Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag erfarenheter från 45 små arbetsställen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag erfarenheter från 45 små arbetsställen"

Transkript

1 Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag erfarenheter från 45 små arbetsställen Lena Birgersdotter, Lisa Schmidt, Ann-Beth Antonsson B 1475 Stockholm, juni 2002

2 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary Projekttitel/Project title Utveckling av metoder att med befintliga resurser förbättra internkontrollen i små företag Adress/address Box Stockholm Anslagsgivare för projektet/ Project sponsor Telefonnr/Telephone Rapportförfattare/author Lena Birgersdotter, Lisa Schmidt, Ann-Beth Antonsson Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report Vinnova (Rådet för Arbetslivsforskning) Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag erfarenheter från 45 små arbetsställen Experiences from 45 small companies with good systematic work environment management Sammanfattning/Summary Sedan första januari 1993 gäller en föreskrift som ställer krav på ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete i alla företag i Sverige. Ett flertal studier har visat att föreskriften inte fungerar tillfredsställande, speciellt hos små företag. Det saknas motivation till förändring samtidigt som resurserna är begränsade. Syftet med denna studie är att lära av små företag som har ett väl fungerande SAM. Urvalet består av företag med mindre än 50 anställda som av Arbetsmiljöinspektionen har bedömts ha fungerande SAM. 45 arbetsställen har intervjuats per telefon. Totalt har besök gjorts på 12 företag med varierande verksamhet, storlek och geografiskt läge. Resultatet visar att uppbyggnaden av SAM varit anpassad till det enskilda företaget. Till stor del har personalen varit delaktiga i arbetsmiljöarbetet på olika sätt. Trivseln, arbetsklimatet och medvetenheten om risker och möjligheter i arbetet har ökat. När SAM fungerar bra så ökar kunskaperna om den egna arbetsmiljön kontinuerligt. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren /Keywords småföretag, systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, delaktighet, arbetsmiljö small companies, systematic work environment management, SWEM, participation, work environment Bibliografiska uppgifter/bibliographic data IVL Rapport/report B 1475 Beställningsadress för rapporten/ordering address IVL, Publikationsservice, Box 21060, S Stockholm fax: ,

3 Innehållsförteckning Summary... 3 Sammanfattning Syfte Metod Urval Representativitet Första kontakten Intervjuer Bortfall Besökta företag Resultat - företag vi varit i kontakt med Vad säger AI:s klassning av SAM-status? Hur stor andel av småföretagen har fungerande SAM? Erfarenheter från företag med fungerande SAM. Resultat och diskussion Kan små företag ha fungerande SAM? Framgångsfaktorer för fungerande SAM Fungerar SAM i mikroföretag? Branschtillhörighet Påverkas SAM av värderingar och organisationstyp? Påverkas SAM av företagens livssituation? Vad betyder ledningssystem för SAM? Vilka har byggt upp SAM och varför? Varför började företagen arbeta med SAM? Vad betyder chefen för SAM? Vad betyder personalen för SAM? Utbildning Har några utomstående påverkat företagets arbete med SAM? Vilka effekter ger bra SAM på arbetsmiljön? Hur skulle arbetsmiljön sett ut utan SAM? Vad kan vi lära av företagen med fungerande SAM? Problem och möjligheter med SAM

4 11. Referenser Bilaga 1. Intervjuformulär vid telefonkontakt med företagen Bilaga 2 Intervjuformulär vid besök och intervju av ledningen Bilaga 3 Intervjuformulär vid besök och intervju av de anställda

5 Summary According to the Swedish Work Environment Act an employer should take all steps needed to prevent work-related ill health and accidents. To facilitate this the actions taken for the work environment should be integrated in, and a natural part of, daily work. The requirements are specified in detail in the provision AFS 2001:1 Systematic Work Environment Management. This provision should be followed by all companies, regardless of size. The provision AFS 2001:1 came into force on July 1 st 2001 and is a development of the former provision Internal Control which was looked upon as both bureaucratic and difficult to manage especially for small companies. A number of studies show that the AFS 2001:1 provision does not work satisfactorily in the majority of small companies. A common opinion in small companies is that their own work environment is comparably good and therefore there is a lack of motivation for systematic and preventive work to improve the working environment further. This in combination with the small companies limited resources both of time and money makes the systematic work environment management less successful in small companies. The aim of this study was to learn from small companies, which have a good systematic work environment management (SWEM). The companies studied were companies with less that 50 employees judged by the Swedish Work Environment Inspectorate to have a functioning SWEM. 45 companies were interviewed by telephone. Visits and interviews were undertaken with 12 companies in different branches, of different sizes and in several regions. The study shows that SWEM was adapted to suit each company. The employees participated in the SWEM to varying extents and in different ways. By keeping up a dialogue and increasing the knowledge of the work environment issues of the company, the working climate and awareness improved and measures to improve the physical working environment were undertaken. When SWEM works well the knowledge of one s own work environment increases continously. The majority of the companies succeeded in implementing SWEM on their own. The implementation was facilitated by earlier experiences of working systematically with other areas. Ten of twelve interviewed companies had other management systems and two were used to systematic routines in daily activities. There were also specific experiences in the companies that were interviewed that increased the motivation to deal with work environment issues. Most of the managers had previously been employed in the same company but with other assignments, which brought about an increased awareness. Three companies had experienced fatal workrelated accidents. That contributed strongly to their high priority to SWEM. 3

