MACKSTA. Inventering och förslag till gestaltning av Etapp 1. Macksta - Inventering och förslag till gestaltning av Etapp 1

Transkript

1 MACKSTA Inventering och förslag till gestaltning av Etapp 1 Macksta - Inventering och förslag till gestaltning av Etapp

2 Förord Denna rapport är framtagen av Sofia Melin, arkitektstudent, under sommaren Detta för att få en överblick av Macksta i sitt nuvarande tillstånd för att sedan se hur Macksta kan utvecklas under en första etapp för nyetablering av småhustomter. Som underlag för detta arbete ligger en karaktärsbeskrivning av området framtagen av KMV forum, inventering av befintlig bebyggelse genomfört av Sofia Melin samt flera dialoger mellan stadsarkitektkontoret och boende i Macksta under våren Utformningen av etapp 1 tar hänsyn till boendes åsikter och synpunkter samt Mackstas nuvarande karaktär. Planen och perspektiven i denna rapport baseras på en av skisserna av etapp 1 och är ej det färdigställda resultatet utan kan komma att ändras. 2

3 Innehåll Inledning 4 Macksta idag 5 Inventering 7 Våningar 8 Volymer 9 Taktyper 10 Taklutning 11 Takmaterial 12 Takfärg 12 Fasadmaterial 13 Fasadfärg 13 Gestaltningsprinciper 14 Hustyper 15 Anpassning till området 17 Etapp 1 18 Karaktär Etapp 1 21 Planbestämmelser 23 Bilaga 1 - Dokumentation av befintlig bebyggelse 3

4 Inledning Macksta är ett område i östra delarna av Köping som har ett säreget uttryck och karaktär, med karaktärsdrag från både stadsmiljöer och landsbygd. Macksta upplevs som ett unikt område som skiljer sig från andra områden i Köping. Känslan är att man befinner sig ute på landsbygden, samtidigt som man enbart är cirka 1 kilometer från Köpings centrala delar. Detta gör Macksta till ett attraktivt område att bo på och besöka. Macksta är utpekat i översiktsplanen från 2012 som ett område som är aktuellt att planlägga för nya bostäder. Översiktsplanen säger att cirka 100 nya bostäder kan planeras i Macksta, denna rapport behandlar dock endast den första etappen som planeras för cirka tomter för ett avgränsat område längs Mackstas nordvästra hörn. Syftet med denna rapport är att få en överblick över Macksta, vad som finns här idag och vilka kvaliteter området har. Detta gör det enklare i det fortsatta arbetet med planläggning av Macksta då man tydligare kan hitta riktlinjer och principer för en passande utveckling av området, utan att förändra Mackstas karaktär. Rapporten innehåller tre delar som bygger på varandra. Den första delen består av en sammanställning av den inventering som gjordes i området. Detta visar vilka likheter och olikheter som finns i Macksta idag. Inventeringen visar vissa dominerande drag, vilket tas upp i rapportens andra del som behandlar gestaltningsprinciper och vilka hustyper som skulle kunna passa in i karaktären. I den tredje delen tillämpas dessa principer och hustyper i gestaltningen av Etapp 1. Inventeringen bifogas i sin helhet i bilaga 1. Karta över Köping, Macksta inom rödmarkerat område 4

