Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping
|
|
- Ebba Jonsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV ) UV ÖST RAPPORT 2010:29 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping RAÄ 96, kv Spinnrocken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Sofia Lindberg och Karin Lindeblad Kv Spinnrocken
2 2 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping
3 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 3 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:29 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping RAÄ 96, kv Spinnrocken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Sofia Lindberg och Karin Lindeblad
4 4 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Omslagsbild Karta över Norrköping från år 1769 upprättad av Jonas Brolin. Kvarteret Spinnrocken ligger i stadens södra utkant. Knapparna med blomsterdekor låg på golvet i källaren på tomt 15. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Annika Konsmar, Karin Lindeblad Utskrift UV Öst, Linköping 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2010:29 ISSN
5 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 5 Innehåll 7 Sammanfattning 7 Bakgrund 7 Syfte 8 Kulturmiljö 8 Kvarteret Spinnrocken 10 Kvarteret Lyckan 10 Frågeställningar 10 Metod och genomförande 13 Resultat 13 Köksträdgårdar och brunnar 15 Bebyggelse före branden Bebyggelse efter branden Fyndmaterial 16 Åtgärdsförslag 16 Referenser 16 Litteratur 17 Kartor 17 Administrativa uppgifter 18 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar med schaktplaner 28 Bilaga 2. Kontexttabell 32 Bilaga 3. Fyndtabell 36 Bilaga 4. Makroskopisk och stratigrafisk analys, Jens Heimdahl 40 Bilaga 5. Kritpipsfynd i kv Spinnrocken, Arne Åkerhagen Norrköping Motala Motala ström Vadstena Svartån Linköping Söderköping Skänninge Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad.
6 6 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Spinnhuset Teatern Vett och Vapen Stadshuset Renströmmen Gubben Stenhuset V N S Ö Asken Krukan jölnaren S:t Persgatan Laxen Kvarnen Backen Hörnet Nygatan Enväldet Busken Kroken Gamla bron Gamla Holmarna Dalkarlen Klockan Elementarskolan Bageriet Gåsen Bron Duvan Torget Storgatan Knäppingsborg Gamla Rådstugan Gamla Torget Höjden Tullhuset Kronan Paraden Tyska torget Markattan Konstantinopel Sprutan Djupet Almen Gripen Hedvigs kyrka Gamla Rådstugugatan Lokatten Pelikan Hörngatan S:t Olai kyrka Korpen Spiran Diket Hörnet Väktaren Rosen Svärdet S:t Johannes Linden Äpplet Tulpan Elden Liljan Vattnet Storkyrkan Olai Kyrkogata Nya Torget Smedjan Vattenkonsten Skeppet Lyckan Ruddammen Eken Kristinagatan Vårdtornet Landskyrkan Vågskålen Tullnären Komedien Varvet Rådstugan Stadsvakten Ankarstocken Spinnrocken Bakugnen Tunnan Sumpen S:t Persgatan Aspen Flaggan M Skala 1:6000 Hatten Kannan Grundverket Hantverkaregatan Stopet Granen Trasten Staren Sparven Fig 2. Stadskarta över Norrköpings södra delar med undersökningsområdet markerat. Skala 1:6000.
7 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 7 Arkeologisk förundersökning Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst genomförde under perioden en arkeologisk förundersökning i kvarteret Spinnrocken i Norrköping. Undersökningen utfördes på grund av att Fastighets AB LE Lundberg planerar ny bostadsbebyggelse i området. Det aktuella förundersökningsområdet är knappt 5000 m 2 stort och ligger södra utkanten av det historiskt kända bebyggelseområdet i Norrköping (RAÄ 96). Vid förundersökningen grävdes sex stycken schakt, vars yta sammanlagt uppgick till knappt 300 m 2. Förundersökningen visar att det finns bevarade kulturlager och konstruktioner i varie rande omfattning inom stora delar av kvarteret Spinnrocken. De moderna källare och ledningar, som vi har lokaliserat, är förhållandevis få. Däremot verkar vissa partier av området ha banats av när parkeringsplatsen anlades. Vi uppskattar att det finns bevarade kulturlager inom drygt 3000 m 2, med en tjocklek på mellan 0,20 och 0,6 meter. I förundersökningsschakten fanns framför allt lämningar efter stadsbornas köksträdgårdar, husgrunder, en källare, en kullerstenslagd gårdsplan samt två brunnar. Med utgångspunkt i fyndmaterialet, som framför allt består av keramik, ligger tyngdpunkten dateringsmässigt i och 1700-tal. Om området ska exploateras föreslår vi en slutundersökning, där lämningar före den omfattande branden år 1822 prioriteras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, som beslutar i ärendet. Bakgrund Det aktuella förundersökningsområdet är knappt 5000 m 2 stort och ligger södra utkanten av det historiskt kända bebyggelseområdet i Norrköping (RAÄ 96). Kvarteret är idag delvis bebyggt men används i huvudsak som parkeringsplats. Förundersökningen har utförts på grund av att Fastighets AB LE Lundberg planerar ny bostadsbebyggelse i området. Det har inte utförts några arkeologiska undersökningar tidigare i kvarteret, vilket också konstateras i det kulturhistoriska planeringsunderlag som UV Öst utförde 2008 (Nordström 2009). Samma år genomförde även RAÄ, UV Teknik en georadarundersökning inom kvarteret Spinnrocken (Trinks m fl 2008). Syfte Enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag var syftet med förundersökningen att fastställa om det finns bevarade arkeologiska lämningar inom de områden som, enligt georadarundersökningen, inte verkar vara påverkade av senare tiders markingrepp eller källare. Förundersökningen ska även beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet.
8 8 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Kulturmiljö Den arkeologiska kunskapen om Norrköpings utveckling och förändring i ett långtidsperspektiv är begränsad, både vad gäller orten som helhet, och inom det aktuella kvarteret har kunskapen fram till nu varit obefintlig. Motala ström har alltid spelat en viktig roll för Norrköping. De omfattande boplatserna och hällristningsområdena vid Pryssgården och Himmel stalund visar Strömmens betydelse redan under bronsåldern. Vid ett flertal tillfällen har även arkeologiska undersökningar inne i Norrköping påvisat lämningar från bronsåldern (Nilsson 2005). Även flera av järnålderns lämningar ligger lokaliserade i relation till vattendraget som t ex den vikingatida kultplatsen vid Borg. Genom skriftliga källor, det äldsta bevarade brevet är från 1283, vet vi att fiske och kvarndrift varit viktiga näringar även under medeltiden. Vid mitten av 1300-talet får Norrköping stadsprivilegier. De bevarade skriftliga källorna från medeltid är knapphändiga och först från 1500-talet finns det fylligare uppgifter kring staden. Arkeologiska undersökningar visar att stadsbe byggelsen under medeltiden har varit flerkärnig och framför allt har legat vid Strömmen (Broberg 1984; Karlsson 2004; Lindeblad 2008). Från mitten av 1500-talet påbörjades den omfattande industrialiseringen av staden. Förutom utförselhamnen för järn, fisket och kvarndriften utvecklades vapensmidet och så småningom även textilindustrin i Norrköping. Från och med detta århundrade var staden kronans viktigaste stödjepunkt i regionen. Stadens utveckling från en mindre medeltida stad till en av Sveriges största industristäder gick förhållandevis snabbt. Från 1570-talet till 1620-talet tredubblades stadens befolkning. Detta bör ha påverkat stadens rumslighet, genom såväl förtätning inom befintliga kvarter som genom en utvidgning av bebyggelseområdet. Det gatunät som avbildas på den äldsta bevarade stadskartan över Norrköping från år 1640 är sannolikt en kombination av ett medeltida och ett efterreformatoriskt gatunät. Det är dock okänt vilka delar av gatunätet som ska föras till vilken period. När kartan upprättades var syftet att den skulle utgöra underlag för de då planerade regleringarna av gatunätet, därför har varken tomter eller bebyggelse markerats. Det betyder att vi inte vet hur kvartersfigurerna mellan gatorna var disponerade och utnyttjade. Det är också värt att notera att 1640 års karta inte går att rektifiera fullständigt gentemot dagens kartbild (Broberg 1984, Karlsson 2004). Kvarteret Spinnrocken Det aktuella området ligger inom de centrala delarna av dagens Norrköping, på en nivå mellan meter över havet. Området sluttar svagt åt norr. Enligt äldre kartmaterial var området på 1630-talet en del av Norrköpings stadsjordar medan det verkar ha legat inom den bebyggda delen av staden på 1695 års karta över stadsjordarna (LSA D75-1:d4:5-7; LSAD75-1:5). Det är först på 1728 års karta som området återges som kvartersindelat med tomter (LSA D75-1:12). Kvarteret låg då i stadens yttersta utkant och utanför stadsgränsen vidtog stadens odlingar och betesmarker. På kartan från 1728 anges vilka personer som ägde tomterna. Detsamma gäller för ytterligare en tomtkarta som upprättades 1783 (LSA D75-1:28). Vid dessa båda tillfällen ägdes tomterna framför allt av olika hantverkare, soldater och arbetare. Det var med andra ord inte stadens mer prominenta borgare som ägde tomter i denna del av staden.
9 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 9 N V Ö S Schakt 1 Schakt 3 Schakt 2 Schakt 4 Schakt 5 Schakt m Skala 1:800 Fig 3. Karta över kvarteret Spinnrocken från 1728 (LSA D75-1:12). På kartan är förundersökningsschakten markerade. Skala 1:800.