6 Sammanfattning En arbetsgivare ska enligt Arbetsmiljölagen vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. För att underlätta detta bör arbetsmiljöarbetet integreras i det dagliga arbetet och planeras tillsammans med övrig verksamhet i ett längre perspektiv. Detta beskrivs närmare för både små och stora företag i Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. Föreskriften började gälla den 1 juli 2001 och är en omarbetning av tidigare föreskrift om Internkontroll vilken uppfattades som både byråkratisk och svårhanterlig, speciellt av små företag. Ett flertal studier har visat att föreskriften inte fungerar tillfredsställande, speciellt i små företag. En vanlig uppfattning är att den egna arbetsmiljön är jämförelsevis bra och därmed saknas motivation till förändring. Detta i kombination med att de små företagen har begränsade resurser både avseende tid och pengar gör att arbetet och utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet i småföretag endast fungerar i en mindre del av desa företag. Syftet med denna studie är att lära av små företag som har ett väl fungerande Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).Resultatet ska ligga till grund för ett regional utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra SAM i små företag. Vårt urval har varit företag med mindre än 50 anställda som av Arbetsmiljöinspektionen har bedömts ha fungerande SAM. 45 arbetsställen har intervjuats per telefon. Totalt har besök gjorts på 12 företag med varierande verksamhet, storlek och geografiskt läge. Resultatet visar att uppbyggnaden av SAM varit anpassad till det enskilda företaget. I alla företag har personalen varit (mer eller mindre)delaktiga i arbetsmiljöarbetet på olika sätt. Genom att diskutera och tillsammans öka den gemensamma kunskapen om företagets arbetsmiljöfrågor har både trivseln, arbetsklimat och medvetenhet ökat. När SAM fungerar bra så ökar kunskaperna om den egna arbetsmiljön kontinuerligt. Merparten av företagen har klarat av att införa SAM på egen hand. Införandet har underlättats av att erfarenhet av att arbeta systematiskt på andra sätt har funnits. Det finns även specifika erfarenheter hos de intervjuade företagen som bidrar till att öka motivationen för att arbeta med arbetsmiljöfrågor. Ett flertal av cheferna hade erfarenhet av att arbeta som anställd inom företaget. Vid tre företag hade dödssolyckor inträffat vilket bidrog till att arbetsmiljön hade hög prioritet. 4

7 1. Vad vet vi om SAM i småföretag? Den första juli 1991 infördes krav på ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete i Arbetsmiljölagen (1). Sedan första januari 1993 gäller en föreskrift som ställer krav på ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete i alla företag i Sverige. Detta systematiska arbetsmiljöarbete kallades inledningsvis internkontroll men har sedan första juli 2001 döpts om till systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (2, 3, 4). Nedan använder vi begreppet SAM även för det arbete som drevs under namnet internkontroll. På samma sätt används de nya namnen Arbetsmiljöverket (AV) och Arbetsmiljöinspektionen (AI), även om vi refererar till sådant som gjordes innan dessa nya namn började användas. SAM speglar ett skifte i sättet att ställa arbetsmiljökrav på företagen. Istället för att enbart reglera hur arbetsmiljön ska vara, regleras nu också hur man ska arbeta med arbetsmiljön. Sättet att arbeta med SAM har utvecklats under de år som föreskriften funnits. Erfarenheterna hittills tyder dock på att SAM inte fungerar speciellt bra i små företag (företag med högst 50 anställda). I förarbetet till föreskrifterna om SAM stod det klart att en del av kraven i föreskrifterna skulle bli svåra för många mindre företag att leva upp till. Bl.a. diskuterades om man skulle begränsa de företag som föreskrifterna skulle gälla så att de minsta företagen uteslöts (5). Det beslutades dock att föreskrifterna skulle gälla alla företag, vilket innebär att den gäller för alla företag som drivs i aktiebolagsform, även om enbart ägaren arbetar i företaget. Föreskrifterna gäller dock inte enmansföretag som drivs som enskild firma. Föreskrifterna har reviderats två gånger sedan ikraftträdandet 1993 (3, 4). Man har bland annat försökt att göra föreskrifterna mer lättförståeliga och namnet enklare och mer lättbegripligt, Systematiskt arbetsmiljöarbete i stället för internkontroll. Ett antal studier har gjorts som visar brister i införandet av SAM, speciellt i små företag. Åtta års erfarenhet av föreskriften visar att SAM har dålig genomslagskraft hos småföretagen. Högst 1 % av småföretagen har uppnått status 4 enligt AI:s tidigare klassning d v s att SAM är fungerande och ger synbara resultat. (6) I Arbetsmiljöverkets regi genomfördes ett projekt under åren där syftet var att Arbetsmiljöinspektionen genom inspektion och information skulle förbättra SAM i 394 småföretag (7). Även om projektet gav ett gott resultat med en väsentlig förbättring av SAM-statusen, kvarstår ändå det faktum att vid projektets avslutning bedömdes en tredjedel av företagen helt sakna SAM. 5