5 Macksta idag Macksta har sin egna karaktär och detta avsnitt är utdrag från karaktärsbeskrivningen Råd inför planbestämmelser Macksta, Köpings kommun gjord utav KMV-forum från 2014 där även en mer ingående beskrivning av området går att hitta. Mackstaområdet, beläget i Köpings östra del, mellan Västeråsvägen (väg 558) i norr och Karlbergsskogen i söder. Området är flackt med vissa höjdpartier och utgörs till stor del av åkermark. Någon rationell jordbruksdrift sker dock inte eftersom ägorna är splittrade och påverkade av befintlig bebyggelse. Centralt i området finns en markerad moränrygg. På den finns ett gravfält som består av åtta fornlämningar. Mackstaområdet, som ursprungligen donerades till staden och som nyttjades gemensamt av stadens borgare, fastighetsbildades under 1800-talet. Efter stadsbranden 1889 tilläts en viss bebyggelse inom området utan att stadsplan upprättades. Ungefär hälften av områdets ca 40 bostadshus uppfördes före år Områdets framväxt är fortfarande tydligt avläsbar i landskapet med sina arronderingar, bebyggelselägen och i viss mån befintlig bebyggelse. Vid en jämförelse med häradskartan från 1907 har förvånansvärt lite ny bebyggelse tillkommit. Några få enheter har försvunnit men i stort sett är lägena desamma. Detta utgör grunden till karaktären av den stadsnära landsbygd som råder idag. Genom sin relativt avgränsade tillkomstperiod är det lätt att tro att området skulle uppvisa ett homogent uttryck men karaktären visar snarare en stor blandning och diversitet, både vad gäller bebyggelselägen och uttryck på hus. Det täta mönster som bebyggelsen ligger i drar tankarna mer mot stad än landsbygd medan omgivningarna och uthusen mer drar mot landsbygd. Bebyggelsen kan delas in i huvudsakligen tre olika typer av etableringar för att beskriva dess karaktär; Flygfoto över Macksta 5

6 bebyggelse på torra höjder, bebyggelse i skogskant och bebyggelse på åker. Gemensamt för alla tre bebyggelselägena är dock de mindre bostadshusen och de större uthuslängorna. Bebyggelsen ligger i grupper omgärdade av åker och ibland även av skog, vilket gör dem till avgränsade kluster, skilda från varandra. Bebyggelsen vänder sig mot vägarna i området och mot vägen avgränsas tomterna av staket och häckar. Där tomten möter åker saknas oftast markeringen av tomtgräns vilket gör att åker och tomt blir ett. Avsaknaden av privata gränser mellan tomterna och omgivande åker skapar stora ytor som till synes är gemensamma och området har därigenom en öppenhet med många siktlinjer. Området har en avsaknad av planerade strukturer. Här finns inte gemensamhetsytor som parkeringar, parker, mötesplatser, lekparker mm. Här finns inte heller ett enhetligt möblemang som t ex armaturer, planteringar, bänkar, sopkorgar mm. Avsaknaden av dessa planerade strukturer skapar en naturlighet och betonar närhet till odlingslandskapet snarare än staden. Ett grönskande Macksta Macksta - Inventering och förslag till gestaltning av Etapp

7 Inventering Eftersom Macksta har sin tydliga karaktär, som många uppskattar, är det viktigt att Macksta får behålla sin identitet, även efter att nyetablering har tagit form på området. Det betyder att man måste välja nya byggnader med omsorg och planera för att bevara de nuvarande kvaliteterna. Många av de villor som byggs i nyetablerade områden skulle inte passa in i Macksta utan att förändra området. Genom att anpassa sig efter vad som redan finns i området idag, kan ny bebyggelse utformas som på ett mer naturligt sätt smälter in. Då bebyggelsen i området skiljer sig mycket är det svårt att på rak arm se vilka hustyper som passar i Macksta. Därför gjordes en inventering på området för att se vilka faktorer som bebyggelsen karaktäreras av samt vilka olikheter som finns. Genom att hitta gemensamma nämnare är det lättare att se hur ny bebyggelse ska kunna ta form. Olika faktorer inventerades, som våningar, volymer, takutformning, material samt färgsättning. Inventeringen utfördes genom att studera Macksta på plats och dokumentera de olika faktorerna. Eftersom de olika faktorerna ibland var tvungna att uppskattas på plats kan det finnas viss variation mellan inventeringens resultat och de exakta värdena i verkligheten. Detta gäller främst taklutningar och material. Bebyggelsen dokumenterades även med foton som används som exempel senare i denna rapport. Resultatet av inventeringen sammaställdes sedan för att hitta de gemensamma faktorerna. Viss förenkling gjordes vid sammanställningen av resultatet för att få en tydligare överblick. I sammanställningen kan resultatet ses för Macksta som helhet, men även resultatet för bostadshusen separat. Detta för att se skillnaden mellan uthus och bostadshus. Bilden nedan visar all bebyggelse som inventerades, där de svarta byggnaderna är bostadshus, samt den geografiska avgränsningen för inventeringen. Inventeringsområde 7

