DOM Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Migrationsverket, Region Väst Mottagningsenheten i Göteborg Kållered

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG ~ Avdelning l Meddelad i Göteborg Sida l (3) Mål nr KLAGANDE Migrationsverket, Region Väst Mottagningsenheten i Göteborg Kållered MOTPART Stadsdelsnä..-rn.11den Norr i Borås kommun Borås ÖVERKLAGATAVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 23 januari 2015 i mål nr , se bilaga A SAKEN Ersättning enligt rorordning (2002: 1118) om statlig ersättning ror asylsökande m.fl. (asylersättningsforordningen) KAMMARRÄTTENs AVGÖRANDE Kammarrätten beviljar prövningstillstånd. Kammarrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. Migrationsverket yrkar att kammarrätten fastställer verkets avslagsbeslut den26mars 2014 och anfor i huvudsak foljande. De åberopade kammarrättsdomarna som ligger till grund ror uppfattningen att kommuner även kari få ersättning for medplacering av foräldrar då barnets vårdbehov kräver det, är inte entydiga. Domarna ger inte någon klar vägledning avseende ersättning för medplacerade föräldrar, än mindre framgår vad som Postadress Box 1531 Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax Expeditionstid måndag- fredag (IR (1(1_ 1 (; ()O

2 KAMMARRÄTTEN l GÖTEBORG Avdelning l Sida2 Mål nr 719~15 gäller när andra personer har placerats tillsammans med ett barn i annat hem än barnets eget. Utgångspunkten för prövning av 7 asylersättnings~ förordningen bör vara ordalydelsen i paragrafen och av den följer att en kommun har rätt till ersättning för vård av barn under 18 år i annat hem än barnets eget. Någon annan person än just barnet nämns inte i denna paragraf. Sammanfattningsvis finns det således behov av ytterligare rättslig vägledning. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENs AVGÖRANDE Kammarrätten anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd. Den principiella frågan som kammarrätten har att ta ställning till i rore~ varande mål är huruvida en kommun med stöd av 7 asyl ersättnings~ förordningen har rätt att få ersättning även för kostnader som hänför sig till ett medplacerat vuxet syskon. Om det placerade bamets vårdbehov är sådant att det är nödvändigt att det placeras tillsammans med en närstående är även kostnaderna för t.ex. ett syskons placering en del av vårdkostnaden för det placerade barnet. Det kan då återsökas enligt 7 asylersättningsförordningen. Som forvaltningsrätten funnit har Borås Stad därfor i princip rätt till ersättning för de kostnader som uppstått till följd av placeringen av storasyster. Överklagandet ska således avslås. Den faktiska kostnaden för medplacering har i rorvattningsrätten angetts till kr. Någon invändning mot beloppet som sådant eller hur det har framräknats har inte framförts från

3 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning l Sida 3 Mål nr Migrationsverkets sida. Det saknas därilir skäl för kammarrätten att nännare pröva hur stor ersättning kommunen kan få. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).

4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Avdelning 2 Enhet Meddelad i Göteborg Mål nr KLAGANDE Borås Stad, stadsdelsförvaltningen Norr Ombud: MOTPART MiOT'!'It1 n n C!Ve... tr... t... o..._-... ~ A.--1.1o.."""'" Mottagnjngsenheten i Göteborg Kållered ÖVERKLAGATBEsLUT Migrationsverkets beslut den26mars 2014, diarlem SAKEN Ersättning enligt förordning (2002: 1118) om statlig ersättning :fcir asylsökande m.fl., förkortad asylersättnings:fcirordningen FÖRVALTNINGsRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och beviljar Borås Stad ersättning för kostnader avseende Postadress Box Göteborg Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Sten Sturegatan måndag- fredag E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 08:00-16:00

5 FÖRVALTNINGsRÄTTEN Sida2 4496~14 BAKGRUND Borås Stad ansökte om ersättning för kostnader för vård av barn i annat hem ~n barnets eget avseende, Migrationsverket avslog ansökan vad gäller kostnader om kronor ror med i huvudsak följande motivering. är storasyster till det ensa111ko:n1... '11ande asylsökande b&uet Migrationsverket kan med stöd av asylersättningsförordningen bevilja en kommun ersättning för kostnader för vård av barn i annat hem än barnets eget bl.a. om vården ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453). Att fhar varit placerad i ett annat hem än sitt eget är fastlagt. Enligt prejudicerande dom från Kammarrätten i Stockholm (mål nr och ) ersätter Migrationsverket även kostnader för föräldrar som är medplacerade till barn som en del av kostnaden för vården av barnet. Detta då det av socialtjänstlagen framgår att vård utanför hemmet kan ske av barn och vårdnadshavare tillsammans. Någon rätt till ersättning for medplacerat vuxet syskon finns dock inte. YRKANDEN M.M. Borås Stad yrkar att ersättning ska beviljas ror och anför i huvudsak roljande. placerades av Migrationsverket med sin vuxna syster i en lägenhet i Bqrås i mars var traum.atiserad av kriget i Syrlen och av separationen från sina föräldrar och övriga syskmi. var i denna situation hans enda trygghet. Den gode mannen signalerade ganska omgående att var utåtagerande och att inte klarade av situationen. Socialtjänsten behövde då ta ställning till huruvida de skulle separera syskonen och placera i ett familjehem i väntan

