Arkeologi i Norrköping

Transkript

1 Undersökningar i Norrköping - Riksantikvarieämbetet KONTAKTA OSS OM UV UPPDRAG PUBLIKATIONER TJÄNSTER KONTAKTA UV Arkeologi i Norrköping De senaste åren har vi haft flera intressanta undersökningar i Norrköpings innerstad och tanken är att framöver presentera våra undersökningar och resultat här. Kvarteret Spinnrocken Under hösten 2010 har vi gjort en förundersökning i grannkvarteret Spinnrocken, som låg i den tidigmoderna stadens yttersta utkant. Även här fanns omfattande spår efter en småskalig bebyggelse med tillhörande trädgårdsodlingar. Se mer i rapporten från förundersökningen nedan: UV Öst Rapport 2010:29 (pdf) I mitten av oktober fortsätter vi med en Slutundersökning i kv Spinnrocken Flygfoto över Norrköping. En större version av bilden finns under "Bilder och kartor" i navigeringen till vänster. Foto: Jan Norrman Undersökning av källare i kv Spinnrocken i Norrköping. Foto: UV Öst Kvarteren Mjölnaren, Laxen och Vårdtornet Vi har också utfört en omfattande förundersökning i kvarteren Mjölnaren, Laxen och Vårdtornet som ligger centralt i den äldre staden, på andra sidan Motala ström. Här undersökte vi bland annat delar av en medeltida begravningsplats. Inom kort kommer mer information om undersökningen i kvarteren Mjölnaren, Laxen och Vårdtornet! Utsnitt ur historisk karta över Norrköping från 1719 med de aktuella kvarteren markerade. En större version av bilden finns under "Bilder och kartor" i navigeringen till vänster. Kvarteret Lyckan Förra året undersökte vi trädgårdsodlingar och bebyggelse från tidigmodern tid i kv Lyckan. Läs mer om undersökningen i kv Lyckan 11:36:03]

2 Undersökningar i Norrköping - Riksantikvarieämbetet Undersökning i kv Mjölnaren, Norrköping. Foto: UV Öst Till Arkeologiska uppdrag 2010 Sidor Arkeologisk undersökning i kv Lyckan, Norrköping. Foto: UV Öst Kartor och bilder Sidan uppdaterad :36:03]

3 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV ) UV ÖST RAPPORT 2010:29 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping RAÄ 96, kv Spinnrocken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Sofia Lindberg och Karin Lindeblad Kv Spinnrocken

4 2 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping

5 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 3 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:29 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping RAÄ 96, kv Spinnrocken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Sofia Lindberg och Karin Lindeblad

6 4 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Omslagsbild Karta över Norrköping från år 1769 upprättad av Jonas Brolin. Kvarteret Spinnrocken ligger i stadens södra utkant. Knapparna med blomsterdekor låg på golvet i källaren på tomt 15. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Annika Konsmar, Karin Lindeblad Utskrift UV Öst, Linköping 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2010:29 ISSN

7 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 5 Innehåll 7 Sammanfattning 7 Bakgrund 7 Syfte 8 Kulturmiljö 8 Kvarteret Spinnrocken 10 Kvarteret Lyckan 10 Frågeställningar 10 Metod och genomförande 13 Resultat 13 Köksträdgårdar och brunnar 15 Bebyggelse före branden Bebyggelse efter branden Fyndmaterial 16 Åtgärdsförslag 16 Referenser 16 Litteratur 17 Kartor 17 Administrativa uppgifter 18 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar med schaktplaner 28 Bilaga 2. Kontexttabell 32 Bilaga 3. Fyndtabell 36 Bilaga 4. Makroskopisk och stratigrafisk analys, Jens Heimdahl 40 Bilaga 5. Kritpipsfynd i kv Spinnrocken, Arne Åkerhagen Norrköping Motala Motala ström Vadstena Svartån Linköping Söderköping Skänninge Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad.

8 6 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Spinnhuset Teatern Vett och Vapen Stadshuset Renströmmen Gubben Stenhuset V N S Ö Asken Krukan jölnaren S:t Persgatan Laxen Kvarnen Backen Hörnet Nygatan Enväldet Busken Kroken Gamla bron Gamla Holmarna Dalkarlen Klockan Elementarskolan Bageriet Gåsen Bron Duvan Torget Storgatan Knäppingsborg Gamla Rådstugan Gamla Torget Höjden Tullhuset Kronan Paraden Tyska torget Markattan Konstantinopel Sprutan Djupet Almen Gripen Hedvigs kyrka Gamla Rådstugugatan Lokatten Pelikan Hörngatan S:t Olai kyrka Korpen Spiran Diket Hörnet Väktaren Rosen Svärdet S:t Johannes Linden Äpplet Tulpan Elden Liljan Vattnet Storkyrkan Olai Kyrkogata Nya Torget Smedjan Vattenkonsten Skeppet Lyckan Ruddammen Eken Kristinagatan Vårdtornet Landskyrkan Vågskålen Tullnären Komedien Varvet Rådstugan Stadsvakten Ankarstocken Spinnrocken Bakugnen Tunnan Sumpen S:t Persgatan Aspen Flaggan M Skala 1:6000 Hatten Kannan Grundverket Hantverkaregatan Stopet Granen Trasten Staren Sparven Fig 2. Stadskarta över Norrköpings södra delar med undersökningsområdet markerat. Skala 1:6000.

9 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 7 Arkeologisk förundersökning Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst genomförde under perioden en arkeologisk förundersökning i kvarteret Spinnrocken i Norrköping. Undersökningen utfördes på grund av att Fastighets AB LE Lundberg planerar ny bostadsbebyggelse i området. Det aktuella förundersökningsområdet är knappt 5000 m 2 stort och ligger södra utkanten av det historiskt kända bebyggelseområdet i Norrköping (RAÄ 96). Vid förundersökningen grävdes sex stycken schakt, vars yta sammanlagt uppgick till knappt 300 m 2. Förundersökningen visar att det finns bevarade kulturlager och konstruktioner i varie rande omfattning inom stora delar av kvarteret Spinnrocken. De moderna källare och ledningar, som vi har lokaliserat, är förhållandevis få. Däremot verkar vissa partier av området ha banats av när parkeringsplatsen anlades. Vi uppskattar att det finns bevarade kulturlager inom drygt 3000 m 2, med en tjocklek på mellan 0,20 och 0,6 meter. I förundersökningsschakten fanns framför allt lämningar efter stadsbornas köksträdgårdar, husgrunder, en källare, en kullerstenslagd gårdsplan samt två brunnar. Med utgångspunkt i fyndmaterialet, som framför allt består av keramik, ligger tyngdpunkten dateringsmässigt i och 1700-tal. Om området ska exploateras föreslår vi en slutundersökning, där lämningar före den omfattande branden år 1822 prioriteras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, som beslutar i ärendet. Bakgrund Det aktuella förundersökningsområdet är knappt 5000 m 2 stort och ligger södra utkanten av det historiskt kända bebyggelseområdet i Norrköping (RAÄ 96). Kvarteret är idag delvis bebyggt men används i huvudsak som parkeringsplats. Förundersökningen har utförts på grund av att Fastighets AB LE Lundberg planerar ny bostadsbebyggelse i området. Det har inte utförts några arkeologiska undersökningar tidigare i kvarteret, vilket också konstateras i det kulturhistoriska planeringsunderlag som UV Öst utförde 2008 (Nordström 2009). Samma år genomförde även RAÄ, UV Teknik en georadarundersökning inom kvarteret Spinnrocken (Trinks m fl 2008). Syfte Enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag var syftet med förundersökningen att fastställa om det finns bevarade arkeologiska lämningar inom de områden som, enligt georadarundersökningen, inte verkar vara påverkade av senare tiders markingrepp eller källare. Förundersökningen ska även beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet.

