Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag erfarenheter från 45 små arbetsställen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag erfarenheter från 45 små arbetsställen"

Transkript

1 Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag erfarenheter från 45 små arbetsställen Lena Birgersdotter, Lisa Schmidt, Ann-Beth Antonsson B 1475 Stockholm, juni 2002

2 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary Projekttitel/Project title Utveckling av metoder att med befintliga resurser förbättra internkontrollen i små företag Adress/address Box Stockholm Anslagsgivare för projektet/ Project sponsor Telefonnr/Telephone Rapportförfattare/author Lena Birgersdotter, Lisa Schmidt, Ann-Beth Antonsson Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report Vinnova (Rådet för Arbetslivsforskning) Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag erfarenheter från 45 små arbetsställen Experiences from 45 small companies with good systematic work environment management Sammanfattning/Summary Sedan första januari 1993 gäller en föreskrift som ställer krav på ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete i alla företag i Sverige. Ett flertal studier har visat att föreskriften inte fungerar tillfredsställande, speciellt hos små företag. Det saknas motivation till förändring samtidigt som resurserna är begränsade. Syftet med denna studie är att lära av små företag som har ett väl fungerande SAM. Urvalet består av företag med mindre än 50 anställda som av Arbetsmiljöinspektionen har bedömts ha fungerande SAM. 45 arbetsställen har intervjuats per telefon. Totalt har besök gjorts på 12 företag med varierande verksamhet, storlek och geografiskt läge. Resultatet visar att uppbyggnaden av SAM varit anpassad till det enskilda företaget. Till stor del har personalen varit delaktiga i arbetsmiljöarbetet på olika sätt. Trivseln, arbetsklimatet och medvetenheten om risker och möjligheter i arbetet har ökat. När SAM fungerar bra så ökar kunskaperna om den egna arbetsmiljön kontinuerligt. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren /Keywords småföretag, systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, delaktighet, arbetsmiljö small companies, systematic work environment management, SWEM, participation, work environment Bibliografiska uppgifter/bibliographic data IVL Rapport/report B 1475 Beställningsadress för rapporten/ordering address IVL, Publikationsservice, Box 21060, S Stockholm fax: ,

3 Innehållsförteckning Summary... 3 Sammanfattning Syfte Metod Urval Representativitet Första kontakten Intervjuer Bortfall Besökta företag Resultat - företag vi varit i kontakt med Vad säger AI:s klassning av SAM-status? Hur stor andel av småföretagen har fungerande SAM? Erfarenheter från företag med fungerande SAM. Resultat och diskussion Kan små företag ha fungerande SAM? Framgångsfaktorer för fungerande SAM Fungerar SAM i mikroföretag? Branschtillhörighet Påverkas SAM av värderingar och organisationstyp? Påverkas SAM av företagens livssituation? Vad betyder ledningssystem för SAM? Vilka har byggt upp SAM och varför? Varför började företagen arbeta med SAM? Vad betyder chefen för SAM? Vad betyder personalen för SAM? Utbildning Har några utomstående påverkat företagets arbete med SAM? Vilka effekter ger bra SAM på arbetsmiljön? Hur skulle arbetsmiljön sett ut utan SAM? Vad kan vi lära av företagen med fungerande SAM? Problem och möjligheter med SAM

4 11. Referenser Bilaga 1. Intervjuformulär vid telefonkontakt med företagen Bilaga 2 Intervjuformulär vid besök och intervju av ledningen Bilaga 3 Intervjuformulär vid besök och intervju av de anställda

5 Summary According to the Swedish Work Environment Act an employer should take all steps needed to prevent work-related ill health and accidents. To facilitate this the actions taken for the work environment should be integrated in, and a natural part of, daily work. The requirements are specified in detail in the provision AFS 2001:1 Systematic Work Environment Management. This provision should be followed by all companies, regardless of size. The provision AFS 2001:1 came into force on July 1 st 2001 and is a development of the former provision Internal Control which was looked upon as both bureaucratic and difficult to manage especially for small companies. A number of studies show that the AFS 2001:1 provision does not work satisfactorily in the majority of small companies. A common opinion in small companies is that their own work environment is comparably good and therefore there is a lack of motivation for systematic and preventive work to improve the working environment further. This in combination with the small companies limited resources both of time and money makes the systematic work environment management less successful in small companies. The aim of this study was to learn from small companies, which have a good systematic work environment management (SWEM). The companies studied were companies with less that 50 employees judged by the Swedish Work Environment Inspectorate to have a functioning SWEM. 45 companies were interviewed by telephone. Visits and interviews were undertaken with 12 companies in different branches, of different sizes and in several regions. The study shows that SWEM was adapted to suit each company. The employees participated in the SWEM to varying extents and in different ways. By keeping up a dialogue and increasing the knowledge of the work environment issues of the company, the working climate and awareness improved and measures to improve the physical working environment were undertaken. When SWEM works well the knowledge of one s own work environment increases continously. The majority of the companies succeeded in implementing SWEM on their own. The implementation was facilitated by earlier experiences of working systematically with other areas. Ten of twelve interviewed companies had other management systems and two were used to systematic routines in daily activities. There were also specific experiences in the companies that were interviewed that increased the motivation to deal with work environment issues. Most of the managers had previously been employed in the same company but with other assignments, which brought about an increased awareness. Three companies had experienced fatal workrelated accidents. That contributed strongly to their high priority to SWEM. 3