6 FÖRVALTNINGsRÄTTEN Sida på att föräldrarna skulle komma till Sverige eller låta syskonen fortsätta bo tillsammans med omfattande stöd. Eftersom redan var traumatiserad gjordes bedömningen att ytterligare en separation från system skulle skada honom ännu mer och att det skulle vara en påfrestning för honom att placeras i familjehem där han inte skulle kunna språket Beslutet blev därför att bevilja insatser i form av vård och boende i lägenhet med möjlighet till stöd dygnet runt för och Socialtjänsten skulle inte kunna ha agerat annorlunda utifrån ett bamperspektiv. Enligt socialtjänstlagen ska det som är tili barnets bästa beaktas. Detta innebär att i möjligaste mån placera barn tillsammans med sina f6räldrar eller andra familjemedlemmar. Eftersom!öräldrarna inte finns i landet och kan ge den trygghet som behöver är det rimligt att anta att system f'ar lika stor betydelse som en förälder i det här fallet. System bör kunna bedömas som likvärdig med roräldrarna i detta fall. Migrationsverket finner inte anledning att ändra beslutet. SKÄLENFÖRFÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser m. m. En kommun har rätt till ersättning för kostnader for vård av barn under 18 år i ett annat hem åt! barnets eget, om barnet omfattas av l första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl (LMA). Ersättning lämnas for vård som ges bl. a. med stöd av socialtjänstlagen under den tid som barnets ansökan om uppehållstillstånd prövas (7 asylersättningsforordningen). Av.j:'.-t~n~J...etena ti.l1 f';{.,..rd""n nge"" tn"'"p f'l 1 0 ' s 2.~;: '1t:\ F.-amg&.. J... l n J.Ula..LU J.,l.VLV L.1!. '-t"j.v ~ /1-'V.J.V..J.,J-kVJ ll u..l. Ul..a.

7 FÖRVALTNINGsRÄTTEN Sida följande. Vården av ensamkommande barn kan ske i ett kommunalt grupphem eller i familjehem. Kostnaden kan i det enskilda fallet vara mycket hög. Det är därfår svårt att inordna denna ersättning i en schablonersättning. Ersättning bör lämnas får hela den faktiska kostnaden från den dag barnet placeras i ett grupphem eller familjehem. Schablonersättning bör också lämnas enligt de regler som gäller får övriga flyktingar får att täcka övriga kostnader. När det gäller ersättningar som inte är schabloniserade uttalas vidare att hållningen bör vara restriktiv. Förvaltningsrättens bedömning I målet är klarlagt att både och tillhörde den personkrets som omfattas av LMA under hela den period som kommunens ansökan avser. Likaså är klarlagt att under denna tid har varit placerad i ett annat hem än sitt eget tillsammans med systern. Det står också klart att ersättning kan lämnas inte bara för kostnader for vård av barn under 18 år utan även for kostnader ror föräldrar, som är medplacerade till barn, som en del av kostnaden for vården av barnet. Frågan i målet är således om ersättning for kan lämnas även om hon inte är f6rälder. Utgångspunkten är att ersättning kan lämnas för vård som ges bl.a. med stöd av socialtjänstlagen. En kommun kan få ersättning även för de kostnader som den haft för ffiräldrar i samband med vården av ett barn om kommunen kan visa att skälen till de insatser som innefattat föräldrarnas medverkan skett utifrån barnets bästa. Bedömningen av om en kommun har rätt till ersättning är mycket restriktiv. Borås Stad har anrort att placeringen av systern skett med beaktande av bästa bl. a. med hänsyn till hans traumatiserade tillstånd. Ä ven om inte i rättsanses ha varit av mycket stor betydelse får att inte skil-

8 FÖRVALTNINGsRÄTTEN SidaS jas från sin syster. Syftet har inte varit att ge vård utan att se till att, i den pressade situation han befann sig i, fick det stöd och den omsorg han behövde. Mot bakgrufld av detta gör förvaltningsrätten bedömningen att placeringen av får anses vara en del av vårdkostnaden ror och att Borås Stad därmed har rätt till ersättning för kostnader som uppstått till följd av placeringen av Förvaltningsrätten bifaller där:ffir överklagandet. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga l (DV 3109/1 B) Rådman I avgörandet har även nämndemännen och deltagit. Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien

9 HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig rorhandling, eller detvid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen får överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt får ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund får resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därfår viktigt att det klart och tydligt fmmgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.! Skrivelsen med överidagande ska innehålla rgjjande uppgifter; l l. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att.fa prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill.fa till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV6l!l Formulär l