8 Antal våningar Hur många våningar finns det på bebyggelsen i Macksta? Om man ser till hela området har majoriteten av bebyggelsen endast en våning. Dock varierar höjden på byggnaderna kraftigt beroende på vad byggnaden har för funktion. Om man istället enbart tittar på bostadshusen är resultatet helt annorlunda, då över 70 % av byggnaderna är 1,5 våningshus. De få bostadshusen som enbart har en våning har istället vind, som annars är ovanligt för området. Antal Våningar Antal Våningar Alla Byggnader Bostadshus ,5 1, Skillnad mellan olika våningsantal: 1 våningshus alla byggnader bostadshus - 77st - 3st 1,5 våningshus alla byggnader bostadshus - 28st - 22st 2 våningshus alla byggnader bostadshus - 7st - 5st Exempel på 1 våningshus i Macksta: Exempel på 1,5 våningshus i Macksta: Exempel på 2 våningshus i Macksta: Macksta - Inventering och förslag till gestaltning av Etapp

9 Antal volymer En byggnads utformning och planlösning gör att en byggnad kan upplevas som flera ihopsatta volymer. De olika volymerna beror antingen på husets originalutformning, alternativt på tillbyggnader som kommit fram under åren. Om man ser till hela området består hälften av alla byggnader av enbart en volym, men detta gäller inte generellt för bostadshusen, där endast ett av bostadshusen består av en volym. De flesta bostadsbyggnader är ihopsatta av 2-4 volymer med olika höjder och utformningar. Flera byggnader har även takkupor som upplevs som egna volymer (de är dock inte inräknade som egna volymer här). Antal Volymer Alla Byggnader Antal Volymer Bostadshus Skillnaden mellan antal volymer: 1 volym 2 volymer 3 volymer alla byggnader - 59st alla byggnader - 28st alla byggnader bostadshus - 1st bostadshus - 11st bostadshus - 16st - 11st 4 volymer 5 volymer alla byggnader - 7st alla byggnader bostadshus - 6st bostadshus - 1st - 1st Exempel på ihopsatta volymer i Macksta: 1 volym 1 volym 2 volymer 3 volymer 4 volymer 5 volymer 9

10 Taktyper Tak kan se ut på många olika sätt och det finns flera olika taktyper i Macksta. Sadeltak är den mest dominerade taktypen i området, även för bostadshusen. Det finns också några byggnader med mansardtak eller valmat sadeltak. Vissa tillbyggnader eller mindre förråd kan ha pulpettak. Det förekommer inga platta tak i området som helhet. De många jordkällarna är täckta med jord och gräs och betecknas här som övertäckta tak, denna typ av tak förekommer inte hos bostadshusen. Taktyp Alla Byggnader Sadeltak Valmat Sadeltak Mansardtak Pulpettak Pyramidtak Övertäckt Taktyp Bostadshus Sadeltak Valmat Sadeltak Mansardtak Pulpettak Skillnaden mellan olika sorters taktyper: Sadeltak Valmat Sadeltak Pyramidtak alla byggnader - 86st alla byggnader - 3st alla byggnader bostadshus - 22st bostadshus - 3st bostadshus - 3st - 0st Mansardtak Pulpettak Platt Tak alla byggnader - 6st alla byggnader - 13st alla byggnader bostadshus - 5st bostadshus - 1st bostadshus - 0st - 0st Exempel på olika taktyper i Macksta: Sadeltak Valmat Sadeltak Mansardtak Pulpettak Pyramidtak Övertäckt 10

11 Taklutning En byggnads karaktär beror till stor del på takets lutning. Ett sadeltak med 20 graders lutning uppfattas helt annorlunda från ett tak med 50 graders lutning. Lutningen på taken varierar mycket i området, mellan grader. Bostadshusen har oftast brantare lutning än övriga byggnader. Detta beror främst på att bostadshusen i mindre utsträckning har tillbyggnader med pulpettak, som i regel har mindre lutningar. Brantare lutningar betyder även att man kan nyttja mer av ytan på ovanvåningen, vilket är praktiskt i ett bostadshus. Taklutning Alla Byggnader Taklutning Bostadshus Skillnad mellan olika taklutningar: 10 o o o o o o Exempel på olika taklutningar i Macksta: o o o o o o 11