6 Sammanfattning En arbetsgivare ska enligt Arbetsmiljölagen vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. För att underlätta detta bör arbetsmiljöarbetet integreras i det dagliga arbetet och planeras tillsammans med övrig verksamhet i ett längre perspektiv. Detta beskrivs närmare för både små och stora företag i Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. Föreskriften började gälla den 1 juli 2001 och är en omarbetning av tidigare föreskrift om Internkontroll vilken uppfattades som både byråkratisk och svårhanterlig, speciellt av små företag. Ett flertal studier har visat att föreskriften inte fungerar tillfredsställande, speciellt i små företag. En vanlig uppfattning är att den egna arbetsmiljön är jämförelsevis bra och därmed saknas motivation till förändring. Detta i kombination med att de små företagen har begränsade resurser både avseende tid och pengar gör att arbetet och utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet i småföretag endast fungerar i en mindre del av desa företag. Syftet med denna studie är att lära av små företag som har ett väl fungerande Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).Resultatet ska ligga till grund för ett regional utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra SAM i små företag. Vårt urval har varit företag med mindre än 50 anställda som av Arbetsmiljöinspektionen har bedömts ha fungerande SAM. 45 arbetsställen har intervjuats per telefon. Totalt har besök gjorts på 12 företag med varierande verksamhet, storlek och geografiskt läge. Resultatet visar att uppbyggnaden av SAM varit anpassad till det enskilda företaget. I alla företag har personalen varit (mer eller mindre)delaktiga i arbetsmiljöarbetet på olika sätt. Genom att diskutera och tillsammans öka den gemensamma kunskapen om företagets arbetsmiljöfrågor har både trivseln, arbetsklimat och medvetenhet ökat. När SAM fungerar bra så ökar kunskaperna om den egna arbetsmiljön kontinuerligt. Merparten av företagen har klarat av att införa SAM på egen hand. Införandet har underlättats av att erfarenhet av att arbeta systematiskt på andra sätt har funnits. Det finns även specifika erfarenheter hos de intervjuade företagen som bidrar till att öka motivationen för att arbeta med arbetsmiljöfrågor. Ett flertal av cheferna hade erfarenhet av att arbeta som anställd inom företaget. Vid tre företag hade dödssolyckor inträffat vilket bidrog till att arbetsmiljön hade hög prioritet. 4

7 1. Vad vet vi om SAM i småföretag? Den första juli 1991 infördes krav på ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete i Arbetsmiljölagen (1). Sedan första januari 1993 gäller en föreskrift som ställer krav på ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete i alla företag i Sverige. Detta systematiska arbetsmiljöarbete kallades inledningsvis internkontroll men har sedan första juli 2001 döpts om till systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (2, 3, 4). Nedan använder vi begreppet SAM även för det arbete som drevs under namnet internkontroll. På samma sätt används de nya namnen Arbetsmiljöverket (AV) och Arbetsmiljöinspektionen (AI), även om vi refererar till sådant som gjordes innan dessa nya namn började användas. SAM speglar ett skifte i sättet att ställa arbetsmiljökrav på företagen. Istället för att enbart reglera hur arbetsmiljön ska vara, regleras nu också hur man ska arbeta med arbetsmiljön. Sättet att arbeta med SAM har utvecklats under de år som föreskriften funnits. Erfarenheterna hittills tyder dock på att SAM inte fungerar speciellt bra i små företag (företag med högst 50 anställda). I förarbetet till föreskrifterna om SAM stod det klart att en del av kraven i föreskrifterna skulle bli svåra för många mindre företag att leva upp till. Bl.a. diskuterades om man skulle begränsa de företag som föreskrifterna skulle gälla så att de minsta företagen uteslöts (5). Det beslutades dock att föreskrifterna skulle gälla alla företag, vilket innebär att den gäller för alla företag som drivs i aktiebolagsform, även om enbart ägaren arbetar i företaget. Föreskrifterna gäller dock inte enmansföretag som drivs som enskild firma. Föreskrifterna har reviderats två gånger sedan ikraftträdandet 1993 (3, 4). Man har bland annat försökt att göra föreskrifterna mer lättförståeliga och namnet enklare och mer lättbegripligt, Systematiskt arbetsmiljöarbete i stället för internkontroll. Ett antal studier har gjorts som visar brister i införandet av SAM, speciellt i små företag. Åtta års erfarenhet av föreskriften visar att SAM har dålig genomslagskraft hos småföretagen. Högst 1 % av småföretagen har uppnått status 4 enligt AI:s tidigare klassning d v s att SAM är fungerande och ger synbara resultat. (6) I Arbetsmiljöverkets regi genomfördes ett projekt under åren där syftet var att Arbetsmiljöinspektionen genom inspektion och information skulle förbättra SAM i 394 småföretag (7). Även om projektet gav ett gott resultat med en väsentlig förbättring av SAM-statusen, kvarstår ändå det faktum att vid projektets avslutning bedömdes en tredjedel av företagen helt sakna SAM. 5