10 10 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping I tomtförteckningarna framgår inte vad tomterna har använts till, om de har varit bebyggda eller om de har använts för trädgårdsodlingar (jmf Lindeblad 2006). År 1822 brann stora delar av denna del av Norrköping. I kvarteret Spinnrocken totalförstördes samtliga byggnader och enligt Helmfrids forskningar bodde här då 198 personer som samtliga blev hemlösa (Helmfrid 1984). Den georadarundersökning som genomfördes i kvarteret Spinnrocken under hösten 2008 visar att inga större strukturer tycks finnas i området som avviker från bebyggelseinventeringen från 1946 och kartan från Möjligen tyder detta på att det här, liksom i kvarteret Lyckan, endast har funnits en gles bebyggelse och att merparten av tomterna har använts för trädgårdsodling. Inom undersökningsområdet finns även djupa störningar och kända källare inom ett sammanlagt 800 m 2 stort område. Detta innebär sannolikt att det inom dessa områden inte finns några bevarade äldre lämningar (se Trinks m fl 2008:55). Kvarteret Lyckan Som tidigare nämnts har inga arkeologiska undersökningar tidigare utförts i kvarteret (Nordström 2009). Däremot genomfördes en omfattande undersökning i grannkvarteret Lyckan under vintern Resultaten från denna visar att kvarteret tidigt använts som åkermark, sannolikt redan under medeltiden. Under och 1700-talen bebyggdes delar av kvarteret, men undersökningen visar att kvarteret framför allt använts som stadsbornas köksträdgårdar. De preliminära resultaten visar att här har odlats köksväxter som sallad, dill och persilja men här har även funnits omfattande tobaksodlingar (Ajneborn & Nordström i manus). Frågeställningar Förundersökningen syftade till att besvara följande frågeställningar utifrån länsstyrelsens specificerade syfte och inriktning: Vilken omfattning och vilken utbredning har lämningar inom undersökningsområdet, dvs i vilken omfattning finns det kulturlager, odlingslämningar och bebyggelselämningar inom området? I vilken omfattning har den yngre och tidiga 1900-talsbebyggelsen förstört äldre lämningar? Vilken karaktär och datering har lämningarna i området? Metod och genomförande Inför fältarbetet utfördes en inledande kartanalys som syftade till att fungera som underlag vid schaktningarna. Samtliga relevanta kartor rektifierades mot dagens grundkarta och analyserades i GIS-miljö. Vid förundersökningen togs sex schakt upp med grävmaskin, totalt grävdes knappt 300 m 2 (fig 3 5). Schakten placerades med utgångspunkt i det äldre kartmaterialet och resultaten från markradarundersökningen. Med utgångspunkt i 1700-talets kartmaterial placerades schakten dels tvärs över tomtgränser och dels i olika miljöer av enskilda tomter. Resultaten från markradarundersökningen användes i huvudsak för att undvika att schakten hamnade i sentida källare och andra moderna nedgrävningar.
11 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 11 X / Hantverkaregatan G4 G3 G2 G1 G7 S1 G5 Kristinagatan Olai Kyrkogata S3 G6 S2 G18 S4 G9 S5 G11 G10 S6 X Y S:t Persgatan Undersökningsområde Schakt Grävenhet, handgrävd Grävenhet, maskingrävd Befintlig byggnad 0 20 m Y Skala 1:800 Fig 4. Karta som visar förundersökningsschakten samt vilka grävenheter som har undersökts för hand respektive med maskin. Skala 1:800.
12 12 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping X / Hantverkaregatan Schakt 3 Schakt 1 Kristinagatan Olai Kyrkogata Schakt 2 Schakt 4 Schakt 5 Schakt 6 X Y S:t Persgatan Undersökningsområde Schakt Källare 1946 Modern nedgrävning Befintlig byggnad 0 20 m Y Skala 1:800 Fig 5. Karta med förundersökningsschakten samt moderna nedgrävningar och kända källare markerade. Skala 1:800.
13 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 13 I schakten grävdes moderna bärlager och utfyllnadslager bort med maskin ner till be varade kulturlager eller konstruktioner. På ett par ställen där det fanns djupa nedgrävningar grävdes dessa bort och genom detta kunde kulturlagrens sammanlagda tjocklek och stratigrafi studeras. Därefter rensades ytorna upp, dokumenterades och beskrevs i plan. Vissa utvalda partier undersöktes därefter för hand i syfte att datera och karakterisera lämningarna. Fynden samlades in och relaterades till respektive kontext. På ett par platser grävdes odlingslagren skiktvis med maskin för att få en uppfattning om dess omfattning, stratigrafi samt om det fanns spår efter brukningsmetoder i den orörda sanden (se fig 4). Vid fältarbetet deltog även arkeobotaniker Jens Heimdahl, UV Mitt, som diskussionspartner beträffande odlingslämningarna och provtagningar av dessa. Makrofossilprover samlades i samtliga välbevarade odlingslager samt i brunnar. Kulturlager, nedgrävningar och konstruktioner mättes in digitalt i RAÄ UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis. Dokumentationen omfattar digital inmätning av schakt och arkeologiska kontexter, samt en digital hantering av dokumentationen, såsom geografisk information, fynd, prover, digitala foton samt registrerade kontexter. Analys och bearbetning av kartdata har utförts i ArcMap. Resultat Förundersökningen visar att det finns bevarade kulturlager och konstruktioner i varierande omfattning inom stora delar av kvarteret Spinnrocken. De moderna källare och ledningar, som vi har lokaliserat, är relativt få (se fig 5). Däremot verkar vissa partier av området ha banats av när parkeringsplatsen anlades. Vi uppskattar att det finns bevarade kulturlager inom drygt 3000 m 2 med en tjocklek på mellan 0,20 och 0,6 meter. I förundersökningsschakten fanns odlingslämningar, husgrunder, en källare, en stenlagd gårdsyta samt två brunnar (se vidare bilaga 1). Med utgångspunkt i fyndmaterialet ligger tyngdpunkten dateringsmässigt i och 1700-tal. Nedan följer en generell, kronologisk tolkning av lämningarna med utgångspunkt i förundersökningsresultaten. För mer detaljerad information se bilagorna. Köksträdgårdar och brunnar Som redan nämnts låg det aktuella området på Norrköpings stadsjordar år 1636, då det är markerat som åkermark. Området verkar ha inlemmats i den bebyggda delen av staden år I samtliga schakt fanns också odlingslager ovanför den orörda sanden. Odlingslagren var som tjockast i schakt 2 och schakt 4, upp till 0,4 meter. Fyndmaterialen från dessa lager indikerar att de har brukats under och 1700-talen. I den orörda sanden i schakt 2 och 4 fanns spadstick som visar att jorden har brukats med spade, och därmed kan tolkas som lämningar efter trädgårdsodling (se fig 6). Spadsticken var tydligast i schakt 2, vilket sannolikt beror på att den orörda marken här bestod av finare sand än i schakt 4. I schakt 6 fanns två stycken oskodda, förhållandevis grunda brunnar som troligen har funnits här innan kvarteret bebyggdes. Brunnarna har avlöst varandra, och låg längst bak på tomt 15, enligt 1728 års karta. Makofossilresultaten visar att odlingsmarken har gödslats med latrinavfall, hushållsavfall och kreatursdynga. I ett par av proven fanns lämningar efter kulturväxter, bland annat kål och körsbär. Bevarandeförhållandena för makrofossil är varierande, de bäst bevarade proverna är från de tjockare odlingslagren i schakt 2 och schakt 4, samt prover tagna i de båda brunnarna (se vidare Heimdahl i bilaga 4).
14 14 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Fig 6. I schakt 2 fanns tydliga spår efter spadgrävning i den gula orörda sanden. Detta visar att odlingarna har brukats med spade och därmed haft karaktär av trädgårdsodlingar. På bilden rensar Annika Konsmar fram spadsticken och framför henne syns spadstick i botten av sektionen. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Fig 7. I schakt 6 fanns en välbevarad kallmurad källare från 1700-talet. Utanför källaren fanns en kullerstensläggning. Foto Magnus Stibéus, UV Öst.
15 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 15 Bebyggelse före branden 1822 I flera av schakten fanns spår efter att bebyggelsen har brunnit. Som nämnts ovan brann hela bebyggelsen i kvarteret ner I ett par av schakten finns bebyggelselämningar som vi har tolkat som att de är äldre än branden, antingen på grund av att de täckts av brandlagret eller på grund av att de inte sammanfaller med bebyggelsen som fanns i kvar teret på 1870-talet. I schakt 6 fanns en byggnad som uppförts före branden, en källare med samtida kullerstenslagd gårdsplan, som båda täcktes av ett tydligt brandlager. Utifrån fyndmaterialet är det troligt att byggnaden uppförts under andra halvan av 1700-talet. Även i schakt 3 och i schakt 5 fanns lämningar efter byggnader, syllstenar och en kuller stensläggning som troligen har uppförts före branden. I schakt 2 fanns ett tydligt brandlager som låg ovanpå ett planeringslager. Troligen är detta också lämningar efter bebyggelse. Bebyggelse efter branden 1822 Efter 1822 har kvarteret återuppbyggts. Kartan från 1879 visar en tät bebyggelse i kvarteret. Flera av de husgrunder som påträffades direkt under de moderna massorna i schakten sammanfaller med byggnader på denna karta, vilket gör att det är troligt att de har uppförts efter Flera av grunderna sammanfaller med tomtgränser på kartorna från 1728 och Fyndmaterial Fyndmaterialet som togs tillvara vid förundersökningen är i huvudsak hushållsavfall; keramikskärvor, glasskärvor, brynen, nålar och obrända djurben. I materialet finns även byggnadsdetaljer; kakelugnsplattor, järnbeslag och fönsterglas. Dessutom finns ett stort antal kritpipor, tre mynt och några knappar dekorerade med blommor (se vidare bilaga 3). Keramikmaterialet består till stor del av yngre rödgods (BII:4) som dateras till och 1700-talen. I materialet finns även fajans från samma tidsperiod och skärvor av ostindiskt porslin från 1700-talets mitt. Bland kritpiporna finns ett huvud som verkar ha en mycket tidig datering, från slutet av 1500-talet, men merparten av de kritpipor som kan dateras är från 1700-talet (se vidare bilaga 5). Det äldsta myntet är från och i materialet finns dessutom två mynt från 1700-talet. Det ena är präglat och det andra är från 1770-talet.
