tab. G Approberade och kasserade beväringsynglingar i Örebro län åren Tab. H. Begångna och beifrade brott inom Örebro län åren Tab. I. Sockenbiblioteken i Örebro län år Tab. J. Bönehus i Örebro län Näringar 13. Tab. K. Uppgifter om utsäde och skörd i Örebro län åren Tab. L. Handelspris å spanmål, potatis, fläsk, kött och smör i Örebro åren Tab. M. Antal underhållna kreatur i Örebro län åren Tab. N. Premiering af nötboskap åren Tab. O. Mejerier i Örebro län år Tab. P. Kemiska stationen och frökontrollanstalten i Örebro åren Tab. Q. Antal vid bergsverks- och bruksrörelsen i Örebro län använda motorer åren Kommunikationer och varuutbyten Tab. R. Trafiken å mera betydande enskilda jernvägar inom Örebro län åren Tab. S. Entreprenadbidragen vid Örebro läns skjutsanstalter åren Kamerala förhållanden. 37. Tab. T. Bränvinsutskänkning och utminutering inom Örebro län, åren Tab. U. Örebro läns landstings finanser åren Politi. 41.

4 Sid. Tabellbilagor Tab. 1. Folkmängden i Örebro län åren Tab. 2. Allmänna vägar och skjutsning i Örebro län åren Tab. 3. Hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m. i Örebro län år Tab. 4. Egendomar af fideikommissnatur i Örebro län år Tab. 5. Egendomar tillhörande inhemska aktiebolag, i Örebro län år Tab. 6. Egendomar tillhörande främmande magters undersåtar, i Örebro län år Tab. 7. Fromma stiftelser, stipendiifonder, pensionsanstalter, sjukkassor och dermed jemförliga inrättningar, i Örebro län år

5 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 8. ÅREN ÖREBRO LÄN. 1. Länets indelning och naturliga beskaffenhet. ör den förändring i länets gränser och areal, som uppkommit derigenom, att enligt Kungl. Maj:ts nådiga bref af den 21 februari 1890 den så kallade Fellingsbro Vestmanlandsfjerding, bestående af hemmanen Fogryta n:r 1, 2 och 3, 3 mantal, Gibo eller Långboda n:r 1, V4 mantal, Norrby n:r 1, 1 mantal, Norrbytorp eller Slyttermosseu n:r 1, 1 /i mantal, Nyckelby n:r 1 5, 5 mantal, Söderby n:r 1 2, 2 mantal, och Alsänge n:r 1 4, 4 mantal, samt lägenheten Sätran n:r 1, tillsammans utgörande 15 V2 mantal, blifvit förlagd från Kungsörs fögderi och dess tredje länsmansdistrikt, Åkerbo härad och Vestmanlands Vestra domsaga i Vestmanlands län till Fellingsbro härads länsmansdistrikt, Lindes fögderi, Fellingsbro härad och Lindes domsaga i Örebro län, finnes visserligen redan i berättelsen för perioden närmare redogjort; men denna förändring af länsgränsen har såsom äfven i samma berättelse omförmäles i verkligheten först inträdt med år 1891, och således från början af den tid denna berättelse afser. Då i öfrigt icke några förändringar i länets yttre gränser sedan dess egt rum, utgör Örebro läns hela areal, med undantag af dess andel i sjön Vettern, 938,526 hektar eller 1,901,174 tunnland, hvaraf 830,389 hektar eller 1,682,120 tunnland land och 108,137 hektar eller 219,054 tunnland vatten. A'. M:ts BefuHnhigshafrändes femårsberälteher Örebro län. Länet består numera af hela landskapet Nerike, Karlskoga bergslags härad af landskapet Vermland samt fem härader af landskapet Vestmanland, nämligen Nora och Hjulsjö bergslags härad, Grythytte och Hellefors bergslags härad, Lindes och Ramsbergs bergslags härad, Nya Kopparbergs bergslags härad och Fellingsbro härad, utgörande dessa inemot halfva arealen af sistnämnda landskap, i hvilket äfven städerna Nora och Lindesberg äro belägna. I sin senast afgifna femårsberättelse har Konungens Befallningshafvande ock redogjort för de förändringar, som till följd af Kungl. Maj:ts särskilda beslut under den tid, berättelsen afser, egt rum i länets administrativa, judieiela, ecklesiastika och kommunala indelningar. I enlighet med det förslag, som i underdånigt betänkande angående reglering af oregelbundenheter i rikets indelningar af den dertill i nåder förordnade koniité afgifvits beträffande Örebro län, är under den tid, denna berättelse omfattar, genom Kungl. Maj:ts nådiga bref den 6 november 1891 förordnadt, att af Porla helsobrunns område de 129 tunnland 20 kappland, som voro belägna inom Viby socken, och de 31 tunnland 18 l /s kappland, som tillhörde Bodarne socken, skulle från och med 1892 års ingång i alla hänseenden hänföras till Skagershults socken 1

6 2 Örebro län. Länets indelningar och förändringar deri. och i följd deraf förläggas från Grimstens härad, samma härads liinsmansdistrikt och Grimstens tingslag till Edsbergs härad, detta härads vestra länsmansdistrikt och Edsbergs tingslag. Af de öfriga utaf förenämnde komité afgifna förslag till reglering af oregelbundenheter inom Örebro län, beträffande hvilka förslag Kungl. Maj:ts beslut, då förra berättelsen afgafs, ännu icke kommit Konungens Befallningshafvande till hända-, hafva enligt senare erhållna meddelanden följande icke vunnit nådigt bifall, nämligen: l:o) att från Ljusnarsbergs socken till Lindesbergs socken öfverfora hemmanet Axsjön n:r 1, 1,'4 mantal (Romiténs förslag n:r 25; afgjordt den 15 augusti 1884); 2:o) att de till Lindesbergs socken hörande hemmanen Lindesby n:r 1, 1 mantal, och Lindeshemman n:r 1, % /e mantal, samt en del af hemmanet Hermanstorp n:r 1, 1 U mantal, måtte införiifvas med Lindesbergs stad, äfvensom de till staden hörande lägenheterna Brogården med Skottbackarne jemte andra söderut belägna egor och lägenheter från Lindesbergs stad förläggas till Lindesbergs socken (Komiténs förslag n:r 23; afgjordt den 18 oktober 1889); 3:o) att de hemman och lägenheter om 22 mantal, som enligt jordeboken utgjorde den till Örebro län och Edsbergs härad hörande delen af Nysunds socken, måtte förläggas till Vermlands län och Visnums härad (Komiténs förslag n:r 15; afgjordt den (> december 1889); 4:o) att de i Vettern belägna holmarne Stora Rökneön n:r 1, skatte, och Röknehufvud n:r 1, krono, hvilka båda tillhörde Vestra Ny kyrkosocken, under det att den förra tillhörde Hammars och den senare Vestra Ny (Nykyrka) kommun, måtte varda räknade till Hammars kyrkosocken och den senare jemväl till Hammars kommun, samt att holmen Röknehufvud, som lydde till Östergötlands län och Aska härad, måtte derifrån förläggas till Örebro län och Sundbo härad (Komiténs förslag n:r 20; afgjordt den 28 mars 1890); och 5:o) att de till Knista socken hörande hemmanen Storsjön ntr 1, 1 mantal, Kronoberg n:r 1, V 2 mantal, Medskog n:r 1, 1 i mantal, Villingsbergs bruk jemte valsverk och qvarn samt Snöbergshyttan n.-r 1, i /é mantal, måtte öfverföras hemmanen Storsjön och Kronoberg till Qvistbro socken, hemmanet Medskog och Villingsbergs bruk till Hidinge socken och hemmanet Snö- Lergshyttan till Karlskoga socken (Komiténs förslag n:r 13; afgjordt den 26 februari 1892). Af förenämnda komités framställningar och förslag beträffande Örebro län återstår således oafgjord endast frågan om reglering af gränsen mellan Kumla och Hallsbergs socknar i närheten af Hallsbergs station (förslag n:r 7), och torde i sammanhang med denna frågas åtgörande äfven komma under nådig pröfning frågan oui afhjelpande af de olägenheter, som uppkommit derigenom, att det nybildade Hallsbergs inunicipalsainhälle, hvarom här nedan förmälts, med sina gränser faller inom de båda nämnda socknarne. I administrativt hänseende är länet indeladt i fyra fögderier, nämligen Öster-Nerikes, Vester-Nerikes, Nora och Lindes fögderier, hvilka till omfattning sammanfalla med länets lika benämnda fyra domsagor. Fögderierna omfatta 15 härad, mellan hvilka länets 58 landskommuner äro fördelade enligt efterföljande tabell A, hvarutaf äfven länsmansdistriktens omfattning framgår. Efter de regleringar, som i länets indelningar de senare åren egt rum, finnas deri icke andra oregelbundenheter, som beröra länets gränser, än att Nysunds socken, genomfluten af Letelfven, är med nämnda elf som gräns delad mellan Örebro och Vermlands län, så att 22 mantal deraf tillhöra Edsbergs härad af förstnämnda län och 11 8 / 8 mantal Visnums härad af Vermlands län, samt att af Ramsbergs socken 2 lls /288 mantal tillhöra Skinskattebergs bergslag af Vestmanlands län och socknens öfriga /96o mantal Lindes och Ramsbergs bergslag af Örebro län; hvarförutom torde böra omnämnas, att den i Vettern belägna holmen Stora Rökneön tillhör Vestra Ny kyrkosocken i Östergötlands län, men Hammars kommun af Sundbo härad i Örebro län. Inom länet förekommer väl å ett och annat ställe enklaver, helt och hållet omslutna af främmande kommuner och således utan sammanhang med den kommun, de tillhöra, hvilka oegentligheter icke blifvit fullständigt reglerade; men verkliga oregelbundenheter, som icke beröra länets yttre gränser, finnas, sedan, på sätt i föregående berättelse omnämnes, de tolf hemman af Hardemo socken, som benämnas Öja fjerding, med 1891 års ingång lagts från Grimstens till Hardemo härad, nu icke vidare, än att af Fellingsbro socken hemmanen Fröddesboda n:r 1, 1 /s mantal, Norra Hult n:r 1, V4 mantal, Vestra Hult n:r 1 och 2, i /2 mantal, och Olof Simonstorp n:r 1, 1 /i mantal, jemte lägenheten Hultatorpet tillhöra Lindes och Ramsbergs bergslags härad, då deremot socknen i öfrigt tillhör Fellingsbro härad. Slutligen bör i detta sammanhang nämnas, att enligt Kungl. Maj:ts nådiga bref af den 22 november 1895 ett i samma bref närmare beskrifvet område, innehållande 32 hektar 60 - i43 ar af kronolägenheten Alnängarne, hvarå länslasarettet med tillhörande byggnader blifvit uppfördt, skall i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judicielt hänseende på vissa villkor skiljas frän Tab. A. Örebro läns indelning i fögderier, härad och länsmansdistrikt.