8 I en IVL-studie som genomfördes under intervjuades personer som arbetade i små företag och som varit delaktiga i arbetet med SAM (8). Resultaten visar också att SAM inte fungerar eller fungerar dåligt. De små företagen uppfattade föreskrifterna som överarbetade och byråkratiska. SAM ansågs kräva alltför mycket dokumentation och ta alltför mycket tid i anspråk. De intervjuade småföretagarna hade svårt att se nyttan med SAM för egen del. Man uppfattade även föreskrifterna som abstrakta och svåra att omsätta i praktiken. SAM-föreskrifterna speglar en kultur som är en storföretagskultur (8). Mot bakgrund av detta projekt, utvecklades en småföretagsanpassad metod att arbeta med SAM och ett skriftligt arbetsmaterial togs fram (9). Oftast uppfattar de mindre företagen sin egen arbetsmiljö som bättre än genomsnittet, vilket ytterligare bidrar till att det är svårt att inse sitt eget behov av SAM (8). Gun Nises m. fl. studie av SAM på 232 mindre arbetsställen i Stockholms län 1995 (10) visar vilka delar av SAM som små arbetsställen arbetar med. I studien var hälften av arbetsställena privata småföretag, resten hörde till större bolag / myndigheter / offentliga organisationer. Enligt studien var det svårt att nå ut med kunskap om aktuella arbetsmiljöregler till små arbetsställen. Att arbetsställena var anslutna till företagshälsovård (FHV) var ingen garanti för ett gott arbetsmiljöarbete. Vid 42 av arbetsställena som hade avtal med FHV (30% av de som hade avtal) hade man inte påbörjat arbete med SAM. 40 % av arbetsställena totalt och 76 % av de små privata företagen kände inte till kraven på SAM. Totalt klarade 21 arbetsställen (9 %) samtliga delar av SAM. Av de 177 arbetsställen som hanterade hälsofarliga produkter hade endast 25 % tillräcklig riskoch skyddsinformation och 30 % hade en fullständig förteckning över sina farliga ämnen. Bo Johanssons avhandling om vad småföretagens motivation betyder för deras arbetsmiljöarbete visar tydligt hur viktig de anställdas delaktighet och aktiva deltagande i SAM är (11). I Kristin Flagstads avhandling om (norsk) internkontroll i norska småföretag tydliggörs sambandet mellan internkontrollens funktion och det enskilda företagets organisation och företagskultur (12). Båda dessa studier innehåller erfarenheter av och kunskaper om SAM och småföretag som sätter in SAM i perspektivet småföretagens kultur och sätt att organisera arbetet. Studierna visar också de problem som finns i implementeringen av SAM. SAM är ett system där arbetsmiljöarbetet ska organiseras och planeras i ett längre perspektiv. Företagen ska upprätta en systematik som innefattar riskanalys, handlingsplan, uppföljning av olyckor och tillbud samt att informera / utbilda de anställda om riskerna i arbetsmiljön och hur man skyddar sig. Föreskriften talar inte om hur man ska gå till väga för att nå dessa mål utan arbetsmetoderna varierar från företag till företag. De studier som gjorts (14, 15, 16) tyder på att små företag har svårare att avsätta tid, pengar och att få arbetsmiljön att ingå i det dagliga löpande arbetet än stora företag. 6

9 2. Syfte Syftet med denna studie är att lära av små företag som lyckats med SAM. Dessa lärdomar ska användas för att utveckla metoder som kan användas av andra små företag. Speciellt intressant är varför vissa företag lyckats med SAM, vad som motiverar dem, hur de arbetar, om det finns några speciella förutsättningar som underlättar införandet och vilka effekterna blir av fungerande SAM. Kunskaperna från detta projekt ska bilda underlag för ett aktionsforskningsprojekt, där metoder för att effektivare införa och upprätthålla SAM ska utvecklas och testas i en region. 3. Metod 3.1 Urval När vi använder begreppet små företag i projektet menar vi företag med mindre än 50 anställda. Små arbetsplatser som hör till större organisationer har ofta en viss systematik i arbetsmiljöarbetet på initiativ av den större organisation de tillhör. I denna studie var vi intresserade av arbetsmiljöarbete initierat av det lilla företaget självt. Därför har vi valt bort små arbetsplatser som hör till en större organisation och som är starkt influerade av denna organisation. Vårt mål var att identifiera 15 små företag med ett erkänt gott arbetsmiljöarbete. Vårt urval blev därför de företag som bedömts ha SAM på nivå 3 eller 4 vid Arbetsmiljöinspektionens besök under januari oktober år Denna tidsperiod valdes för att klassningen av SAM skulle vara relativt färsk. Utgående från detta urval erhölls en lista från Arbetsmiljöverket med - 36 små arbetsställen som klassats ha SAM-status små arbetsställen som klassats ha SAM-status 3. Denna lista innehåller samtliga arbetsställen med mindre än 50 anställda i Sverige som klassats som 3 eller 4 av AI under januari oktober år Ett urval av dessa företag intervjuades per telefon och besöktes under det första halvåret Av de arbetsställen som Arbetsmiljöinspektionen inspekterade under januari oktober år 2000 tillhörde ett flertal speciellt utvalda och undersökta branscher som t ex bensinstationer och bilverkstäder. Eftersom vi medvetet har inriktat oss på att få en stor spridning på olika verksamheter har även mekaniska verkstäder, tillverkningsindustri, serviceföretag och omsorgssektorn valts ut och kontaktats. 7