12 Takmaterial Takmaterialen i området varierar en hel del, men det vanligast förekommande är pannor av antingen tegel eller annat material, särskilt hos bostadshusen. Uthusen i området varierar mest i material då det finns flera byggnader med papp eller plåt som tak. Alla jordkällare är täckta med gräs, vilket räknas som takmaterial i denna inventering. Takmaterial Alla Byggnader Takmaterial Bostadshus Tegelpannor Takpannor Plåt Papp Gräs Tegelpannor Takpannor Plåt Olika sorters takmaterial: Tegelpannor Takpannor Plåt Papp Gräs alla byggnader - 23st alla byggnader - 45st alla byggnader - 30st alla byggnader - 6st alla byggnader bostadshus - 10st bostadshus - 19st bostadshus - 1st bostadshus - 0st bostadshus - 7st - 0st Takfärg Även takfärgen varierar mycket, och de mest framstående färgerna är svart, orange och brun. Taken är av olika kvalitet, vissa är nylagda och andra har inte bytts ut på flera år. Det innebär att det finns många olika nyanser av respektive färger. Takfärg Alla Byggnader Svart Grå Orange Brun Grön Övrigt Takfärg Bostadshus Svart Orange Brun Grön Olika takmaterial och färger i Macksta: 12

13 Fasadmaterial Det mest dominerande fasadmaterialet i Macksta är träpanel. Träpanelen ligger främst vertikalt, men vissa byggnader har liggande träpanel, antingen för hela fasaden eller som detaljer. Det finns enbart ett fåtal bostadshus i puts eller tegel. Vissa byggnader består av två olika material. På området finns tre stycken klassiska lador med putsfasad och träpanel. Fasadmaterial Alla Byggnader Träpanel Tegel Puts Sten Plåt Fasadmaterial Bostadshus Träpanel Tegel Puts Olika sorters fasadmaterial: Träpanel Tegel Puts Sten Plåt alla byggnader - 96st alla byggnader - 6st alla byggnader - 7st alla byggnader - 7st alla byggnader bostadshus - 26st bostadshus - 4st bostadshus - 2st bostadshus - 0st bostadshus - 2st - 0st Fasadfärg Den vanligaste färgen hos alla byggnader i Macksta är Falu Rödfärg. Om man enbart tittar på bostadshusen varierar däremot färgerna mycket mer, då även vitt och brunt är vanligt förekommande. På samma sätt som med taken, varierar kvaliteten på fasaden och vissa färger har mörknat. Den röda färgen har exempelvis många olika nyanser. Fasadfärg Alla Byggnader Röd Falu Röd Klar Brun Gul Grå Vit Övrigt Fasadfärg Bostadshus Röd Falu Röd Klar Brun Gul Grå Vit Övrigt Olika fasadmaterial och färger i Macksta: 13

14 Gestaltningsprinciper Macksta karaktäriseras av diversitet då inget hus är det andra likt. Alla byggnader har sina särdrag och sin egna karaktär. Inventeringen visar dock att det finns många faktorer som är lika hos flera av byggnaderna och som dominerar området. Även om byggnaderna innehåller exakt samma faktorer liknar de inte alls varandra, då de är sammansatta på egna vis. Ny bebyggelse i området bör därmed inte bestå av likadana hus utan de behöver egna och starka karaktärsdrag, men utgå från samma faktorer som befintlig bebyggelse. Dessa faktorer och karaktärsdrag kan tillämpas på ny byggnation i form av några gestaltningsprinciper: - 1,5-vånings bostadshus - Flera ihopkopplade volymer - Sadeltak o - Taklutning ej mindre än 30 - Varierat fasadmaterial och färg hos bostadshus - Uthus med träpanelsfasad målade i Falu Rödfärg - Takkupor - Tydlig takfot - Takpannor i varierande färger - Placering utan tydlig struktur Något utmärkande på området, men som inte syns i inventeringsresultatet, är att det saknas någon uppenbar struktur i hur byggnaderna är placerade, det finns inget tydligt mönster. Vissa byggnader ligger i direkt kontakt med vägen, samtidigt som andra har en stor förgård framför huset. Tomterna är stora och ofta med mycket grönska i form av stora träd och buskar. Detta gör Macksta till ett dynamiskt område som det är intressant att röra sig i idag och bör beaktas för nyetableringar i Macksta. 1,5 våningshus Sadeltak med stor lutning Tydlig takfot Takkupor Flera ihopkopplade volymer Uthus/garage målade i falurött 14