7 Länets indelningar och förändringar deri. Örebro län. 3 Längbro socken af Örebro härad och förläggas till Örebro stad, men denna ändring träder först med ingången af år 1897 i verkställighet. I kyrkligt hänseende är Janet deladt på sätt, som i tabell B angifves. Genom nådig resolution af den 1 juni 1866 bestämdes, att en kapellpredikant skulle inom Lindes bergsförsamling anställas, efter det dåvarande kyrkoherden afgått samt kapellkyrka blifvit uppförd och boställe för predikanten anskaffadt och bebygdt. Sedan kyrkoherden år 1887 aflidit.och Kungl. Maj:t genom nådiga resolutioner den 15 juli 1892 och den 14 februari 1893 faststält ritning till kapellkyrka, rymmande 630 personer, blef denna uppförd och den 3 november 1895 invigd. Genom nådigt bref af den 15 maj 1896 har Kungl. Maj:t förordnat, att Lindes bergs församlings norra fjerding samt en del af vestra fjerdingen, tillsammans 66 mantal med en folkmängd enligt 1894 års mantalslängder af 2,985 personer, finge utgöra ett kapellag, benämndt Guldsmedshytte kapellag, hvilket dock, intilldess annorlunda kan Tab. B. Örebro läns kyrkliga indelning. varda förordnadt, skall fortfarande tillhöra Lindesbergs landsförsamling i kyrkligt och kommunalt hänseende. Till boställe för kapellpredikanten är inköpt Vis mantal n:r 2 Guldsmedshyttan. Ordinarie kapellpredikant är ännu icke antagen, men genom anstäld extra predikant hålles dock gudstjenst i kapellet hvarje söndag. Genom nådigt bref af den 31 december 1891 har Kungl. Maj:t medgifvit, att en extra ordinarie presterlig befattning finge inrättas inom norra delen af Ljusnarsbergs socken och södra delen af Grangärde församling i Kopparbergs län med rätt för tjensteinnehafvare till presterlig tjensteårsberäkning, och skulle tjenstgöringsområdet tillsvidare omfatta Elfhöjdens, Yxsjö, Stjelkbergs, Örtjärns, Norra Hörks, Södra Hörks, Fäbobacks och Brattbergs rotar inom Ljusnarsbergs församling samt Grängesbergs, Iljerphöjdens, Rifallets och Bringsjöbergs skriftelag inom Grangärde församling. Förutom förmånen af fri bostad, vedbrand och planteringsland samt kostnadsersättning för resor i tjensten åtnjuter befattningens innehafvare en årlig kontant lön af kronor, som bestrides ur en för ändamålet bildad fond, till hvilken församlingarne, grufegarne och andra intresserade lemna bidrag och hvilken fond förvaltas af en utaf fyra personer bestående styrelse, vald för fyra år. Tjensten tillsattes i april månad 1892 och samma år första söndagen i adventet invigdes den vid Grängesberg uppförda nya kapellkyrkan, i hvars närhet kapellpred i- kantens bostad äfvenledes är belägen. Kungl. Maj:t har genom nådigt bref af den 18 februari 1876 förordnat, att Längbro och Anstå församlingar skola skiljas från Örebro pastorat för att i förening med Ekers församling bilda ett pastorat, så snart ej mindre en ny för hela det blifvande nya pastoratet gemensam kyrka blifvit uppförd än äfven någon i närheten af den nya kyrkan belägen egendom, som i värde borde motsvara Ekers pastorsbostälie och det i Längbro socken belägna stomhemmanet 1 mantal n:r 2 Rynninge, blifvit anskaffad samt samma egendom vederbörligen bebygd. I det nådiga brefvet stadgas vidare, att för beredande af bidrag till kostnaden för uppförande af kyrka samt anskaffande och bebyggande af prestgården skall på föreskrifvet sätt bildas en fond, samt att. sedan till kyrkoherdebostället lämplig egendom af ofvan föreskrifvet värde blifvit anskaffad, såväl Ekers pastorsboställe som Rynninge stomhemman må försäljas och köpeskillingen till fonden ingå för att till dermed afsedda ändamål användas. Genom nådigt bref af den 20 mars 1891 har Kungl. Maj:t medgifvit, att afskiljandet af Anstå och Längbro församlingar från Örebro pastorat och det nya pastoratets bildande må uppskjutas till den 1 maj 1902, då det åligger förstnämnde församlingar att hafva kyrka uppförd, kyrkogård anlagd samt prestgård inköpt och bebygd. Den för detta ändamål samlade fonden uppgick vid 1895 års slut till 52,609 kronor. Sedan länets justeraredisfriki, som år 1866 bestämdes till 4, år 1879 blifvit inskränkta till 3, förordnades år att länet skulle delas i endast 2 sådana distrikt, det 35:te och 37:de, med sådan fördelning, att till 35:te justeraredistriktet höra Örebro, Glanshammars, Askers, Sköllersta, Kumla, Hardemo, Sundbo, Edsbergs och Grimstens härad samt städerna Örebro och Askersund samt till 37:de justeraredistriktet Fellingsbro, Lindes och Ramsbergs bergslags, Nya Kopparbergs bergslags, Nora och Hjulsjö bergslags, Karlskoga bergslags samt Grythytte och Hellefors bergslags härad jeinte städerna Nora och Lindesberg.