10 Vi har i första hand kontaktat arbetsställen med SAM-status 4. När dessa inte räckt till, har vi kontaktat arbetsställen med SAM-status 3. Vi kontaktade 58 av de 739 arbetsställena via telefon varav 34 med status 4 och 24 med status 3. Vi valde arbetsställen som skulle spegla en variation med avseende på bransch, storlek och geografiskt läge. När 34 fyror hade kontaktats, hade vi en överrepresentation bland vissa branscher. Kvarstående två fyror hörde till dessa branscher. Därför kontaktades treor i andra branscher istället. Eftersom ett stort antal arbetsställen av olika skäl föll bort, blev spridningen på bransch och geografiskt läge hos de företag vi besökte inte så god som vi eftersträvat. 3.2 Representativitet Det bör observeras att detta urval innebär att de intervjuer vi gjort inte är representativa för småföretag i allmänhet. Vi har medvetet strävat efter att komma i kontakt med småföretag som lyckats väl med SAM. De företag vi intervjuat avviker därför på olika sätt från medelsmåföretaget. Detta gäller sannolikt också för annat än SAM. Av 36 företag i populationen små arbetsplatser klassade som 4 kontaktades 34. I rapporten finns alltså en god bild av hur det ser ut på de små arbetsplatser vi har i Sverige med högst SAM-status enligt AI. 3.3 Första kontakten Vår första kontakt var en telefonintervju där vi utgick från ett frågeformulär, se bilaga 1. Vi intervjuade chefen dvs den person som vi antog var mest insatt i hur SAM fungerade eftersom han / hon hade det formella ansvaret för SAM i kraft av arbetsgivare eller arbetsgivarens representant. Under telefonsamtalet bedömde vi om arbetsmiljöarbetet verkade fungera på den nivå AI bedömt. Om SAM verkade fungera bokades tid för en intervju med företaget. 3.4 Intervjuer I samband med att vi bokade tid för besöket, bad vi att få intervjua VD, andra med arbetsmiljöuppgifter och någon ur personalen. Under perioden januari juni år 2001 besöktes de valda företagen under maximalt en dag. Under besöket tog vi även del av dokumentation om arbetsmiljöarbetet och gjort en rundvandring på företaget. De intervjuformulär som användes återfinns i bilaga 2 och bilaga 3. VD eller annan chef med arbetsmiljöuppgifter intervjuades på 11 av de 12 företagen. Vid ett av vårdföretagen intervjuades istället samtliga tre anställda som arbetade vid enheten. Skyddsombud eller någon av de anställda intervjuades på 11 av de 12 före- 8

11 tagen. På ett företag fanns ingen tid för att intervjua någon som arbetade i produktionen. Vi har blivit mycket väl bemötta vid samtliga besök. 3.5 Bortfall Vi sökte kontakt med 58 arbetsställen. Inom denna grupp ser bortfallet ut som följer: 13 arbetsställen föll bort på grund av att vi inte lyckades genomföra telefonintervju. Telefonkontakterna var mycket tidsödande och det var ofta svårt att komma i kontakt med rätt person på företaget. Trots många kontaktförsök lyckades vi i tretton fall inte få tillräcklig kontakt för att genomföra vår telefonintervju. I ett par fall hade företagen upphört eller inte kunnat återfinnas. I några få fall gav företagen oss ett bryskt bemötande och var direkt avvisande. De 45 arbetsställen vi intervjuade per telefon är den grupp av företag som vi diskuterar i denna rapport. Tolv av dessa företag har besökts och diskuteras därför mer i detalj. Sex företag av de 18 vi ville besöka lämnade återbud på inbokade intervjuer med kort varsel och utan att lämna öppet för besök vid senare tillfälle. Några av företagen avbokade intervjun eftersom man ansåg att man inte hade tid. I några fall berodde avbokningen på att företaget gjort en dubbelbokning. Vi respekterade att kontaktade personer inte hade tid eller vilja att medverka. Eftersom företagen vi kontaktade valdes efter att dels ha så hög klassning av AI som möjligt och dels efter att ge så god spridning som möjligt (se avsnitt 3.1 Urval), avslutades kontakterna med nya företag när vi hade tillräckligt många besök inbokade. Därför kontaktades inte fler än 58 företag. Vi hade inte resurser att kontakta nya företag för att ersätta dem som avbokade besök sent under projektet, varför vi besökte 12 företag istället för planerade 15. De företag som föll bort i studien är sådana som är mer tidspressade och / eller mer ovilliga att ställa upp på intervju än andra. Syftet med studien är att lära av de små företag som lyckats bra med SAM. Med tanke på hur bortfallet ser ut så har vi med största sannolikhet nått de som har det bästa arbetsmiljöarbetet, vilket främjar syftet med studien. 4. Besökta företag Nedan ges en kort presentation av de företag som vi besökt och intervjuat. 9