10 8 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Kulturmiljö Den arkeologiska kunskapen om Norrköpings utveckling och förändring i ett långtidsperspektiv är begränsad, både vad gäller orten som helhet, och inom det aktuella kvarteret har kunskapen fram till nu varit obefintlig. Motala ström har alltid spelat en viktig roll för Norrköping. De omfattande boplatserna och hällristningsområdena vid Pryssgården och Himmel stalund visar Strömmens betydelse redan under bronsåldern. Vid ett flertal tillfällen har även arkeologiska undersökningar inne i Norrköping påvisat lämningar från bronsåldern (Nilsson 2005). Även flera av järnålderns lämningar ligger lokaliserade i relation till vattendraget som t ex den vikingatida kultplatsen vid Borg. Genom skriftliga källor, det äldsta bevarade brevet är från 1283, vet vi att fiske och kvarndrift varit viktiga näringar även under medeltiden. Vid mitten av 1300-talet får Norrköping stadsprivilegier. De bevarade skriftliga källorna från medeltid är knapphändiga och först från 1500-talet finns det fylligare uppgifter kring staden. Arkeologiska undersökningar visar att stadsbe byggelsen under medeltiden har varit flerkärnig och framför allt har legat vid Strömmen (Broberg 1984; Karlsson 2004; Lindeblad 2008). Från mitten av 1500-talet påbörjades den omfattande industrialiseringen av staden. Förutom utförselhamnen för järn, fisket och kvarndriften utvecklades vapensmidet och så småningom även textilindustrin i Norrköping. Från och med detta århundrade var staden kronans viktigaste stödjepunkt i regionen. Stadens utveckling från en mindre medeltida stad till en av Sveriges största industristäder gick förhållandevis snabbt. Från 1570-talet till 1620-talet tredubblades stadens befolkning. Detta bör ha påverkat stadens rumslighet, genom såväl förtätning inom befintliga kvarter som genom en utvidgning av bebyggelseområdet. Det gatunät som avbildas på den äldsta bevarade stadskartan över Norrköping från år 1640 är sannolikt en kombination av ett medeltida och ett efterreformatoriskt gatunät. Det är dock okänt vilka delar av gatunätet som ska föras till vilken period. När kartan upprättades var syftet att den skulle utgöra underlag för de då planerade regleringarna av gatunätet, därför har varken tomter eller bebyggelse markerats. Det betyder att vi inte vet hur kvartersfigurerna mellan gatorna var disponerade och utnyttjade. Det är också värt att notera att 1640 års karta inte går att rektifiera fullständigt gentemot dagens kartbild (Broberg 1984, Karlsson 2004). Kvarteret Spinnrocken Det aktuella området ligger inom de centrala delarna av dagens Norrköping, på en nivå mellan meter över havet. Området sluttar svagt åt norr. Enligt äldre kartmaterial var området på 1630-talet en del av Norrköpings stadsjordar medan det verkar ha legat inom den bebyggda delen av staden på 1695 års karta över stadsjordarna (LSA D75-1:d4:5-7; LSAD75-1:5). Det är först på 1728 års karta som området återges som kvartersindelat med tomter (LSA D75-1:12). Kvarteret låg då i stadens yttersta utkant och utanför stadsgränsen vidtog stadens odlingar och betesmarker. På kartan från 1728 anges vilka personer som ägde tomterna. Detsamma gäller för ytterligare en tomtkarta som upprättades 1783 (LSA D75-1:28). Vid dessa båda tillfällen ägdes tomterna framför allt av olika hantverkare, soldater och arbetare. Det var med andra ord inte stadens mer prominenta borgare som ägde tomter i denna del av staden.

11 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 9 N V Ö S Schakt 1 Schakt 3 Schakt 2 Schakt 4 Schakt 5 Schakt m Skala 1:800 Fig 3. Karta över kvarteret Spinnrocken från 1728 (LSA D75-1:12). På kartan är förundersökningsschakten markerade. Skala 1:800.

12 10 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping I tomtförteckningarna framgår inte vad tomterna har använts till, om de har varit bebyggda eller om de har använts för trädgårdsodlingar (jmf Lindeblad 2006). År 1822 brann stora delar av denna del av Norrköping. I kvarteret Spinnrocken totalförstördes samtliga byggnader och enligt Helmfrids forskningar bodde här då 198 personer som samtliga blev hemlösa (Helmfrid 1984). Den georadarundersökning som genomfördes i kvarteret Spinnrocken under hösten 2008 visar att inga större strukturer tycks finnas i området som avviker från bebyggelseinventeringen från 1946 och kartan från Möjligen tyder detta på att det här, liksom i kvarteret Lyckan, endast har funnits en gles bebyggelse och att merparten av tomterna har använts för trädgårdsodling. Inom undersökningsområdet finns även djupa störningar och kända källare inom ett sammanlagt 800 m 2 stort område. Detta innebär sannolikt att det inom dessa områden inte finns några bevarade äldre lämningar (se Trinks m fl 2008:55). Kvarteret Lyckan Som tidigare nämnts har inga arkeologiska undersökningar tidigare utförts i kvarteret (Nordström 2009). Däremot genomfördes en omfattande undersökning i grannkvarteret Lyckan under vintern Resultaten från denna visar att kvarteret tidigt använts som åkermark, sannolikt redan under medeltiden. Under och 1700-talen bebyggdes delar av kvarteret, men undersökningen visar att kvarteret framför allt använts som stadsbornas köksträdgårdar. De preliminära resultaten visar att här har odlats köksväxter som sallad, dill och persilja men här har även funnits omfattande tobaksodlingar (Ajneborn & Nordström i manus). Frågeställningar Förundersökningen syftade till att besvara följande frågeställningar utifrån länsstyrelsens specificerade syfte och inriktning: Vilken omfattning och vilken utbredning har lämningar inom undersökningsområdet, dvs i vilken omfattning finns det kulturlager, odlingslämningar och bebyggelselämningar inom området? I vilken omfattning har den yngre och tidiga 1900-talsbebyggelsen förstört äldre lämningar? Vilken karaktär och datering har lämningarna i området? Metod och genomförande Inför fältarbetet utfördes en inledande kartanalys som syftade till att fungera som underlag vid schaktningarna. Samtliga relevanta kartor rektifierades mot dagens grundkarta och analyserades i GIS-miljö. Vid förundersökningen togs sex schakt upp med grävmaskin, totalt grävdes knappt 300 m 2 (fig 3 5). Schakten placerades med utgångspunkt i det äldre kartmaterialet och resultaten från markradarundersökningen. Med utgångspunkt i 1700-talets kartmaterial placerades schakten dels tvärs över tomtgränser och dels i olika miljöer av enskilda tomter. Resultaten från markradarundersökningen användes i huvudsak för att undvika att schakten hamnade i sentida källare och andra moderna nedgrävningar.