16 16 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Åtgärdsförslag Resultaten från förundersökningen visar att det finns ytmässigt omfattande lämningar från och 1700-talen inom området. De äldsta lämningarna består i huvudsak av trädgårdsodlingar, medan området verkar ha bebyggts i större omfattning först under 1700-talet. År 1822 totalförstördes bebyggelsen i området av en brand. Vi föreslår en slutundersökning av lämningarna med inriktning på perioden före branden En slutundersökning kan bidra med helt ny kunskap om området, som sannolikt under medeltid och fram till slutet av slutet av 1600-talet har legat på stadsjordarna. Därefter verkar kvarteret främst ha varit använt för trädgårdsodling av stadens mindre bemedlade borgare, för att under 1700-talets gång bebyggas. Resultaten från en slutundersökning kommer att tillföra ny kunskap både kring Norrköpings urbanisering i ett större perspektiv, och mer specifikt om det aktuella områdets kulturhistoria och invånarnas vardagsliv med särskild tonvikt på stadsbornas odlingar. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i september 2010 Sofia Lindberg och Karin Lindeblad Referenser Litteratur Ajneborn, B. & Nordström, A. I manus. Trädgårdsarkeologi i kvarteret. Lyckan. RAÄ UV Öst rapport. Broberg, B Norrköping. Medeltidsstaden 50. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Statens Historiska Museer. Stockholm. Helmfrid, B Norrköping brinner. Skildring av några svåra brandkatastrofer i Norrköpings historia av Björn Helmfrid. Norrköping. Karlsson, P Hålväg, rådhus och piptillverkning. Schakt för fjärrkyla genom centrala Norrköping. Rapport UV Öst 2004:42. Lindeblad, K Den gröna staden. I (red) Larson, S. Nya stadsarkeologiska horisonter. Stockholm. Lindeblad, K Landskap och urbanisering. Östergötland ur ett centralortsperspektiv RAÄ. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 74. Lund Studies in Historical Archaeology 10. Linköping/Lund. Nilsson, P Om boplatslokalisering i Bråbygdens hällsristningsområde. (red) Goldhahn, J. Mellan sten och järn II. Gotarc Serie C. Arkeologiska skrifter No 59. Nordström, A Kv Lyckan, Spinnrocken, Linden, Tulpanen och Liljan. Kulturhistoriskt planeringsunderlag. PM UV Öst 2009:1. Trinks, I., Karlsson, P. och Hinterleitner, A Georadarundersökning i kvarteren Lyckan, Spinnrocken och Tulpanen i Norrköping. Rapport, UV Teknik 2008:3.
17 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 17 Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) D75-1:d4:5-7 Johan de Rogier 1636 D75-1:12 Sven Ryding 1728 D75-1:28 Jonas Cederblad 1783 D75-1:5 Jakob Johansson Vernsten Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Norrköping Plats: Kvarteret Spinnrocken, Norrköpings stad Fornlämning: RAÄ 96 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010_098 Rapportnummer: 2010:29 Ansvarig arkeolog: Karin Lindeblad Personal: Jens Heimdahl, Annika Konsmar, Sofia Lindberg och Magnus Stibéus Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Fastighets AB LE Lundberg Undersökningstid: Undersökt yta: 296 m 2 Arkiv: Arkivhandlingar och dokumentationsmaterial kommer att förvaras på ATA i Stockholm. Fynd: förvaras på UV Öst i väntan på fyndfördelning.
18 18 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 1. Schaktbeskrivningar med schaktplaner Schakt 1 från väster. I förgrunden syns grundstenar (A596) efter en byggnad som troligen uppförts efter branden Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 1 (O200) Storlek: 40x2,5 3 meter Bärlager under asfalt tjocklek: 0,05 0,2 meter Kulturlager tjocklek: 0,25 0,4 meter Schakt 1 grävdes tvärs över de äldre tomterna på 1728 års karta, som vetter ut mot Hantverkaregatan. Schaktet gick strax norr om mitten på tomterna 4 6 och sannolikt även östligaste delen av tomt 3. Kulturlagren var som mäktigast i västra delen av schaktet. På samtliga tomter fanns odlingslager bevarat över den orörda sanden. På tomt 4 fanns odlingslagret direkt under bärlagret till asfalten, vilket troligen beror på att denna del har schaktats ner när parkeringsplatsen anlades. På tre platser grävdes ned till den orörda sanden med hjälp av maskin (se fig 4). Detta gjordes på ytor där det antingen bara fanns odlingslager eller genom större moderna nedgrävningar. Två mindre ytor undersöktes för hand. Fyndmaterialet består till stora delar av hushållsavfall; yngre rödgods med vitleredekor, fajans och djurben. I materialet finns även kritpipor. Föremålen kan dateras till och 1700-talen. I de handgrävda ytorna fanns inga spår efter spadstick eller årderspår bevarade.
19 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 19 Samtliga stensyllar/grundmurar i schaktet gav ett sentida intryck (A596, A457, A441, A437, A294). Sannolikt har de tillkommit efter branden 1822, då hela kvarteret totalförstördes, eller ännu senare. Flera av byggnaderna har legat i äldre tomtgränser. I östra delen av schaktet fanns stolphål (A273 och A264) som sammanfaller med en tomtgärns på 1783 års karta. Under stensyllen A294 i östra delen av schaktet fanns ett lerlager (A255) som troligen har varit ett golv. Ett liknande lager syntes även i norra sektionen, i östra delen av schaktet (A254). Även ett spisfundamentet (A375) på tomt 6 verkar vara äldre än stensyllarna och grunderna. Upp mot fundamentet fanns ett kulturlager med kritpipor och yngre rödgods. Sektion genom kulturlagren i schakt 2. Överst syns brandlagret som troligen ska kopplas samman med 1822 års brand. I botten av odlingslagren kan man se tydliga spadstick. Foto Annika Konsmar, UV Öst. Schakt 2 (O690) Storlek: 9x3 meter Bärlager under asfalt tjocklek: 0,25 0,3 meter Kulturlager tjocklek: 0,4 0,6 meter Schakt 2 placerades i bakre delen av det som var tomt 10 på 1728 års karta. I södra delen av schaktet fanns två sentida nedgrävningar som tömdes med maskin. Mellan dessa rensades sektionerna upp och hela ytan handgrävdes (se fig 4). Föremålen bestod i huvudsak även här av hushållsavfall från och 1700-talen. I norra delen av schaktet fanns en husgrund (A694) som återfinns på 1879 års karta. Byggnaden bör ha tillkommit efter branden Under byggnaden syntes ett 0,3 tjockt odlingslager i sektionen.
20 20 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping I södra delen av schaktet fanns också ett kraftigt brandlager (A623). Under detta fanns två utjämningslager (A640, A644). Fyndmaterialet i dessa lager visar att det ovanliggande brandlagret med stor sannolikhet ska kopplas samman med 1822 års brand. Under utjämningslagren fanns 0,3 meter tjocka odlingslager (A648, A655) med tydliga bruna spadstick i den gula bottensanden, vilket visar att odlingen har brukats med spade. Schakt 3 från söder, Annika Konsmar rensar fram en husgrund. I nedre delen av bilden syns grundstenar (A792, A797) som hör till en byggnad, troligen uppförd före branden Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 3 (O764) Storlek: 14x3 meter Bärlager under asfalt djup: 0,20 0,25 meter Kulturlager djup: 0,15 0,35 meter Schakt 3 placerades i främre delen av det som var tomt 2 på 1728 års karta. I norra delen av schaktet fanns en sentida ledningsnedgrävning, som gick att följa i asfaltbeläggningen österut (se fig 5). I schaktets norra del har troligen kulturlagren delvis schaktats bort när parkeringen byggdes. I denna del undersöktes en mindre yta för hand (se fig 4). I norra delen av schaktet fanns en stengrund och ett raseringslager som båda gav ett sent intryck (A732, A740). Troligen hör även sättsandslagret (A747) samman med uppförandet av byggnaden. Under byggnadslämningarna fanns ett odlingslager (A756). I södra delen av schaktet fanns ytterligare grundstenar (A792, A797). Öster om dessa fanns en stenläggning som antingen kan tolkas som ett golv eller en gårdsplan (A786). Fyndmaterialet vid dessa kontexter visar på en datering till 1700-talet. Bland annat fanns här ett mynt från Under bebyggelselämningarna fanns odlingslager (A756, A808).
21 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 21 Schakt 4 från sydost. I vänstra delen av bilden syns ett område med spadstick i den orörda sanden. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 4 (O831) Storlek: 6x5,5 meter Bärlager under asfalt djup: 0,4 meter Kulturlager djup: 0,35 0,45 meter Schakt 4 grävdes i bakre delen av tomt 18, som den såg ut på 1728 års karta. I schaktet fanns endast odlingslager från 1600-, och 1800-talen. En mindre del av odlingslagren undersöktes för hand och i schaktets norra del schaktades odlingslagren ner skiktvis till den orörda sanden (se fig 4). Här fanns ett område med spadstick, som var något sämre bevarade än de i schakt 2. Detta beror troligen på att underlaget i det aktuella schaktet var något grusigare.
22 22 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Avfallsgrop (A931) under utgrävning. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 5 (O1171) Storlek: 11x3 meter Bärlager under asfalt djup: 0,15 meter Kulturlager djup: 0,20 0,30 meter Schakt 5 grävdes på främre delen av tomt 17 på 1728 års karta. Ungefär hälften av kulturlagren var förstörda av moderna nedgrävningar (se fig 4). I schaktet påträffades ett mynt från med metalldetektor. I övrigt bestod fyndmaterialet i huvudsak av hushållsavfall från och 1700-talen. I schaktet fanns två syllstensrader (A1009, A1067). Den sydligaste syllstensraden var eldpåverkad, vilket kan tolkas som att byggnaden har stått här före branden I norra delen av schaktet fanns en stor avfallsgrop (A931) och ett dike (A1029). Diket kan ha utgjort en äldre tomtgräns. Under dessa lämningar fanns odlingslager över den orörda sanden (A987, A1136).