15 Hustyper Med gestaltningsprinciperna som underlag kan man ta fram olika sorters hustyper som passar in i Macksta. Alla punkter behöver inte uppfyllas hos alla hustyper, så länge karaktären är rätt. Gestaltningsprinciperna är så pass generella att de tillåter en stor variation hos ny bebyggelse, precis som det är på området idag. På marknaden idag finns många olika hustyper. Vissa av dessa passar in i de framtagna principerna och har olika karaktärsdrag som skulle kunna byggas i Macksta utan att sticka ut i omgivningen. Här nedan finns exempel på befintliga katalogshus som skulle kunna passa in i Etapp 1. Arvesund - Alsen Arvesunds hus Alsen påminner om de flera lador som finns på området i sin utformning och material. De stora fönstren och öppna planlösningen gör huset mer modernt och anpassat som bostadshus. Arvesund - Alsen i vinkel Alsen kan även placeras i vinkel om byggnaden består av flera ihopsatta volymer. Karaktären är fortfarande starkt kopplat med de äldre ladorna fast i en modern tappning. Arvesund - Marieby 175 Arvesund har även huset Marieby 175, som passar in med sin starka karaktär, trots att det enbart består av en volym. Materialiteten och taklutningen associerar till lador, men är tydligare ett bostadshus jämfört med de två ovanstående. VästeråsVillan - Vallersvik 88 VästeråsVillans Vallersvik 88, är ett traditionellt hus med träpanel och tegelpannor. Huset består av flera volymer vilket drar ner skalan på huset och skapar rum även utanför. Detaljer i tak och fönster ger en lantlig känsla som passar Macksta. 15

16 VästeråsVillans hus Sommen 99, är en traditionell villa med moderna inslag med stora fönster. Huset består av två volymer och har ett sadeltak med brant lutning. Moderna fönster tillsammans med lantliga detaljer bridrar till en traditionell karaktär. VästeråsVillan - Sommen 99 Trivselhus har ett hus som kallas B:030, som är en större villa med flera ihopsatta volymer och takkupor. Den branta lutningen i taket ger husets sin egna identitet som platsar bra in i Macksta. Trivselhus - B:030 Trivselhus B:001 är enklare än ovanstående hus men består även det av flera volymer. Huset har traditionella material med mer moderna fönster och dörrar. Huset är i samma storleksordning som många av de befintliga husen i området. Trivselhus - B:001 SmålandsVillans Villa Emmaboda är ett hus som är traditionellt med röd träpanel och orange tegelpannor. Med en brant lutning på taket och med takkupor får huset sin karaktär. Fönstren har tydliga vita karmar vilket associerar till röda stugor med vita knutar. SmålandsVillan - Villa Emmaboda 16

17 Anpassning till området Det är inte enbart bostadshusen som påverkar karaktären i området. Uthus i form av garage, förråd och gäststugor bidrar en stor del till den speciella karaktären. Ingen tomt har enbart ett hus utan de flesta har 2-4 uthus utöver bostadshuset på sin fastighet. Därför bör även den nya bebyggelsen få laduliknande garage och förråd på sina fastigheter. Dock blir det vanligare att man vill ha alla funktioner under samma tak och att garaget därmed ska vara kopplat till bostadshuset. Om det är något som önskas kan man utforma huset på ett sådant sätt att det ändå passar in i karaktären. Här nedan finns ett exempel på ett hus, framtaget av Sofia Melin utefter gestaltningsprinciperna, där garaget är ihopkopplad med bostaden. Garaget har samma karaktär som ladorna i området med sadeltak, träpanel och få fönster. Huset upplevs som två stora volymer, men man når alla funktioner utan att behöva gå ut. Något annat som påverkar Mackstas karaktär mycket är grönskan på området. Här låter man naturen ta plats och byggnaderna omges av grönska. För att få samma lantliga känsla i det nyetablerade området är grönskan en väldigt viktig faktor. Exemplet nedan visar hur man med hjälp av gröna komponenter kan skapa olika sorters rum. Genom att låta vissa delar vara lite mer vildvuxna med stora träd och buskar bredvid de mer välplanerade och blomstrande rabatterna skapar man en intressant karaktär. Den naturlika känslan förstärks genom att inte skapa några hårdgjorda ytor utan istället använda naturliga material så som grus. Exempel på utformning och omgivning Macksta - Inventering och förslag till gestaltning av Etapp