8 4 Örebro län. Länets indelningar. Naturbeskaffenhet. Kartor. Skrifter om länet. Jemte det Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 13 november 1874 förordnat, att riket skulle indelas i sex bergmästaredistrikt, föreskrefs äfven att det fjerde eller mellersta distriktet skulle omfatta jemte Skaraborgs äfven Örebro län, och äro inom distriktet anstälde en bergmästare och en grufingeniör, båda försedde med boställen belägna inom Örebro län. De inom länet befintliga allmänna skogarne förvaltas under öfverinseende af öfverjägmästaren för bergslagsdistriktet och äro fördelade i 2 revir, af hvilka Askersunds revir omfattar skogarne inom Vester-Nerikes fögderi samt inom Askers och Sköllersta härad af Öster-Nerikes fögderi, samt Örebro revir de öfriga allmänna skogarne inom länet. För den allmänna sjukvårdens handhafvande är länet deladt i 5 provinsialläkaredistrikt, nämligen Örebro distrikt, Nora distrikt, Askersunds distrikt, Karlskoga distrikt och Grythytte distrikt. Rörande omfattningen af dessa distrikt får Konungens Befallningshafvande hänvisa till sin underdåniga berättelse för åren Sedan riksdagen år 1890 på Kungl. Maj:ts förslag beviljat anslag till inrättande af nya läkarebefattningar, under namn af förste provinsialläkare, inom rikets alla län, har i enlighet med Kungl. Maj:ts nådiga bref af den 31 oktober 1890 sådan befattning tillsatts inom länet i förening med ordinarie provinsialläkaretjensten inom Örebro distrikt, hvarjemte en biträdande provinsialläkare i samma distrikt blifvit anstäld. "Vidare finnas i länet förordnade 8 extra provinsialläkare med följande tjenstgöringsområden: l:o) Ljusnarsbergs distrikt, omfattande den till Grythytte provinsialläkaredistrikt hörande Ljusnarsbergs socken (enligt Kungl. Maj:ts nådiga bref den 4 december 1863); 2:o) Edsbergs distrikt, omfattande Qvistbro, Skagershults, Tångeråsa, Hidiuge, Knista, Edsbergs och Hackva socknar (enligt Kungl. Maj:ts nådiga bref af den 18 december 1868); hvarjemte sjukvården i Kräklinge socken af samme läkare bestrides enligt en af Konungens Befallningshafvande den 27 december 1876 stadfästad bolagsordning för Edsbergs läkaredistrikts bolag. Detta distrikt tillhör delvis Örebro och delvis Karlskoga provinsialläkaredistrikt; 3:o) Lindesbergs distrikt, omfattande Lindesbergs socken, tillhörande Nora provinsialläkaredistrikt (enligt nådigt bref den 8 februari 1878); 4:o) Aminebergs distrikt, omfattande största delen af Hammars socken, tillhörande Askersunds provinsialläkaredistrikt (enligt kungl. brefvet af den 17 april 1868); 5:o) Ramsbergs distrikt, omfattande Ramsbergs socken, tillhörande Nora provinsialläkaredistrikt (enligt kungl. brefvet af den 3 december 1863); 6:o) Hjortqvarns distrikt, omfattande Svennevads och Bo socknar, tillhörande Örebro provinsialläkaredistrikt (enligt kungl. brefvet den 7 februari 1894); 7:o) Hallsbergs distrikt, omfattande af Örebro provinsialläkaredistrikt Hallsbergs, Kumla och Hardemo socknar samt af Askersunds provinsialläkaredistrikt Lerbäcks och Viby socknar (enligt kungl. brefvet den 11 december 1891); 8:o) Fellingsbro distrikt, omfattande Fellingsbro socken, tillhörande Örebro provinsialläkaredistrikt (enligt kungl. brefvet den 8 december 1893). Rörande lasarett och sjukstugor inom länet hänvisas till hvad här nedan derom förmäles. Inseendet öfver sjukvården bland husdjuren inom länet handhafves af 1 i Örebro stationerad länsveterinär samt af 10 distriktsveterinärer, af hvilka 8 enligt Kungl. Maj:ts nådiga bref af den 10 september 1880 och den 5 december 1890 äro till tjensteårsberäkning berättigade samt aflönas af Landstinget, Hushållningssällskapet och kommunerna. Dessa äro stationerade: en vid Nya Kopparberget, en vid Grythytteheds jernvägsstation, en i staden Nora, en i staden Lindesberg, en i Karlskoga kyrkoby, en i Edsbergs Sanna, en i staden Askersund och en vid Odensbacken. Af de öfriga är en, som af Fellingsbro kommun aflönas, enligt kungl. brefvet af den 18 januari 1895 berättigad åtnjuta tjensteårsberäkning ined nämnda socken såsom tjenstgöringsdistrikt, men för den återstående, som sedan år 1894' af Landstinget och Hushållningssällskapet aflönas och är stationerad vid Hallsberg, har rätt till tjensteårsberäkning ännu icke blifvit ifrågasatt. Under femårsperioden har annan ändring i länets naturbeskaffenhet icke egt rum än sådan, som förorsakats genom de fortgående odlingarne af torrlagda ängsmarker och dessas förvandling till åker, synnerligast efter den redan vid förra berättelsens afgifvande fullbordade och deri omförmälda sänkningen af Hjelmare- och Qvismaresjöarne, hvarför längre fram i denna berättelse ytterligare redogörelse lemnas. Förberedande åtgärder för ett annat företag af dylikt slag äro under perioden vidtagna, nämligen för sänkning af sjön Väringen, hvarmed sjelfva arbetet dock först under år 1896 blifvit påbörjadt. Derigenom afses att från vattenskada befria odlad jord och kunna till åker förvandla vattendränkt ängsmark, livarom här nedan vidare förmäles. Sedan nu af Generalstabens topografiska karta öfver Sverige i skalan 1:100,000 ytterligare utkommit bland andra äfven kartbladet»filipstad», finnes hela länet upptaget i detta kartverk med undantag blott af en obetydlig del af dess nordliga hörn, som ingår på det ännu icke utkomna Grangärdebladet års landsting beviljade ett årligt anslag under tre år af 750 kronor såsom bidrag till bekostande af en praktisk geologisk undersökning af Nerike jemte de delar af Örebro län i öfrigt, hvilka icke varit föremål för en dylik undersökning, med vilkor att Hushållningssällskapet skulle bidraga med ett lika belopp. Sedan äfven detta vilkor blifvit uppfyldt samt Kungl. Maj:t i nåder bemyndigat Chefen för Sveriges geologiska undersökning att utföra detta arbete, har detsamma under år 1895 påbörjats. Riksdagsmannen Johan Johansson i Noraskog har fortsatt utgifvandet af det i föregående berättelse omnämnda historiska arbetet»noraskogs arkiv, bergshistoriska samlingar och anteckningar», och hafva af detta intressanta och värdefulla arbete, som kraft mycken möda och trägna forskningar, nn sju delar utkommit, innefattande en mängd spridda drag hufvudsakligast af Nora, Lindes och Karlskoga bergslagers historia ända från äldsta tider, men äfven innehållande åtskilliga episoder från närgränsande landsändar. Af komministern Karl Hult i Ljusnarsberg har utgifvits»ljusnarsbergs krönika» i tvenne häften, innehållande en framställning af Ljusnarsbergs församlings öden från äldsta tid till och med år 1830, tagande sin egentliga början med koppargrufvans upptäckt år 1624.

9 Fornminnesföreningen. Folkmängd. Örebro län. 5 Nerikes fornminnesförening har under femårsperioden fortsatt sin verksamhet pä ungefär lika sätt som under åren Länsmuseet, som varit det främsta målet för dess omvårdnad, har tillväxt med öfver 400 nummer, hvilka dels förvärfvats genom inköp, dels som gåfvor eller depositioner kommit det till hända. Bland depositionerna ttiå nämnas fyra större oljemålningar från Nationalmusei förråd. Godt vore, om den idé, som häri framskymtar, finge komma till vidare utveckling, eller att i samband med fornsakssamlingen kunde uppstå ett provinstafvelgalleri, hvartill dock erfordras, att museet erhåller större utrymme att förfoga öfver. Museet har dessutom prydts med vackra glasmålningar i öfre delen af de nya blyinfattade fönstren. Dessa målningar återgifva dels länets och stadens vapen, dels åtta adliga vapensköldar af särskildt intresse för länet, nämligen Engelbrekts, äldre och yngre Sturars, S:t Birgittas och hennes man Ulf Gadmarssons, Birger Jarl Brosas, Boos till Ervalla och Sparrevapnet. Trots de betydande omkostnaderna härför kronor 597'03 har föreningen haft att glädja sig åt gynsamma ekonomiska resultat. Det i förra femårsberättelsen omtalade amorteringslånet är till fullo guldet. Icke ringa summor hafva kunnat användas till inköp, och åt museets föreståndare har ett anslag gifvits för hans trägna och hängifna arbete för dess förkofran, hvarvid dock bör märkas, att resor, kostnader för fotografering m. m. utan ersättning blifvit af honom bestridda. Kassabehållningen utgjorde den 31 december 1895 icke dess mindre en summa af 2, kronor. Ett dylikt resultat skulle icke hafva varit möjligt annat än genom fortsatt välvilligt understöd från län och kommuner. Landstinget förnyade 1891 för ytterligare fem år eller perioden sitt anslag af 500 kronor och Örebro stadsfullmägtige beslöto 1894, att de 150 kronor, föreningen dittills uppburit enligt deras anordnande, skulle fortfarande få utgå årligen, hvarjemte innevarande års landsting beviljat 500 kronor årligen för ytterligare tre år. Museet, som hållits öppet lördagar och söndagar kl. 1 2 e. m. från och med maj ibland ända in i december, har årligen haft öfver 1,000 besök, ett år öfver 2,000. Ledamotsantalet, som länge hållit sig vid ungefär samma siifra af omkring 160, har under innevarande år höjt sig till 288 personel -, hufvudsakligen af det skäl, att första häftet af föreningens tidskrift, innehållande bland annat en utförlig skildring af Örebro stads kyrka, under året utkommit och ådragit sig särskildt intresse. 2. Invånare. I bilagda tabell 1 redogöres för såväl folkmängden i länet vid slutet af hvarje af ifrågavarande fem år jemte dess fördelning i man- och qvinkön å landsbygden och i de särskilda städerna, ej mindre enligt presterskapets anteckningar än äfven enligt mautalslängderna, som ock antalet af män och qvinnor, hvilka varit befriade från erläggande af mantalspenningar. Under det att folkmängdens ökning från år 1885 till år 1890 endast uppgick till 44 personer enligt presterskapets uppgifter och till 187 personer enligt mantalslängderna, samt till och med en minskning i länets folkmängd egde rum från år 1886 till år 1890 med 614 personer, har dereinot under tiden från 1890 års utgång till samma tid år 1895 länets folkmängd varit stadd i oafbruten tillväxt, störst under de senaste åren af perioden, och uppgick totala folkmängden den 31 december 1895 till 188,771 personer enligt presterskapets uppgifter och till 188,326 personer enligt mantalslängderna, utvisande en ökning under perioden af 6,214 personer enligt de förra och 5,934 enligt de senare uppgifterna, eller 3'4o % och 3'25 % af motsvarande folkmängdssiifror vid 1890 års utgång. I denna folkmängdsökning visa sig såväl landsbygden som samtliga städerna hafva del, ehuru i väsentligt olika proportion. Störst är den i Örebro stad, hvars folkmängd ökats med % enligt presterskapets uppgifter och med 16-9i % enligt mantalslängderna. I de öfriga städerna är tillväxten mindre, såsom framgår af tabell C. Folkökningen på landsbygden har under perioden uppgått till 3,574 personer eller 2'is % enligt presterskapets uppgifter och till 3,151 personer eller 1-93 % enligt mantalslängderna. Ett af de förnämsta skälen till den inträdda förändringen i folkmängdsförhållandet inom länet under denna period emot under flere föregående torde vara att söka i emigrationens betydliga aftagande under de sista åren i perioden, såsom af efterföljande tabell D (sid. 6) närmare framgår; och synes, hvad landsbygden särskildt angår, denna omständighet hafva utöfvat ett vida öfvervägande inflytande. Orsaken till den minskade emigrationen torde företrädesvis böra sökas i de väsentligt ogynsammare förhållandena i Nordamerika, dit den allra största delen af emigrationsströmmen under många år varit riktad. Vida större svårigheter än förr möta nämligen numera invandraren derstädes dels i följd af de skärpta lagbestämmelserna rörande invandrare till Nordamerikas Förenta Stater, och dels emedan icke på långt när samma goda tillgång på lönande arbete der numera förelinnes, Tab. C. Folkmängden i Örebro läns städer åren