8 I en IVL-studie som genomfördes under intervjuades personer som arbetade i små företag och som varit delaktiga i arbetet med SAM (8). Resultaten visar också att SAM inte fungerar eller fungerar dåligt. De små företagen uppfattade föreskrifterna som överarbetade och byråkratiska. SAM ansågs kräva alltför mycket dokumentation och ta alltför mycket tid i anspråk. De intervjuade småföretagarna hade svårt att se nyttan med SAM för egen del. Man uppfattade även föreskrifterna som abstrakta och svåra att omsätta i praktiken. SAM-föreskrifterna speglar en kultur som är en storföretagskultur (8). Mot bakgrund av detta projekt, utvecklades en småföretagsanpassad metod att arbeta med SAM och ett skriftligt arbetsmaterial togs fram (9). Oftast uppfattar de mindre företagen sin egen arbetsmiljö som bättre än genomsnittet, vilket ytterligare bidrar till att det är svårt att inse sitt eget behov av SAM (8). Gun Nises m. fl. studie av SAM på 232 mindre arbetsställen i Stockholms län 1995 (10) visar vilka delar av SAM som små arbetsställen arbetar med. I studien var hälften av arbetsställena privata småföretag, resten hörde till större bolag / myndigheter / offentliga organisationer. Enligt studien var det svårt att nå ut med kunskap om aktuella arbetsmiljöregler till små arbetsställen. Att arbetsställena var anslutna till företagshälsovård (FHV) var ingen garanti för ett gott arbetsmiljöarbete. Vid 42 av arbetsställena som hade avtal med FHV (30% av de som hade avtal) hade man inte påbörjat arbete med SAM. 40 % av arbetsställena totalt och 76 % av de små privata företagen kände inte till kraven på SAM. Totalt klarade 21 arbetsställen (9 %) samtliga delar av SAM. Av de 177 arbetsställen som hanterade hälsofarliga produkter hade endast 25 % tillräcklig riskoch skyddsinformation och 30 % hade en fullständig förteckning över sina farliga ämnen. Bo Johanssons avhandling om vad småföretagens motivation betyder för deras arbetsmiljöarbete visar tydligt hur viktig de anställdas delaktighet och aktiva deltagande i SAM är (11). I Kristin Flagstads avhandling om (norsk) internkontroll i norska småföretag tydliggörs sambandet mellan internkontrollens funktion och det enskilda företagets organisation och företagskultur (12). Båda dessa studier innehåller erfarenheter av och kunskaper om SAM och småföretag som sätter in SAM i perspektivet småföretagens kultur och sätt att organisera arbetet. Studierna visar också de problem som finns i implementeringen av SAM. SAM är ett system där arbetsmiljöarbetet ska organiseras och planeras i ett längre perspektiv. Företagen ska upprätta en systematik som innefattar riskanalys, handlingsplan, uppföljning av olyckor och tillbud samt att informera / utbilda de anställda om riskerna i arbetsmiljön och hur man skyddar sig. Föreskriften talar inte om hur man ska gå till väga för att nå dessa mål utan arbetsmetoderna varierar från företag till företag. De studier som gjorts (14, 15, 16) tyder på att små företag har svårare att avsätta tid, pengar och att få arbetsmiljön att ingå i det dagliga löpande arbetet än stora företag. 6

9 2. Syfte Syftet med denna studie är att lära av små företag som lyckats med SAM. Dessa lärdomar ska användas för att utveckla metoder som kan användas av andra små företag. Speciellt intressant är varför vissa företag lyckats med SAM, vad som motiverar dem, hur de arbetar, om det finns några speciella förutsättningar som underlättar införandet och vilka effekterna blir av fungerande SAM. Kunskaperna från detta projekt ska bilda underlag för ett aktionsforskningsprojekt, där metoder för att effektivare införa och upprätthålla SAM ska utvecklas och testas i en region. 3. Metod 3.1 Urval När vi använder begreppet små företag i projektet menar vi företag med mindre än 50 anställda. Små arbetsplatser som hör till större organisationer har ofta en viss systematik i arbetsmiljöarbetet på initiativ av den större organisation de tillhör. I denna studie var vi intresserade av arbetsmiljöarbete initierat av det lilla företaget självt. Därför har vi valt bort små arbetsplatser som hör till en större organisation och som är starkt influerade av denna organisation. Vårt mål var att identifiera 15 små företag med ett erkänt gott arbetsmiljöarbete. Vårt urval blev därför de företag som bedömts ha SAM på nivå 3 eller 4 vid Arbetsmiljöinspektionens besök under januari oktober år Denna tidsperiod valdes för att klassningen av SAM skulle vara relativt färsk. Utgående från detta urval erhölls en lista från Arbetsmiljöverket med - 36 små arbetsställen som klassats ha SAM-status små arbetsställen som klassats ha SAM-status 3. Denna lista innehåller samtliga arbetsställen med mindre än 50 anställda i Sverige som klassats som 3 eller 4 av AI under januari oktober år Ett urval av dessa företag intervjuades per telefon och besöktes under det första halvåret Av de arbetsställen som Arbetsmiljöinspektionen inspekterade under januari oktober år 2000 tillhörde ett flertal speciellt utvalda och undersökta branscher som t ex bensinstationer och bilverkstäder. Eftersom vi medvetet har inriktat oss på att få en stor spridning på olika verksamheter har även mekaniska verkstäder, tillverkningsindustri, serviceföretag och omsorgssektorn valts ut och kontaktats. 7