18 Etapp 1 Den första etappen i utvecklingen av Macksta är beläget längs skogskanten i de västra delarna av området. Här finns ett gammalt lertag där stora träd växer, annars är det främst åkermark här med gångvägar klippta i det höga gräset. På området finns även en gemensam grillplats för de boende. Dock är det väldigt svårt att nå denna plats om man inte bor i Macksta, eftersom man antigen måste gå genom högt gräs eller snår om man inte ska gå över en privat tomt. Genom att utveckla detta område blir det mer tillgängligt och får en användning, som det saknar idag. Detta område är en lämplig start då det inte förändrar Macksta som helhet. Eftersom det ligger lite bakom den befintliga bebyggelsen bevaras de siktlinjer och öppenhet som idag är en stor del i Mackstas karaktär. Det är enbart de närmaste grannarna som kommer uppleva förändringen, och de nya tomterna anpassar sig efter de befintliga fastigheterna för att göra så lite åverkan som möjligt. Flera skisser har tagits fram och skissarbetet är fortfarande i full gång och härefter kommer visualiseringar utav en av dessa skisser. Detta avsnitt är alltså bara ett exempel på hur Macksta kan komma att utvecklas. Den nya väg som föreslås kommer gå genom Etapp 1 slingrar sig fram på samma sätt som Mackstavägen. Det förhindrar att de nya byggnaderna kommer placeras i en rak rad som i många andra klassiska villakvarter och känslan av avsaknad av planerade strukturer kan även skapas i det nya området. Mackstavägen kopplas till den nya vägen, vilket även alla utfarter från de olika fastigheterna gör. Det innebär att det bara finns en utfart till den större Västeråsvägen, vilket är positivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. För att bevara naturen i området samt att göra området mer användbart för andra än enbart de boende lämnas vissa delar offentliga. Dessa platser kan vara mer vildvuxen natur, lekplatser eller en ny grillplats. Det ger även möjlighet att nå skog eller åkermark från området. Karta över Macksta, Etapp 1 inom rödmarkerat område 18

19 Flygperspektiv över Etapp 1 Macksta - Inventering och förslag till gestaltning av Etapp

20 1 Lek 2 3 Illustrationsplan över Etapp 1 20

21 Karaktär Etapp 1 Som tidigare nämnts är det viktigt att den säregna karaktären i Macksta bevaras. Genom att följa gestaltningsprinciperna och använda sig av de hustyper som tagits fram finns det god möjlighet att karaktären av Macksta överförs på det nya området. Dock är det inte enbart hustyperna som spelar in utan man behöver även jobba med olika aspekter i gestaltningen. Detta ger förutsättningar att det nya området inte enbart smälter in i omgivningen utan även tillför nya kvaliteter till Macksta. Idag används Mackstavägen som ett populärt promenadstråk för hela Köping, på grund av de vackra omgivningarna och eftersom det är intressant att gå genom området. Detta är något som kan fortsätta i det nya området. För att det ska vara intressant att gå här behöver området vara dynamiskt med variationer och kontraster. Den slingrande vägen hjälper till att skapa detta eftersom man inte ser hela området direkt utan upplever området i etapper. Genom att placera byggnaderna så de förhåller sig olika till vägen förstärks detta ännu mer, man måste ta sig runt ett hörn innan man ser nästa etapp. Man kan även använda sig av varierande grönska för att förstärka dynamiken. Grönska är, som nämnts innan, en väldig stor del av karaktären i Macksta samtidigt som det är ett bra hjälpmedel i gestaltningen. Genom att använda sig av olika sorters växter och låta viss delar växa fritt kan den naturliga känslan som finns i Macksta idag fortsätta i det nyetablerade området. På samma sätt som med byggnaderna skapas dynamik om växter i olika storlekar placeras så de förhåller sig olika mot varandra. Då kan man röra sig från ett smalt rum omslutet av växtlighet till ett öppet rum med överblick över området. Grönska är alltså bra för att skapa rumsligheter. I och med Karlbergsskogen som omger Macksta finns här redan ett tydligt rum, vilket är en stor kvalitet. Genom att arbeta med växtlighet kan man skapa mindre rum i det stora rummet. Detta förstärker denna kvalitet ytterligare. På vardera sida om vägen finns det utrymme för diken, vilket kan användas som ett gestaltningselement som knyter samman området som en röd tråd. Dikena ger området en traditionell och lantlig känsla, samtidigt som de har flera funktioner. Perspektiv 1; En slingrande väg 21