10 6 Örebro län. Emigration. Inflyttning till städerna. Den ekonomiska ställningen. utan tvärtom på många ställen stor arbetsbrist varit rådande. Många varnande röster hafva derför under de senaste åren höjt sig mot den obetänksamma folkströmuingen mot Vestern, och de många sorgliga erfarenhetsrönen derifrån hafva slutligen ej kunnat undgå att afkyla åtrån efter det drömda lyckligare nya hemlandet. Den större tillväxten i städernas folkmängd har sin hufvudsakliga grund i den alltjemt fortsatta betydande inflyttningen från landsbygden, hvartill kommer, hvad Örebro stad särskildt angår, en i liflig tillväxt stadd affärsverksamhet jemte en ökad industriel företagsamhet, särskildt framträdande i vissa handtverkeriers hastiga förkofran. Hvad åter beträffar orsaken till denna stora inflyttning från landet till städerna, så har den utan tvifvel sin förnämsta grund i landtbrukets sedan länge högeligen betryckta ställning. Under det landtmannaprodukte nedgått i värde och, oaktadt senare årens tullskydd, numera oafsedt en helt nyligen inträffad, sannolikt mera tillfällig, stegring betinga synnerligen låga priser, hafva arbetslönerna rätt betydligt stegrats. Under sådana förhållanden nödgas landtbrukaren söka på allt sätt inskränka den legda arbetskraften för att nedbringa kostnaderna för jordens brukning till det minsta möjliga. De alltjemt förbättrade åkerbruksredskapen samt maskinkraftens alltmer ökade användning i jordbrukets tjenst hafva ock i detta hänseende underlättat hans bemödanden. Den arbetsföra ungdomen drager sig derför mer och mer till de större industricentra, der rikligare tillfälle till arbete erbjudes och detta äfven bättre betalas, synnerligast sedan landets industri under de senaste åren börjat gå ansenligt framåt. En gifven följd häraf har emellertid blifvit den glädjande förbättring i kroppsarbetarens ställning, som under senare år inträdt genom högre aflöningar och billigare lefnadsmedel, hvarigenom äfven möjliggöres tidigare bildande af familj. Hvad angår bergshandteringen, som skänker arbete och utkomst åt mycket betydliga delar af länets befolkning, så har den länge haft att kämpa mot stora svårigheter i följd af låga pris på bergsbrukets alster i verldsmarknaden, orsakade dels af öfverproduktion här hemma, dels ock hufvudsakligast af förbättrade arbetsmetoder i utlandet, hvarigenom jern- och stålprodukter, som i godhet kunna täfla med svenska, numera tillverkas af billigare, till qvalitén underlägsna råmaterialier. Under det sistförflutna året har emellertid en rätt betydlig, välbehöflig höjning af priserna för svensk götmetali inträdt, hvilken pris- Tab. D. Antal utvandrare från Örebro län åren höjning också något återverkat på priserna för svenskt jern äfven af annat slag. Om man ock knappast vågar hoppas på en långvarig fortgång af denna gynsamma konjunktur, skall den dock utan tvifvel utöfva ett synnerligen gagnande inflytande i bergslagen genom att möjliggöra en snabbare amortering af de betydliga utlägg, som under flere år blifvit gjorda för tidsenliga byggnader och anordningar i syfte att medelst nya metoders användande söka, trots den mycket svåra konkurrensen, hålla tillverkningarne uppe vid de större bruken. Flere af de mindre hafva deremot redan förut nödgats nedlägga sin allt för mycket förlustbringande verksamhet, men lyckligtvis hafva nya uppfinningar och rön skapat nya förvärfskällor med nydanad verksamhet, hvarigenom andra tillfällen till arbetsförtjenst i stället för de förlorade kunnat beredas åt den befolkning, som förr uteslutande varit hänvisad till bergshandteringen för vinnande af sin utkomst. Under sådana förhållauden måste man erkänna, att den ekonomiska ställningen i länet i det stora hela är förbättrad, synnerligast som den landtbrukande befolkningen, hvilken har och länge haft att kämpa mot en ogynsam konjunktur, i allmänhet icke allenast Jefver förståndigt med måttliga behof och i enlighet med sina tillgångar, utan äfven med synnerlig arbetsamhet och klok omtanka förstår att frambringa och tillgodogöra sig af kastningen af den till största delen synnerligen bördiga jorden inom länets slättbygd. Mest bekymmersamt ställer det sig utan tvifvel för dem, som, saknande förmåga att genom eget arbete försörja sig, äro för sin utkomst hänvisade endast till ränteafkastningen af mindre kapital. Räntans nedgång till nu gällande låga belopp har för de små kapitalisterna verkat derhän, att de sett sina tillgångar så betydligt förminskade, att mången, som förr genom ränteinkomst hade sin anständiga bergning, numera blifvit bragt i betryck, ja stundom i verklig nöd. Men huru bekymmersamt detta än må vara för dem, som häraf blifva lidande, är dock å andra sidan uppenbart, att den gällande låga räntan utöfvat ett välsignelserikt inflytande såsom ett kraftigt medel till industriens och näringarnes utveckling och uppblomstring med deraf följande ökade tillfällen till arbetsförtjenst och sjelfförsörjning för den arbetsföre. I sammanhang med dessa uttalanden rörande den ekonomiska ställningen i länet får Konungens Befallningshafvande, i enlighet med hvad förut plägat ske, meddela följande tabellariska uppgifter angående utsökningsväsendet och konkurser under perioden. Antalet lagsökningar vid Örebro landskansli framgår af denna tabell: Under föregående period utgjorde lagsökningsmålens antal härstädes 3,386.

11 Den ekonomiska ställningen. Helsotillstånd. Örebro län. 7 Antalet utsökningsmål, hvari meddelats utslag, som bragts till verkställighet inom de särskilda fögderierna och länets städer, de ådömda skuldbeloppen, antalet anhängiggjorda konkurser och exekutivt försålda fastigheter jemte de belopp, hvartill dessa försålts, inhemtas af nedanstående tabell E. Om ock, såsom i toregående berättelse anmärkes, lagsökningsmålens och konkursernas antal och storleken af skuldbeloppen icke ensamt kunna anses vara en fullt exakt gradmätare å den ekonomiska ställningen, så ger dock äfven den jemförelse beträffande dessa under perioderna och , som af siffrorna i tabell E kan göras, stöd åt Konungens Befallningshafvandes förut uttalade uppfattning, att den ekonomiska ställningen under de senaste åren blifvit förbättrad. Såsom i någon mån vägledande vid bedömandet af kommunernas ekonomiska ställning i förhållande till den kommunala verksamheten får Konungens Befallningshafvande i efterföljande tabell F (sid. 8) meddela en förteckning öfver de lån, vissa kommuner med Elders Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd under perioden upptagit. Rörande antalet ingångna giftermål, likasom beträffande nativitets- och mortalitetsförhållandena inom länet, finnas för perioden inga abnormiteter att omförmäla. Såsom vägledande för bedömandet af den fysiska utvecklingen hos den manliga ungdomen meddelas från inskrifningsförrättningarne under perioden i tabell G (sid. 8) uppgifter å antalet approberade och kasserade beväringsynglingar inom länet. Helsotillståndet i länet har i allmänhet varit tillfredsställande och svårare hemsökelser af epidemier hafva lyckligtvis icke förekommit, om än den hvarje år återkommande influensan vissa tider varit ganska allmänt utbredd samt mässling, skar- Tab. E. Utsökningsmål, anhängiggjorda konkurser och exekutiva försäljningar i Örebro län åren