13 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 11 X / Hantverkaregatan G4 G3 G2 G1 G7 S1 G5 Kristinagatan Olai Kyrkogata S3 G6 S2 G18 S4 G9 S5 G11 G10 S6 X Y S:t Persgatan Undersökningsområde Schakt Grävenhet, handgrävd Grävenhet, maskingrävd Befintlig byggnad 0 20 m Y Skala 1:800 Fig 4. Karta som visar förundersökningsschakten samt vilka grävenheter som har undersökts för hand respektive med maskin. Skala 1:800.

14 12 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping X / Hantverkaregatan Schakt 3 Schakt 1 Kristinagatan Olai Kyrkogata Schakt 2 Schakt 4 Schakt 5 Schakt 6 X Y S:t Persgatan Undersökningsområde Schakt Källare 1946 Modern nedgrävning Befintlig byggnad 0 20 m Y Skala 1:800 Fig 5. Karta med förundersökningsschakten samt moderna nedgrävningar och kända källare markerade. Skala 1:800.

15 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 13 I schakten grävdes moderna bärlager och utfyllnadslager bort med maskin ner till be varade kulturlager eller konstruktioner. På ett par ställen där det fanns djupa nedgrävningar grävdes dessa bort och genom detta kunde kulturlagrens sammanlagda tjocklek och stratigrafi studeras. Därefter rensades ytorna upp, dokumenterades och beskrevs i plan. Vissa utvalda partier undersöktes därefter för hand i syfte att datera och karakterisera lämningarna. Fynden samlades in och relaterades till respektive kontext. På ett par platser grävdes odlingslagren skiktvis med maskin för att få en uppfattning om dess omfattning, stratigrafi samt om det fanns spår efter brukningsmetoder i den orörda sanden (se fig 4). Vid fältarbetet deltog även arkeobotaniker Jens Heimdahl, UV Mitt, som diskussionspartner beträffande odlingslämningarna och provtagningar av dessa. Makrofossilprover samlades i samtliga välbevarade odlingslager samt i brunnar. Kulturlager, nedgrävningar och konstruktioner mättes in digitalt i RAÄ UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis. Dokumentationen omfattar digital inmätning av schakt och arkeologiska kontexter, samt en digital hantering av dokumentationen, såsom geografisk information, fynd, prover, digitala foton samt registrerade kontexter. Analys och bearbetning av kartdata har utförts i ArcMap. Resultat Förundersökningen visar att det finns bevarade kulturlager och konstruktioner i varierande omfattning inom stora delar av kvarteret Spinnrocken. De moderna källare och ledningar, som vi har lokaliserat, är relativt få (se fig 5). Däremot verkar vissa partier av området ha banats av när parkeringsplatsen anlades. Vi uppskattar att det finns bevarade kulturlager inom drygt 3000 m 2 med en tjocklek på mellan 0,20 och 0,6 meter. I förundersökningsschakten fanns odlingslämningar, husgrunder, en källare, en stenlagd gårdsyta samt två brunnar (se vidare bilaga 1). Med utgångspunkt i fyndmaterialet ligger tyngdpunkten dateringsmässigt i och 1700-tal. Nedan följer en generell, kronologisk tolkning av lämningarna med utgångspunkt i förundersökningsresultaten. För mer detaljerad information se bilagorna. Köksträdgårdar och brunnar Som redan nämnts låg det aktuella området på Norrköpings stadsjordar år 1636, då det är markerat som åkermark. Området verkar ha inlemmats i den bebyggda delen av staden år I samtliga schakt fanns också odlingslager ovanför den orörda sanden. Odlingslagren var som tjockast i schakt 2 och schakt 4, upp till 0,4 meter. Fyndmaterialen från dessa lager indikerar att de har brukats under och 1700-talen. I den orörda sanden i schakt 2 och 4 fanns spadstick som visar att jorden har brukats med spade, och därmed kan tolkas som lämningar efter trädgårdsodling (se fig 6). Spadsticken var tydligast i schakt 2, vilket sannolikt beror på att den orörda marken här bestod av finare sand än i schakt 4. I schakt 6 fanns två stycken oskodda, förhållandevis grunda brunnar som troligen har funnits här innan kvarteret bebyggdes. Brunnarna har avlöst varandra, och låg längst bak på tomt 15, enligt 1728 års karta. Makofossilresultaten visar att odlingsmarken har gödslats med latrinavfall, hushållsavfall och kreatursdynga. I ett par av proven fanns lämningar efter kulturväxter, bland annat kål och körsbär. Bevarandeförhållandena för makrofossil är varierande, de bäst bevarade proverna är från de tjockare odlingslagren i schakt 2 och schakt 4, samt prover tagna i de båda brunnarna (se vidare Heimdahl i bilaga 4).

16 14 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Fig 6. I schakt 2 fanns tydliga spår efter spadgrävning i den gula orörda sanden. Detta visar att odlingarna har brukats med spade och därmed haft karaktär av trädgårdsodlingar. På bilden rensar Annika Konsmar fram spadsticken och framför henne syns spadstick i botten av sektionen. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Fig 7. I schakt 6 fanns en välbevarad kallmurad källare från 1700-talet. Utanför källaren fanns en kullerstensläggning. Foto Magnus Stibéus, UV Öst.