10 Vi har i första hand kontaktat arbetsställen med SAM-status 4. När dessa inte räckt till, har vi kontaktat arbetsställen med SAM-status 3. Vi kontaktade 58 av de 739 arbetsställena via telefon varav 34 med status 4 och 24 med status 3. Vi valde arbetsställen som skulle spegla en variation med avseende på bransch, storlek och geografiskt läge. När 34 fyror hade kontaktats, hade vi en överrepresentation bland vissa branscher. Kvarstående två fyror hörde till dessa branscher. Därför kontaktades treor i andra branscher istället. Eftersom ett stort antal arbetsställen av olika skäl föll bort, blev spridningen på bransch och geografiskt läge hos de företag vi besökte inte så god som vi eftersträvat. 3.2 Representativitet Det bör observeras att detta urval innebär att de intervjuer vi gjort inte är representativa för småföretag i allmänhet. Vi har medvetet strävat efter att komma i kontakt med småföretag som lyckats väl med SAM. De företag vi intervjuat avviker därför på olika sätt från medelsmåföretaget. Detta gäller sannolikt också för annat än SAM. Av 36 företag i populationen små arbetsplatser klassade som 4 kontaktades 34. I rapporten finns alltså en god bild av hur det ser ut på de små arbetsplatser vi har i Sverige med högst SAM-status enligt AI. 3.3 Första kontakten Vår första kontakt var en telefonintervju där vi utgick från ett frågeformulär, se bilaga 1. Vi intervjuade chefen dvs den person som vi antog var mest insatt i hur SAM fungerade eftersom han / hon hade det formella ansvaret för SAM i kraft av arbetsgivare eller arbetsgivarens representant. Under telefonsamtalet bedömde vi om arbetsmiljöarbetet verkade fungera på den nivå AI bedömt. Om SAM verkade fungera bokades tid för en intervju med företaget. 3.4 Intervjuer I samband med att vi bokade tid för besöket, bad vi att få intervjua VD, andra med arbetsmiljöuppgifter och någon ur personalen. Under perioden januari juni år 2001 besöktes de valda företagen under maximalt en dag. Under besöket tog vi även del av dokumentation om arbetsmiljöarbetet och gjort en rundvandring på företaget. De intervjuformulär som användes återfinns i bilaga 2 och bilaga 3. VD eller annan chef med arbetsmiljöuppgifter intervjuades på 11 av de 12 företagen. Vid ett av vårdföretagen intervjuades istället samtliga tre anställda som arbetade vid enheten. Skyddsombud eller någon av de anställda intervjuades på 11 av de 12 före- 8

11 tagen. På ett företag fanns ingen tid för att intervjua någon som arbetade i produktionen. Vi har blivit mycket väl bemötta vid samtliga besök. 3.5 Bortfall Vi sökte kontakt med 58 arbetsställen. Inom denna grupp ser bortfallet ut som följer: 13 arbetsställen föll bort på grund av att vi inte lyckades genomföra telefonintervju. Telefonkontakterna var mycket tidsödande och det var ofta svårt att komma i kontakt med rätt person på företaget. Trots många kontaktförsök lyckades vi i tretton fall inte få tillräcklig kontakt för att genomföra vår telefonintervju. I ett par fall hade företagen upphört eller inte kunnat återfinnas. I några få fall gav företagen oss ett bryskt bemötande och var direkt avvisande. De 45 arbetsställen vi intervjuade per telefon är den grupp av företag som vi diskuterar i denna rapport. Tolv av dessa företag har besökts och diskuteras därför mer i detalj. Sex företag av de 18 vi ville besöka lämnade återbud på inbokade intervjuer med kort varsel och utan att lämna öppet för besök vid senare tillfälle. Några av företagen avbokade intervjun eftersom man ansåg att man inte hade tid. I några fall berodde avbokningen på att företaget gjort en dubbelbokning. Vi respekterade att kontaktade personer inte hade tid eller vilja att medverka. Eftersom företagen vi kontaktade valdes efter att dels ha så hög klassning av AI som möjligt och dels efter att ge så god spridning som möjligt (se avsnitt 3.1 Urval), avslutades kontakterna med nya företag när vi hade tillräckligt många besök inbokade. Därför kontaktades inte fler än 58 företag. Vi hade inte resurser att kontakta nya företag för att ersätta dem som avbokade besök sent under projektet, varför vi besökte 12 företag istället för planerade 15. De företag som föll bort i studien är sådana som är mer tidspressade och / eller mer ovilliga att ställa upp på intervju än andra. Syftet med studien är att lära av de små företag som lyckats bra med SAM. Med tanke på hur bortfallet ser ut så har vi med största sannolikhet nått de som har det bästa arbetsmiljöarbetet, vilket främjar syftet med studien. 4. Besökta företag Nedan ges en kort presentation av de företag som vi besökt och intervjuat. 9

12 Företag A: Ett arbetsställe inom vårdsektorn i den kommunala verksamheten i ett av Stockholms ytterområde. Dagverksamhet i hemmiljö för demenssjuka. Tre anställda kvinnor fungerar som en självstyrande grupp. Arbetsmiljöarbetet startade genom en kurs i kommunal regi Företag B: Ett familjeföretag som sedan 35 år är verksamma i bil- och industrilackeringsbranschen på en medelstor ort i södra Sverige. Företaget har 14 anställda varav 9 i produktionen. En arbetsledare som också arbetar med lackering. Initiativet till SAM togs av en av cheferna Företag C: Ett servicehus i den kommunala äldreomsorgen utanför Göteborg som etablerades De har 30 anställda i två olika arbetslag, varav 6 är nattpersonal. Det finns en verksamhetschef i området och en verksamhetsledare på servicehuset. Det systematiska arbetsmiljöarbetet påbörjades 1996, på initiativ av skyddsombudet och arbetsledaren. Visst stöd erhölls från kommunen, men arbetet utvecklades på den egna arbetsplatsen. Företag D: En mekanisk verkstad som arbetar med legotillverkning av finmekaniska detaljer. Företaget har inga egna produkter startades den första verksamheten, som senare köpte upp detta företag Verksamheten är etablerad på en mindre ort i Västmanland. De har 21 anställda och arbetsmiljöarbetet startade 1994 med en förfrågan från en av de stora kunderna som ville att företaget skulle kvalitetscertifieras. VD är enda arbetsledande chef. Företag E: Ett familjeföretag som startade 1945 och är etablerat på en mindre ort i Småland. Företaget är ett snickeri som huvudsakligen tillverkar leksaker både av egen design och på licens. Antal anställda är 45 varav elva är aktieägare i företaget. Företaget har fyra arbetsledande chefer förutom VD. Arbetsmiljöarbetet startade med att VD gick en kurs Företag F: Företaget arbetar med installation och service av kylanläggningar och är verksamt i Stockholm. Har funnits sedan 1983 och har 21 anställda varav tre har arbetsledaransvar. Branschföreningen informerade om SAM 1997 och genom EUprogrammet Mål 4 togs initiativ till att hela personalen blev utbildad i arbetsmiljöfrågor. Företag G: Företaget är ett byggnadsämnesföretag som funnits sedan Företaget är etablerat i en förort till en storstad och har 38 anställda. Avdelningschef och en av platscheferna har arbetsledande ansvar kom initiativet till arbetsmiljöarbete från ägaren, men många uppslag har även kommit från fackklubben. Företag H: Ett företag som har sina rötter i en koncern. Verksamheten har funnits sedan början av 1970-talet och drivs sedan 1998 i ett fristående företag. Företaget utför olika reningstjänster inom miljön och har 15 anställda. Förutom VD har en produktions- 10