23 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 23 Ovan: Magnus Stibeus gräver fram källaren i schakt 6, från väster. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. T h. Nedanför trappan i källaren fanns en sten med inhuggna bokstäver. Foto Karin Lindeblad, UV Öst. Schakt 6 (O1158) Storlek: 19,5x3 meter Bärlager under asfalt djup: 0,15 0,35 meter Kulturlager djup: Upp till 0,55 meter Schakt 6 placerades längs med stora delar av tomt 15 på 1728 års karta. I västra delen av schaktet fanns delar av en kallmurad källare med en trappa i västra delen (A1561, A1683, A1522). Denna undersöktes för hand (se fig 4). Källaren hade byggts om och återanvänts i modern tid. Det fanns ett betonggolv över det ursprungliga lagda golvet som bestod av återanvända, behuggna kalkstenar samt kullersten (A1553, A1667). Direkt öster om källaren fanns en kullerstenslagd gårdsplan (A1461, A1466) samt en syllstensrad (A1489). Lämningarna verkar vara samtida med källaren. Över dem, framför allt på gårdsplanen, fanns ett kraftigt brandlager (A1445), som med all sannolikhet är från branden På gårdsplanen påträffades ett mynt från som stärker dateringen. Längst bak på tomten, i schaktets östra del, fanns två trattformade brunnar (A1229, A1251). Brunnarna saknade skoning och i de igenfyllda massorna fanns keramik och andra föremål från och 1700-talen. Brunnarna verkar vara yngre än odlingslagret (A1291), som låg på den orörda sanden i schaktets östra del
24 24 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping X Hantverkaregatan / 220 Schakt Schakt 4 Undersökningsområde Schakt Grundmur Modern nedgrävning Odlingslager Arkeologiskt objekt, övrigt X Y Befintlig byggnad Arkeologiskt objekt, i sektion 0 10 m Y Skala 1:300
25 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 25 Schakt 1 / X , 644,648, Schakt 2 Undersökningsområde Schakt Grundmur X Y Modern nedgrävning Odlingslager Arkeologiskt objekt, övrigt Befintlig byggnad Arkeologiskt objekt, i sektion 0 5 m Y Skala 1:200
26 26 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Hantverkaregatan / X Schakt Undersökningsområde Schakt Grundmur Modern nedgrävning Odlingslager X Arkeologiskt objekt, övrigt Y Befintlig byggnad Arkeologiskt objekt, i sektion 0 5 m Y Skala 1:200
27 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 27 Undersökningsområde X Schakt Grundmur Modern nedgrävning Odlingslager / Arkeologiskt objekt, övrigt Befintlig byggnad Arkeologiskt objekt, i sektion 0 10 m Skala 1: Schakt , Schakt X Y Y
28 28 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 2. Kontexttabell Id Typ Innehåll/material Anmärkning 214 Raseringslager Tegel, murbruk, sten, glas 1900-tal. 220 Stolphål Sandig humus Tomtgräns 1780-tal? 229 Stolphål Humös sand Tomtgräns 1780-tal? 236 Odlingslager Sandig humus, träkol, tegel Inga synliga årderspår eller spadstick under lagret. 254 Golvlager Lera Finns endast i sektion längst österut på tomt Golvlager Lera, träkol, tegelkross 260 Modern nedgrävning 264 Stolphål Humös sand Tomtgräns? 273 Stolphål Humös sand 283 Stolphål Modernt. 288 Stolphål Sandig humus 294 Stensyll Kluven sten 1800-tal? 343 Stolphål Modernt. 349 Lager Grusig humus, skärvsten, tegelkross 369 Lager Lera, bränt trä 375 Fundament Rundad sten Spisfundament? 383 Modern nedgrävning 388 Grop Rundad sten, <0,2 meter Modern? 400 Modern nedgrävning 414 Modern nedgrävning 419 Golvlager Osäkert, endast i sektion mot Hantverksgatan. 420 Odlingslager Humös sand, org material, träkol, tegelkross Vattenpåverkat, tidigare odlingslager. 426 Odlingslager Humus, sand, tegelflis Homogenare och kompaktare än Grundmur Kluven gråsten Sentida. 441 Grundmur Kluven gråsten Ev hörnsten längst i norr. 447 Modern nedgrävning 457 Grundmur Kluven gråsten Jfr A Raseringslager Grusig humus, taktegel, tegel, murbruk, trä 1800-tal? 476 Odlingslager Jfr A426, äldre odling, endast synlig i sektion. 478 Raseringslager Sandig humus, tegel, kalkbruk, trä Tidigt 1800-tal? 494 Utjämningslager Sand 503 Grop Sandig humus, trä, tegel Avfallsgrop, 1700-tal? 513 Odlingslager Sandig humus, träkol 524 Modern nedgrävning 535 Modern nedgrävning
29 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 29 Id Typ Innehåll/material Anmärkning 568 Utjämningslager Sandig humus, enst träkol, tegelkross 1x1 m undersökt. 588 Odlingslager Sandig humus, enstaka träkol, tegelkross Undersökt 1x1 m. 596 Grundmur Marksten 623 Raseringslager Silt, bränd sand, tegelkross, kalkbruk, träkol Mycket blandat och omrört innehåll. 630 Stensyll Kluven marksten Osäker. 634 Modern nedgrävning Omrörda kulturlager, höganäsrör 640 Utjämningslager Sand, humös sand, enstaka träkol 644 Utjämningslager Ngt humös sand 648 Odlingslager Humös sand, träkol, tegelkross 655 Odlingslager Sandig humus, enstaka träkol, tegelkross I botten av lagret syntes tydliga spadstick. Merparten var grävda mot norr. Bredaste var 0,2 meter. Inga begränsningar som visar struktur i odlingen men ytan är mycket liten. Norr om ledningsschaktet finns sannoligt en större sammanhängande yta att undersöka. 662 Nedgrävning Humus, sand, tegelkross Nedgrävning för större sten (syll?), stora mängder BII: Modern nedgrävning 694 Grundmur Kluven marksten Ev hörn i södra delen. 707 Nedgrävning Vitglaserat kakel 712 Lager Sandig humus, tegel, träkol 718 Lager Humös sand, tegelkross 724 Modern nedgrävning Makadam Kan följas längs hela norra delen av kvarteret. 732 Grundmur Kluven marksten Troligen grundmur till hus eller fundament till annan konstruktion. Sättsanden/utjämningen A747 troligen samtida. 740 Raseringslager Silt, tegelkross, kalkbruk, träkol, småsten Enst kritpipsskaft (ej tillvarataget). 747 Utjämningslager Sand, lera Undersökt 1x1 meter. 756 Odlingslager Sandig silt 781 Nedgrävning Sand, silt Nedgrävning för A786 o A Stenläggning Marksten Möjligen gårdsplan. Moränaktig sättsand. Troligen delvis bortplockad i söder. Osäker utbredning i norr. Osäkert samband med A792 och A797 möjligen samtida. 792 Grundmur Kluven marksten Fortsätter västerut. 797 Grundmur Kluven marksten Troligen samtida med A786, A Odlingslager Sandig silt, tegelkrosss, träkol, sot 814 Sättsand Sand, småsten, tegelkross, lera Oklart vad lagret varit sättsand till, möjligen stenläggningen A786. Kan också vara ett utjämningslager kring grundmurarna A792 och A Odlingslager Grusig humus, ngt sotig, tegelkross 1800-tal. 871 Odlingslager Humös sand, enstaka träkol, tegelkross Undersökt 1x1 m. 911 Grop Ngt grusig humös sand Planteringsgrop? 921 Spadstick Sandig humus Spadstick som finns inom ett 1,8 meter brett parti. Fortsätter möjligen åt väster. Öster om koncentrationen finns enstaka spadstick.
30 30 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Id Typ Innehåll/material Anmärkning 931 Grop Sand, lera, tegel, bränt o obränt material Större grop med oregelbunden form som grävts om och fyllts igen vid olika tillfällen. De mesta brända materialet finns i de översta 0,3 m. Eventuellt finns ett samband med A1000, nedgrävning för syll A931. Fyllnadsmaterialen är likartade. Eventuellt torpargrund där brandmaterialet åkt ned mellan stenarna? 967 Modern nedgrävning Makadam 976 Odlingslager Sandig silt 987 Odlingslager Sandig silt, tegelkross Liknar A Nedgrävning Siltig sand, träkol, tegel Nedgr för stensyll A1009. Jfr A Stensyll Marksten 1 skift Modern nedgrävning Sand 1039 Dike Strimmig sand, sten 1050 Nedgrävning Ngt siltig sand, sot, träkol, tegelkross, sot Nedgr för stensyll/fund A1067. Jfr A931, A Stensyll Marksten, tuktad marksten Stenarna är delvis sotiga brand? Södra delen av konstruktionen är möjligen ett spisfundament finns en antydan till kvadratisk form Modern nedgrävning Makadam Ej orörd mark under nedgr Odlingslager Ngt siltig sand, tegel 1151 Konstruktion Tegel Ram av tegel tal Stensyll Tuktad marksten 1214 Lager Sandig humus, grus, träflis, tegel 1900-tal Brunn Trattformad nedgr Fyllnadslager Humus, tegelkross, kalkbruk Fylllning i brunn Fyllnadslager Sandig humus, näver, pinnar 1251 Brunn Ngt trattformad Fyllnadslager Humös sand, tegel 1269 Fyllnadslager Humös sand, träkol, träflis Mycket djurben Modern nedgrävning 1291 Odlingslager Sandig humus, tegelkross 1315 Stensyll Tuktad marksten Jfr A Fundament Tuktad marksten Trappfundament? Sentida intryck Stensyll Marksten Jfr A Nedgrävning Nedgrävningskant för yngre syll i öster Dike Sand, tegelkross Osäker tolkning Stenläggning 1900-tal? End i sektion Lager Bränt trä, tegel, småsten, träflis, sand Hushållsavfall inomhus? 1445 Brandlager Sot, träkol, bränd sand Jfr A ? 1461 Stenläggning Kullersten 1466 Stenläggning Kullersten Samtida med A Grundmur Tuktad marksten Samtida med stenläggning.