22 Här kan vatten från de hårdgjorda ytorna samlas vid behov och fungerar som en barriär mellan de privata tomterna och vägen. Om man låter vilda växter få växa här kan området få en större biologisk mångfald samtidigt som det är karaktärsbildande. Med närheten till skogen kan detta område bli ett bra område för barn. Här finns utrymme för lek i olika former, både fritt i naturen samt i en anordnad lekplats. Eftersom det skapas dessa olika offentliga platser finns det natur för barn i alla åldrar att leka på. Något som är väldigt speciellt för Macksta är avsaknaden av tydliga gränser. Tomterna fortsätter till att bli en åker och den enda märkbara gränsen är en skillnad i gräsets höjd. Detta är något som bör tas tillvara på även i etapp 1. Istället för att rama in hela sin tomt med höga häckar och staket kan man använda sig av grönska och mindre nyanser för att markera sin tomtgräns. Högre buskar och träd kan användas där man vill skapa privata rum och avskildhet. Dikena hjälper till att definiera tomtgränser och hindrar att folk går på ens privata tomt. Detta skapar siktlinjer till omgivningen vilket gör att området landar bättre i landskapet och ger en starkare närhet till naturen. Perspektiv 2; Plats för lek Perspektiv 3; Karaktärsgivande grönska Macksta - Inventering och förslag till gestaltning av Etapp

23 Planbestämmelser Hur kan man göra för att Etapp 1 ska exploateras på ett önskvärt sätt utifrån gestaltningsprinciperna? Eftersom tomterna kommer säljas till privatpersoner är det omöjligt att bestämma helt och hållet hur området kommer utvecklas på grund av personliga preferenser och smak. Däremot finns vissa bestämmelser som kommunen kan göra i detaljplaneringen av området. I en detaljplan kan man styra vissa faktorer som måste följas så som höjder, placering och vissa estetiska aspekter. Dock är det inte tillåtet att göra detaljplanen mer detaljerad än vad som krävs för planens syfte. Därför är det viktigt att bara reglera det som verkligen behövs för att Macksta karaktär ska bevaras. Vad är det då man behöver reglera? Dels är det hur byggnaderna ska se ut men även strukturen som helhet. Grönska behöver vara en stor del av området så det inte överexploateras i jämförelse med befintlig bebyggelse. Utformning Utformningen av byggnaderna kan bestämmas på olika sätt. Höjden och våningsantalet är något som kan och bör regleras. Dels kan man göra detta genom att bestämma hur många våningar som får byggas. Eftersom bostadshusen föreslås vara 1,5 våningar och uthus endast 1 enligt gestaltningsprinciperna kan man sätta våningshöjden inom ett intervall mellan 1-1,5. Det betyder dock att det även kan byggas bostadshus som enbart är 1 våning och vice versa. Man kan även reglera detta genom att göra en bestämmelse över högsta nockhöjd som sätts så att två våningar inte ryms. En viktig del i utformningen av byggnaderna är taken, de bör ha sadeltak med relativt brant lutning som den största andelen av befintlig bebyggelse i Macksta har. Det finns ingen egen bestämmelse för sadeltak, utan detta kan bestämmas med hjälp av en bestämmelse om utformning (f). Takvinkeln kan bestämmas med en exakt vinkel men eftersom detta varierar rätt mycket i Macksta bör detta sättas o inom ett intervall på Färg och material går också styra med hjälp av en bestämmelse om utformning. Där kan bestämmas att byggnaderna ska ha träpanel samt i vilken kulör. Dock gynnas området och bostadshusen om detta varierar, så denna bestämmelse riktas mot enbart uthus och garage. Takmaterial kan bestämmas till takpannor för alla byggnadstyper. B I-I,5 fi f2 f B I-I,5 fi f2 f3 Bostäder Antal våningar Byggnader ska utföras med sadeltak Takmaterial ska vara takpannor Garage och uthus ska utföras med träpanel målade med faluröd Högsta nockhöjd i meter Takvinkel Exempel på planbestämmelser för att styra utformning 23