13 chef arbetsledaransvar. Företaget finns på en mindre ort i Mellansverige. SAM påbörjades på initiativ av produktionschefen efter information och utbildning från olika håll. Företag I: Företaget är verksamt inom industriell målning på en ort i mellersta Sverige. Företaget har en brokig bakgrund vad gäller ägarförhållanden och tillhörighet till olika större företag. Idag har företaget 28 anställda och är fristående. Endast VD har arbetsledande ansvar. Arbetsmiljöarbetet är integrerat i arbetet med miljöledningssystem. SAM infördes 1993 på initiativ av VD men nu byggs ett nytt system upp för att integrera arbetsmiljö i ett miljöledningssystem som håller på att byggas upp. Företag J: Företaget etablerades redan 1890 och har haft varierande ägarförhållanden men i stort sett samma verksamhet. Företaget är ett verkstadsföretag som huvudsakligen arbetar med legotillverkning (bearbetning, svetsning och montagarbete är de dominerande momenten). Företaget ingår idag i en koncern men har initierat och byggt upp rutiner för arbetsmiljöarbetet själva. De har 26 anställda och en arbetsledande chef förutom VD. Företaget startade 1993 med SAM på initiativ av den redan då aktiva skyddskommittén. Företag K: Företaget arbetar med kemisk rening av restprodukter från annan industri. De har 17 anställda och etablerades De tre cheferna under VD har arbetsledande ansvar. Företaget levererar endast till en kund. SAM initierades av en nytillträdd VD eftersom företaget hade problem med dålig publicitet i media, dåliga kontakter med myndigheter och dålig arbetsmiljö. Idag är SAM integrerat i miljö- och kvalitetsledningssystemet. Företag L: En bilverkstad med 9 anställda. Företaget startades 1983 av två personer och har expanderat successivt. De två ägarna har det arbetsledande ansvaret. Företaget startade arbetsmiljöarbetet 1999 efter krav från kunder. De har ett integrerat ledningssystem. De bytte företagshälsovård för att kunna få hjälp med SAM och har även extern hjälp med delarna för kvalitet och miljö. 5. Resultat - företag vi varit i kontakt med Det visade sig att 18 av de telefonintervjuade arbetsställena ingick i en större organisation, ett större företag, förvaltning etc och inte tillhörde vår målgrupp, små självständiga företag. Även om arbetsmiljöansvaret på dessa arbetsställen var delegerat till arbetsplatsens chef så finns det normalt en uttalad arbetsmiljöpolicy fastställd av företaget / förvaltningen centralt. Detta förklarar delvis varför norra Sverige (Härnösand, Umeå och Luleå AI-distrikt) inte är representerade i vår undersökning. Av de åtta arbetsställen som hade SAM-status 4 tillhörde sex större organisationer. De resterande två har inte besökts beroende på att vi ville ha spridning i vilka branscher som besöktes. 11

14 2 av de 18 större arbetsställena hade utvidgat verksamheten och därmed fått mer än 50 anställda efter att AI gjort sin inspektion och tillhörde därför inte vår målgrupp. Nio företag bedömdes ha ett dåligt arbetsmiljöarbete, varför de inte var intressanta att besöka. De småföretag som vi kontaktat och sedan besökt finns i södra och mellersta Sverige. Storleken på företagen varierar mellan 3 45 anställda med en övervägande del mellan anställda. Totalt har vi telefonintervjuat 45 arbetsställen som har SAM-status 4 eller 3. I tabell 1 ges en översikt över samtliga arbetsställen med SAM-status 3 enligt de listor vi erhållit från Arbetsmiljöverket. Tabell 1. Översikt över små arbetsställen med SAM-status 3 3 Totalt antal arbetsställen % 3 Arbetsställen som uppenbart hör till landstinget / kommunen (ej kontaktade) % 3 Arbetsställen som uppenbart hör till större organisationer/koncern (ej kontaktade) % 3 Bilverkstäder o likn. (ej kontaktade) % 3 Övriga små arbetsställen (ej kontaktade) % 3 Telefonkontaktade små arbetsställen 24 3 % I tabell 2 redovisas data om de små arbetsställen med SAM-status 4 och 3 som vi varit i telefonkontakt med. 40 % (18 st) av samtliga telefonintervjuer visade att arbetsställena var små arbetsställen i större organisationer, inte fristående små företag. Av de intervjuade tillhörde 11% (5 st) en större organisation. En översiktlig granskning (utgående från arbetsställets namn) av företagen med status 3 visar att 329 av dessa 703 företag, dvs cirka 50 % uppenbart tillhör större företag, landsting eller kommun. Sannolikt är ännu fler av arbetsställena med status 3 delar av större verksamheter. Detta innebär att minst hälften av alla små arbetsställen med SAM-status 4 eller 3 egentligen är delar av stora organisationer och inte små självständiga företag. Vid nio av telefonintervjuerna (5 med SAM-status 4 och 4 med SAM-status 3) har vi bedömt den aktuella SAM nivån på företaget som betydligt lägre än vad som angivits vid inspektionen. Ingen av de intervjuade har haft vetskap om AI:s bedömning och många av företagen uttrycker förvåning över bedömningen. I ett företag svarar den arbetsmiljöansvarige att det känns inte rätt att ni ska prata med oss eftersom han upplevde att deras arbetsmiljöarbete inte fungerade tillräckligt bra. 12