31 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 31 Id Typ Innehåll/material Anmärkning 1522 Trappa Huggen marksten Trappa med 4, ev 5, bevarade steg (möjligen har en större sten i gårdsytan ingått). Ansluter till murar i kanterna. Trappan slutar vid ett golv med bearbetade kalkstenar Golv Kalksten Golvet ansluter till trappan A1522. Finns främst i trapphalsen. Golvet består av huggna och bearbetade kalkstenar, varav två med text, troligen från samma platta. Den ena av dessa har svängd kant men är troligen inte ett gravstens fragment. Stenen har troligen bokstäverna P och B inhuggna. På den andra stenen står det E (F?) M E Ytterligare en sten är bearbetad, slipad på golvsidan. Denna ligger just nedanför nedersta trappsteget (0,16x0,44x0,03 m). Två större röda kalkstenar (0,5x0,3; 0,5x0,4 m) ligger med raka sidor mot varandra. Bägge uppvisar slitage på golvsidan Grundmur Marksten Yngsta murarna i källaren Golv Betong 1900-tal Golv Kullersten Golvet fanns inne i själva källarrummet. Anslöt troligen till golvet med kalkstensplattor (A1553). Sannolikt är stenarna lagda direkt på orörd mark (sand). Golvet täcktes av rasering A1745. Den yngre muren, A1561, låg över golvet i norr. Golvet ansluter här till de äldre källarmurarna. Finns troligen bevarat under betonggolvet Grundmur Norra trapphalsmuren med 1 2 skift bevarade. Muren viker av åt norr och övergår i själva rumsmuren. Ca 1 meter av denna rensades fram i schaktkant. Dessa stenar var uppvisade spår av brand Raseringslager Äldre Raseringslager Yngre Grundmur Marksten Muren ansluter till trappan och kalkstensgolvet. Två skift bevarade. Del av den äldre källaren, trapphalsen Odlingslager Sandig humus, enstaka träkol
32 32 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 3. Fyndtabell Fnr Typ Material Undertyp Del Vikt Anm F-status 1 Kärl Yngre rödgods Fat Botten 38 2 Kärl Yngre rödgods 14 3 Kärl Yngre rödgods 14 4 Kärl Yngre rödgods Skål Handtag 18 5 Kärl Yngre rödgods Mynning 6 6 Spik Järn 0 Kastat 7 Fönsterglas Glas 2 Grönt Kastat 8 Ben Ben 12 9 Kritpipa Vitgods Skaft Skaft 0 Skaft, rullstämpeldekor 10 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Kruka/trefotsgryta Mynning 6 12 Kärl Yngre rödgods Skål Mynning 6 13 Kärl Yngre rödgods Mynning Kärl Porslin 1 Vit med svart dekor 15 Kärl Porslin 1 Vit med röd och blå dekor 16 Kärl Fajans Fat 1 Blå, gul och lila dekor 17 Kritpipa Vitgods Skaft Skaft 1 Skaft 18 Kärl Stengods Knapp CU-leg 1 20 Fönsterglas Glas 26 Grönt Kastat 21 Flaska Glas Flaska Mynning 6 Ljusgrön 22 Kärl Glas Odefinierad 1 Mörkgrön 23 Bryne Bergart Spik Järn 262 Kastat 25 Ben Ben Kärl Yngre rödgods Skål Mynning Kärl Yngre rödgods 6 28 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning 6 29 Kärl Fajans Fat 1 Lila och gul dekor 30 Kärl Fajans Fat 2 Blå och vit dekor 31 Kärl Glas Dryckesbägare 1 Ljusblå med pålagt hallon 32 Kritpipa Vitgods Skaft Skaft 0 Skaft, rullstämpeldekor 33 Kritpipa Vitgods Skaft Skaft 2 Skaft 34 Spik Järn 12 Kastade 35 Ben Ben Kakel Yngre rödgods 24 Svart glasyr, blomma i relief 37 Kakel Yngre rödgods 16 Ljusgrön glasyr
33 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 33 Fnr Typ Material Undertyp Del Vikt Anm F-status 38 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Kruka/trefotsgryta Mynning Kärl Porslin Fat Mynning 16 Blå dekor 43 Kärl Fajans Fat 1 44 Kärl Yngre rödgods Hänkel Kärl Fajans 2 Blå dekor 46 Kritpipa Vitgods 1 Huvud 47 Kritpipa Vitgods 2 Skaft 48 Ben Ben Kärl Porslin Fat 1 Blå dekor 50 Kärl Fajans Fat 1 Blå dekor 51 Kritpipa Vitgods 2 Huvud och skaft 52 Kritpipa Vitgods 1 Huvud 53 Kritpipa Vitgods 1 Skaft med rullstämpel 54 Spik Järn 66 Kastade 55 Ben Ben Ben Ben Kärl Fajans Skål Botten 150 Blå dekor 58 Kärl Porslin Skål Botten 1 Blå dekor insida, brun utsida, ostindiskt 59 Kärl Stengods Krus 14 Westerwald 60 Kärl Porslin Fat 1 Rödbrun dekor 61 Kärl Yngre rödgods Skål Kärl Glas 1 Vit och brun dekor 63 Kärl Fajans Skål 4 Blå dekor 64 Kärl Porslin Skål 1 Ostind rödbrun, blå dekor ins, brun uts 65 Kärl Flintgods 1 Gulvit, ekblad i relief 66 Butelj Glas Hals 96 Grön 67 Kärl Yngre rödgods Skål Kärl Yngre rödgods Fat Mynning 6 69 Kritpipa Vitgods 28 Skaft 70 Spik Järn 100 Kastade 71 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Skål Botten Kärl Yngre rödgods Skål 4 74 Kärl Yngre rödgods Fat Nål CU-leg 1 Knappnålar 76 Kärl Glas Botten 1
34 34 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Fnr Typ Material Undertyp Del Vikt Anm F-status 77 Kritpipa Vitgods 10 Huvud, dekorerat med stjärna 78 Kritpipa Vitbr gods 1 Huvud 79 Kritpipa Vitgods 34 Skaft 80 Spik Järn 132 Kastade 81 Ben Ben Knapp CU-leg 8 Sexbladig blomma i relief i mitten 83 Nål CU-leg 1 Knappnål 84 Kritpipa Vitgods 60 Skaft 85 Kritpipa Vitgods 1 Huvud 86 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Skål Mynning Kakel Yngre rödgods 80 Saknar glasyr 90 Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Ben Kärl Yngre rödgods Kruka Mynning Kärl Yngre rödgods Kruka/trefotsgryta Mynning Ben Flinta 34 Åtminstone 2 eldslagningsflinta 94 Kärl Fajans Fat 2 Lila och ljusblå dekor 95 Kärl Fajans Fat 4 Mörkgrå dekor 96 Kärl Glas Dryckesbägare Fot 28 Grått 97 Kärl Glas 8 Turkost 98 Fönsterglas Glas 14 Grönt Kastade 99 Kärl Glas 16 Mörkgrönt 100 Ben Ben Kärl Porslin Skål 1 Blå dekor 102 Knapp CU-leg 4 Sexbladig blomma i relief i mitten 103 Knapp CU-leg 1 Blomma i relief i mitten 104 Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Fat Botten Kärl Yngre rödgods Skål Mynning Kärl Yngre rödgods Skål Handtag Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Kärl Yngre rödgods Skål Hänkel Kärl Yngre rödgods Fat Mynning Beslag Järn Föremål Järn Nål CU-leg 1 Synål 114 Kärl Yngre rödgods Skål Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Handtag 30
35 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 35 Fnr Typ Material Undertyp Del Vikt Anm F-status 116 Kärl Yngre rödgods Skål Kritpipa Vitgods 10 Huvud med stämpel tre kronor, samt F I 118 Kärl Yngre rödgods Kärl Fajans Fat Botten 318 Blå glasyr,?mb i botten 120 Kärl Yngre rödgods Fat Kärl Yngre rödgods Fat Kärl Fajans Fat 2 Lila dekor 123 Kakel Yngre rödgods 36 Brunsvart glasyr 124 Kärl Porslin Skål 0 Blå dekor på insidan, brun utsida, ostindiskt 125 Kritpipa Vitgods 1 Skaft, rullstämpel 126 Kritpipa Vitgods 16 Skaft 127 Kärl Glas 1 Mörkgrönt 128 Kärl Glas Spik Järn 318 Kastade 130 Ben Ben Kärl Fajans Fat 1 Blå dekor 132 Kritpipa Vitgods 6 Litet huvud, sent 1500-tal, IL på klacken 133 Kritpipa Vitgods 4 Skaft med rullstämpel 134 Kärl Glas 1 Blått, eldpåverkat 135 Knapp CU-leg 6 Saknar dekor 136 Spik Järn 20 Kastade 137 Kärl Yngre rödgods Botten Ben Ben Kritpipa Vitgods 8 Huvud 140 Kärl Fajans Fat Kärl Glas 2 Ljusgrön, eldpåverkad 142 Kärl Stengods Kritpipa Vitgods 8 Skaft 144 Bleck CU-leg Kritpipa Vitgods 1 Skaft 146 Kritpipa Vitgods 1 Skaft 147 Föremål CU-leg Kärl Yngre rödgods Kakel Yngre rödgods 94 Grön glasyr 150 Mynt CU-leg 1öre kopparmynt 4 Gustav III , ev på gårdsplan 151 Mynt CU-leg i öre kopparmynt 0 Ulrika Eleonora Mynt CU-leg 1/6 öre silvermynt 8 Avesta, Karl XI
36 36 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 4. Makroskopisk och stratigrafisk analys Teknisk rapport Makroskopisk och stratigrafisk analys av odlings- och avfallslager från kv Spinnrocken, Norrköping Jens Heimdahl, UV Mitt, Bakgrund och syfte Under den arkeologiska förundersökningen i Kvarteret Spinnrocken, Norrköping, togs nio jordprover för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester. Proverna har analyserats under augusti Proverna togs dels i stratigrafiskt bevarade odlingshorisonter, dels i en avfallsgrop och brunnar. Syftet med analyserna är att bedöma fornlämningens karaktär och bevarandegrad beträffande makrofossila spår, samt att bedöma dess potential för framtida analyser. Metod och källkritik Den stratigrafiska bedömningen av odlingshorisonterna i schakt 1 genomfördes som en gemensam tolkning under ett fältbesök Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om ca 3 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben m m har eftersökts. Den provtagna kulturlagerstratigrafin utgörs av lager med hög organisk halt som i flera fall definierades med skarpa kontakter vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, och i hög utsträckning försumbar i detta fall. Det mesta av materialet som hittas i olika strata kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst. Eventuell omlagring av material har således skett innan lagrens tillkomst. Undantaget är främst rottrådar som bedöms ha penetrerat odlingslagren, och ytligt liggande strata även efter dessas tillkomst. Djupare liggare strata, som avfallsgropen och brunnarna, tycks orörda av denna typ av postdepositionell påverkan. Analysresultat I bifogade tabell (tabell 1) har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1 3, där 1 innebär förekomst av enstaka (ca 1 5 st) fragment i hela provet. 2 innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar.