12 8 Örebro län. Kommunala lån. Kassation af beväringsynglingar. Fattigvård. lakansfeber och nervfeber här och der förekommit, men utan att vinna någon allmännare spridning. Utan tvifvel har till detta lyckliga förhållande bidragit såväl helsovårdsnämndernas oafbrntna arbeten med renhållningsväsendets ändamålsenliga ordnande ej blott i länets städer, utan äfven inom de områden med större sammanträngd befolkning, der hälsovårdsstadgan för rikets städer börjat tillämpas, nämligen Kopparbergs och Karlskoga kyrkobyar, Hallsbergs municipalsamhälle och Kumla stationssamhälle, som äfven tillkomsten af den nya förste provinsialiäkarebefattningen, hvarigenom strängare kontroll och tillsyn utöfvas öfver den allmänna helsovårdens noggranna och ändamålsenliga handhafvande. För fattigvården inom länet innehåller den del af»bidrag till Sveriges officiela statistik», litt. U, som afhandlar kommunernas fattigvård och finanser, fullständig redogörelse, hvarjemte längre fram i denna berättelse finnes intagen uppgift om nytillkomna fattiggårdar inom länet. Konungens Befallningshafvande tillåter sig dock att här betona, hvilket gagnande inflytande väl ordnade fattiggårdar öfverallt visat sig utöfva på fattigvårds- Tab. F. Kommunala lån med nådigt tillstånd upptagna åren väsendet, först och främst i moraliskt hänseende, synnerligast rörande de fattiga barn, som der under klok och allvarlig, på samma gång som vänlig och kärleksfull tillsyn och ledning hållas till ordning och goda seder, men äfven rörande fattiga, ogifta mödrar samt åldringar, hvilka alla i mån af sina krafter och förmåga hållas till arbete och ordning, vidare i fysiskt hänseende, i det att de verkligt behöfvande, de svaga och orkeslösa der erhålla en vida bättre omvårdnad och underhåll, än som eljest vanligen kommer dem till del. Tvifvelsutan blir äfven den eljest på inånga orter nästan olidligt tyngande fattigvårdsbördan derigenom begränsad och torde med tiden komma att visa sig mindre tryckande dels derigenom, att mången, som af lättja och likgiltighet i oträngdt mål yrkar på och så att säga narrar sig till fattigunderstöd, icke vill underkasta sig det tvång och den inskränkning af den obegränsade friheten, som intagande på en fattiggård medför, utan hellre afstår från fattigunderstödet, och dels i följd af den ofvannämnda goda moraliska inverkan på en mängd fattiga barn, som den förutan kanske skulle uppfostras till lättirfgar, odågor och blifvande fattighjon, men nu från fattiggårdarne utgå med goda tendenser att blifva dugliga och redbara samhällsmedlemmar. Allt beror dock härvid på, såväl att fattiggårdarne äro klokt och väl inrättade, som ock icke minst på att befälet der utöfvas af kloka, allvarliga, kärleksfulla och om betydelsen af sitt kall fullt medvetna föreståndare och föreståndarinnor; och i detta hänseende synas inom länet allmänt goda val blifvit träffade. Med den sålunda vunna erfarenheten för ögonen vore det synnerligen önskvärdt, att kommunerna mera allmänt införde detta system för sin fattigvård, hvilket, om äfven kostsamt till en början, säkerligen i längden skall visa sig icke allenast välsignelsebringande, utan äfven ekonomiskt fördelaktigt. Det är väl sant, att endast de större Tab. G. Approberade och kasserade beväringsynglingar i Örebro län åren

13 Brott. Klädedrägt. Byggnadssätt. Nykterhetsföreningar. Örebro län. 9 kommunerna mägta för egen räkning åstadkomma en välordnad fattiggård, då allt för små sådana icke för rimlig kostnad kunna anordnas af tillfredsställande beskaffenhet, men med god vilja borde äfven två eller flere mindre kommuner kunna förena sig om en sådan anstalt, livarigenom äfven för dem ändamålet kunde vinnas. Antalet och beskaffenheten af under perioden inom länet begångna och beifrade brott inhemtas af nedanstående tabell H. Antalet brott och mindre förseelser har enligt tabellen under femårsperioden i någon liten grad ökats, såsom förhållandet äfven varit med lösdrifveriet. Men det antal lösdrifvare, som anhålles och lagföres, är emellertid ganska ringa emot den mängd dylikt folk, som ströfvar omkring på landsbygden och på mänga orter urartat till en verklig landsplåga, mot hvilken gällande lag om lösdrifvares behandling ofta står magtlös, ty i glest befolkade trakter och enstaka liggande gårdar, der de pläga uppträda mest pockande och oförsynt, är det vanligen omöjligt att blifva dem qvitt utan att rätt mycket tillmötesgå deras anspråk och äfven på mera befolkade platser, der man väl mera kan våga motsätta sig deras allt för långt gående fordringar, har man dock oftast icke tillgång till kronobetjent eller tillsyningsman för att lagenligt anhålla dem för inställelse inför vederbörande myndighet. Länets landsting, som redan vid 1895 års sammankomst behandlade denna fråga och behjertade den, dock utan att då vidtaga några åtgärder derför, har under innevarande år beslutat tillsätta en komité i syfte att söka utreda, huruvida några effektiva åtgöranden mot denna allvarsamma samhällskräfta skulle kunna åstadkommas. Hvad beträffar befolkningens klädedrägt har redan i Konungens Befallningshafvandes berättelse för femårsperioden framhållits, huruledes»nu som förr bergsmansrocken något skiljer sig från slättboens, men i öfiigt alla nationaldrägter helt och hållet kommit ur bruk och att de hemväfda tygerna alltmer utträngas af kläden och andra fabrikstyger». Med den genom textilindustriens utveckling i förening med beqvämare och billigare kommunikationer alltmera underlättade tillgången i handeln på billiga tyger och klädespersedlar har användandet af sådana artiklar numera blifvit så allmänt, att, om än bergsmansrocken fortfarande af en eller annan äldre begagnas, dock i allmänhet knappast någon annan skilnad förefinnes mellan olika samhällsklassers klädedrägt än den, som betingas af högre eller lägre priser. Hvad byggnadssättet angår får Konungens Befaliningshafvande, under hänvisande till hvad derom i föregående berättelse blifvit anfördt, ytterligare betona, att nästan öfverallt vid uppförandet af nya såväl boningshus som ladugårdar och uthus hänsyn mera än fordom tages både till yttre prydlighet och inre ändamålsenlighet, och framträder detta i all synnerhet vid de många nybyggnader, som göras i närheten af länets större jernvägsstationer. Ofta åtföljas dessa nybyggnader äfven af rätt prydliga planteringar och trädgårdsanläggningar och utan tvifvel har det vidtomfattande jernvägsnätet i vårt land äfven i detta hänseende medfört gagnande verkningar genom sina förebilder af prydlighet och nätthet såväl i husbyggnader som i yttre anläggningar. Särskildt har Örebro stad under de senaste åren utmärkt sig genom en förvånande stor byggnadsverksamhet, och om äfven bland de många nybygda husen en mängd icke särskildt väcker uppseende för vare sig sin storlek eller sin arkitektur, så äro dock rätt många af den beskaffenhet, att de äro till verklig prydnad för staden och väsentligt bidraga till att Örebro stad numera kan räknas bland de bäst bebygda af Sveriges landsortsstäder. Missbruket af starka drycker torde kunna anses fortfarande vara i aftagande inom länet, såsom förhållandet omförmäldes vara redan vid afgifvandet af förra berättelsen, och torde hufvudsakliga anledningarna till denna förbättring i sedligt afseende vara, liksom förut angifvits, stigande upplysning, de religiösa rörelserna och de på inånga ställen kraftigt verkande föreningarne för nykterhetens befrämjande. Konungens Befallningshafvande får här nedan på förut öfligt sätt lemna redogörelse för de inom länet nu verksamma nykterhetsjöreningame.. Dessa äro: Öster-Nerikes fögderi: Axbergs socken 1 blåbandsförening. Längbro socken 1 blåbandsförening. Ekers, Hofsta, Vintrosa, Tysslinge, Kils, Gräfve, Glanshammars oeh Rinkaby socknar hvardera en eller tillsammans 8 nykterhetsföreningar. Götluuila socken 2 gootlfemplarloger, nämligen ssickelsjö framtill» och».ternkorset», samt 1 blåbandsförening. Askers socken 4 gnodtempiarloger. nämligen»väl gjordt»,»pingstliljan»,»labbetorps väl» oeh»qvismaredalens hopp». Tab. H. Begångna och beifrade brott inom Örebro län åren