17 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 15 Bebyggelse före branden 1822 I flera av schakten fanns spår efter att bebyggelsen har brunnit. Som nämnts ovan brann hela bebyggelsen i kvarteret ner I ett par av schakten finns bebyggelselämningar som vi har tolkat som att de är äldre än branden, antingen på grund av att de täckts av brandlagret eller på grund av att de inte sammanfaller med bebyggelsen som fanns i kvar teret på 1870-talet. I schakt 6 fanns en byggnad som uppförts före branden, en källare med samtida kullerstenslagd gårdsplan, som båda täcktes av ett tydligt brandlager. Utifrån fyndmaterialet är det troligt att byggnaden uppförts under andra halvan av 1700-talet. Även i schakt 3 och i schakt 5 fanns lämningar efter byggnader, syllstenar och en kuller stensläggning som troligen har uppförts före branden. I schakt 2 fanns ett tydligt brandlager som låg ovanpå ett planeringslager. Troligen är detta också lämningar efter bebyggelse. Bebyggelse efter branden 1822 Efter 1822 har kvarteret återuppbyggts. Kartan från 1879 visar en tät bebyggelse i kvarteret. Flera av de husgrunder som påträffades direkt under de moderna massorna i schakten sammanfaller med byggnader på denna karta, vilket gör att det är troligt att de har uppförts efter Flera av grunderna sammanfaller med tomtgränser på kartorna från 1728 och Fyndmaterial Fyndmaterialet som togs tillvara vid förundersökningen är i huvudsak hushållsavfall; keramikskärvor, glasskärvor, brynen, nålar och obrända djurben. I materialet finns även byggnadsdetaljer; kakelugnsplattor, järnbeslag och fönsterglas. Dessutom finns ett stort antal kritpipor, tre mynt och några knappar dekorerade med blommor (se vidare bilaga 3). Keramikmaterialet består till stor del av yngre rödgods (BII:4) som dateras till och 1700-talen. I materialet finns även fajans från samma tidsperiod och skärvor av ostindiskt porslin från 1700-talets mitt. Bland kritpiporna finns ett huvud som verkar ha en mycket tidig datering, från slutet av 1500-talet, men merparten av de kritpipor som kan dateras är från 1700-talet (se vidare bilaga 5). Det äldsta myntet är från och i materialet finns dessutom två mynt från 1700-talet. Det ena är präglat och det andra är från 1770-talet.

18 16 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Åtgärdsförslag Resultaten från förundersökningen visar att det finns ytmässigt omfattande lämningar från och 1700-talen inom området. De äldsta lämningarna består i huvudsak av trädgårdsodlingar, medan området verkar ha bebyggts i större omfattning först under 1700-talet. År 1822 totalförstördes bebyggelsen i området av en brand. Vi föreslår en slutundersökning av lämningarna med inriktning på perioden före branden En slutundersökning kan bidra med helt ny kunskap om området, som sannolikt under medeltid och fram till slutet av slutet av 1600-talet har legat på stadsjordarna. Därefter verkar kvarteret främst ha varit använt för trädgårdsodling av stadens mindre bemedlade borgare, för att under 1700-talets gång bebyggas. Resultaten från en slutundersökning kommer att tillföra ny kunskap både kring Norrköpings urbanisering i ett större perspektiv, och mer specifikt om det aktuella områdets kulturhistoria och invånarnas vardagsliv med särskild tonvikt på stadsbornas odlingar. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i september 2010 Sofia Lindberg och Karin Lindeblad Referenser Litteratur Ajneborn, B. & Nordström, A. I manus. Trädgårdsarkeologi i kvarteret. Lyckan. RAÄ UV Öst rapport. Broberg, B Norrköping. Medeltidsstaden 50. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Statens Historiska Museer. Stockholm. Helmfrid, B Norrköping brinner. Skildring av några svåra brandkatastrofer i Norrköpings historia av Björn Helmfrid. Norrköping. Karlsson, P Hålväg, rådhus och piptillverkning. Schakt för fjärrkyla genom centrala Norrköping. Rapport UV Öst 2004:42. Lindeblad, K Den gröna staden. I (red) Larson, S. Nya stadsarkeologiska horisonter. Stockholm. Lindeblad, K Landskap och urbanisering. Östergötland ur ett centralortsperspektiv RAÄ. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 74. Lund Studies in Historical Archaeology 10. Linköping/Lund. Nilsson, P Om boplatslokalisering i Bråbygdens hällsristningsområde. (red) Goldhahn, J. Mellan sten och järn II. Gotarc Serie C. Arkeologiska skrifter No 59. Nordström, A Kv Lyckan, Spinnrocken, Linden, Tulpanen och Liljan. Kulturhistoriskt planeringsunderlag. PM UV Öst 2009:1. Trinks, I., Karlsson, P. och Hinterleitner, A Georadarundersökning i kvarteren Lyckan, Spinnrocken och Tulpanen i Norrköping. Rapport, UV Teknik 2008:3.

19 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 17 Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) D75-1:d4:5-7 Johan de Rogier 1636 D75-1:12 Sven Ryding 1728 D75-1:28 Jonas Cederblad 1783 D75-1:5 Jakob Johansson Vernsten Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Norrköping Plats: Kvarteret Spinnrocken, Norrköpings stad Fornlämning: RAÄ 96 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010_098 Rapportnummer: 2010:29 Ansvarig arkeolog: Karin Lindeblad Personal: Jens Heimdahl, Annika Konsmar, Sofia Lindberg och Magnus Stibéus Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Fastighets AB LE Lundberg Undersökningstid: Undersökt yta: 296 m 2 Arkiv: Arkivhandlingar och dokumentationsmaterial kommer att förvaras på ATA i Stockholm. Fynd: förvaras på UV Öst i väntan på fyndfördelning.

20 18 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 1. Schaktbeskrivningar med schaktplaner Schakt 1 från väster. I förgrunden syns grundstenar (A596) efter en byggnad som troligen uppförts efter branden Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 1 (O200) Storlek: 40x2,5 3 meter Bärlager under asfalt tjocklek: 0,05 0,2 meter Kulturlager tjocklek: 0,25 0,4 meter Schakt 1 grävdes tvärs över de äldre tomterna på 1728 års karta, som vetter ut mot Hantverkaregatan. Schaktet gick strax norr om mitten på tomterna 4 6 och sannolikt även östligaste delen av tomt 3. Kulturlagren var som mäktigast i västra delen av schaktet. På samtliga tomter fanns odlingslager bevarat över den orörda sanden. På tomt 4 fanns odlingslagret direkt under bärlagret till asfalten, vilket troligen beror på att denna del har schaktats ner när parkeringsplatsen anlades. På tre platser grävdes ned till den orörda sanden med hjälp av maskin (se fig 4). Detta gjordes på ytor där det antingen bara fanns odlingslager eller genom större moderna nedgrävningar. Två mindre ytor undersöktes för hand. Fyndmaterialet består till stora delar av hushållsavfall; yngre rödgods med vitleredekor, fajans och djurben. I materialet finns även kritpipor. Föremålen kan dateras till och 1700-talen. I de handgrävda ytorna fanns inga spår efter spadstick eller årderspår bevarade.