37 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 37 Schakt Spinnrocken 1PM Jens Heimdahl 2010 A Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Analyserad vol. l ,8 0,7 Träkol Förkolnade strån och örtdelar Träflis och bark Granbarr Vitmossa (Sphagnum spp.) 1 Rottrådar Hinnkräftor (Daphnia spp.) 1 Fiskfjäll/fiskben Däggdjurs-/fågelben 1 1 Mineralsmältor Kalkbruk Svenskt namn Latinskt namn Vildpersilja Aethusa cynapium Vägmålla Atriplex cf. patula 1 Kål (ospec.) Brassica cf. oleracea 1 Slankstarr-typ Carex flacca-type Knaggelstarr-typ Carex flava-type Skelört Chelidonium majus 4 Svinmålle-typ Chenopodium album -type Röd-/Blåmålla Chenopodium glaucum/rubrum Smultron Fragaria vesca 1 1 Jordrök Fumaria officinalis 1 1 Bolmört Hyoscyamus niger 1 Tåg (olika arter) Juncus spp Vitplister Lamium album 1 Sminkrot Lithospermum arvense 1 Ängsfryle Luzula cf. multiflora 1 Groblad Plantago major 1 Femfingerört Potentilla argentea 11 Femfingerört (olika arter) Potentilla spp. 2 Surkörsbär Prunus cerasus 1 Ältranunkel Ranunculus flammula 1 Revsmörblomma Ranunculus repens 1 Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus 1 Hallon Rubus idaeus Knutnarv Sagina nodosa 1 Besksöta Solanum dulcamara 1 1 Penningört Thlaspi arvense 1 Bredkaveldun Typha cf. lathofolia 1 1 Brännässla Urtica dioica 2 7 Viol (ospec.) Viola sp. 2 1 Vattenavsatt lager Avfallsgrop Äldre odlingshorisont Yngre odlingshorisont Äldre odlingshorisont Brunn Brunn
38 38 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Diskussion Odlingshorisonter i schakt 1 (A236 och 588) Odlingshorisonter studerades i fält på två platser i schakt 1. Dessa kännetecknas av jämt utbredda homogeniserade humösa horisonter med inslag av träkol, utbildade i svallsand. Den makroskopiska analysen visar att den övervägande delen av det organiska materialet i horisonterna brutits ner till humus, och endast finns kvar i mer svårnedbrytbara fraktioner som trä och bark. Inslag av träkol i kombination med fiskfjäll, ben och fiskben tyder på att spisavfall finns sammanblandat i materialet. Detta kan i sin tur tolkas som att odlingarna i någon fas kännetecknats av hushållsnära småskalighet, dvs odling av köksträdgårdstyp. Inslaget av bevarade frukter och fröer var mycket fattigt och innefattade endast sådana typer som är motståndskraftiga. Utgår vi från att tolkningen av odlingsjord är riktig kan kombinationen av svinmålla, hallon och starr, tolkas som spår efter gödning med latrin (hallon) och kreatursdynga (starr), samt spår av en ogräsflora i form av mållor, men när materialet är så pass fattigt som detta är en sådan tolkning vansklig. Det är t ex också tänkbart att såväl hallon och starr är spår av den lokala ogräsfloran. Det är viktigt att påpeka att innehållet i horisonten mycket väl kan spegla odling under en lång tid eller under vitt skiljda perioder. Inslaget av kalkbruk och mineralsmältor kan tolkas som att jorden även innehåller spår efter raseringsmassor från nedbrunna byggnader. Vattenavsatt lager (A619) Detta strata överlagrade en av de ovan nämnda odlingshorisonterna. Dess avsättande kan endast förklaras genom mänsklig aktivitet, t ex en markberedande handling. Lagret kännetecknades dock även av mindre spår av vattenavsatta strata och flytstrukturer visar att det avsatts när jorden varit vattenmättad, alternativt att jorden vattenmättats och delvis flutit ut direkt efter avsättandet. De bevarade flytstrukturerna visar också att lagret efter detta förblivit ostört av såväl grävning som bioturbation i form av maskar och rötter. Det är alltså uteslutet att lagret odlats efter det att det avsatts. Däremot talar dess humösa/organiska natur för att jorden kan ha omlagrats från en odlingsjord, och dess innehåll skulle kunna spegla denna typ av aktivitet. Det makrofossila innehållet är också mycket likartat med det som påträffas i odlingshorisonterna. Avfallslager (A503) Provet innehåller endast stora mängder träkol och träflis. Odlingshorisonter i schakt 2 och 4 (A655, 648 och 871) Proverna från dessa odlingshorisonter uppvisar avsevärt bättre bevarandeförhållanden än horisonterna i schakt 1. Sannolikt har detta att göra med deras begravda stratigrafiska läge, något som märks genom att de äldre horisonterna uppvisar bättre bevarandeförhållanden än den yngre. Samtliga av dessa prover innehåller spår som kan tolkas som odlingsjord. Spåren utgörs av gödning med kreatursdynga (ängs-/betesmarksväxter som starr, tåg och fingerörter) hushållsavfall (träkol och ben) och latrin (hallon och smultron). En av de äldre horisonterna (A871) innehåller dessutom spår av odlingsväxter i form av ett kålfrö. Sammantaget tyder sammansättningen av gödningen i odlingshorisonterna på en småskalighet som närmast är att förknippa med köksträdgårdar.
39 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping 39 Brunn i schakt 6 (A1239 och 1261) Av karaktären på jorden i dessa prover bedömer jag det som att de består av omlagrad odlingsjord. Det är alltså i detta fall inte fråga om ett vattenavsatt brunnssediment, utan om en fyllnad i brunnen. Innehållet påminner mycket om det som återfinns i proverna från de välbevarade horisonterna i schakt 2 och 4. Inslaget av hinnkräftor kan därmed tyda på spår av bevattning. Ytterligare en kulturväxt hittades i den ena brunnen, nämligen en kärna av surkörsbär. Denna kan antingen härhöra från latrin, eller vara spår av en närliggande trädgård. Bedömning av potential för makrofossilanalys Analysresultaten visar att de bevarade kulturlagren i kvarteret har en varierade bevarandegrad vad beträffar oförkolnat makroskopiskt material. Materialet i schakt 1 är betydligt sämre bevarat än materialet från schakt 2 och 4. Goda bevarandeförhållanden finns också i djupa anläggningar som t ex brunnar och djupare gropar, och av detta är det svårt att uttala sig om förhållandena i de mer ytligtliggande lager i området kring schakt 6. Referenser Wasylikowa, K Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd Nordström, A. & Heimdahl, J. Manuskript: Kvareret Lyckan, Norrköpings stad.
40 40 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Bilaga 5. Kritpipsfynd i kv Spinnrocken, Norrköping Arne Åkerhagen, Tobaks- & Tändsticksmuseet, Stockholm, Dateringar och rapport enligt anvisningar i Datera en kritpipa som kan hämtas hem från tobaksmuseets hemsida. Grävningen utfördes av arkeologerna Karin Lindblad, Sofia Lindberg och Magnus Stibeus från Riksantikvarieämbetet UV Öst sommaren-hösten Engelsk pipa av londontyp 3 från slutet 1500-talet med hjärtklack och klackmärke IL. 26x17x10. N11. Dia 8,6. R 2. Pipan är f.n. den äldsta hittad i Sverige och dess datering har verifierats av Englands tre främsta kritpipskännare. 77 Svensk pipa troligen tillverkad vid bruket Stjernan i Norrköping som ägdes av familjen Lindahl från och sedan av Jöns Brunbeck till ,5x21x16. N14,2. R2.
41 Bebyggelse och köksträdgårdar i och 1700-talets Norrköping Holländsk pipa med klackmärke krönt Passare. Trolig tillverkare Gerrit Sas verksam i Gouda Märket har använts av tre pipmästare under åren Formen visar på nämnda mästare. Ca. 39x18,5x17. R2. Dia Svensk pipa tillverkad vid Jonas Alströmers pipbruk i Alingsås Dekor på framsidan bestående av 3 kronor och FR inom ring. Pipan tillverkad för den svenske kungen Fredrik I som regerade (Se vidare i 1700-talet svenska kungar och deras kritpipor, som kan hämtas hem från 48,5x20,5x16,5. R Svensk pipa tillverkad vid Jonas Alströmers pipbruk i Alingsås Dekor på framsidan 3 kronor och IA. 41,2x20,5x15. N14. Pipan något oval beroende på flitig användning av formen med flera slipningar.