12 Företag A: Ett arbetsställe inom vårdsektorn i den kommunala verksamheten i ett av Stockholms ytterområde. Dagverksamhet i hemmiljö för demenssjuka. Tre anställda kvinnor fungerar som en självstyrande grupp. Arbetsmiljöarbetet startade genom en kurs i kommunal regi Företag B: Ett familjeföretag som sedan 35 år är verksamma i bil- och industrilackeringsbranschen på en medelstor ort i södra Sverige. Företaget har 14 anställda varav 9 i produktionen. En arbetsledare som också arbetar med lackering. Initiativet till SAM togs av en av cheferna Företag C: Ett servicehus i den kommunala äldreomsorgen utanför Göteborg som etablerades De har 30 anställda i två olika arbetslag, varav 6 är nattpersonal. Det finns en verksamhetschef i området och en verksamhetsledare på servicehuset. Det systematiska arbetsmiljöarbetet påbörjades 1996, på initiativ av skyddsombudet och arbetsledaren. Visst stöd erhölls från kommunen, men arbetet utvecklades på den egna arbetsplatsen. Företag D: En mekanisk verkstad som arbetar med legotillverkning av finmekaniska detaljer. Företaget har inga egna produkter startades den första verksamheten, som senare köpte upp detta företag Verksamheten är etablerad på en mindre ort i Västmanland. De har 21 anställda och arbetsmiljöarbetet startade 1994 med en förfrågan från en av de stora kunderna som ville att företaget skulle kvalitetscertifieras. VD är enda arbetsledande chef. Företag E: Ett familjeföretag som startade 1945 och är etablerat på en mindre ort i Småland. Företaget är ett snickeri som huvudsakligen tillverkar leksaker både av egen design och på licens. Antal anställda är 45 varav elva är aktieägare i företaget. Företaget har fyra arbetsledande chefer förutom VD. Arbetsmiljöarbetet startade med att VD gick en kurs Företag F: Företaget arbetar med installation och service av kylanläggningar och är verksamt i Stockholm. Har funnits sedan 1983 och har 21 anställda varav tre har arbetsledaransvar. Branschföreningen informerade om SAM 1997 och genom EUprogrammet Mål 4 togs initiativ till att hela personalen blev utbildad i arbetsmiljöfrågor. Företag G: Företaget är ett byggnadsämnesföretag som funnits sedan Företaget är etablerat i en förort till en storstad och har 38 anställda. Avdelningschef och en av platscheferna har arbetsledande ansvar kom initiativet till arbetsmiljöarbete från ägaren, men många uppslag har även kommit från fackklubben. Företag H: Ett företag som har sina rötter i en koncern. Verksamheten har funnits sedan början av 1970-talet och drivs sedan 1998 i ett fristående företag. Företaget utför olika reningstjänster inom miljön och har 15 anställda. Förutom VD har en produktions- 10

13 chef arbetsledaransvar. Företaget finns på en mindre ort i Mellansverige. SAM påbörjades på initiativ av produktionschefen efter information och utbildning från olika håll. Företag I: Företaget är verksamt inom industriell målning på en ort i mellersta Sverige. Företaget har en brokig bakgrund vad gäller ägarförhållanden och tillhörighet till olika större företag. Idag har företaget 28 anställda och är fristående. Endast VD har arbetsledande ansvar. Arbetsmiljöarbetet är integrerat i arbetet med miljöledningssystem. SAM infördes 1993 på initiativ av VD men nu byggs ett nytt system upp för att integrera arbetsmiljö i ett miljöledningssystem som håller på att byggas upp. Företag J: Företaget etablerades redan 1890 och har haft varierande ägarförhållanden men i stort sett samma verksamhet. Företaget är ett verkstadsföretag som huvudsakligen arbetar med legotillverkning (bearbetning, svetsning och montagarbete är de dominerande momenten). Företaget ingår idag i en koncern men har initierat och byggt upp rutiner för arbetsmiljöarbetet själva. De har 26 anställda och en arbetsledande chef förutom VD. Företaget startade 1993 med SAM på initiativ av den redan då aktiva skyddskommittén. Företag K: Företaget arbetar med kemisk rening av restprodukter från annan industri. De har 17 anställda och etablerades De tre cheferna under VD har arbetsledande ansvar. Företaget levererar endast till en kund. SAM initierades av en nytillträdd VD eftersom företaget hade problem med dålig publicitet i media, dåliga kontakter med myndigheter och dålig arbetsmiljö. Idag är SAM integrerat i miljö- och kvalitetsledningssystemet. Företag L: En bilverkstad med 9 anställda. Företaget startades 1983 av två personer och har expanderat successivt. De två ägarna har det arbetsledande ansvaret. Företaget startade arbetsmiljöarbetet 1999 efter krav från kunder. De har ett integrerat ledningssystem. De bytte företagshälsovård för att kunna få hjälp med SAM och har även extern hjälp med delarna för kvalitet och miljö. 5. Resultat - företag vi varit i kontakt med Det visade sig att 18 av de telefonintervjuade arbetsställena ingick i en större organisation, ett större företag, förvaltning etc och inte tillhörde vår målgrupp, små självständiga företag. Även om arbetsmiljöansvaret på dessa arbetsställen var delegerat till arbetsplatsens chef så finns det normalt en uttalad arbetsmiljöpolicy fastställd av företaget / förvaltningen centralt. Detta förklarar delvis varför norra Sverige (Härnösand, Umeå och Luleå AI-distrikt) inte är representerade i vår undersökning. Av de åtta arbetsställen som hade SAM-status 4 tillhörde sex större organisationer. De resterande två har inte besökts beroende på att vi ville ha spridning i vilka branscher som besöktes. 11