24 Struktur Strukturen i det nya området ska verka lika naturliga som den befintliga bebyggelsen med en oregelbundenhet som verkar oplanerad. Det kan kännas motsägande att planera en oplanerad struktur, men annars finns det stor risk att bebyggelsen kommer följa varandra i en rak linje längs vägen på grund av tomternas storlek och utformning. Placeringen kan styras på olika sätt. Ett sätt att göra det är att använda sig av prickmark och korsmark vilket innebär att inga byggnader respektive endast komplementbyggnader får placeras. För att få variation på området prickas alla tomter på olika sätt och i omlott till varandra. Det kan dock bli svårt att få tillräckligt stor variation eftersom man inte vill pricka för mycket av marken. Ett annat alternativ är att ange bestämmelser för placering (p) där man kan ange begränsningar för var man får placera huset i förhållande till tomtgräns. Även detta alternativ är begränsat i vilken variation man kan skapa. B B Exempel på planbestämmelser för att styra strukturen B pi B pi Bostäder Byggnad får ej uppföras Marken får med undantag av uthus och garage inte förses med byggnader Huvudbyggnad ska placeras minst 3m från tomtgräns. Komplementsbyggnader får sammanbyggas i tomtgräns Grönska Grönska kan vara svårt att styra i detaljplanen eftersom alla sköter sina tomter efter egen smak. Man kan styra hur mycket av varje tomt som får exploateras av byggnader, vilket ofta innebär att största delen av resterande area av tomten hålls gröna. Dock är det inte säkert eftersom man fortfarande kan exploatera marken med andra komponenter än byggnader och anlägga hårdgjorda ytor. Även prickoch korsmark hindrar att tomterna bebyggs för mycket. Något som är lättare att styra är ytorna runt om de privata tomterna. De omringade områdena kan sättas till naturområden vilket innebär att det är friväxande grönområden. Detta passar för både dikena samt de offentliga områdena, samtidigt som det är lättare att sköta i jämförelse med parkområden. Om det finns några träd på området som är värda att spara kan detta bestämmas i detaljplanen. Detta ger förutsättningar till en varierad grönska med vissa äldre större träd blandat med nyplanterad grönska. ni ni NATUR ni B ei 30 dike B e2 Exempel på planbestämmelser för att styra grönska B NATUR ei00 e2 ni Bostäder Naturområde Byggnad får ej uppföras Marken får med undantag av uthus och garage inte förses med byggnader Största byggnadsarea i procent per fastighetsarea Största byggnadsarea är 1/4 del av fastighetens storlek, dock max 200m2. Till denna byggrätt tillkommer 50 m2 byggnadsarea för komplementsbyggnader. Träd får ej fällas 24

25 Ändrad lovplikt Även om man har väldigt strikta och tydliga bestämmelser i detaljplanen går det att bygga utan att behöva bygglov. Så kallade Attefallshus innebär att man får bygga byggnader på 25 kvm om man placerar det minst 4,5 m från tomtgränsen utan att behöva söka bygglov. Det betyder att man inte har någon koll på vad som byggs och att dessa byggnader kan se ut hur som helst, vilket kan förstöra områdets karaktär mycket. Det går dock att lägga in bestämmelser under de administrativa bestämmelserna om att bygglov krävs även för de byggnader som anges vara bygglovsbefriade enligt PBL. Då behöver alla slags byggnader godkännas av kommunen och man har större koll på hur området utvecklas. B Bostäder B a6 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Ändrad lovplikt, lov med villkor a6 Bygglov krävs för åtgärder som i PBL (2010:900) 9 kap. 4a och 4b punkt 1 anges som bygglovsbefriade, vilket omfattar 25 kvm komplementbyggnad (s.k. Attefallshus) och 15 kvm tillbyggnad. 25

26 26