15 Tabell 2. Översikt över arbetsställen med SAM-status 4 och 3 som vi varit i kontakt med per telefon. SAM-status 4 SAM-status 3 Antal arbetsställen % av telefonkontaktade företag Antal arbetsställen % av telefonkontaktade företag Telefonkontaktade små arbetsställen % % Arbetsställen som tillhörde verksamheter % 5 21 % med >50 anställda som sorterades bort vid telefonintervjun Arbetsställen som tillhörde verksamheter 3 9 % 2 8 % med >50 anställda som besökts och intervjuats Små företag som vuxit från <50 anställda till % >50 (av de stora) Små företag där SAM inte fungerade 5 15 % 4 17 % Arbetsställen där vi ej fått kontakt alls / ej 9 26 % 0 - nått rätt person Små företag som inte velat bli intervjuade % per telefon Små företag som avbokat besök 1 3 % 5 20 % Små företag som besökts 8 24 % 4 17 % Vid ett annat företag uppgav VD:n att det inte kändes rätt att bli intervjuad för något som fungerade bra för ett halvår sedan. Det är uppenbart att ingen här tycker att vi har ett fungerande arbetsmiljöarbete tillade han. På grund av flyttning av verksamheten, nyanställningar och uppsägningar så hade man inte kunnat bibehålla nivån på SAM. I fyra av dessa fall var det turbulens i företagen. Detta innebar att den systematik som fanns upparbetad vid AI:s inspektionen inte längre fanns kvar. I fem av dessa är det vår bedömning att det inte funnits något systematiskt arbetsmiljöarbete tidigare heller. Dessa företag intervjuades därför ej. På 18 små arbetsställen bedömde vi under telefonintervjun att SAM var tillfredsställande samt gav effekter och bokade in ett besök. Sex (d.v.s. 1/3) av de inbokade besöken ställdes in av företagen, med tidsbrist som den vanligaste uppgivna orsaken. Av dessa 18 små arbetsställen var fem på ett eller annat sätt knutna till större organisationer. Vi valde ändå att besöka dem, eftersom vi efter telefonintervjun bedömde att de arbetat med SAM på egen hand, utan stöd från den större organisationen. 13

16 stora företag dålig SAM avbokade besök besök Figur 1. Fördelning av de 45 telefonintervjuade företagen på stora företag, företag med bedömd dålig SAM, avbokade besök och besök. 6. Vad säger AI:s klassning av SAM-status? I sin roll som tillsynsmyndighet har Arbetsmiljöinspektionen till uppgift att kontrollera att arbetsgivare lever upp till de krav som ställs i Arbetsmiljölagen och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat. När det gäller bedömningen av SAM har AI en intern klassning bestående av fyra steg, där varje nivå beskriver hur utvecklad SAM är i företaget. SAM-status 1: Företaget har ingen kännedom om SAM och/eller använder sig inte av det i verksamheten. SAM-status 2: SAM är igångsatt och förankrat hos ledningen. Man ska även ha rutiner beträffande risker och brister i arbetsmiljön. SAM-status 3: Arbetsmiljöarbetet är kontinuerligt och personalen är medveten om policy och handlingsplaner. SAM-status 4: SAM har nått den nivån att den ger mätbara effekter och synbara resultat. Denna klassning har diskuterats och ifrågasatts även inom Arbetsmiljöverket. Det är dock ett sätt att göra utvärderingar och det verkar som om systemet kommer leva kvar trots att det är ett trubbigt mått på SAM. 14

17 Underlaget för AI:s klassning av SAM-status är värt att kommentera. AI:s kontroll sker vanligtvis genom ett arbetsplatsbesök, en inspektion. Under denna inspektion kontrolleras ofta arbetsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv, men det förekommer även att någon enskild arbetsmiljöfaktor inspekteras. AI gör ingen skillnad på klassningen av SAMstatus från inspektioner där SAM granskats och inspektioner som huvudsakligen fokuserats på ett avgränsat problemområde, t.ex. isocyanater i bilverkstäder. Från intervjuerna verkar det uppenbart att SAM-statusen ibland har bedömts utan att ingående frågor ställts om hur företaget arbetar med SAM. Bedömningsunderlaget är i dessa fall sannolikt hur företaget arbetat med det problemområde som inspektionen handlat om alternativt företagets arbetsmiljö som sådan (dvs arbetsmiljön istället för arbetsmiljöarbetet). Detta innebär att SAM-statusen i vissa fall rimligen är mycket osäker men i andra fall (när SAM inspekterats) mer tillförlitlig. Uppdelningen på SAM-status 3 och 4 kan ifrågasättas av flera olika skäl.! Skillnaden mellan SAM-status 3 och 4 är att i båda fallen är SAM komplett, men för status 4 krävs att SAM ger synbara effekter. Är detta en rimlig distinktion? En annan syn på effekterna är att även SAM-status 2 bör ge en viss effekt på arbetsmiljön, förutsatt att man arbetar med reella arbetsmiljöproblem. Är det rimligt att ett företag som har en komplett SAM inte ser några effekter på arbetsmiljön?! I en studie (17) kommenteras AI:s klassning av SAM-status med att vid de besök som gjorts i företag som klassats av AI, verkar det som om AI i en del fall mer klassat arbetsmiljön i sig än arbetsmiljöarbetet.! Möjligen har inte alla arbetsmiljöinspektörer samma tolkning av SAM-status. IVL har vid ett tillfälle besökt ett litet företag som berättade att en arbetsmiljöinspektör meddelat dem att de hade SAM-status 3 men om de gjorde den årliga uppföljningen skulle de få status 4. Årlig uppföljning är ett krav enligt föreskriften. Om sådan inte görs, är SAM inte komplett och rimligen borde SAM-status i detta företag ha varit 2. I vårt projekt har vi gjort en jämförelse av vår bedömning av SAM-status med AI:s bedömning. Vi har då använt oss av samma klassning som AI. Skillnaden är att vi haft möjlighet att intervjua flera personer på företaget och att vi gjorde besöken något år senare än AI. I tabell 3 redovisas denna jämförelse. I tabell 3 presenteras också bransch och antal anställda hos de företag som vi intervjuat. 15