14 2 av de 18 större arbetsställena hade utvidgat verksamheten och därmed fått mer än 50 anställda efter att AI gjort sin inspektion och tillhörde därför inte vår målgrupp. Nio företag bedömdes ha ett dåligt arbetsmiljöarbete, varför de inte var intressanta att besöka. De småföretag som vi kontaktat och sedan besökt finns i södra och mellersta Sverige. Storleken på företagen varierar mellan 3 45 anställda med en övervägande del mellan anställda. Totalt har vi telefonintervjuat 45 arbetsställen som har SAM-status 4 eller 3. I tabell 1 ges en översikt över samtliga arbetsställen med SAM-status 3 enligt de listor vi erhållit från Arbetsmiljöverket. Tabell 1. Översikt över små arbetsställen med SAM-status 3 3 Totalt antal arbetsställen % 3 Arbetsställen som uppenbart hör till landstinget / kommunen (ej kontaktade) % 3 Arbetsställen som uppenbart hör till större organisationer/koncern (ej kontaktade) % 3 Bilverkstäder o likn. (ej kontaktade) % 3 Övriga små arbetsställen (ej kontaktade) % 3 Telefonkontaktade små arbetsställen 24 3 % I tabell 2 redovisas data om de små arbetsställen med SAM-status 4 och 3 som vi varit i telefonkontakt med. 40 % (18 st) av samtliga telefonintervjuer visade att arbetsställena var små arbetsställen i större organisationer, inte fristående små företag. Av de intervjuade tillhörde 11% (5 st) en större organisation. En översiktlig granskning (utgående från arbetsställets namn) av företagen med status 3 visar att 329 av dessa 703 företag, dvs cirka 50 % uppenbart tillhör större företag, landsting eller kommun. Sannolikt är ännu fler av arbetsställena med status 3 delar av större verksamheter. Detta innebär att minst hälften av alla små arbetsställen med SAM-status 4 eller 3 egentligen är delar av stora organisationer och inte små självständiga företag. Vid nio av telefonintervjuerna (5 med SAM-status 4 och 4 med SAM-status 3) har vi bedömt den aktuella SAM nivån på företaget som betydligt lägre än vad som angivits vid inspektionen. Ingen av de intervjuade har haft vetskap om AI:s bedömning och många av företagen uttrycker förvåning över bedömningen. I ett företag svarar den arbetsmiljöansvarige att det känns inte rätt att ni ska prata med oss eftersom han upplevde att deras arbetsmiljöarbete inte fungerade tillräckligt bra. 12

15 Tabell 2. Översikt över arbetsställen med SAM-status 4 och 3 som vi varit i kontakt med per telefon. SAM-status 4 SAM-status 3 Antal arbetsställen % av telefonkontaktade företag Antal arbetsställen % av telefonkontaktade företag Telefonkontaktade små arbetsställen % % Arbetsställen som tillhörde verksamheter % 5 21 % med >50 anställda som sorterades bort vid telefonintervjun Arbetsställen som tillhörde verksamheter 3 9 % 2 8 % med >50 anställda som besökts och intervjuats Små företag som vuxit från <50 anställda till % >50 (av de stora) Små företag där SAM inte fungerade 5 15 % 4 17 % Arbetsställen där vi ej fått kontakt alls / ej 9 26 % 0 - nått rätt person Små företag som inte velat bli intervjuade % per telefon Små företag som avbokat besök 1 3 % 5 20 % Små företag som besökts 8 24 % 4 17 % Vid ett annat företag uppgav VD:n att det inte kändes rätt att bli intervjuad för något som fungerade bra för ett halvår sedan. Det är uppenbart att ingen här tycker att vi har ett fungerande arbetsmiljöarbete tillade han. På grund av flyttning av verksamheten, nyanställningar och uppsägningar så hade man inte kunnat bibehålla nivån på SAM. I fyra av dessa fall var det turbulens i företagen. Detta innebar att den systematik som fanns upparbetad vid AI:s inspektionen inte längre fanns kvar. I fem av dessa är det vår bedömning att det inte funnits något systematiskt arbetsmiljöarbete tidigare heller. Dessa företag intervjuades därför ej. På 18 små arbetsställen bedömde vi under telefonintervjun att SAM var tillfredsställande samt gav effekter och bokade in ett besök. Sex (d.v.s. 1/3) av de inbokade besöken ställdes in av företagen, med tidsbrist som den vanligaste uppgivna orsaken. Av dessa 18 små arbetsställen var fem på ett eller annat sätt knutna till större organisationer. Vi valde ändå att besöka dem, eftersom vi efter telefonintervjun bedömde att de arbetat med SAM på egen hand, utan stöd från den större organisationen. 13

16 stora företag dålig SAM avbokade besök besök Figur 1. Fördelning av de 45 telefonintervjuade företagen på stora företag, företag med bedömd dålig SAM, avbokade besök och besök. 6. Vad säger AI:s klassning av SAM-status? I sin roll som tillsynsmyndighet har Arbetsmiljöinspektionen till uppgift att kontrollera att arbetsgivare lever upp till de krav som ställs i Arbetsmiljölagen och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat. När det gäller bedömningen av SAM har AI en intern klassning bestående av fyra steg, där varje nivå beskriver hur utvecklad SAM är i företaget. SAM-status 1: Företaget har ingen kännedom om SAM och/eller använder sig inte av det i verksamheten. SAM-status 2: SAM är igångsatt och förankrat hos ledningen. Man ska även ha rutiner beträffande risker och brister i arbetsmiljön. SAM-status 3: Arbetsmiljöarbetet är kontinuerligt och personalen är medveten om policy och handlingsplaner. SAM-status 4: SAM har nått den nivån att den ger mätbara effekter och synbara resultat. Denna klassning har diskuterats och ifrågasatts även inom Arbetsmiljöverket. Det är dock ett sätt att göra utvärderingar och det verkar som om systemet kommer leva kvar trots att det är ett trubbigt mått på SAM. 14

17 Underlaget för AI:s klassning av SAM-status är värt att kommentera. AI:s kontroll sker vanligtvis genom ett arbetsplatsbesök, en inspektion. Under denna inspektion kontrolleras ofta arbetsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv, men det förekommer även att någon enskild arbetsmiljöfaktor inspekteras. AI gör ingen skillnad på klassningen av SAMstatus från inspektioner där SAM granskats och inspektioner som huvudsakligen fokuserats på ett avgränsat problemområde, t.ex. isocyanater i bilverkstäder. Från intervjuerna verkar det uppenbart att SAM-statusen ibland har bedömts utan att ingående frågor ställts om hur företaget arbetar med SAM. Bedömningsunderlaget är i dessa fall sannolikt hur företaget arbetat med det problemområde som inspektionen handlat om alternativt företagets arbetsmiljö som sådan (dvs arbetsmiljön istället för arbetsmiljöarbetet). Detta innebär att SAM-statusen i vissa fall rimligen är mycket osäker men i andra fall (när SAM inspekterats) mer tillförlitlig. Uppdelningen på SAM-status 3 och 4 kan ifrågasättas av flera olika skäl.! Skillnaden mellan SAM-status 3 och 4 är att i båda fallen är SAM komplett, men för status 4 krävs att SAM ger synbara effekter. Är detta en rimlig distinktion? En annan syn på effekterna är att även SAM-status 2 bör ge en viss effekt på arbetsmiljön, förutsatt att man arbetar med reella arbetsmiljöproblem. Är det rimligt att ett företag som har en komplett SAM inte ser några effekter på arbetsmiljön?! I en studie (17) kommenteras AI:s klassning av SAM-status med att vid de besök som gjorts i företag som klassats av AI, verkar det som om AI i en del fall mer klassat arbetsmiljön i sig än arbetsmiljöarbetet.! Möjligen har inte alla arbetsmiljöinspektörer samma tolkning av SAM-status. IVL har vid ett tillfälle besökt ett litet företag som berättade att en arbetsmiljöinspektör meddelat dem att de hade SAM-status 3 men om de gjorde den årliga uppföljningen skulle de få status 4. Årlig uppföljning är ett krav enligt föreskriften. Om sådan inte görs, är SAM inte komplett och rimligen borde SAM-status i detta företag ha varit 2. I vårt projekt har vi gjort en jämförelse av vår bedömning av SAM-status med AI:s bedömning. Vi har då använt oss av samma klassning som AI. Skillnaden är att vi haft möjlighet att intervjua flera personer på företaget och att vi gjorde besöken något år senare än AI. I tabell 3 redovisas denna jämförelse. I tabell 3 presenteras också bransch och antal anställda hos de företag som vi intervjuat. 15

18 Tabell 3. Klassning av SAM-status utgående från de intervjuer som gjorts i projektet, jämfört med AI:s klassning. Företag Bransch Antal anställda SAM-status enligt AI SAM-status enl. IVL A Vård B Målningsindustri C Vård D Verkstadsindustri E Snickeri F Installation&service G Byggnadsämnesind H Kemisk teknisk industri I Målningsindustri J Verkstadsindustri K Kemisk teknisk industri L Bilverkstad Som framgår av tabellen är samstämmigheten mellan IVL:s och AI:s bedömning i de intervjuade företagen god. I åtta fall har vi gjort samma bedömning. I företag A och C fanns alla delar av SAM som krävs enligt föreskriften och det var uppenbart att de anställda hade nytta av arbetet och att de tyckte det gav effekt. Därför har vi bedömt statusen som 4 istället för 3. I företag E saknades både personalens delaktighet och ett forum för samverkan vilket ledde till att SAM inte gav så god effekt. Vår bedömning är därför status 3 istället för 4. I företag F saknades vissa rutiner som krävs enligt föreskriften. Vi har därför sänkt bedömningen från 3 till 2. Det bör dock noteras att de företag som intervjuats är en begränsad grupp. De företag där vi hade goda skäl att tro att AI:s klassning inte stämde, har valts bort. 7. Hur stor andel av småföretagen har fungerande SAM? Arbetsmiljöverket har statistik över SAM-status i företag i olika storleksklasser. Statistiken baseras på AI:s inspektioner. För år 2000 gäller SAM-status enligt tabell 4. 16

19 Tabell 4. SAM-status 4 och 3 på arbetsställen av olika storlek och med olika typ av verksamhet. SAM-status 4+3 Tillverkande företag Serviceföretag Offentlig sektor Samtliga 1-49 anst anst >500 anst Samtliga SAM-status 4 Tillverkande företag Serviceföretag Offentlig sektor Samtliga 1-49 anst anst >500 anst Samtliga Siffrorna anger procent av inspekterade arbetsställen. Under perioden bedömdes SAMstatus på 5891 arbetsställen. (18) Av tabellen framgår att 23 % av små arbetsställen med upp till 50 anställda har fungerande SAM, d.v.s. SAM-status 3 eller 4. Om de tendenser som framkommit vid vår relativt begränsade studie stämmer så är denna siffra en överskattning av SAM-status på små arbetsställen. Bland små företag är det sannolikt sämre ställt med arbetsmiljöarbetet än vad dessa siffror visar. Av tabell 1 framgår att de arbetsställen som ingår i statistiken ofta ingår i en större verksamhet. Av de 45 arbetsställen vi haft telefonkontakt med ingick 18, dvs 40 %, i större verksamheter såsom kommuner/landsting eller större privata företag. Av de besökta företagen hörde ytterligare 5 dvs 11 % av de 45 till kommuner / landsting eller var dotterbolag till större företag. I telefonkontaktade företag var alltså minst 22 arbetsställen eller 51 % små arbetsställen men inte små företag. Eftersom det inte alltid upptäcktes vid telefonintervjun att företaget tillhörde en större koncern, kan vi förstås ha missat detta i flera av de företag som vi inte besökt. Vi vet inte vet hur stor andelen arbetsställen som ingår i en större organisation är bland det totala antalet inspekterade arbetsställen. Det går därför inte att med säkerhet säga om småföretagen är överrepresenterade eller inte. I Nises m fl rapport (10) anges att hälften 17