21 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 19 Samtliga stensyllar/grundmurar i schaktet gav ett sentida intryck (A596, A457, A441, A437, A294). Sannolikt har de tillkommit efter branden 1822, då hela kvarteret totalförstördes, eller ännu senare. Flera av byggnaderna har legat i äldre tomtgränser. I östra delen av schaktet fanns stolphål (A273 och A264) som sammanfaller med en tomtgärns på 1783 års karta. Under stensyllen A294 i östra delen av schaktet fanns ett lerlager (A255) som troligen har varit ett golv. Ett liknande lager syntes även i norra sektionen, i östra delen av schaktet (A254). Även ett spisfundamentet (A375) på tomt 6 verkar vara äldre än stensyllarna och grunderna. Upp mot fundamentet fanns ett kulturlager med kritpipor och yngre rödgods. Sektion genom kulturlagren i schakt 2. Överst syns brandlagret som troligen ska kopplas samman med 1822 års brand. I botten av odlingslagren kan man se tydliga spadstick. Foto Annika Konsmar, UV Öst. Schakt 2 (O690) Storlek: 9x3 meter Bärlager under asfalt tjocklek: 0,25 0,3 meter Kulturlager tjocklek: 0,4 0,6 meter Schakt 2 placerades i bakre delen av det som var tomt 10 på 1728 års karta. I södra delen av schaktet fanns två sentida nedgrävningar som tömdes med maskin. Mellan dessa rensades sektionerna upp och hela ytan handgrävdes (se fig 4). Föremålen bestod i huvudsak även här av hushållsavfall från och 1700-talen. I norra delen av schaktet fanns en husgrund (A694) som återfinns på 1879 års karta. Byggnaden bör ha tillkommit efter branden Under byggnaden syntes ett 0,3 tjockt odlingslager i sektionen.

22 20 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping I södra delen av schaktet fanns också ett kraftigt brandlager (A623). Under detta fanns två utjämningslager (A640, A644). Fyndmaterialet i dessa lager visar att det ovanliggande brandlagret med stor sannolikhet ska kopplas samman med 1822 års brand. Under utjämningslagren fanns 0,3 meter tjocka odlingslager (A648, A655) med tydliga bruna spadstick i den gula bottensanden, vilket visar att odlingen har brukats med spade. Schakt 3 från söder, Annika Konsmar rensar fram en husgrund. I nedre delen av bilden syns grundstenar (A792, A797) som hör till en byggnad, troligen uppförd före branden Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 3 (O764) Storlek: 14x3 meter Bärlager under asfalt djup: 0,20 0,25 meter Kulturlager djup: 0,15 0,35 meter Schakt 3 placerades i främre delen av det som var tomt 2 på 1728 års karta. I norra delen av schaktet fanns en sentida ledningsnedgrävning, som gick att följa i asfaltbeläggningen österut (se fig 5). I schaktets norra del har troligen kulturlagren delvis schaktats bort när parkeringen byggdes. I denna del undersöktes en mindre yta för hand (se fig 4). I norra delen av schaktet fanns en stengrund och ett raseringslager som båda gav ett sent intryck (A732, A740). Troligen hör även sättsandslagret (A747) samman med uppförandet av byggnaden. Under byggnadslämningarna fanns ett odlingslager (A756). I södra delen av schaktet fanns ytterligare grundstenar (A792, A797). Öster om dessa fanns en stenläggning som antingen kan tolkas som ett golv eller en gårdsplan (A786). Fyndmaterialet vid dessa kontexter visar på en datering till 1700-talet. Bland annat fanns här ett mynt från Under bebyggelselämningarna fanns odlingslager (A756, A808).

23 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 21 Schakt 4 från sydost. I vänstra delen av bilden syns ett område med spadstick i den orörda sanden. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 4 (O831) Storlek: 6x5,5 meter Bärlager under asfalt djup: 0,4 meter Kulturlager djup: 0,35 0,45 meter Schakt 4 grävdes i bakre delen av tomt 18, som den såg ut på 1728 års karta. I schaktet fanns endast odlingslager från 1600-, och 1800-talen. En mindre del av odlingslagren undersöktes för hand och i schaktets norra del schaktades odlingslagren ner skiktvis till den orörda sanden (se fig 4). Här fanns ett område med spadstick, som var något sämre bevarade än de i schakt 2. Detta beror troligen på att underlaget i det aktuella schaktet var något grusigare.

24 22 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Avfallsgrop (A931) under utgrävning. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 5 (O1171) Storlek: 11x3 meter Bärlager under asfalt djup: 0,15 meter Kulturlager djup: 0,20 0,30 meter Schakt 5 grävdes på främre delen av tomt 17 på 1728 års karta. Ungefär hälften av kulturlagren var förstörda av moderna nedgrävningar (se fig 4). I schaktet påträffades ett mynt från med metalldetektor. I övrigt bestod fyndmaterialet i huvudsak av hushållsavfall från och 1700-talen. I schaktet fanns två syllstensrader (A1009, A1067). Den sydligaste syllstensraden var eldpåverkad, vilket kan tolkas som att byggnaden har stått här före branden I norra delen av schaktet fanns en stor avfallsgrop (A931) och ett dike (A1029). Diket kan ha utgjort en äldre tomtgräns. Under dessa lämningar fanns odlingslager över den orörda sanden (A987, A1136).

25 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 23 Ovan: Magnus Stibeus gräver fram källaren i schakt 6, från väster. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. T h. Nedanför trappan i källaren fanns en sten med inhuggna bokstäver. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 6 (O1158) Storlek: 19,5x3 meter Bärlager under asfalt djup: 0,15 0,35 meter Kulturlager djup: Upp till 0,55 meter Schakt 6 placerades längs med stora delar av tomt 15 på 1728 års karta. I västra delen av schaktet fanns delar av en kallmurad källare med en trappa i västra delen (A1561, A1683, A1522). Denna undersöktes för hand (se fig 4). Källaren hade byggts om och återanvänts i modern tid. Det fanns ett betonggolv över det ursprungliga lagda golvet som bestod av återanvända, behuggna kalkstenar samt kullersten (A1553, A1667). Direkt öster om källaren fanns en kullerstenslagd gårdsplan (A1461, A1466) samt en syllstensrad (A1489). Lämningarna verkar vara samtida med källaren. Över dem, framför allt på gårdsplanen, fanns ett kraftigt brandlager (A1445), som med all sannolikhet är från branden På gårdsplanen påträffades ett mynt från som stärker dateringen. Längst bak på tomten, i schaktets östra del, fanns två trattformade brunnar (A1229, A1251). Brunnarna saknade skoning och i de igenfyllda massorna fanns keramik och andra föremål från och 1700-talen. Brunnarna verkar vara yngre än odlingslagret (A1291), som låg på den orörda sanden i schaktets östra del