18 Tabell 3. Klassning av SAM-status utgående från de intervjuer som gjorts i projektet, jämfört med AI:s klassning. Företag Bransch Antal anställda SAM-status enligt AI SAM-status enl. IVL A Vård B Målningsindustri C Vård D Verkstadsindustri E Snickeri F Installation&service G Byggnadsämnesind H Kemisk teknisk industri I Målningsindustri J Verkstadsindustri K Kemisk teknisk industri L Bilverkstad Som framgår av tabellen är samstämmigheten mellan IVL:s och AI:s bedömning i de intervjuade företagen god. I åtta fall har vi gjort samma bedömning. I företag A och C fanns alla delar av SAM som krävs enligt föreskriften och det var uppenbart att de anställda hade nytta av arbetet och att de tyckte det gav effekt. Därför har vi bedömt statusen som 4 istället för 3. I företag E saknades både personalens delaktighet och ett forum för samverkan vilket ledde till att SAM inte gav så god effekt. Vår bedömning är därför status 3 istället för 4. I företag F saknades vissa rutiner som krävs enligt föreskriften. Vi har därför sänkt bedömningen från 3 till 2. Det bör dock noteras att de företag som intervjuats är en begränsad grupp. De företag där vi hade goda skäl att tro att AI:s klassning inte stämde, har valts bort. 7. Hur stor andel av småföretagen har fungerande SAM? Arbetsmiljöverket har statistik över SAM-status i företag i olika storleksklasser. Statistiken baseras på AI:s inspektioner. För år 2000 gäller SAM-status enligt tabell 4. 16

19 Tabell 4. SAM-status 4 och 3 på arbetsställen av olika storlek och med olika typ av verksamhet. SAM-status 4+3 Tillverkande företag Serviceföretag Offentlig sektor Samtliga 1-49 anst anst >500 anst Samtliga SAM-status 4 Tillverkande företag Serviceföretag Offentlig sektor Samtliga 1-49 anst anst >500 anst Samtliga Siffrorna anger procent av inspekterade arbetsställen. Under perioden bedömdes SAMstatus på 5891 arbetsställen. (18) Av tabellen framgår att 23 % av små arbetsställen med upp till 50 anställda har fungerande SAM, d.v.s. SAM-status 3 eller 4. Om de tendenser som framkommit vid vår relativt begränsade studie stämmer så är denna siffra en överskattning av SAM-status på små arbetsställen. Bland små företag är det sannolikt sämre ställt med arbetsmiljöarbetet än vad dessa siffror visar. Av tabell 1 framgår att de arbetsställen som ingår i statistiken ofta ingår i en större verksamhet. Av de 45 arbetsställen vi haft telefonkontakt med ingick 18, dvs 40 %, i större verksamheter såsom kommuner/landsting eller större privata företag. Av de besökta företagen hörde ytterligare 5 dvs 11 % av de 45 till kommuner / landsting eller var dotterbolag till större företag. I telefonkontaktade företag var alltså minst 22 arbetsställen eller 51 % små arbetsställen men inte små företag. Eftersom det inte alltid upptäcktes vid telefonintervjun att företaget tillhörde en större koncern, kan vi förstås ha missat detta i flera av de företag som vi inte besökt. Vi vet inte vet hur stor andelen arbetsställen som ingår i en större organisation är bland det totala antalet inspekterade arbetsställen. Det går därför inte att med säkerhet säga om småföretagen är överrepresenterade eller inte. I Nises m fl rapport (10) anges att hälften 17