Små provschakt i kvarteret Knäppingsborg
UV RAPPORT 2011:84 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Små provschakt i kvarteret Knäppingsborg RAÄ 96 Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 422-2151-2007 Pär Karlsson
Läs merTuppenparken. Inom RAÄ 96, kvarteret Nordantill 1:1 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr Karin Lindeblad
UV RAPPORT 2011:142 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tuppenparken Inom RAÄ 96, kvarteret Nordantill 1:1 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 422-1649-2011 Karin Lindeblad Tuppenparken 1 2 Tuppenparken
Läs merSchaktningsövervakning i kv Duvan Gamla Rådstugugatan och Hospitalsgatan
UV RAPPORT 2012:189 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningsövervakning i kv Duvan Gamla Rådstugugatan och Hospitalsgatan Östergötland Norrköpings stad och kommun Kv Duvan 9:1 RAÄ 96 Dnr 422-03435-2008
Läs merArkeologi i Norrköping
Undersökningar i Norrköping - Riksantikvarieämbetet WWW.RAA.SE WWW.UVBLOGG.SE KONTAKTA OSS OM UV UPPDRAG PUBLIKATIONER TJÄNSTER KONTAKTA UV Arkeologi i Norrköping De senaste åren har vi haft flera intressanta
Läs merKulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan
Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:56 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kulturlager i Olai
Läs merLedningsschakt i Järnbrogatan
UV RAPPORT 2014:136 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsschakt i Järnbrogatan Östergötland Norrköpings stad S:t Johannes socken Gamla Torget 1 Inom Gamla Rådstugugatan
Läs merSchaktningsövervakning i kv Hallen 10
uv öst rapport 2009:26 arkeologisk förundersökning Schaktningsövervakning i kv Hallen 10 RAÄ 96, kv Hallen 10 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 422-1894-2008 Annika Nordström uv öst rapport
Läs merBoplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Läs merFjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21
UV RAPPORT 2014:85 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21 Östergötland Linköpings stad och kommun Snickaregatan, kvarteret Duvan 21 RAÄ 153 Dnr 3.1.1-03010-2013 Marita
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VID NEDLÄGGNING AV
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VID NEDLÄGGNING AV FJÄRRVÄRME I ORANGERIGATAN, NORRKÖPINGS STAD OCH KOMMUN, ÖSTERGÖTLAND. RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2010:2425 Kenneth Svensson Med bidrag av Jens Heimdahl
Läs merEnsbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander
UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV
Läs merRyttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme
UV RAPPORT 2011:97 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme Intill RAÄ 264, RAÄ 231:1, 231:2 och RAÄ 241, Mjölby 40:4 Mjölby socken och kommun
Läs merVindkraft i Lårstad och Fågelstad
uv öst rapport 2009:22 arkeologisk förundersökning Vindkraft i Lårstad och Fågelstad RAÄ 236, äldre färdväg Lårstad 1:5, Fågelsta 2:2 Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötland Dnr 422-3600-2008
Läs merStora Sjögestad 20:1
UV RAPPORT 2011:131 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stora Sjögestad 20:1 Förundersökning inför utvidgning av körbana för hästar Vreta Naturbruksgymnasium, Stora Sjögestad 20:1 Vreta kloster socken, Linköpings
Läs merElledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5
uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk förundersökning Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 Västmanland; Arboga stad; Riksföreståndaren 5; Arboga 34:1 Helmut Bergold uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk
Läs merHerstadberg 9:1. Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings kommun Östergötlands län
Herstadberg 9:1 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:62 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Herstadberg 9:1 Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings
Läs merTägneby i Rystads socken
UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads
Läs merFörundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping
Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:52 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping Östra
Läs merSentida odlingslämningar i Övre Vasastaden
UV RAPPORT 2011:17 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2033-2004 Britt Ajneborn Sentida odlingslämningar i Övre
Läs merMultisportarena vid Himmelstalund
UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV
Läs merHelgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43
Läs mertal i Bjälbogatan, Skänninge
UV RAPPORT 2013:5 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 1800 1900-tal i Bjälbogatan, Skänninge Östergötland Mjölby kommun Skänninge Bjälbogatan RAÄ 5:1, stadslager Dnr 422-01472-2012
Läs merRöks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2009:16 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-2275-2007 Karin Sundberg uv
Läs merGatuschakt längs Hamngatan och Fleminggatan i Norrköping
UV RAPPORT 2012:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Gatuschakt längs Hamngatan och Fleminggatan i Norrköping Östergötland Norrköpings stad och kommun Kvarteren Vattenkonsten 2 och
Läs merHärdar och kulturlager på Snipvägen
UV ÖST RAPPORT 2007:49 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Härdar och kulturlager på Snipvägen RAÄ 217:1, Berg, Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-3550-2006
Läs merRiksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17
Läs merSchakt i Snöveltorp Djurtorp
Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1
UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merKabelskåp i Linköpings innerstad
UV RAPPORT 2014:78 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kabelskåp i Linköpings innerstad Östergötland Linköpings stad och kommun Inom RAÄ 153, medeltida stadslager Dnr 3.1.1-02355-2013
Läs merSchaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg
UV RAPPORT 2011:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-728-2010
Läs merKärna kyrka. grävning för en ny orgel. Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka. Dnr
UV RAPPORT 2014:116 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kärna kyrka grävning för en ny orgel Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka Dnr 3.1.1-03710-2013 Rikard
Läs merPlanerad cykelväg mellan Greby och Kimstad station
UV RAPPORT 2011:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Planerad cykelväg mellan Greby och Kimstad station Inom Ask 5:1 Kimstads socken, Norrköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-2047-2010
Läs merHällristningsinventering vid Fiskeby
Hällristningsinventering vid Fiskeby 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:48 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Hällristningsinventering
Läs merFlera markisfundament på Stora Torget i Linköping
Rapport 2011:34 Arkeologisk förundersökning Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping RAÄ 153 Innerstaden 1:23 Linköpings stad Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T
Läs merUV RAPPORT 2011:32 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL. Södra Freberga 6:1
UV RAPPORT 2011:32 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Södra Freberga 6:1 Inför omläggning av spillvattenledning RAÄ 262 stenåldersboplats och RAÄ 89 plats med tradition Södra Freberga
Läs merGullestadgravfältet ombyggnad av ledningsnätet
UV RAPPORT 2011:34 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Gullestadgravfältet ombyggnad av ledningsnätet RAÄ 149:1 Östra Stenby socken, Norrköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-1720-2008
Läs merNyby 1:15 Husbyggnation vid stenåldersboplats
Nyby 1:15 husbyggnation vid stenåldersboplats 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:55 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyby 1:15 Husbyggnation vid stenåldersboplats RAÄ
Läs merUtvidgning av lertäkt mellan Åby och Kallerstad
uv öst rapport 2008:56 arkeologisk förundersökning Utvidgning av lertäkt mellan Åby och Kallerstad Invid RAÄ 348 m fl, Kallerstad 1:1 och 1:2 S:t Lars/Linköping Östergötland Dnr 422-1370-2007 Sofia Lindberg
Läs merUV ÖST RAPPORT 2001:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Nya Torget. Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr:
UV ÖST RAPPORT 2001:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nya Torget Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr: 422-6526-1999 Karin Sundberg UV ÖST RAPPORT 2001:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nya Torget Norrköpings
Läs merSökschakt vid Kvarns övningsområde
UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Kvarns övningsområde Kristbergs socken Motala kommun Östergötland Dnr 421-2656-2006 Göran Gruber UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING,
Läs merSkarphagen. Inför nyplanerad anslutning av bussgata Kv Skarphagen 1:1 och 1:2 Norrköping stad och kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:20 arkeologisk utredning, etapp 2 Skarphagen Inför nyplanerad anslutning av bussgata Kv Skarphagen 1:1 och 1:2 Norrköping stad och kommun Östergötland Dnr 421-4199-2007 Johan Stenvall
Läs merSchaktning för fjärrvärmedragning i Tegellidsgatan och fastigheten Radiatorn
UV RAPPORT 2014:127 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktning för fjärrvärmedragning i Tegellidsgatan och fastigheten Radiatorn Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Tegellidsgatan
Läs merNorra Vi Ombyggnad av elnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:84 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Norra Vi Ombyggnad av elnätet RAÄ 54, RAÄ 203 Norra Vi socken, Ydre kommun Östergötland Dnr 421-3088-2006 Sofia Lindberg UV ÖST RAPPORT
Läs merNormlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården
UV RAPPORT 2013:43 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården Östergötland Mjölby kommun Normlösa kyrka och socken Dnr 422-03177-2010 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2013:43
Läs merSchakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4
Schakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Sidus
Läs merSchaktningar i Holmengatan och Kvarngatan
UV RAPPORT 2014:38 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i Holmengatan och Kvarngatan Östergötland Norrköpings stad och kommun Holmengatan och Kvarngatan RAÄ 96 Dnr 422-01890-2008 Annika Nordström UV
Läs merRIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) Kvarteret Episteln
Kvarteret Episteln 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:2 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Kvarteret Episteln Inför detaljplanearbete inom Kvarteret Episteln
Läs merSökschakt vid Malmens flygplats
UV ÖST RAPPORT 2006:40 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Malmens flygplats Malmens flygplats, Västra Malmskogen Linköpings stad, Slaka och Kärna socknar m fl Linköpings kommun Östergötland Dnr
Läs merArkeologisk undersökning vid Backgården
UV ÖST RAPPORT 2007:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk undersökning vid Backgården RAÄ 173 Backgården 2 och 3, Kvarnön Motala stad och kommun Östergötland Dnr 422-522-2007 Fredrik Molin UV ÖST
Läs merSökschakt vid Pilgrimen 14
UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander
Läs merÖstra trapptornet vid Vadstena slott
UV RAPPORT 2012:181 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Östra trapptornet vid Vadstena slott Östergötland Vadstena stad och kommun RAÄ 15 Dnr 422-04198-2007 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2012:181 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merSpår av Berga by. Berga skola, kv Lavinen RAÄ 191, UV 25 Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Kolumntitel 1
Kolumntitel 1 RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV Öst Rapport 2009:42 Arkeologisk förundersökning Spår av Berga by Berga skola, kv Lavinen RAÄ 191, UV 25 Linköpings
Läs merBebyggelsespår från stormaktstid i S:t Persgatan
RAPPORT UV ÖT 2001:12 ARKEOLOGIK EFTERKONTROLL Bebyggelsespår från stormaktstid i :t Persgatan :t Persgatan 96, kvarteret Diket Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr: 22-35-2001 Hanna Menander 1
Läs merLekplats vid Slestadskolan
UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Lekplats vid Slestadskolan Lambohov 2:20 Slaka socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-2588-2002 Karin Sundberg UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK
Läs merSökschakt mellan Strandvägen och Dynudden
UV RAPPORT 2013:39 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sökschakt mellan Strandvägen och Dynudden Östergötland Motala kommun Motala stad och Västra Stenby socken RAÄ 290 och 291 Motala stad RAÄ 110 Västra Stenby
Läs merEtt kabelschakt vid Vita magasinet
UV ÖST RAPPORT 2007:50 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ett kabelschakt vid Vita magasinet RAÄ 21, Kv Ranunkeln 7 Vadstena stad och kommun Östergötland Dnr 422-1483-2007 Magnus
Läs merKalmar domkyrka. RAÄ 93 Kalmar domkyrkoförsamling Kalmar stad Kalmar län. Dnr Göran Tagesson
UV RAPPORT 2011:89 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kalmar domkyrka RAÄ 93 Kalmar domkyrkoförsamling Kalmar stad Kalmar län Dnr 422-1410-2010 Göran Tagesson Kalmar domkyrka 1 2 Kalmar domkyrka UV RAPPORT 2011:89
Läs merGeotekniska provtagningar i kv Trehörningen, Mjölnaren, Nordantill och Vårdtornet
uv öst rapport 2009:28 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Geotekniska provtagningar i kv Trehörningen, Mjölnaren, Nordantill och Vårdtornet RAÄ 96, kv Trehörningen 1, Mjölnaren
Läs merKulturlager från 1700-talet i Köpmangatan
UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina
Läs merSchaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka
UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK
Läs merRiksväg 32/50 Planerat brofäste vid Skepparpinans södra strand
UV RAPPORT 2011:4 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Riksväg 32/50 Planerat brofäste vid Skepparpinans södra strand RAÄ 144, Fålehagen 1:1 Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötlands län Dnr 422-806-2010
Läs merarkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll
uv öst rapport 2008:37 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Fivelstad m fl Antikvariska kontroller i samband med förläggande av elkabel RAÄ 1:1 Sankt Per socken, RAÄ 13:1 Fivelstad
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merNy sjösättningsramp i Hårstorpssjön
UV RAPPORT 2012:98 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Ny sjösättningsramp i Hårstorpssjön Östergötland Motala kommun och socken Kanaljorden 3:45, inom Holm 6:20 Dnr 421-01495-2010 Fredrik Molin Ny sjösättningsramp
Läs merSchaktning för fjärrkyla i Sturegatan
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling
Läs merUV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.
UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda
Läs merVattenhål i Sockenmarken
UV ÖST RAPPORT 2007:57 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UTREDNING, ETAPP 2 Vattenhål i Sockenmarken RAÄ 140 och södra Sockenmarken, Ljungsbro Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-1671-2007
Läs merkv Vintervadet 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning
Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning kv Vintervadet 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R
Läs merHus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Läs merOptokabel vid Majstorp
RAPPORT 2015:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Optokabel vid Majstorp Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken Majstorp 2:8 Dnr 3.1.1-03366-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00387-2015
Läs merEn härd intill ett gravfält vid Tallebo
uv öst rapport 2008:23 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll En härd intill ett gravfält vid Tallebo Gistads-Överby RAÄ 27, Gistads Överby 3:1 Gistads socken, Linköpings kommun Östergötland
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merLilla Råby 18:38 m. fl.
UV SYD RAPPORT 2006:3 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Lilla Råby 18:38 m. fl. Neolitiska lämningar Skåne, Lunds stad, Lilla Råby 18:38 m. fl. utbyggnadsområde 07 Jöns Petter Borg, RAÄ 61:2, Lunds kommun Anna
Läs merDAGVATTENLEDNING I KV BASFIOLEN
RAPPORT 2016:7 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING DAGVATTENLEDNING I KV BASFIOLEN RAÄ 153 KV BASFIOLEN LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN HELÉN ROMEDAHL Dagvattenledning i kv Basfiolen Innehåll Sammanfattning.........................................................
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:16
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 20:6 ANTIKVARISK KONTROLL Borgmästargatan i Nora Västmanland, Nora socken, Nora kommun, Nora 64: Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 20:6 ANTIKVARISK KONTROLL Borgmästargatan
Läs merEtt 1700-talslager i Östhammar
Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk
Läs merRapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.
Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad
Läs merAvgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
Läs merFossilt odlingslager vid Kimme storhög
UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012
Läs merBorgmästargatan Stora hotellet i Nora
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Borgmästargatan Stora hotellet i Nora Fornlämning 164:1, Lejonet 7, Nora socken och kommun, Västmanland Helmut
Läs merKvarteret Mars i Nora
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:80 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Mars i Nora RAÄ Nora 164:1, Nora socken och kommun, Västmanland Sabina Larsson ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:80 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merSchakt vid Rudbeckianska skolan
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:36 Schakt vid Rudbeckianska skolan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Kv Domkyrkan 2 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Kristina
Läs merFjärrvärme i Järnvägsgatan
Rapport 2011:48 Arkeologisk förundersökning Fjärrvärme i Järnvägsgatan RAÄ 5 Kv Rektorn 8/Järnvägsgatan 4 Skänninge stad Mjälby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U
Läs merArkeologisk förundersökning. Stora Torget. RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003
Arkeologisk förundersökning Stora Torget RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 22:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter Fastighet:
Läs merSchaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna
Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Arkeologisk förundersökning inom fornlämning RAÄ Sigtuna 195:1 i kvarteren Urmakaren, Humlegården m.fl., Sigtuna kommun & stad. Arkeologisk förundersökning
Läs merF42 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 3. F41 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 12
Namn Klass Subklass Material Typ Del Antal Antal fragment Fragmenteringsgrad Längd Vikt F1 Fynd Kärl Fajans Skål Botten Buk 1 4 Defekt 0 527 F2 Fynd Kärl Porslin Fat 1 1 Fragment 0 2 F3 Fynd Kärl Fajans
Läs merFörundersökning mellan Blåsvädret och Järngården
uv öst rapport 2009:17 arkeologisk förundersökning Förundersökning mellan Blåsvädret och Järngården Fjärrvärmeschakt mellan Cloettavägen och Järngården Vreta kloster socken, Linköpings kommun Östergötland
Läs merTörnevalla-Överby. Invid RAÄ 139 Törnevalla socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Clas Ternström UV ÖST RAPPORT 2007:14
UV ÖST RAPPORT 2007:14 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL -Överby Invid RAÄ 139 socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-3087-2006 Clas Ternström UV ÖST RAPPORT 2007:14 ARKEOLOGISK
Läs merKvarteret Lyckan, Norrköping 2009
för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,
Läs merarkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll
uv öst rapport 2008:66 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Rävsjö Förhistoriska lämningar vid planering av nytt vindkraftverk RAÄ 84 och 85, boplats inom Rävsjö 1:1 Fivelstads socken,
Läs merFörundersökningar vid Borgsmon, Objekt II och III
Förundersökningar vid Borgsmon, Objekt II och III 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förundersökningar vid Borgsmon, Objekt
Läs merUtbyggnad av fibernätet i Motala stad
UV RAPPORT 2012:32 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Utbyggnad av fibernätet i Motala stad Schaktövervakning på gatorna Strandvägen, Vattugränd, Ribbingsforsgatan, Markebogatan,
Läs merGodsstråket Bergslagen, Hallsberg Mjölby
UV ÖST RAPPORT 2006:55 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Godsstråket Bergslagen, Hallsberg Mjölby Fem deponiplatser på sträckan Motala Mjölby Appelby 1:9, Sund 1:5, Götala 3:1, Stavgård 1:2 och Biskopsberga
Läs merKv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Läs merEtt schakt i Brunnsgatan
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:22 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Ett schakt i Brunnsgatan RAÄ Nyköping 231:1, Väster 1:1 Nyköpings socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Kungsgatan i Örebro
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kungsgatan i Örebro Mellan Stortorget och Engelbrektsgatan Närke, Örebro socken, Örebro kommun, RAÄ Örebro 83 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB,
Läs mertal i Östhammar. Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset. Arkeologisk schaktningsövervakning
Arkeologisk schaktningsövervakning 1700 1800-tal i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset Raä 141 Östhammar 38:2 och 39:5 Kv Rådhuset Östhammar Uppland BENT SYSE 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Munken 1 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK
Läs merSchaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka
UV VÄST RAPPORT 2001:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Facklan i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Facklan 9 och 10, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:24
Läs merLedningsdragning vid Askeby kloster
RAPPORT 2015:76 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Askeby kloster Östergötland Linköpings kommun Askeby socken Fastigheterna Askeby 1:6 och 1:8 Inom och invid
Läs mer