14 10 Örebro län. Förlikningsnämnder. Sockenbibliotek. Skismatiska rörelser. samt 1 bläbandsförening. Lännäs socken 4 goodtempiarloger, 1 Måbandsförening och 1 lokalkomité för nykterhetsverksamheteu med anslutning till Örebro läns nykterhetsförbund. Stora Mellösa socken 5 goodtempiarloger och 2 nykterhetsföreningar. Ekeby socken 1 nykterhetsförening»hoppets bär». Sköllersta socken 1 nykterhetsförening vid namn»qvismarens ros». Svennevads socken 1 goodtemplarloge; Vette r-xerikes fögderi: Kumla socken 5 goodtempiarloger vid namn»natanael»,»trofast»,»hvaraiulras hjelp»,»unitas» oeh»skyddsvakten», samt 5 blåbandsföreningar. Hardemo, Kräklinge, Lerbäcks och Hackva socknar hvardera en eller tillsammans 4 bläbitndsföreningar. Hallsbergs socken 3 goodtempiarloger, nämligen»framtiden»,»unitas» och Vär förhoppning», samt 2 blåbandsföreningar. Viby socken 2 goodtempiarloger vid namn»nyårsblomman» och»bergfast;, samt 2 blåbandsföreningar. Bodarne socken 1 goodtemplarloge T Victor Casseb. Hammars socken 1 goodtemplarloge»grufvan». Snaftunda socken 1 goodtemplarloge»hammaren». Qvistbro socken 1 Måbandsförening och 1 goodtemplarloge»strömsborg». Skagershults socken 1 goodtemplarloge vid Hasselfors bruk;.%'«/ «fögderi: Nora socken 3 goodtempiarloger, benämnda»noraskog», ; Hammarby» och»jernviljan», samt 1 bläbandsförening. Vikers kapell 2 goodtempiarloger»bergfast» oeh»dalkarlsberg». Jernboås socken 1 goodtemplarloge il\ FjellstedU. Grythyttans socken 2 goodtempiarloger vid namn» Hederskänslun» och»enigheten». Heliefors socken 1 goodtemplarloge»ledstjernan». Karlskoga socken 2 goodtempiarloger»lanreutius Petri» och»p. Lagerhjelm», samt 2 blåbandsföreningar; låndex fögderi: Lindesbergs socken 1 bläbandsförening och 3 goodtempiarloger»vedevåg»,»guldsmeden» och»stjernbaneret». - Ramsbergs socken 1 goodtemplarloge»kloten», 1 ungdomsloge»klotens framtid», 1 logesgranhults framtid», Uoge»Löa välgång» samt 1 bläbandsförening. Ljusnarsbergs socken 5 goodtempiarloger, benämnda >Mahnen»,».Slalgnistan»,»Malmstjernan»,»Nordforbundet» och»silfverstjernsin», samt 1 bläbandsförening. Fellingsbro socken 4 goodtempiarloger, benämnda»feliingsbro framtid»,»österns stjerna»,»finuåkers lycka» och»edners minne, samt 2 blåbandsföreningar. Näsby socken 1 goodtemplarloge, benämnd Allvar», och 1 bläbandsförening. Ervalla socken 1 goodtemplarloge»ervalla hopp»; Länet.itiider: Örebro 2 verldsgoodtemplarloger med tillsammans cirka 250 medlemmar och o nationalgoodtemplnrlosrer äfvenledcs med tillsammans omkring 250 medlemmar. Med dessa äro förenade 2 ungdomsföreningar med tillsammans omkrimr 100 medlemmar. Härförntom räknar templarorden vid pass 50 medlemmsir. Vidare finnas -Örebro bläbandsförening med omkring 100 oeh Örebro nykterhetssällskap med omkring 40 medlemmar. Askersund 1 verldsgoodtemplarioge med ungefär 70 medlemmar. Nora 1 verldsgoodtemplarloge med omkring 70 medlemmar och 1 bläbandsförening. Lindesberg 1 goodtemplarloge oeh i loge af templarorden. Såsom nf ofvanstående redogörelse framgår, är det i första rttnimet de bada goodtemplarordnarne, som verksamt arbeta i nykterhetens intresse. Goodtemplarorden, som öppnade sin första loge i länet den 21 mars 1880, bestod, redan vid sitt första uppträdande här i landet af två utaf hvarandra oberoende grenar, hvilka»lock är 1887 förenades till en under namn af verldsgoodteinplarordoii. En ny sönderdelning egde emellertid rum den 4 september 18x8, då niationalgoodtemplarorden>> utbröt sig ur verldsgoudtemplarorden, oeh sedan dess liafva båda dessa ordnar utöfvat sin verksamhet, hvilken för den förra endast lärer af se nykterhetens befrämjande med uteslutande af h varje annat politiskt syfte, än hvad som rör lagstiftning i nykterhetshänsyn, då dereinot verldsgoodtemplarorden icke anses vara alldeles främmande för äfven annan politisk verksamhet..lenite dessa goodtempiarloger äro äfven flere af de ofvantiäiiiiida hlåbands- och andra nykterhetsföreningar ganska lifnktiga och hafva utan tvifvel haft ett godt inflytande på dryckenskapslastens aftagande. I samma syfte verka äfven nedan omförmälda föreningar, hvilka dock förutom detta ändamål äfven atse befordran af allmän sedlighet, upplysning och fosterlandskärlek. Dessa föreningar äro: Öster-Nerikes fögderi: Glanshammars socken 1 fosterländsk förening, med syfte att genom föredrag oeh diskussion befrämja upplysning oeh kunskap i hvarjehanda ämnen. Kinkahy socken 1 sedlighetsiörening. Lillkyrka socken 1 fosterländsk förening. Stora Mellösa socken 1 s. k. husbondeförening, med ändamål att verka för tjenares oeh i allmänhet ungdomens lyftning i religiöst oeh sedligt hänseende samt för deras ekonomiska förkofran, oeh 1 fosterländsk förening. Gellersta socken 1 fosterländsk förening. Sköllersta socken 1 fosterländsk förening; Vester-Nerikes fögderi: Kumla socken 1 fosterländsk förening, 1 ungdomsförening samt åtskilliga s. k. yuglinga- oeh jungfrnföreningar för upplysning och sedlighet. Lerbäcks socken 5 s. k. missionsföreningar, bildade i ändamål att befrämja nykterhet och sedlighet. Askersnnds socken 1 fosterländsk förening för befrämjande af upplysning och sedlighet. Ett samfund, som äfvenledes har till syftemål att befrämja nykterhet, sedlighet och upplysning, är den vidt spridda»kristliga föreningen af unge män», hvilken i Örebro stad har ett stort antal medlemmar och äfven en liten nybildad filial i Nora stad. Det i förra berättelsen omnämnda s. k.»folkhögskoleförbundet» inom Oster-Nerikes fögderi, hvars medlemmar äro f. d. lärjungar i länets folkhögskola, är fortfarande i verksamhet. Förlikningsnämnderna inom länet hafva numera förlorat nästan all betydelse, der de icke rent af hafva upphört att finnas till. Såsom redan i förra berättelsen anfördes, finnes ingen synnerlig anledning att beklaga detta förhållande, då tvistemålens antal inom länet är relativt ringa, en följd af stigande allmän upplysning, dryckenskapens aftagande och ett godmodigt och förståndigt folklynne. Folkskolorna inom länet omfattas af allmänheten med alltjemt stigande intresse och hågen för ett ytterligare höjande af kunskapsmåttet utöfver folkskolebildningen ger sig tillkänna dels genom det ökade tilloppet till såväl folkhögskolan som landtbruksskolan, dels genom ett flitigt anlitande af elementarskolornas lägre klasser och dels genom det ökade användandet af sockenbiblioteken. Tidningslitteraturen är dock den läsning, som vunnit den ojemförligt största utbredningen, och tidningarne spridas derför i år från år ständigt växande upplagor. Sockenbibliotekens antal och storlek framgå af tabell I (sid. 11). De skismatiska rörelsenia inom länet hafva väl icke tilltagit, men dock i ungefär samma proportion som under närmast föregående perioder fortgått. Bland de olika sekterna torde metodister och baptister räkna det största antalet anhängare, hvarjemte den Waldenströmska separatismen eller det s. k. svenska missionsförbundet synes fortfarande röna rätt stor tillslutning. Den i förra berättelsen omnämnda nya sekten, det s. k. helgelseförbnndet, hvars medlemmar äfven kallas helgonister, synes icke hafva vunnit synnerligen stor utbredning, men är dock fortfarande i verksamhet. Frälsningsarmén, som fått något litet insteg på enstaka ställen i länet, fortfar visserligen att väcka uppmärksamhet här och der, men dess medlemsantal tyckes snarare vara i af- än tilltagande. Mormonismen synes nästan hafva alldeles upphört inom länets landsbygd. Hvad de skismatiska rörelserna inom stadssamhällena angår, synas dessa icke heller der hafva i nämnvärd grad ökats under den förflutna femårsperioden. Inom Örebro stad hållas i Bethelkapellet söndagligen andaktsstunder af baptismens anhängare, hvilka med högst få undantag ej ansett sig pligtige att enligt föreskrifterna i kungl. förordningen den 31 oktober 1873 angående främmande trosbekännare utträda ur svenska statskyrkan. Detta är dock förhållandet med största delen af metodisterna, som samlas i sitt kapell n:r 8 Nygatan.

15 Sockenbibliotek. Skismatiska rörelser. Bönehus. Örebro län. 11 Den separatistiska brödraförsamlingen håller sina andaktsöfningar i sitt bönehus, den s. k. Vasakyrkan. Dess medlemmar, af hvilka åtskillige omfattat en baptistisk åskådning af dopet, hafva icke ur kyrkan utträdt. Fortfarande finnes i Örebro den s. k. luterska missionsföreningen med gudstjenstlokal i n:r 11 Kungsgatan. Denna förening söker fasthålla den luterska bekännelsen bland sina medlemmar. Ett fåtal mormoner sammankomma till religionsutövning i förhyrd lokal n:r 38 a Drottninggatan. Några adventister finnas, och hafva dessa förskaffat sig en mindre predikolokal vid Rudbecksgatan. Helgelseförbundet, hvars medlemmar hylla en metodistisk uppfattning af helgelseläran och baptistisk åskådning rörande dopet, har fortfarande sin gudstjenstlokal i n:r 15 Storgatan. Frälsningsarmén, som håller sina möten i kapellet n:r 31 Köpmangatan, synes numera i väsentlig mån hafva förlorat sin dragningskraft. Tilläggas bör, att såväl baptister som metodister, helgelseförbundets medlemmar och separatister undervisa till luterska kyrkan hörande barn i sina söndagsskolor. Inom Askersunds stad och omnejd finnes ett rätt stort antal personer, som bekänna sig till baptismen och uti särskild för ändamålet uppförd byggnad hålla enskilda sammankomster. En annan religiös förening håller sina andaktsöfningar i ett för dess ändamål uppfördt hus, kalladt»missionshuset». Frälsningsarmén har deremot alldeles försvunnit från staden. I Nora stad finnes en baptistförsamling, hvilken har eget bönehus och ett medlemsantal af 28 personer, samt en missionsförening, som i kyrkoförfattning och kult anslutit sig till svenska missionsförbundet. Dess medlemsantal inom staden uppgår till 71 personer. Föreningen eger tillsammans med frälsningsarmen, hvilken här räknar 35 medlemmar, ett bönehus. I Lindesbergs stad finnas metodister till ett antal af 25 personer, tillhörande erkänd församling med egen prest och eget bönehus, samt baptister till ett antal af 15 personer, hvilka icke tillhöra egen församling och hälla sina andaktsöfningar i förhyrd lokal. Dessutom finnes inom staden en förening af separatister, benämnd Lindes evangelisk-luterska missionsförening, hvars medlemmar qvarstå i statskyrkan, men hafva eget bönehus. Af efterföljande tabell J framgår, hvilka enskilda byggnader, afsedda till gemensamma aitdaktnöfningar, inom länet förefitinas, deras belägenhet och värde samt för hvilket tros- eller kyrkosamfund, de äro afsedda: Tab. J. Bönehus i Örebro län. Tab. I. Sockenbiblioteken i Örebro län år 1895.

16 12 Örebro län. Bönehus.

17 Bönehus. Skytteföreningar. Jordbruk. Örebro län. 13 aflönad prestman förrättar gudstjenst i kapellet hvar fjerde och i brukskyrkan öfriga söa- och helgdagar; Vester-Nerikes fögderi: a) Inom Hammars socken i Glshammars kapell hvarest genom Aspa bruks aktiebolags försorg gudstjenst förrättas hvar fjerde söndag af endera af kommmistrarne i Hammars och Askersunds socknar. b) Ineni Qvistbro socken vid Svarta bruk uti en till bönerum använd sal, hvarest läraren vid den s. k. Fockska skolan hvarje sön- och helgdag förrättar gudstjenst; Kora fögderi: a) Inom Grythyttaus socken vid Rockesholuis och Elfvestorps bruk. b) Inom Karlskoga socken i Karlsdals kapell samt i Kjedjcåsens och Linnebäcks skolhus; Lindes fögderi: a) Inom Lindesbergs socken vid Vedevåg i ett braket tillhörigt bönehus. b) Inom Fellingsbro socken vid Grönbo och Finnåkcr i egendomarnes egare tillhöriga bönehus. c) Inom Ljusnarsbergs socken i ett vid Högfors ar 1895 uppfördt bönehus, hvartill Högfors aktiebolag tillsläppt mark oeh materialier, men arbetarne under nämnda bolag bekostat arbetets utförande. I detta hus, nom äfven begagnas af brukets arbetare vid sammankomster för deras gemensamma angelägenheter, förrättas gudstjenst stundom af församlingens presterskap, stundom af predikanter, tillhörande samfund af evangelisk-lutersk bekännelse. I nådigt bref af den 9 juni 1893 blef af Kungl. Maj:t faststäldt, att de frivilliga skytteföreningame i rikot för vinnande af rätt till statsunderstöd skulle sammansluta sig till skytteförbund och underordna sig en gemensam centralstyrelse. I enlighet härmed sammanslöto sig samma år de i Örebro län befintliga 13 skytteföreningarne och skyttegillena och bildade Örebro läns skytteförtmnd, hvars ändamål är att inom länet verka för allmän utbredning utaf skjutfärdighet af sådant slag, som anses komma till användning i nutidens krig och som sålunda i farans stund kan vara fäderneslandet till gagn. Förbundet är underordnadt»centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar», hvars ledamöter utses af representanter från rikets alla skytteförbund, hvarförutom Kungl. Maj:t utser minst tvenne ledamöter. Ar 1895 utgjorde antalet medlemmar i Örebro läns skytteförbunds 13 afdelningar följande: Liturgisk gudstjenst förrättas å landsbygden förutom i de allmänna kyrkorna äfven å följande ställen: Öster-Nerikes fögderi: Askers socken uti såväl Bref vens brnkskyrka som Bysta kapell pä det sätt, att en af innehaft-aren af Hysta fideikommiss särskild Under åren 1894 och 1895 äro nya skjutbanor anordnade vid Örebro och i Fellingsbro. 3. Näringar. A) Jordbruk och B) Boskapsskötsel. Hvad Konungens Befallningshafvande har att meddela rörande dessa näringar, grundar sig hufvudsakligen på de uppgifter, länets hushållningssällskap lemnat.

18 14 Örebro län. Den odlade jorden och dess användning. Utsäde. Skörd. Nedanstående tabell visar, livad af den dugliga marken belöper sig å dels träd-, humle- och kålgårdar, dels åker och annan odlad jord, dels naturlig äng och dels skogbärande mark, beräknad i hektar: I föregående berättelse finnes uppgifvet, att den odlade jorden inom länet, träd-, humle- och kålgårdar deri icke inberäknade, utgjorde vid 1890 års slut 147,161 hektar. Vid 1895 urs slut skall den hafva stigit till 150,016 hektar. Den odlade jorden skulle således under senaste femårsperiod hafva ökats med 2,855 hektar. Lika fördelade på hvart och ett af de fem åren, skulle på hvarje år belöpa sig 571 hektar; men enligt erhållna uppgifter har ökningen utgjort respektive 443, 438, 148, 685 och 1,141 hektar. Åkerarealens ökning med 2,855 hektar öfverensstänimer icke heller med de, enligt inkomna uppgifter, under samma tidrymd verkstälda nyodlingar, hvilka skola hafva utgjort respektive , 249, 388 och 190 hektar eller tillsammans 1,305 hektar. Till förklaring af detta förhållande eller den till 1,550 hektar uppgående skilnaden mellan åkerarealens angifna ökning och summan af alla under perioden företagna nyodlingar torde kunna åberopas, dels att primäruppgifterna varit ofullständiga eller begreppet nyodling fattats i mycket inskränkt bemärkelse, dels ock att åkerns verkliga areal blifvit för hvarje är alltmer känd. Vare sig man antager den ena eller andra förklaringsgrunden, synes af sjelfva sakförhållandet framgå, att de vidsträckta nyodlingar, som på sin tid föranleddes af den numera fullbordade sänkningen af Hjelmarens och Qvismarens vattenområden, blifvit afslutade och ingått i uppgifterna rörande åkerarealen. Arealen af äng och skog, som enligt föregående berättelse år 1890 utgjorde 544,566 hektar, synes äfven hafva ökats med ej mindre än 5,234 hektar, ett förhållande som eger sin förklaring i den osäkerhet, som råder i fråga om den verkligen skogbärande markens areal, hvarigenom en och annan insamlare af kommunernas primäruppgifter torde hafva föranledts att lemna uppgift om hela utmarken i stället för en del deraf. Uppgifterna från kommunerna beträffande den icke odlade jordens areal äro tydligen icke i fråga om naturlig äng och skogsmark med nödig kritik behandlade, enär antagligen till naturlig äng hänförts åtskilliga mer eller mindre trädbevuxna marker, som icke böra hänföras till samma kategori, som slättlandets naturliga, lågländta, med ingen eller obetydlig trädvegetation försedda verkliga ängar. I samma mån som, under denna förutsättning, uppgifterna om naturliga ängens areal torde böra undergå en betydlig reduktion, torde den skogbärande marken böra ökas. I fråga om den odlade jordens beskaffenhet, vare sig den af ålder brukade eller den genom senare nyodlingar vunna, föreligga icke några skäl att frångå det allmänna omdöme, som i föregående berättelser anförts. Örebro läns jordbrukare låta sig i allmänhet angeläget vara att, såvidt deras insigter i jordbrukets rätta bedrifvande dertill förslå och tillgångarne medgifva, på olika sätt höja ifrågavarande beskaffenhet, hvilken dock på grund af sjelfva jordarten, belägenheten m. m. i så hög grad varierar, att ett allmängiltigt omdöme knappt kan fällas. Vissa delar af länet framte ett jordbruk af fullgiltig beskaffenhet, utan att jordens natur i sig sjelf kan räknas till den bästa. Under den senast förflutna femårsperioden har någon förändring i afseende å sättet för den odlade jordens brukning icke försports. Brukningssätten äro desamma som under föregående period, och vexelbruket, mest det i sju skiften, har ännu mera än förut undanträngt två- och treskiftesbruken. I sammanhang härmed torde ett par förhållanden böra omnämnas, det ena ett redan under föregående period af länets jordbrukare ådagalagdt sträfvande att använda ett renare och växtkraftigare utsäde än förr, det andra hågen att alltmer tillgodogöra sig de fördelar, som anläggning af täckta diken medför. Hvad beträffar användningen af båttre utsäde, kunna några siffertal ej angifvas, men väl kan omnämnas, att genom årligt understöd åt den s. k.»allmänna svenska» numera»sveriges Utsädesförening» Hushållningssällskapet kommit i åtnjutande af ett visst årligt qvantum utsädeshafre, som mot vissa, med kontanta utgifter icke förenade skyldigheter å emottagarnes sida utdelats till innehafvare af smärre jordbruk, hvilka jordbrukare för erhållande af detta bättre utsäde anmält sig i sä stor mängd, att det för allas tillfredsställande skulle erfordrats flerdubbla tillgångar deraf. I fråga om anläggning af täckta diken kan anföras, att under åren dylik grundförbättring utförts på minst 4,281 hektar af länets åkerjord eller under periodens särskilda år å respektive 771, 855, 896, 881 och 878 hektar. Enligt erhållna uppgifter om den odlade jordens användning för olika ändamål, hvilka uppgifter Hushållningssällskapet dock anser vara de minst tillförlitliga, skulle under hvart och ett af periodens fem år för olika jordbruksändamål användts nedan angifna egovidder: Beträffande mängden af det utsäde, som användts till besående af den odlade jorden i hela länet, samt skörden deraf under periodens olika år leinnas uppgifter i efterföljande tabell K (sid. 15). Af lin har utom frö äfven skördats spånadsämne. Skörden häraf äfvensom af andra rotfrukter än potatis samt af hö från odlad jord har utgjort:

19 Utsäde. Skörd. Örebro län. 15 Uppgifterna rörande skörden af gräs och andra till grönfoder afsedda växter hafva äfven under senaste perioden varit ofullständiga, der de icke helt och hållet saknats; hvårföre några belopp i det afseendet icke kunnat i tabell K upptagas. I tabellen finnas för jemförelses skull angifna medeltalen af den öfriga under de båda senaste femårsperioderna skördade grödan. Deraf framgår, att, med undantag af korn, potatis, linfrö och lin (spånadsämne), öfriga växtalster i medeltal lemnat större skörd under den senaste än under nästföregående period. Under den period, som nu föreligger, hafva temligen allmänt uppgifter Tab. K. Uppgifter om utsäde och skörd i Örebro län åren lemnats om den foderskörd, som beräknad i medeltal för hektar och med undantag af den i förestående tabell upptagnahöskörden från odlad jord erhållits, hvilka uppgifter gifva vid handen, att under perioden den i medeltal beräknade skörden utgjort: af vårsädeshalm 21-4, af höstsädeshalm 31-2 och af hö från icke odlad jord 13'r, deciton per hektar. Beträffande de särskilda urens skörd, dels i allmänhet bedömd, dels ock uppskattad i korntal af utsädet, utan afdrag för detsamma, åberopar Konungens Befallningshafvande de hit inkomna, till Kung). Statistiska Centralbyrån insända och der bearbetade rapporter, enligt hvilka det skördade korntalet af olika sädesslag, äfvensnm af potatis, varit: Ar Ar Ar Ar Ar im. t«i-.'. mm. i«<»4.!«&>. Hösthvcte SM 8i; S-:! 7-'.) To Vfirlivcte ii-ii (j':i ;V8 ;V8 f>'5 Höstråg «!» K 7!t'7 (5-ii 7;, Vårrås; 4T> Ii II ;V8 :ra 4'I Korn G'0 7'0 li-ii t>8 tj's llufre f>-9 7'5 7"2 7'4 7'-1 iilflutlsiul 'vo 7 - l 7'.'» 7"S 7'1 Ärter Ii'6 7'8 7ti tv2 7:i Bönor 7-ä 7"8 7 - (i 7'4 8'3 Vickcr ti (i (>M1 7'4 7--) 7"! Potatis 7-8 7T> SI; 4'(! 7<) Potatisens beskaffenhet betecknas enligt samma rapporter sålunda: år 1891 i allmänhet god, år 1892 i Bergslagen god, i Nerike delvis skadad af röta, år 1893 god, obetydligt skadad af tnrröta, år 1894 småväxt och delvis skadad af torröta, år 1895 flerestfides angripen af röta. Öfriga rotfrukter lemnade ett år medelmåttig, två år fullt medelmåttig och ett år öfver medelmåttig afkastning. Bäst, eller nära god, utföll skörden år Lin lemnade i frö 3 - o kornet, år 1891 något mindre, eller 2\-> kornet; i spånadsämne 1891 och 1895 fullt medelmåttig, 1892 och 1893 öfver medelmåttig och 1894 medelmåttig skörd. Höskörden från odlad jord var sämst år 1891, dock något öfver medelmåttan; under öfriga år mycket god, utom år 1895: nära god. Höskörden från naturlig äng betecknas alla år såsom öfver medelmåttan, utom år 1891, då den utföll medelmåttig. Jlalmafkastningen var år 1891 af höstsäd mycket god, men af vårsäd under medelmåttan; sedermera af bådadera år 1892 riklig, åren 1893 och 1894 mycket god och år 1895 öfver medelmåttan. Sädestillgången angifves sålunda: 1891 utöfver behofvet utom i Bergslagen, hvarest brist; 1892 lemnar ej obetydligt till afsalu; 1893 lemnar betydligt öfverskott; 1894 lemnar öfverskott; 1895 lemnar å slättlandet öfverskott till försäljning. Fodertillgången betecknas såsom tillräcklig 1891 och 1895, öfriga år såsom fullt tillräcklig och lemnande öfverskott. Bergningsvädret var år 1891 i allmänhet temligen gynsamt, år 1892 mycket gynsamt, år 1893 godt, år 1894 för hö ogynsamt, men i öfrigt mycket gynsamt, år 1895 ogynsamt, i synnerhet för hö och höstsäd. Enligt det allmänna omdömet om skörden har den under ej mindre än tvä af periodens år, 1892 och 1893, utfallit god, och under ett annat, 1891, nära god. Ar 1894 var den medelmåttig och år 1895 knappt medelmåttig.

20 16 Örebro län. Pris å landtmannaprodukter. Trädgårdsskötsel. Underhållna kreatur. Handelsprisen å jordbrukets och boskapsskötselns alster inhemtas af här nedan intagna tabell L, grundad å de pris, som rådt i residensstaden Örebro. Markegångsprisen å spanmål per hektoliter hafva varit: Några försök att till odling på åker i länet införa nya växtarter hafva icke försports. Dock uppgifves att, liksom under föregående period, å ett ställe i Grythyttans socken på åker odlats och skördats hvitbetor och hvitkåi: ä 80 deciton betor och å 80 skockar hvitkåi per år. Odling af morötter på åker förekommer vid många större jordbruk i länet. Att hågen för trädgårdsskötsel och plantering af frukt- och andra träd alltmer ökats, synes såväl af de många reqvisitioner, som ingått och fortfarande ingå, om biträde af den i Hushållningssällskapets tjenst anstälde länsträdgårdsmästaren som ock af uppgifterna från kommunerna rörande planterade fruktträd. 1 förra hänseendet ådagaiägges detta af omöjligheten att tillfredsställa alla de talrika reqvirenternas önskningar, i det senare Tab. L. Handelspris å spanmål, potatis, fläsk, kött och smör i Örebro åren deraf att under åren planterats sammanräknadt 16,720 fruktträd, emot 16,084 under föregående period. Humleodlingen, som under föregående decennium tycktes vinna större omfattning än förut och derför på olika sätt omhuldades, synes numera omfattas med ringa intresse. Några anmälningar om biträde af länsträdgårdsmästaren för humleodlings bedrifvande hafva icke försports. Biskötseln synes, om den ock hos den större allmänheten icke gjort några påtagliga framsteg, dock med intresse idkas af de verkliga bivännerna eller dem, som en gång börjat egna sig åt denna för inkomstens skull icke föraktliga förvärfsgren. Visserligen antyda jordbruksstatistikens siffror, då de visa, att medeltalet af bisamhällena i länet under nästföregående period utgjorde ett antal af 4,099, men under nu föreliggande period af endast 3,926, ett tillbakagående; men dervid är att märka, att under minst ett par af senaste periodens år varit rådande en väderlek, som i hög grad orsakat bisamhällenas minskning. Under åren funnos enligt kommunernas i detta hänseende ofullständiga uppgifter respektive 3,757, 3,992, 3,967, 4,200 och 3,712 bisamhällen inom länet. I fråga om skötseln af fjäderfä äro icke några sådana upplysningar att meddela, som i föregående berättelse omnämndes. Den af Hushållningssällskapet med anslag understödda hönsafvelsgården vid Hjersta har nedlagts och några nya åtgärder till fjäderfäskötselns främjande hafva sedan icke försports; men de jordbruksstatistiska uppgifterna, som för föregående period angåfvo, att de i länet under hvarje af periodens särskilda år underhållna fjäderfän utgjorde i medeltal ett antal af 56,107, innehålla, att under perioden medeltalet utgjort 72,229 stycken. Någon bestämd slutsats torde dock ej böra dragas af detta förhållande, enär kommunernas uppgifter under perioden icke kunna anses fullständiga och voro under perioden ännu ofullständigare. Antalet af de vid slutet af hvart och ett år af perioden underhållna kreatur inhemtas af nedanstående tabell M. Af denna tabell framgår, att med undantag endast af oxar antalet af öfriga kreatursslag ökats och detta i vissa fall högst betydligt. Att oxarnes antal nedgått, beror, såsom förr anmärkts, derpå, att åkerbruket allt mera bedrifves med Tab. M. Antal underhållna kreatur i Örebro län åren