20 av de små arbetsställena i Stockholms län är små privata företag. Detta skulle kunna tyda på att det inte är så stora skillnader mellan små arbetsställen och små fristående företag. För att kunna dra säkrare slutsatser krävs dock en mycket noggrannare studie av företagen som inspekterats jämfört med övriga företag. Det förväntade resultatet av en sådan studie är att små arbetsställen inom större organisationer har bättre SAM än fristående småföretag, eftersom efterfrågan på och stöd för arbetsmiljöarbetet från ägarorganisation borde förbättra SAM. Av våra telefonintervjuer framgår att nio arbetsställen, dvs 20 % av telefonintervjuade arbetsställen inte hade så hög SAM-status som 3 eller 4. I två fall (4 %) berodde det på att SAM tydligt hade försämrats efter AI:s besök för mindre än ett år sedan. I sju fall (16 %) är vår bedömning att AIs klassning av SAM-status var för hög. Detta innebär att högst 18 % (23% med SAM-status 3 eller 4 enligt AVs statistik -20 % med ej fungerande SAM enligt ovan) av småföretagen har fungerande SAM. Är det sannolikt att SAM fungerar i 18 % av småföretagen? Svaret måste tyvärr bli nej. Det är sannolikt så att läget förmodligen är ännu sämre i de små företagen. Det beror på att de företag AI inspekterat inte utgör ett representativt urval av alla små företag. Enligt statistik från SCB fanns det år företag med mindre än 50 anställda. 76 % av dessa ( företag) består endast av ägaren / ägarna. Mer än 99 % av alla privata företag har mindre än 50 anställda (19). Kravet på SAM gäller även enmansföretag, om de drivs som aktiebolag. Bland de inspekterade företagen är med stor sannolikhet de större småföretagen (20-50 anställda) överrepresenterade och fåmansföretagen underrepresenterade. Det är rimligt att anta att SAM-statusen är betydligt sämre i en- och fåmansföretagen än i de större småföretagen (på samma sätt som företag med 1-49 anställda har sämre SAM-status än storföretag med >500 anställda, se tabell 4). Ytterligare en faktor är att AI i första hand inspekterar företag som antas ha mer arbetsmiljöproblem än andra (d.v.s. ofta tillverkande företag). Det är möjligt att dessa företag också är mer motiverade att arbeta med SAM än små handels- och tjänsteföretag. Bland småföretagen är dock de sistnämnda i majoritet utgjorde tillverknings- och byggsektorn 22 % av alla småföretag med 1-49 anställda. Sektorerna handel, restauranger och hotell, transport och kommunikation samt fastighet och annan affärsverksamhet stod för 58 % av småföretagen (beräkning utgående från referens 20, tabell 5). Enligt tabell 4ovan hade serviceföretagen lägre SAM-status än tillverkande företag, åtminstone bland de större företagen. En faktor som kan göra att andelen små företag som har SAM trots allt inte är så mycket lägre än 23%, är att en del företag sannolikt har förbättrat sin SAM-status efter AI:s besök. I vilken utsträckning så har skett har inte varit möjligt för oss att utvärdera inom detta projekt. 18

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsmiljödelegation

Arbetsmiljödelegation Arbetsmiljödelegation Bilaga i arbetsmiljöpolicy DOKUMENTNAMN Arbetsmiljödelegation GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Bilaga i arbetsmiljöpolicy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande

Läs mer

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2014-01-27 Revidering: 2014-08-11 Dnr: DUC 2014/136/10 Gäller fr o m: 2014-08-11 Ersätter: Regler för delegering av arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marianne Vestin Leffler marianne.vestin.leffler@harnosand.se RIKTLINJER/RUTINER Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Dokumentnamn

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014

SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-04-14 SKDN 2015/0096 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014 Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag - vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få SAM att fungera?

Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag - vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få SAM att fungera? Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag - vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få SAM att fungera? Lena Birgersdotter, Lisa Schmidt, Ann-Beth Antonsson

Läs mer

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningen

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningen Handläggare Datum 2016-02-02 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Serviceförvaltningen 2015 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Kommunhälsan Kommunledningskontoret Adress

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun ÅNGELHOL'>f.S KOM.;.'\{UN Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun I egenskap av kommundirektör fördelar jag härmed arbetsuppgifter gällande

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 AU 7:13 Dnr. KS 2014/223-750 Revidering av Arbetsmiljöpolicy Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan. Bättre arbetsmiljö Föreläsningsbilder Art nr: 885 Senast uppdaterat: februari 2015. Fallen till deltagare och handledare finns på www.prevent.se/fallbanken. För att läsa materialen behöver du ha programmet

Läs mer

Lättläst. Skyddsombud. Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Lättläst. Skyddsombud. Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lättläst Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö s that employers Arbetsgivare and employees och arbetstagare are ska samarbeta working environment. för att

Läs mer

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet den 21 september 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Riskbedömning av arbetsmiljön... 4 Åtgärdande av risker... 5 Rapportering och

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2015-01-23 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. 2. Förutsättningar

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter Personalavdelningen Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter Enhet Kommunledningskontoret Giltigt från 2009-05-12 Utarbetat av Margita Westring och Anders Sporrong Fastställt av Kommunstyrelsen

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Delegation avarbetsmiljöansvar

Delegation avarbetsmiljöansvar 111) 2010-11-26 SKOLFÖRVALTNINGEN Sören Gustafsson till Skol nämnden i Sala Delegation avarbetsmiljöansvar Kommunstyrelsen har i beslut 2006-11-13 160, antagit och fastställt Arbetsmiljöpolicy och delegations

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret Dnr Sida 1 (6) 2015-03-23 Handläggare Ann-Charlotte Bergqvist 08-508 271 25 Till Exploateringsnämnden 2015-04-13 Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet 1(5) MAH/Rektor Datum: Dnr: 12- Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från till Namn. Namn I min egenskap av fördelar jag arbetsuppgifter som rör arbetsmiljön

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Rutin för uppgiftsfördelning till laborationsansvarig

Rutin för uppgiftsfördelning till laborationsansvarig DNR: P 2016 /44 Beslutad av rektor: 2016-12-19 Dokumentägare: HR-avdelningen Rutin för uppgiftsfördelning till laborationsansvarig Akademichef/avdelningschef ska fördela arbetsmiljöuppgifter till en lärare

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Frågor vid årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Frågor vid årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Sektionen för arbetsmiljö och likabehandling Ylva Berggren, sektionschef E-post: ylva.berggren@gu.se Tel: 031-786 3383 Mottagaruppgifter Dekan/motsv Prefekt/motsv Föreståndare Enhetschefer Kanslichefer

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer