UV ÖST RAPPORT 2001:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Nya Torget. Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr:

Transkript

1 UV ÖST RAPPORT 2001:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nya Torget Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr: Karin Sundberg

2 UV ÖST RAPPORT 2001:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nya Torget Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr: Karin Sundberg Inledning 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2001:46 ISSN Inledning

4 Innehåll Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Kv Nya Torget 6 Arkeologiska målsättningar 6 Genomförande och resultat 6 Referenser 8 Administrativa uppgifter 8 Inledning 3

5 Spinnhuset Stjärnan Teatern Vett och Vapen Stadshuset Renströmmen Gubben Stenhuset V N S Ö en Asken Krukan aren Persgatan Laxen Kvarnen Backen Enväldet Busken Kroken Gamla bron Gamla Holmarna Dalkarlen Bageriet Bron Duvan Torget Storgatan Gåsen Tullhuset Markattan Knäppingsborg Gamla Rådstugan Gamla Torget Tyska torget Kronan Paraden Konstantinopel Gripen Hedvigs kyrka Pelikan S:t Olai kyrka Korpen Spiran S:t Johannes Linden Tulpan atan Hörnet Klockan Höjden Sprutan Djupet Gamla Rådstugugatan Lokatten Väktaren Rosen Svärdet Äpplet Elden Vattnet Storkyrkan Nya Torget Smedjan Vattenkonsten Skeppet Lyckan Ruddammen Eken Vårdtornet Landskyrkan Vågskålen Tullnären Komedien Varvet Rådstugan Stadsvakten Ankarstocken Spinnrocken Bakugnen Tunnan Sumpen Flaggan Hatten Kannan Grundverket Stopet Trasten Staren Sparven Hörngatan Diket Liljan Aspen Granen Elementarskolan Almen Hörnet M Fig 1. Stadsplanekarta över Norrköping med undersökningsområdet markerat. 4 Inledning

6 Arkeologisk förundersökning Nya Torget Inledning På Nya Torget, i den östra delen av Norrköpings innerstad genomfördes under vintern 2000 en förundersökning. Förundersökningen föranleddes av anläggande av en springvattenbrunn med tillhörande vatten- och avloppsledningar samt sänkning av torgets nivå. Uppdragsgivare var Norrköpings kommun, Gatu- och parkkontoret på uppdrag av Tekniska nämnden. Ansvarig för undersökningen var Karin Sundberg som också har sammanställt denna rapport. Undersökningen visade på att området utnyttjats för odling och att vissa delar är utschaktade under senare tid. Inga medeltida eller tidig moderna lämningar fanns kvar på platsen. Antikvarisk bakgrund Orten Norrköping nämns första gången år 1283 men får sina första kända stadsprivilegier 1384 (Broberg 1984: 13). De historiska källorna visar att fiske och kvarndrift varit viktiga näringar i staden medan handeln främst varit av lokal karaktär. Det finns tidiga belägg för två kyrkor, landsförsamligens kyrka, S:t Johannes och S:t Olai, räknas som stadsförsamlingens kyrka. Norrköping var Sveriges andra stad i storlek under stormaktstiden och en av Östergötlands sex medeltida städer. Det är troligt att den medeltida staden föregicks av en centralort under yngre järnålder och tidig medeltid. Det finns även lämningar med förhistoriska dateringar inom det nuvarande stadsområdet. Omfattande arkeologiska undersökningar i stadens omland har visat på en mycket fornlämningsrik bygd med lång kontinuitet. Kunskapen om den medeltida stadens karaktär och dess expansion under tidigmodern tid är begränsad. Den äldsta stadskartan tillkom år 1640 i samband med att en rätvinklig stadsplan planerades. Den ger en uppfattning om stadens utsträckning och övergripande struktur under förra delen av 1600-talet innan staden reglerades. Gatunätet reglerades successivt och fick sitt moderna utseende efter de större stadsbränderna 1655 och Exakt var i den moderna kartbilden äldre gator och kvarter låg är osäkert (Lindgren-Hertz 1999:4 f). Under senare tid har den arkeologiska kunskapen om Norrköpings senmedeltid och tidigmoderna tid ökat väsentligt. Framför allt har detta skett genom två större undersökningar i Kv Dalkarlen och i Kv Konstantinopel (Hållans m fl 1999, Karlsson m fl i manus). I det till Nya Torget angränsade kv Vattnet genomfördes en undersökning Här påträffades en stenkällare, byggd vid 1600-taletes första årtionden och efter det att Norrköpingshus brunnit. Intressant här är att källaren inte följer den moderna 1600-tals kvartersplaneringen utan följer den äldre kvartersstrukturen, före 1655 års planering. I övrigt var kvarteret utschaktat och uppvisade inga spår efter kungsgården (Westerlund 2001 i manus). Inledning 5

7 Kv Nya Torget Kv Nya Torget ligger strax utanför den medeltida stadens centrala delar och bebyggdes troligtvis inte förrän under tidigmodern tid med mer permanent bebyggelse. Under Gustav Vasas sista år uppfördes en kungsgård i Norrköping avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567 och återuppbyggnaden gick sakta brann Norrköping igen och slottet/gården försvann. Helmfrid anser att kvartersnamn som Väktaren, Trädgården, Ruddammen och Vattenkonsten avspeglar var den kan ha legat (Helmfrid 1960:7 ff). Enligt 1640-tals kartan är kvartersstrukturen i området av yngre karaktär och uppvisar inte ett mönster med små och oregelbundna gator som vanligt är i en medeltida stadsbild. Kvarteret där dagens Nya Torget ligger är istället mycket stort i jämförelse med de intilliggande. På 1719-tals kartan benämns kvarteret vid namnet Trädgården vilket kan återspegla platsens äldre funktion i förhållande till kungsgården. Nya Torget kan på 1500-talet således ha varit kunglig trädgård och sedermera på 1800-talet utnyttjades området för tobaksplantering. Tobaksodling förekom rikligt i början av 1800-talet men försvann efter hand från staden (Gejvall-Seger 1976:48). I mitten av 1850-talet väcktes ett förslag att omvandla kv Trädgården i Strandkvarteren till ett nytt salutorg var iordningställandet av Nya Torget klart och det var länge centrum för handeln med kött och mjölk (Gejvall-Seger 1976:49 f). Arkeologiska målsättningar Förundersökningen syftade till att klargöra om äldre lämningar fanns bevarade på Nya Torget och i så fall bedöma dessas utbredning, karaktär och datering. Uppgifterna om utschaktningsgraden visade på att området skulle vara förhållandevis intakt (Broberg 1984, karta 7), vilket gjorde att man inte kunde utesluta att kulturlager fanns bevarade på platsen. Området är inte tidigare undersökt. Genomförande och resultat Hela Nya Torget uppgår idag till ca 85x75 meter dvs ca 6375 m 2. Stora delar av denna yta är planerad att omfattas av ombyggnationen och upprustningen av torget. I den västra delen planeras en springvattenbrunn med en diameter av 9 meter. Till den skall en 2,0 meter bred vatten- och avloppsledning anslutas. Anslutningen är belägen i den nordöstra delen av torget och ledningen grävdes därför tvärs över torget, en sträcka om ca 60 meter. Torget sluttat idag ned mot vattnet och totalt är höjdskillnaden ca 2 meter från den södra ned mot den norra delen. För att jämna ut detta planeras en sänkning av torget på ca 0,60 meter framför allt i dess södra del. I ett senare skede skall även nyplantering av träd göras. 6 Inledning

8 / Provruta 1 P6 Kristinagatan Springbrunn P1 P3 P4 P5 P2 Provruta 2 Hospitalsgatan Fig 2. Schaktplan över Nya Torget med profil 1 6 markerade. Skala 1:1000. Inom fyra områden togs schakt upp 1. Området för springbrunnen. 2. Vattenledningsschaktet. 3. En provruta norr om vattenledningen. 4. En provruta söder om vattenledning. 1. Tvärs över området för springbrunnen lades ett schakt. Inga bebyggelselämningar eller liknade påträffades. Ett lager tolkas som odling. Odlingslagret fanns ej med i den del som dokumenterades men var synligt under schaktningen i de övriga partierna. Detta innehöll inga daterbara förmål endast enstaka obrända ben och små bitar tegel. Lagret fanns inte över hela ytan utan har troligtvis schaktats bort. Underliggande lager är tillsynes opåverkade och innehöll inga föremål. Sedan vidtar ett lager som innehöll förmultnade växtdelar. Troligtvis vass eller liknade som växt intill ett våtmarkområde. Ett 14 C-prov togs i detta lager vilket gav en datering till bronsålder (2935±75 år BP Ua 25807). Detta skulle kunna tyda på en översandning av området (se profil 1). Inledning 7

9 2. Schaktet för vattenledning undersöktes delvis under schaktningen och delvis i form av kontroll av sektionerna. Inga bebyggelselämningar eller dylikt påträffades. Schaktet kunde till stor del uppvisa sandlager i den högre belägna södra delen som överlagrades av ett odlinglager. Över odlingslagret finns ett massivt påfört sentida lager med bl a tegel. I schaktets lägre liggande nordöstra parti består botten av lera och uppvisar inte det massiva sandlager som påträffades i springbrunnsschaktet. Även här överlagrades botten av ett odlingslager samt sentida påförda massor (se profil 2 6). 3. En provruta om ca 10x10 meter norr om vattenledningsschaktet togs upp. Mönstret var här detsamma som i den norra delen av vattenledningsschaktet. Lera som överlagras av kraftiga påförda sentida fyllnadsmassor. Inget odlingsskikt. 4. En provruta om ca 10x10 söder om vattenledningen tog upp. Här fanns sandlager som överlagras av sentida fyllnadsmassor. Inget odlingsskikt. Inom Kv Nya Torget kunde inga medeltida eller tidigmoderna lämningar konstateras. Odlingslager finns bevarade inom flera av de delar som undersöktes. Främst i den södra delen finns det partier där odlingslagret är bortschaktat. Odlingslagret är svårtolkat men härrör troligtvis från den odling som bedrevs på platsen innan torget blev en saluplats, dvs före mitten på 1800-talet. De påförda fyllnadsmassorna bör härröra från iordningställandet av detta. Fyllnadsmassorna bestod till stor del av sentida skräpmaterial som krossat tegel i mindre bitar, obrända ben samt porslin och var mycket humöst och kompostlikt och innehöll ej byggnadsmaterial. Referenser Broberg, B Norrköping. Medeltidsstaden 50. RAÄ rapport. Stockholm. Helmfrid, B Norrköpingshus. Publikationsserie rörande Norrköping och norrköpingsbornas kulturhistoria 1. Norrköping. Lindgren-Hertz, L Mellan Landsförsamlingens kyrka och Strömmen. Kv Konstantinopel. Arkeologisk förundersökning, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Rapport UV Linköping 1999:4. Gejvall-Seger, B Norrköpings historia 16. Vid tiden Hållans, A-M., Karlsson, P., Tagesson, G. Kvarteret Dalkarlen. Bebyggelse och industri i stormaktstiden Norrköping RAÄ 96, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Karlsson, P., Menander, H. Kv Konstantinopel. Rapport i manus. Westerlund, J. Kv Vattnet. Rapport i manus. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: Februari och mars Projektgrupp: Karin Sundberg. Exploateringsyta: Ca 6300 m 2. Undersökt yta: 600 m 2. Läge: Ekonomiska kartans blad 8G 9e, x y Höjdsystem: Norrköpings lokala. Fynd: Tillvaratogs ej. 8 Inledning

10 Springbrunn, profil från V , PK m Profil 2, från V , Fig 3. Profiler i skala 1:40.

11 Profil 3, från V 2 + 7, , m Profil 4, från SO , , m Profil 3 och 4. Vattenledningsschakt 1 Asfalt. 2 Kullerstensläggning. 3 Påförda sentida fyllnadsmassor, tegel, grus, stora stenar, sot/kol, obrända ben. 4 Brun humös ngt lerig sand, sot/kol. Odlingslager. 5 Omväxlande lera och sand, humöst, sot/kol. Odlingslager. 6 Sand. 7 Kraftigt lerstråk. 8 Bottenlera. Fig 3. Profiler i skala 1:40. 10