26 24 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping X Hantverkaregatan / 220 Schakt Schakt 4 Undersökningsområde Schakt Grundmur Modern nedgrävning Odlingslager Arkeologiskt objekt, övrigt X Y Befintlig byggnad Arkeologiskt objekt, i sektion 0 10 m Y Skala 1:300

27 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 25 Schakt 1 / X , 644,648, Schakt 2 Undersökningsområde Schakt Grundmur X Y Modern nedgrävning Odlingslager Arkeologiskt objekt, övrigt Befintlig byggnad Arkeologiskt objekt, i sektion 0 5 m Y Skala 1:200

28 26 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Hantverkaregatan / X Schakt Undersökningsområde Schakt Grundmur Modern nedgrävning Odlingslager X Arkeologiskt objekt, övrigt Y Befintlig byggnad Arkeologiskt objekt, i sektion 0 5 m Y Skala 1:200

29 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 27 Undersökningsområde X Schakt Grundmur Modern nedgrävning Odlingslager / Arkeologiskt objekt, övrigt Befintlig byggnad Arkeologiskt objekt, i sektion 0 10 m Skala 1: Schakt , Schakt X Y Y

30 28 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 2. Kontexttabell Id Typ Innehåll/material Anmärkning 214 Raseringslager Tegel, murbruk, sten, glas 1900-tal. 220 Stolphål Sandig humus Tomtgräns 1780-tal? 229 Stolphål Humös sand Tomtgräns 1780-tal? 236 Odlingslager Sandig humus, träkol, tegel Inga synliga årderspår eller spadstick under lagret. 254 Golvlager Lera Finns endast i sektion längst österut på tomt Golvlager Lera, träkol, tegelkross 260 Modern nedgrävning 264 Stolphål Humös sand Tomtgräns? 273 Stolphål Humös sand 283 Stolphål Modernt. 288 Stolphål Sandig humus 294 Stensyll Kluven sten 1800-tal? 343 Stolphål Modernt. 349 Lager Grusig humus, skärvsten, tegelkross 369 Lager Lera, bränt trä 375 Fundament Rundad sten Spisfundament? 383 Modern nedgrävning 388 Grop Rundad sten, <0,2 meter Modern? 400 Modern nedgrävning 414 Modern nedgrävning 419 Golvlager Osäkert, endast i sektion mot Hantverksgatan. 420 Odlingslager Humös sand, org material, träkol, tegelkross Vattenpåverkat, tidigare odlingslager. 426 Odlingslager Humus, sand, tegelflis Homogenare och kompaktare än Grundmur Kluven gråsten Sentida. 441 Grundmur Kluven gråsten Ev hörnsten längst i norr. 447 Modern nedgrävning 457 Grundmur Kluven gråsten Jfr A Raseringslager Grusig humus, taktegel, tegel, murbruk, trä 1800-tal? 476 Odlingslager Jfr A426, äldre odling, endast synlig i sektion. 478 Raseringslager Sandig humus, tegel, kalkbruk, trä Tidigt 1800-tal? 494 Utjämningslager Sand 503 Grop Sandig humus, trä, tegel Avfallsgrop, 1700-tal? 513 Odlingslager Sandig humus, träkol 524 Modern nedgrävning 535 Modern nedgrävning

31 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 29 Id Typ Innehåll/material Anmärkning 568 Utjämningslager Sandig humus, enst träkol, tegelkross 1x1 m undersökt. 588 Odlingslager Sandig humus, enstaka träkol, tegelkross Undersökt 1x1 m. 596 Grundmur Marksten 623 Raseringslager Silt, bränd sand, tegelkross, kalkbruk, träkol Mycket blandat och omrört innehåll. 630 Stensyll Kluven marksten Osäker. 634 Modern nedgrävning Omrörda kulturlager, höganäsrör 640 Utjämningslager Sand, humös sand, enstaka träkol 644 Utjämningslager Ngt humös sand 648 Odlingslager Humös sand, träkol, tegelkross 655 Odlingslager Sandig humus, enstaka träkol, tegelkross I botten av lagret syntes tydliga spadstick. Merparten var grävda mot norr. Bredaste var 0,2 meter. Inga begränsningar som visar struktur i odlingen men ytan är mycket liten. Norr om ledningsschaktet finns sannoligt en större sammanhängande yta att undersöka. 662 Nedgrävning Humus, sand, tegelkross Nedgrävning för större sten (syll?), stora mängder BII: Modern nedgrävning 694 Grundmur Kluven marksten Ev hörn i södra delen. 707 Nedgrävning Vitglaserat kakel 712 Lager Sandig humus, tegel, träkol 718 Lager Humös sand, tegelkross 724 Modern nedgrävning Makadam Kan följas längs hela norra delen av kvarteret. 732 Grundmur Kluven marksten Troligen grundmur till hus eller fundament till annan konstruktion. Sättsanden/utjämningen A747 troligen samtida. 740 Raseringslager Silt, tegelkross, kalkbruk, träkol, småsten Enst kritpipsskaft (ej tillvarataget). 747 Utjämningslager Sand, lera Undersökt 1x1 meter. 756 Odlingslager Sandig silt 781 Nedgrävning Sand, silt Nedgrävning för A786 o A Stenläggning Marksten Möjligen gårdsplan. Moränaktig sättsand. Troligen delvis bortplockad i söder. Osäker utbredning i norr. Osäkert samband med A792 och A797 möjligen samtida. 792 Grundmur Kluven marksten Fortsätter västerut. 797 Grundmur Kluven marksten Troligen samtida med A786, A Odlingslager Sandig silt, tegelkrosss, träkol, sot 814 Sättsand Sand, småsten, tegelkross, lera Oklart vad lagret varit sättsand till, möjligen stenläggningen A786. Kan också vara ett utjämningslager kring grundmurarna A792 och A Odlingslager Grusig humus, ngt sotig, tegelkross 1800-tal. 871 Odlingslager Humös sand, enstaka träkol, tegelkross Undersökt 1x1 m. 911 Grop Ngt grusig humös sand Planteringsgrop? 921 Spadstick Sandig humus Spadstick som finns inom ett 1,8 meter brett parti. Fortsätter möjligen åt väster. Öster om koncentrationen finns enstaka spadstick.