20 av de små arbetsställena i Stockholms län är små privata företag. Detta skulle kunna tyda på att det inte är så stora skillnader mellan små arbetsställen och små fristående företag. För att kunna dra säkrare slutsatser krävs dock en mycket noggrannare studie av företagen som inspekterats jämfört med övriga företag. Det förväntade resultatet av en sådan studie är att små arbetsställen inom större organisationer har bättre SAM än fristående småföretag, eftersom efterfrågan på och stöd för arbetsmiljöarbetet från ägarorganisation borde förbättra SAM. Av våra telefonintervjuer framgår att nio arbetsställen, dvs 20 % av telefonintervjuade arbetsställen inte hade så hög SAM-status som 3 eller 4. I två fall (4 %) berodde det på att SAM tydligt hade försämrats efter AI:s besök för mindre än ett år sedan. I sju fall (16 %) är vår bedömning att AIs klassning av SAM-status var för hög. Detta innebär att högst 18 % (23% med SAM-status 3 eller 4 enligt AVs statistik -20 % med ej fungerande SAM enligt ovan) av småföretagen har fungerande SAM. Är det sannolikt att SAM fungerar i 18 % av småföretagen? Svaret måste tyvärr bli nej. Det är sannolikt så att läget förmodligen är ännu sämre i de små företagen. Det beror på att de företag AI inspekterat inte utgör ett representativt urval av alla små företag. Enligt statistik från SCB fanns det år företag med mindre än 50 anställda. 76 % av dessa ( företag) består endast av ägaren / ägarna. Mer än 99 % av alla privata företag har mindre än 50 anställda (19). Kravet på SAM gäller även enmansföretag, om de drivs som aktiebolag. Bland de inspekterade företagen är med stor sannolikhet de större småföretagen (20-50 anställda) överrepresenterade och fåmansföretagen underrepresenterade. Det är rimligt att anta att SAM-statusen är betydligt sämre i en- och fåmansföretagen än i de större småföretagen (på samma sätt som företag med 1-49 anställda har sämre SAM-status än storföretag med >500 anställda, se tabell 4). Ytterligare en faktor är att AI i första hand inspekterar företag som antas ha mer arbetsmiljöproblem än andra (d.v.s. ofta tillverkande företag). Det är möjligt att dessa företag också är mer motiverade att arbeta med SAM än små handels- och tjänsteföretag. Bland småföretagen är dock de sistnämnda i majoritet utgjorde tillverknings- och byggsektorn 22 % av alla småföretag med 1-49 anställda. Sektorerna handel, restauranger och hotell, transport och kommunikation samt fastighet och annan affärsverksamhet stod för 58 % av småföretagen (beräkning utgående från referens 20, tabell 5). Enligt tabell 4ovan hade serviceföretagen lägre SAM-status än tillverkande företag, åtminstone bland de större företagen. En faktor som kan göra att andelen små företag som har SAM trots allt inte är så mycket lägre än 23%, är att en del företag sannolikt har förbättrat sin SAM-status efter AI:s besök. I vilken utsträckning så har skett har inte varit möjligt för oss att utvärdera inom detta projekt. 18

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag - vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få SAM att fungera?

Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag - vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få SAM att fungera? Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag - vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få SAM att fungera? Lena Birgersdotter, Lisa Schmidt, Ann-Beth Antonsson

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall

Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall Arbetsmiljöarbete Ringhals - Vattenfall SIS Stockholm 27 aug 2008 Del 1 Ringhals riskförebyggande arbete Del 2 Vattenfall satsar på arbetsmiljöfrågorna Morgan Börjesson Ansvarig för Kompetenscenter Arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsmiljöarbete i samordnade ledningssystem

Arbetsmiljöarbete i samordnade ledningssystem Arbetsmiljöarbete i samordnade ledningssystem Lena Birgersdotter Annika Karlsson Ann-Beth Antonsson B 1503 Stockholm, december 2002 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish

Läs mer

IVL. Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning Swedish Environmental Research Institute

IVL. Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning Swedish Environmental Research Institute ,QWHUQNRQWUROOLVPnI UHWDJ 9HUNOLJKHWRFKYLVLRQHU Ann-Beth Antonsson, Malin Nilsson och Ola Hansén B 1291 Stockholm, januari 1998 IVL Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning Swedish Environmental Research

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Dnr HS 2012/307-16 Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Punkter som i dokumentet är markerade med en * är sådana uppgifter som kan delegeras vidare. Delegeringen gäller

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet En studie om det systematiska arbetsmiljöarbetet på institutionsnivå uppfyller kraven i lagstiftningen Linda Eriksson Student Examensarbete i Miljö-

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30 1 Uppdraget som arbetsgivarföreträdare Politikerutbildning 2015-03-30 2 Kommunallagen Fullmäktige ansvarar för att nämnderna får resurser och ett tydligt uppdrag för att kunna bedriva verksamheterna enligt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar STRÖMSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16 Kf Ks 23 Au 45 KS/2011-0298 Policy för hälsa och arbetsmiljö i Strömstads kommun Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

SAM 2012. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.

SAM 2012. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011. [Skriv text] Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.10118 SAM 2012 Systematiskt arbetsmiljöarbete CeSam /Maria Wihlborg Årlig revision av systematiskt

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

UTBILDNING: System för arbetsmiljö

UTBILDNING: System för arbetsmiljö UTBILDNING: System för arbetsmiljö Introduktion Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten enligt arbetsmiljölagen. I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete utvecklar och

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD VISION I arbetsmiljön ingår allt som påverkar oss i vårt arbete, fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetsmiljön i Mölndals stad skall av förtroendevalda, ledare och anställda

Läs mer