32 30 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Id Typ Innehåll/material Anmärkning 931 Grop Sand, lera, tegel, bränt o obränt material Större grop med oregelbunden form som grävts om och fyllts igen vid olika tillfällen. De mesta brända materialet finns i de översta 0,3 m. Eventuellt finns ett samband med A1000, nedgrävning för syll A931. Fyllnadsmaterialen är likartade. Eventuellt torpargrund där brandmaterialet åkt ned mellan stenarna? 967 Modern nedgrävning Makadam 976 Odlingslager Sandig silt 987 Odlingslager Sandig silt, tegelkross Liknar A Nedgrävning Siltig sand, träkol, tegel Nedgr för stensyll A1009. Jfr A Stensyll Marksten 1 skift Modern nedgrävning Sand 1039 Dike Strimmig sand, sten 1050 Nedgrävning Ngt siltig sand, sot, träkol, tegelkross, sot Nedgr för stensyll/fund A1067. Jfr A931, A Stensyll Marksten, tuktad marksten Stenarna är delvis sotiga brand? Södra delen av konstruktionen är möjligen ett spisfundament finns en antydan till kvadratisk form Modern nedgrävning Makadam Ej orörd mark under nedgr Odlingslager Ngt siltig sand, tegel 1151 Konstruktion Tegel Ram av tegel tal Stensyll Tuktad marksten 1214 Lager Sandig humus, grus, träflis, tegel 1900-tal Brunn Trattformad nedgr Fyllnadslager Humus, tegelkross, kalkbruk Fylllning i brunn Fyllnadslager Sandig humus, näver, pinnar 1251 Brunn Ngt trattformad Fyllnadslager Humös sand, tegel 1269 Fyllnadslager Humös sand, träkol, träflis Mycket djurben Modern nedgrävning 1291 Odlingslager Sandig humus, tegelkross 1315 Stensyll Tuktad marksten Jfr A Fundament Tuktad marksten Trappfundament? Sentida intryck Stensyll Marksten Jfr A Nedgrävning Nedgrävningskant för yngre syll i öster Dike Sand, tegelkross Osäker tolkning Stenläggning 1900-tal? End i sektion Lager Bränt trä, tegel, småsten, träflis, sand Hushållsavfall inomhus? 1445 Brandlager Sot, träkol, bränd sand Jfr A ? 1461 Stenläggning Kullersten 1466 Stenläggning Kullersten Samtida med A Grundmur Tuktad marksten Samtida med stenläggning.

33 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 31 Id Typ Innehåll/material Anmärkning 1522 Trappa Huggen marksten Trappa med 4, ev 5, bevarade steg (möjligen har en större sten i gårdsytan ingått). Ansluter till murar i kanterna. Trappan slutar vid ett golv med bearbetade kalkstenar Golv Kalksten Golvet ansluter till trappan A1522. Finns främst i trapphalsen. Golvet består av huggna och bearbetade kalkstenar, varav två med text, troligen från samma platta. Den ena av dessa har svängd kant men är troligen inte ett gravstens fragment. Stenen har troligen bokstäverna P och B inhuggna. På den andra stenen står det E (F?) M E Ytterligare en sten är bearbetad, slipad på golvsidan. Denna ligger just nedanför nedersta trappsteget (0,16x0,44x0,03 m). Två större röda kalkstenar (0,5x0,3; 0,5x0,4 m) ligger med raka sidor mot varandra. Bägge uppvisar slitage på golvsidan Grundmur Marksten Yngsta murarna i källaren Golv Betong 1900-tal Golv Kullersten Golvet fanns inne i själva källarrummet. Anslöt troligen till golvet med kalkstensplattor (A1553). Sannolikt är stenarna lagda direkt på orörd mark (sand). Golvet täcktes av rasering A1745. Den yngre muren, A1561, låg över golvet i norr. Golvet ansluter här till de äldre källarmurarna. Finns troligen bevarat under betonggolvet Grundmur Norra trapphalsmuren med 1 2 skift bevarade. Muren viker av åt norr och övergår i själva rumsmuren. Ca 1 meter av denna rensades fram i schaktkant. Dessa stenar var uppvisade spår av brand Raseringslager Äldre Raseringslager Yngre Grundmur Marksten Muren ansluter till trappan och kalkstensgolvet. Två skift bevarade. Del av den äldre källaren, trapphalsen Odlingslager Sandig humus, enstaka träkol

34 32 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 3. Fyndtabell Fnr Typ Material Undertyp Del Vikt Anm F-status 1 Kärl Yngre rödgods Fat Botten 38 2 Kärl Yngre rödgods 14 3 Kärl Yngre rödgods 14 4 Kärl Yngre rödgods Skål Handtag 18 5 Kärl Yngre rödgods Mynning 6 6 Spik Järn 0 Kastat 7 Fönsterglas Glas 2 Grönt Kastat 8 Ben Ben 12 9 Kritpipa Vitgods Skaft Skaft 0 Skaft, rullstämpeldekor 10 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Kruka/trefotsgryta Mynning 6 12 Kärl Yngre rödgods Skål Mynning 6 13 Kärl Yngre rödgods Mynning Kärl Porslin 1 Vit med svart dekor 15 Kärl Porslin 1 Vit med röd och blå dekor 16 Kärl Fajans Fat 1 Blå, gul och lila dekor 17 Kritpipa Vitgods Skaft Skaft 1 Skaft 18 Kärl Stengods Knapp CU-leg 1 20 Fönsterglas Glas 26 Grönt Kastat 21 Flaska Glas Flaska Mynning 6 Ljusgrön 22 Kärl Glas Odefinierad 1 Mörkgrön 23 Bryne Bergart Spik Järn 262 Kastat 25 Ben Ben Kärl Yngre rödgods Skål Mynning Kärl Yngre rödgods 6 28 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning 6 29 Kärl Fajans Fat 1 Lila och gul dekor 30 Kärl Fajans Fat 2 Blå och vit dekor 31 Kärl Glas Dryckesbägare 1 Ljusblå med pålagt hallon 32 Kritpipa Vitgods Skaft Skaft 0 Skaft, rullstämpeldekor 33 Kritpipa Vitgods Skaft Skaft 2 Skaft 34 Spik Järn 12 Kastade 35 Ben Ben Kakel Yngre rödgods 24 Svart glasyr, blomma i relief 37 Kakel Yngre rödgods 16 Ljusgrön glasyr

35 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 33 Fnr Typ Material Undertyp Del Vikt Anm F-status 38 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Kruka/trefotsgryta Mynning Kärl Porslin Fat Mynning 16 Blå dekor 43 Kärl Fajans Fat 1 44 Kärl Yngre rödgods Hänkel Kärl Fajans 2 Blå dekor 46 Kritpipa Vitgods 1 Huvud 47 Kritpipa Vitgods 2 Skaft 48 Ben Ben Kärl Porslin Fat 1 Blå dekor 50 Kärl Fajans Fat 1 Blå dekor 51 Kritpipa Vitgods 2 Huvud och skaft 52 Kritpipa Vitgods 1 Huvud 53 Kritpipa Vitgods 1 Skaft med rullstämpel 54 Spik Järn 66 Kastade 55 Ben Ben Ben Ben Kärl Fajans Skål Botten 150 Blå dekor 58 Kärl Porslin Skål Botten 1 Blå dekor insida, brun utsida, ostindiskt 59 Kärl Stengods Krus 14 Westerwald 60 Kärl Porslin Fat 1 Rödbrun dekor 61 Kärl Yngre rödgods Skål Kärl Glas 1 Vit och brun dekor 63 Kärl Fajans Skål 4 Blå dekor 64 Kärl Porslin Skål 1 Ostind rödbrun, blå dekor ins, brun uts 65 Kärl Flintgods 1 Gulvit, ekblad i relief 66 Butelj Glas Hals 96 Grön 67 Kärl Yngre rödgods Skål Kärl Yngre rödgods Fat Mynning 6 69 Kritpipa Vitgods 28 Skaft 70 Spik Järn 100 Kastade 71 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Skål Botten Kärl Yngre rödgods Skål 4 74 Kärl Yngre rödgods Fat Nål CU-leg 1 Knappnålar 76 Kärl Glas Botten 1

36 34 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Fnr Typ Material Undertyp Del Vikt Anm F-status 77 Kritpipa Vitgods 10 Huvud, dekorerat med stjärna 78 Kritpipa Vitbr gods 1 Huvud 79 Kritpipa Vitgods 34 Skaft 80 Spik Järn 132 Kastade 81 Ben Ben Knapp CU-leg 8 Sexbladig blomma i relief i mitten 83 Nål CU-leg 1 Knappnål 84 Kritpipa Vitgods 60 Skaft 85 Kritpipa Vitgods 1 Huvud 86 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Skål Mynning Kakel Yngre rödgods 80 Saknar glasyr 90 Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Ben Kärl Yngre rödgods Kruka Mynning Kärl Yngre rödgods Kruka/trefotsgryta Mynning Ben Flinta 34 Åtminstone 2 eldslagningsflinta 94 Kärl Fajans Fat 2 Lila och ljusblå dekor 95 Kärl Fajans Fat 4 Mörkgrå dekor 96 Kärl Glas Dryckesbägare Fot 28 Grått 97 Kärl Glas 8 Turkost 98 Fönsterglas Glas 14 Grönt Kastade 99 Kärl Glas 16 Mörkgrönt 100 Ben Ben Kärl Porslin Skål 1 Blå dekor 102 Knapp CU-leg 4 Sexbladig blomma i relief i mitten 103 Knapp CU-leg 1 Blomma i relief i mitten 104 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Fat Botten Kärl Yngre rödgods Skål Mynning Kärl Yngre rödgods Skål Handtag Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Skål Hänkel Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Beslag Järn Föremål Järn Nål CU-leg 1 Synål 114 Kärl Yngre rödgods Skål Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Handtag 30

37 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 35 Fnr Typ Material Undertyp Del Vikt Anm F-status 116 Kärl Yngre rödgods Skål Kritpipa Vitgods 10 Huvud med stämpel tre kronor, samt F I 118 Kärl Yngre rödgods Kärl Fajans Fat Botten 318 Blå glasyr,?mb i botten 120 Kärl Yngre rödgods Fat Kärl Yngre rödgods Fat Kärl Fajans Fat 2 Lila dekor 123 Kakel Yngre rödgods 36 Brunsvart glasyr 124 Kärl Porslin Skål 0 Blå dekor på insidan, brun utsida, ostindiskt 125 Kritpipa Vitgods 1 Skaft, rullstämpel 126 Kritpipa Vitgods 16 Skaft 127 Kärl Glas 1 Mörkgrönt 128 Kärl Glas Spik Järn 318 Kastade 130 Ben Ben Kärl Fajans Fat 1 Blå dekor 132 Kritpipa Vitgods 6 Litet huvud, sent 1500-tal, IL på klacken 133 Kritpipa Vitgods 4 Skaft med rullstämpel 134 Kärl Glas 1 Blått, eldpåverkat 135 Knapp CU-leg 6 Saknar dekor 136 Spik Järn 20 Kastade 137 Kärl Yngre rödgods Botten Ben Ben Kritpipa Vitgods 8 Huvud 140 Kärl Fajans Fat Kärl Glas 2 Ljusgrön, eldpåverkad 142 Kärl Stengods Kritpipa Vitgods 8 Skaft 144 Bleck CU-leg Kritpipa Vitgods 1 Skaft 146 Kritpipa Vitgods 1 Skaft 147 Föremål CU-leg Kärl Yngre rödgods Kakel Yngre rödgods 94 Grön glasyr 150 Mynt CU-leg 1öre kopparmynt 4 Gustav III , ev på gårdsplan 151 Mynt CU-leg i öre kopparmynt 0 Ulrika Eleonora Mynt CU-leg 1/6 öre silvermynt 8 Avesta, Karl XI

38 36 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 4. Makroskopisk och stratigrafisk analys Teknisk rapport Makroskopisk och stratigrafisk analys av odlings- och avfallslager från kv Spinnrocken, Norrköping Jens Heimdahl, UV Mitt, Bakgrund och syfte Under den arkeologiska förundersökningen i Kvarteret Spinnrocken, Norrköping, togs nio jordprover för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester. Proverna har analyserats under augusti Proverna togs dels i stratigrafiskt bevarade odlingshorisonter, dels i en avfallsgrop och brunnar. Syftet med analyserna är att bedöma fornlämningens karaktär och bevarandegrad beträffande makrofossila spår, samt att bedöma dess potential för framtida analyser. Metod och källkritik Den stratigrafiska bedömningen av odlingshorisonterna i schakt 1 genomfördes som en gemensam tolkning under ett fältbesök Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om ca 3 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben m m har eftersökts. Den provtagna kulturlagerstratigrafin utgörs av lager med hög organisk halt som i flera fall definierades med skarpa kontakter vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, och i hög utsträckning försumbar i detta fall. Det mesta av materialet som hittas i olika strata kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst. Eventuell omlagring av material har således skett innan lagrens tillkomst. Undantaget är främst rottrådar som bedöms ha penetrerat odlingslagren, och ytligt liggande strata även efter dessas tillkomst. Djupare liggare strata, som avfallsgropen och brunnarna, tycks orörda av denna typ av postdepositionell påverkan. Analysresultat I bifogade tabell (tabell 1) har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1 3, där 1 innebär förekomst av enstaka (ca 1 5 st) fragment i hela provet. 2 innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar.