-SÖDERTÄUc KO!;:\MUN. Kommunsty~t\:,~n \Rnr. Handläggare Martin Andaloussi

Transkript

1 III Södertälje U kommun Tjänsteskrivelse Dnr 09/89 -SÖDERTÄUc KO!;:\MUN Kommunsty~t\:,~n - r-- Dnr ~ I \Rnr " i j Kontor Kommunstyrelsens kontor Handläggare Martin Andaloussi martin.andaloussi@sodertalje.se Kommunstyrelsen Remissyttrande över betänkandet SOU 2009:19 "Aktiv väntan asylsökande i Sverige" Dm 09/89 Sammanfattning av ärendet Betänkandet "Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" lämnar framförallt förslag som berör ansvarsfördelningen gällande sysselsättning, boende, det sociala området och statens ersättningar till kommunerna. Kommunerna ges i förslaget ett ökat ansvar att ordna organiserade sysselsättning för. Eftersom det saknas en acceptabel spridning av flyktingar och asylsökande föreslås att förslaget avstyrkes av Södertälje kommun. När det är fråga om boende, rekommenderar utredningen att två nya typer av boende inrättas, ankomstboende och ordnat boende. På det sociala området ges kommunen ett tydligare ansvar för asylsökanden Förvaltningen understryker att förändringarna på det sociala området kräver full kostnadstäckning om de skall vara genomförbara. Utredningens förslag till generell ersättning till kommuner och landsting är trots en höjning av dagens nivåer, alltför låga. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens kontors tjänsteskrivelse Sammanfattning av betänkandet Aktiv väntan - asylsökande i Sverige (SOU 2009: 19) Yttrande - SOU 2009: 19 "Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" Ärendet Asylmottagningsutredningens uppdrag har varit att studera det svenska mottagandet av asylsökanden och föreslå förändringar där det anses vara nödvändigt. Utredningen lämnar framförallt förslag som berör ansvarsfördelningen gällande sysselsättning, boende, det sociala området och statens ersättningar till kommuner och landsting. Kommunerna ges i förslaget ett ökat ansvar att ordna organiserade sysselsättning för asylsökande utan lagakraftvunna avvisningsbeslut. Ifråga om boenden inrättas två nya typer av boende, ankomstboende och ordnat boende. Till ankomstboenden skall asylsökande anvisas de första fyra veckorna i Sverige, under tiden asylutredning genomförs. De asylsökanden som Campusgatan 26 Tfn Bankgiro Södertälje sodertalje. kom mun@sodertalje.se Org-nr Postgiro

2 2 (2) väljer bort ankomstboende, får ingen grundersättning. Vid utslussningen från ankomstboendena ska de asylsökande erbjudas så kallat ordnat boende, som är bostäder förlagda i normala bostadshus. Den som tackar nej till erbjudande om ordnat boende erhåller endast 50 % av grundersättningen som uppgår till 80 kr/dag. På det sociala området ges kommunen ett tydligare ansvar för asylsökande i socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Den statliga ersättningen till kommuner ökar och schabloniseras i högre grad än tidigare. I Södertälje kommuns förslag till yttrande, noteras att ett ökat kommunalt ansvar för sysselsättningen är ett principiellt bra förslag eftersom kommunen har detta ansvar för flyktingar med uppehållstillstånd. Men eftersom det saknas en acceptabel spridning av flyktingar och asylsökande föreslås att förslaget avstyrkes av Södertälje kommun. Förslaget innebär att kommunen måste organisera sysselsättning för ytterligare 1000 personer och dessutom uppstår en konkurrenssituation om praktikplatser mellan flyktingar med uppehållstillstånd och asylsökande. Det noteras även att det finns ett motsatsförhållande mellan en tidigare statlig utredning som föreslog att anordnandet av sysselsättning skulle vara en statlig uppgift. Förslagen som avser ankomstboende och ordnat boende är positiva som kopplat till styrningen skapar förutsättningar för att reformera principen om den oreglerade bosättningen. Ifråga om det sociala området understryks att förändringarna kräver full kostnadstäckning om de skall vara genomförbara. Utredningens förslag till ersättning till kommuner och landsting är trots en höjning av dagens nivåer, alltför låga, något som lyfts fram av utredningens sakkunniga i ett särskilt yttrande. Yttrandet har samberetts mellan kommunstyrelsens kontor, arbetslivskontoret samt socialoch omsorgskontoret. Yttrandets två tyngsta delar, sysselsättning och boende, har behandlats av Arbetslivsnämnden och nämndens synpunkter har inkorporerats i slutversionen av yttrandet. Social- och omsorgsnämnden har behandlat delen som avser sociala insatser. En dialog har också förts med överförmyndarnämndens kansli. Förvaltningens förslag till Kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen avger remissyttrande i enlighet med förvaltningens förslag till yttrande - SOU 2009: 19 "Aktiv väntan - asylsökande i Sverige". fl/& 4"~~,~ A~,.,e; "" ".' ~ " ~/~~/7/g. / /,1'7,,' /. --.~ -:Y:~ JlQt t«?/") Ull~'H ane e berg Paki Holvander K mmundirektör Chef för Demokrati och mångfald Beslutet expedieras till: Justitiedepartementet

3 Södertälje U kommun l (7) CÖDERTÄLJi.,\(,qf!\I\;'\U;'\l ~ Kommun:'2-~~:::,~._.-.~._\ l, \ Yttrande Dnr Till Justitiedepartementet Ju2009j1848jSIM Yttrande - SOU 2009:19 "Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" Allmänna utgångspunkter Södertälje kommun ser att utredningen saknar samband med utredningen om flyktingrnottagande och att de båda utredningarna ger motstridiga förslag beträffande kommunernas insatser och ansvar. Vi instämmer med utredaren att asylprocessen och processen för flyktingrnottagande måste ses i ett sammanhang, och kräver därför att förslagen i de båda utredningarna sambereds. I den situation som uppstått kan man inte se helheten och det är därför svårt att förhålla sig till delar av förslagen. Under en treårs period har över flyktingar bosatt sig i Södertälje kommun. I år, 2009, beräknas cirka 800 individer anlända mycket till följd aven fortsatt hög anhöriginvandring. Till dessa 800 individer tillkommer det sannolikt runt asylsökande, en siffra som varit konstant under de senaste 18 månaderna i kommunen. I och med den ojämna bosättningen i landet och i Stockholms län, finns det cirka 850 elever i fårberedelseklasser i grundskolan eller motsvarande på gymnasienivå. Vidare, den påfrestning som bosättningen inburit för de individer som anlänt, manifesterar sig i att cirka personer är bostadslösa och flyttar runt mellan olika landsmän. Bara under 2009 ska dessutom över 900 personer lämna introduktionsprogrammet för att söka egenförsörjning i en mättad arbetsmarknad och en ekonomi i recession. Det ska påpekas att Arbetsförmedlingen i vår del av länet i högkonjunktur inte mäktat med att få ut mer än 6 % i arbete av personer. Södertälje kommun menar att dagens system inte är rättvist mot de nyanlända. Campusgatan 26, Södertälje Tfn Bankgiro Södertälje sodertalje, kom mun@sodertalje.se Org-nr Postgiro

4 2 (7) Utredaren förslår en tydligare koppling mellan asyltid och introduktion och att processerna måste ses i ett sammanhang med överklagandeprocessen. Av dem som får avslag överklagar nästan samtliga och flyttas då över till "överklagandeväntrummec. från vilket inte många procent får uppehållstillstånd. I Södertälje kommun var den genomsnittliga vistelsetiden i Migrationsverkets mottagningssystem 455 dagar den l mars Då fanns endast 236 öppna grundärenden hos Migrationsverket av 1078 ärenden. Då utredaren föreslår att inte erbjuda personer med lagakraftvunna beslut aktiviteter, nämns inte den idag långa tid om uppemot 9 månader som väntan på beslut i Migrationsdomstol ofta innebär. Det måste göras tydligare vilken status Migrationsverkets beslut har. Idag upphör alla aktiviteter efter MIV' s avslag och endast praktik, som inte kostar något, är möjlig. Om ett avslag från Migrationsverket inte ska påverka fortsatt deltagande i aktiviteter har vi inte vunnit mycket, och kostnaderna stiger snarare än minskar genom att de flyttas till tiden i väntan på Migrationsdomstolens beslut. Även denna väntetid måste förkortas, men utredningen saknar strategi för detta. Likaså behövs ett effektivare arbete med att verkställa fattade avvisningsbeslut. De sociala konsekvenserna av att människor blir kvar i kommunen länge eller gömmer sig är inte acceptabel. Principen om att insatser inom ramen för mottagandet bör i möjligaste mån organiseras nära individen måste också kommenteras. Det måste framhållas att denna princip inte bör utesluta regionala lösningar. Samverkan i en region gällande mottagandet, kan bidra till specialiseringar i organiserad sysselsättning och utbildningsinsatser i olika kommuner i den tillhörande arbetsmarknadsregionen. Detta ger inte bara kostnadseffektiva lösningar med högre kvalitet då alla inte behöver göra allt, det kan också vara en faktor som bidrar till en bättre spridning av bosättningen. Genom att koppla den asylsökandens yrkes- och utbildningsbakgrund till de insatser som finns i en viss kommun, blir valet att flytta dit mer rationellt. En spridning av bosättningen är centralt för att inte överbelasta den kommunala servicen och på så sätt ska klyftor i kvaliteten mellan olika kommuner, vilket är viktigt om de "reguljära strukturerna" skall nyttjas. Att hävda att asylsökandes behov inte är annorlunda i relation till de individer som är bosatta i landet är inte korrekt, då det är ett faktum att det i genomsnitt tar sju år för en manlig flykting och tio år för en kvinnlig flykting att bli förvärvsarbetande. Det är ett mänskligt och samhällsekonomiskt slöseri att det idag tar så lång tid innan individen blir självförsörjande. Strukturer måste skapas som tar tillvara denna resurs som dessa människor är och det kräver nya angreppssätt i frågan som involverar näringslivet och har bostadsförsörjningen i åtanke. Sysselsättning

5 3 (7) Kartläggning och dokumentation av tidigare erfarenheter Tidig kartläggning och dokumentation av individens utbildning och yrkeserfarenheter ska utvecklas och kvalitetssäkras av Migrationsverket i medverkan av Arbetsförmedlingen. Vi vill framföra att informationen~ för att den ska vara giltig och påbyggbar~ bör bygga på gemensamma standarder. såsom t ex SCB:s standard för utbildningsbakgrund. Likaså menar vi att kommunerna bör ges möjlighet att delta~ då dessa har lång erfarenhet av olika typer av kartläggningar av flyktingars bakgrund. Det måste understrykas att det är centralt att kartläggning och dokumentation redan sker i ett tidigt skede för individer som bedöms ha möjlighet att få uppehållstillstånd Undervisning i svenska, praktik och annan sysselsättning Sysselsättning - Operativt ansvar/ör kommunerna Att insatser under asyltiden ska organiseras nära individen kan tyckas vara ett principiellt klokt resonemang. För en kommun i Södertäljes situation är det dock inte rimligt. Det skulle innebära ytterligare en övermäktig uppgift~ att anordna sysselsättning för ett tusental asylsökande per år utöver de dryga tusen flyktingar som vi har ansvar för att introducera. Innan man kan diskutera ett ökat mottagande måste den statliga ersättningen för flyktingmottagandet höjas. En annan förutsättning för att ge kommunerna ansvar för dessa insatser är att de asylsökande sprids till samtliga kommuner i förhållande till invånarantal. Undervisning i svenska Utredningens direktiv är att en samordning av insatserna med dem för nyanlända bör ske. Man stöder sig på kommunernas kompetens~ administrativa rutiner och tillgång till lokaler~ vilket förväntas ge större effektivitet och kvalitet. Det stämmer nog~ men är inte möjligt för Södertäljes att genomföra. Kommunen har de senaste åren tvingats att kraftigt öka kapaciteten inom Sfi~ vilket inneburit och gör så fortfarande, stora svårigheter att anskaffa lokaler och behöriga Sfi-Iärare. En ytterligare lika stor uppgift att erbjuda svenska för uppemot asylsökande per år är inte rimligt. Vidare anser vi att i det fall att kommunerna ska ansvara för undervisning i svenska för asylsökande~ denna bör samordnas fullt ut med Sfi~ dvs följa kursplanerna för Sfi i nybörjarkurserna AlB/C inom de tre studievägarna. Praktik och annan sysselsättning

6 4 (7) Utredningen föreslår ett kommunalt ansvar för praktik och annan sysselsättning för asylsökande. Som påpekats tidigare finns inget annat val för Södertälje kommun än att låta det begränsade antal sysselsättningsplatser som finns~ gå till de många nyanlända med uppehållstillstånd som befinner sig i introduktionsprogram eller kommunala arbetsmarknadsåtgärder, vilket uppgår till över tvåtusen personer. Boende Särskilt ankomstboende under asylprocessen första tid Södertälje kommun önskar särskilt tillstyrker förslaget om ett särskilt ankomstboende för asylsökande. Genom att nyttja denna tid till att utreda ärendet samt dokumentera utbildning och arbetslivserfarenhet är det möjligt att presentera rationella boendealternativ för individen som är kopplade till dennes bakgrund. Individen måste i samband med detta också informeras om vilket ansvar denne och vilka förväntningar som finns från samhällets sida på en nyanländ. Fyra veckor kan dock vara kort tid om handläggning av ärendet och en meningsfull kartläggning av den asylsökandes bakgrund skall genomföras. Utredningen anger att det finns anledning att ompröva denna tid innan reglering i förordning sker och Södertälje kommun hävdar att denna tid inte bör understiga 12 veckor. En förlängning av tidsperioden skulle förbättra situationen framförallt för individen. Då anvisningen till ett så kallat ordnat boende måste ske på väl genomtänkta beslut, krävs tid till utredning och kartläggning av individens kompetens. Detta i syfte att ge individen de bästa förutsättningarna att bli självförsörjande i händelse av uppehållstillstånd. Systemet kan på så sätt bidra till en ökad spridning i bosättningen,. Följaktligen motverkas också hemlöshet, trångboddhet och i övrigt undermåliga levnadsförhållanden. Genom detta angreppssätt är det även möjligt att adressera problemet med den svarta marknaden för hyreskontrakt som utnyttjar individer som redan har det svårt. Då det föreslagna systemet med ankomstboende gynnar både individ och samhälle är det positivt att sanktioner existerar. Södertälje kommun måste återigen uttrycka oro ifråga om utredningens perspektiv på asylprövningsprocessen. Om Migrationsverkets lyckas korta handläggningstiderna till en till två månader, existerar fortfarande ett problem med överklagandeprocessen.

7 5 (7) Erbjudande om ordnat boende efter tiden i ankomstboende Södertälje kommun har såsom åsikt att systemet med ordnat boende skulle kunna nyttjas till att reformera EBO-principen. Under förutsättning att Migrationsverket införskaffar lämpliga bostäder till det ordande boendet, finns det dessutom möjlighet att systemet resulterar i ett bättre mottagande som motverkar hemlöshet. De ordnade boendena måste ligga i arbetsmarknadsregioner eller delregioner där det finns goda möjligheter till arbete. Arbetslinjen måste vara styrande i bosättningsarbetet och införskaffandet av ordnat boende. Därför skulle detta vara effektivare om länsstyrelserna eller andra regionala organ med ansvar för utvecklingsfrågor, avgjorde hur många asylsökande och flyktingar arbetsmarknadsregionen eller delregionerna kan hantera. Utifrån denna inventering fördelas sedan platserna mellan kommunerna i regionen, givetvis samråd med kommunerna. Varje kommun måste ha ett ansvar att planera för ett mottagande av både asylsökande och flyktingar med uppehållstillstånd. Det skall inte vara möjligt att hänvisa till bostadsbrist som orsak till att inte ta ett humanitärt ansvar. Efter detta upphandlar Migrationsverket eller anskaffar boende i de aktuella kommunerna. Migrationsverket bör sedan i samarbete med arbetsförmedlingen och individen avgöra var placeringen ska ske. Detta fastslås i sedan i ett bindande avtal mellan Migrationsverket, individen och kommunen. Vidare måste det understrykas att ordnat boende inte bör förläggas i de kommuner och områden som har haft en massiv bosättning de senaste åren. De styrmedel för bosättningen som föreslås av utredningen anser Södertälje kommun är för svaga, det finns idag segregerade områden i Sverige som har en stor attraktionskraft för nyanlända då där finns landsmän och vänner. Olyckligtvis är förvärvsfrekvensen i dessa områden mycket låg och arbetsmarknaden för dessa människor är redan mättad. Individen har ett ansvar för att bli självförsörjande och kommunikationen till en asylsökande måste vara tydlig i detta. Det måste också förmedlas att bosättning i segregerade områden inte kan anses förenligt med ansvaret att bli självförsörjandet. Konsekvenserna för individer som inte väljer ordnat boende, bör vara ekonomiska. Ett problem i expansiva regioner kan vara bostadsbrist, särskilt ifråga om billiga bostäder. Därför är det inte möjligt att diskutera bosättning utan att lyfta frågan om bostadsförsörjning. Detta kräver ett samhällsansvar från många aktörer, regering, riksdag och Sveriges kommuner.

8 6 (7) Fler platser i ordnat boende på pendlingsavstånd från storstäderna Södertälje kommun fastlår att utredningens målsättning med 750 platser i ordnat boende på pendlingsavstånd från storstäderna är absolut för låg. Endast i Stockholms län finns det över asylsökande i så kallat eget boende, varav drygt 7000 bor i Stockholms stad, Södertälje kommun och Botkyrka kommun. Södertälje kommun har över 10 % av länets samtliga asylsökande som är inneboende hos släkt och vänner. Ambitionsnivån måste följaktligen vara högre än de 750 platser om förslaget ska få en betydande effekt. Aterigen är det möjligt att konstatera att frågan om asylsökandes och flyktingars boende till stor del är avhängig bostadsförsörjningen. Ansvariga myndigheter och kommuner måste skapa förutsättningar för att kunna ta ett gemensamt humanitärt ansvar människor i behov av skydd Eventuella åtgärder med koppling till trångboddhet i anläggningsboendena Förutsättningen för att konceptet ordnat boende ska bli framgångsrikt är givetvis dessa boenden upplevs som attraktiva. Det konstateras i utredningen att dagens anläggningsboende (ABO) haft en generellt låg kvalitet och asylsökande aktivt väljer bort dessa boende till förmån för att bli inneboende hos släkt och vänner, måste framförallt kvaliteten i de föreslagna ordnade boende säkerställas. Atgärder måste vidtas som garanterar att familjer har egna lägenheter som endast kan frångås vid ett högt inflöde i mottagningssystemet Behov av rörändrad ordning i samband med beslut om uppehållstillstånd Södertälje kommun tillstyrker förslaget att även asylsökande i så kallat eget boende erhåller hjälp med kommunplacering utan att behöva flytta till anläggningsboende först. Södertälje kommuns har länge framhållit att dagens system ger inlåsningseffekter som bidrar till att flyktingar som faktiskt önskar flytta från trångboddhet och arbetslöshet inte får den hjälp de borde vara berättigad till. Södertälje kommuns ERF-stödda projektet "Vägar till hela Sverige" är en framtvingad åtgärd från statlig underlåtenhet att adressera den diskuterade problematiken. Sociala insatser

9 7 (7) 7.2 Kommunernas ansvar for sociala insatser for asylsökande fortydligas Den ekonomiska ersättningen är avgörande för om den asylsökande ska kunna erbjudas sociala insatser av hög kvalite. Södertälje kommuns erfarenhet är att schabloniserade statliga ersättningar hittills har varit otillräckliga. De otillräckliga ersättningarna innebär att kommunen varit tvungna att täcka kostnader för personal och verksamhet. Den statliga ersättningen måste täcka kommunens faktiska kostnader för att utredarens förslag ska ha någon möjlighet att nå full effekt. Kommunen är sannolikt bättre på att förmedla insatser för särskilda behov i de fall den asylsökande har eget boende. Insatser inom socialtjänsten ska hålla hög kvalite och vara till nytta för den asylsökandes väg till integration vid ett eventuellt uppehållstillstånd. Med tanke på den asylsökandes osäkerhet om att få beviljat uppehållstillstånd finns det dock svåra hinder att planera. organisera och även förmedla insatser. Det är inte heller rationellt från den asylsökandes perspektiv att lägga ned ett starkt personligt engagemang i de sociala insatser som erbjuds. Den asylsökande lever under mycket speciella omständigheter i väntan om han eller hon får stanna i Sverige. Statlig ersättning till kommuner och landsting Södertälje kommun kräver att om en övervältring av verksamhet från staten ska ske, måste finansieringsprincipen appliceras fullt ut. Det är därför med stor oro kommunen noterar att utredningens sakkunnige och även utredningens expert, avstyrker förslaget gällande statens ersättning till kommuner. I en kommun som Södertälje där det finns ett stort antal asylsökande, innebär ett ofinansierat övertagande av verksamhet höga kostnader på grund av de volymer som måste hanteras. Detta ser vi idag gällande ersättningen för utbildningsplatser och utredningens föreslagna schablon fortfarande för låg. När det gäller schablon för kostnaden gällande gode män är en schablonisering inte den bästa lösningen. För att uppnå god kvalitet krävs det att gode män lägger ner tid och för detta måste dessa få ersättning. Därför är det Södertälje kommuns åsikt att de faktiska kostnaderna för gode män bör vara möjliga att återsöka. Som påpekats med avseende på utredningens förslag om ett tydligare uppdrag till kommunerna på det sociala området, krävs täckning för de faktiska kostnaderna. Dock presenterar inte utredningen något förslag till ersättningsmodell i frågan, vilket gör det svårt att ta ställning till förslaget som helhet.

10

11 Aktiv väntan - asylsökande i Sverige Betänkande av Asylmottagningsutredningen Stockholm i- STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2009:19

12

13 Sa mnla nfattn ing Utredningens uppdrag och arbete Utredningens uppdrag har varit att se över mottagandet av asylsökande och vid behov föreslå författningsändringar. De olika områden som i första hand omfattas av uppdraget är sysselsättning, boende, ekonomiskt bistånd till individen, social omsorg, statens ersättning till kommunerna samt återvändande vid eventuellt avslag på asylansökan. Utgångspunkten för översynen har enligt direktiven varit asylprocessen som helhet. Det anges att mottagandet av asylsökande ska vara utformat på ett sätt som bidrar till en rättssäker, effektiv och human asylprocess. Det anges bl.a. också att mottagandet ska vara utformat på ett sätt som främjar de asylsökandes möjligheter till sysselsättning och egen försörjning. U tredningen har i sitt arbete aktivt involverat sakkunniga och experter. Utredningen har vidare besökt kommuner, mottagningsenheter inom Migrationsverket samt länsstyrelser och sammanträffat med bl.a. politiska företrädare för SKL samt ideella organisationer. Utredningen har också genomfört tre hearingar vid vilka har behandlats sysselsättningsfrågor samt frivilligorganisationernas respektive kommunernas medverkan i mottagandet av asylsökande. Problembild och utgångspunkter för förslag till förändringar Gällande system för mottagandet av asylsökande behöver utvecklas för att möta nya krav och hantera problem som successivt vuxit fram under flera decennier. 13

14 Sammanfattning SOU 2009:19 Mottagandet av asylsökande en del i asylprocessen För mottagandesystemet, liksom för de individer som finns i det, är rättssäkerheten och effektiviteten i asylprocessen av helt central betydelse. Korta handläggningstider i asylärendena bidrar till ett mer humant mottagande genom att den tid som individen tvingas leva i osäkerhet förkortas och innebär också besparingar för det allmänna. Att nå resultat i detta hänseende framstår därför som den kanske viktigaste uppgiften också i ett mottagandeperspektiv. Den asylsökande befinner sig i Sverige i väntan på besked om han eller hon ska få stanna i landet eller inte. Detta förhållande skapar särskilda förutsättningar för insatser från samhällets sida inom ramen för mottagandet. Mottagandet måste organiseras så att det förbereder både för framgångsrik integration och ett smidigt återvändande. Såväl mänskliga som samhällsekonomiska hänsyn talar emellertid för att Sverige ska ha en hög ambition i sitt asylmottagande. Insatser inom ramen för mottagandet av asylsökande bör i möjligaste mån organiseras nära individen Mottagandet av asylsökande har sedan början av 1990-talet gått mot "normalisering". Detta är en naturlig utveckling. Asylsökandes behov ser i princip inte annorlunda ut än behoven hos dem som är bosatta i landet och tillgodoses normalt bäst inom de reguljära strukturer som finns för service och stöd åt invånarna. På den kommunala nivån finns erfarenhet, professionell kompetens och administrativa rutiner som spänner över hela det sociala området. Det är för utredningen tydligt att samhällets insatser för att erbjuda asylsökande det stöd de behöver i sin vardag måste utvecklas. Kommuner och andra lokala aktörer måste få fler uppgifter samtidigt som också Migrationsverkets uppdrag utvecklas och görs tydligare. Från passivitet till aktivitet Mycket få asylsökande har ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller praktiserar på en arbetsplats. Förhållandevis få deltar i undervisning i svenska. Den asylsökandes vardag präglas ofta aven passivitet som har stora negativa effekter för såväl individ som 14

15 SOU 2009:19 Sammanfattning samhälle. Detta gäller både på kort sikt och på längre sikt om uppehållstillstånd beviljas. Det finns således skäl att underlätta för asylsökande att arbeta eller praktisera. Sysse1sättningsfrämjande insatser som görs för asylsökande bör ha en tydligare koppling till vad som sker inom ramen för introduktionen efter ett eventuellt uppehållstillstånd. Det ekonomiska biståndet till individen bör fungera som incitament för aktivitet i sig och för ett val av boende som främjar sysselsättning, arbete och egenförsörjning. Processen för asylsökandes boende måste bli tydligare och mer strukturerad Närmare 30 procent av de asylsökande i Sverige bor i fem av landets kommuner. Nästan alla av dessa asylsökande bor i s.k. eget boende. Koncentrationen av asylsökande till ett fåtal kommuner innebär problem i olika avseenden för såväl vistelsekommunen som de asylsökande. Hur asylsökandes boende organiseras har väsentlig betydelse för både asylprocessen och strävan att höja aktivitetsnivån. Staten måste därför ta ett ansvar för att skapa mer av struktur och styrning när det gäller asylsökandes boende. Bland annat måste de olika instrument som finns för att påverka asylsökandes val av boende utvecklas. För att få effekt krävs enligt utredningens bedömning kraftiga ekonomiska incitament. Mottagandet av asylsökande ett statligt ansvar Staten har det övergripande ansvaret för mottagandet av asylsökande. Kommuner och landsting ska därför ha ersättning för de insatser man gör, och framöver kommer att göra, inom mottagandet. Dagens system för statlig ersättning till kommunerna är komplicerat och svårt att tillämpa. Det behöver därför förenklas. Det bör i större utsträckning baseras på enhetliga principer, schabloner, samt automatiska utbetalningar. 15

16 Sammanfattning SOU 2009:19 Förslag Sysselsättning Undantag från kravet på arbetstillstånd Asylsökande ska i princip undantas från kravet på arbetstillstånd redan i samband med att asylansökan lämnas. Det innebär att befintliga möjligheter för asylsökande att undantas från kravet på arbetstillstånd utökas. Fortfarande ska dock gälla att möjligheten till undantag inte ska omfatta vissa grupper, som t.ex. asylsökande som saknar identitetshandlingar, om inte vederbörande medverkar till att klarlägga sin identitet. Kartläggning och dokumentation av utbildning och yrkeserfarenheter samt upprättande av handlingsplan Migrationsverkets insatser för att kartlägga och dokumentera individens utbildning och yrkeserfarenheter ska förbättras. Varje vuxen asylsökandes utbildning och yrkeserfarenheter bör kartläggas och dokumenteras. Informationen ska vara giltig och användbar också efter ett eventuellt uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen ska därför medverka i relevanta avseenden. För varje vuxen asylsökande bör också en individuell handlingsplan upprättas. Det bör göras gemensamt av Migrationsverket och individen. Av handlingsplanen bör bl.a. framgå vad individen ska göra för att uppnå egen försörjnmg. Kommunalt operativt ansvar för underuisning i svenska, praktik och annan sysselså"ttning Kommunerna ska ges ett operativt ansvar för att anordna undervisning i svenska och, i den utsträckning det är möjligt, praktik eller annan sysselsättning för asylsökande. För detta ska staten ersätta kommunerna ekonomiskt. Undervisningen i svenska bör syfta till att ge de asylsökande ett funktionellt språk, i relation till vardagsliv, arbete, praktik eller studier. Skolverket bör ges i uppdrag att bl.a. närmare utreda förhållandet mellan undervisning i svenska för asylsökande respektive svenska för invandrare. När det gäller praktik och annan sysselsättning bör kommunerna samverka 16

17 SOU 2009:19 Sammanfattning med lokalt näringsliv, frivilligsektorn, inte minst invandrarorganisationer, Migrationsverket samt den lokala arbetsförmedlingen. För att underlätta för mindre kommuner och kommuner i vilka många asylsökande bor ska länsstyrelserna ges uppdraget att stödja kommunerna och bidra till samordning på regional nivå. Boende Etablerande av så"rskilda ankomstboenden Ett särskilt ankomstboende för asylsökande ska införas under högst fyra veckor efter inlämnad ansökan. Migrationsverket ska under denna tid göra koncentrerade insatser när det gäller asylutredningen, information, kartläggning av utbildning och yrkeserfarenheter samt den asylsökandes val av s.k. ordnat boende (jfr nedan). Ankomstboendena bör utgöras av lägenheter i reguljära bostadsbestånd. Etablerande av ankomstboenden bedöms, tillsammans med utredningens övriga förslag, bidra till en fastare struktur och större tydlighet i processen för asylsökandes boende. Etablerande av ankomstboenden bedöms också stödja pågående arbete inom Migrationsverket för att effektivisera asylutredningarna och förkorta myndighetens handläggningstider. Genom att koncentrera insatser, resurser och kompetens till asylprocessens initiala fas, bör utredningen i ärenden av mer normal svårighetsgrad kunna slutföras under tiden i ankomstboende. Barnfamiljer i ankomstboende ska prioriteras när det gäller erbjudande om s.k. ordnat boende (jfr nedan). Det är viktigt att det enskilda barnets förutsättningar och behov klarläggs under tiden i ankomstboende. Individualiserat erbjudande om ordnat boende Varje asylsökande ska ges ett individualiserat erbjudande om ett av Migrationsverket ordnat boende efter tiden i ankomstboende. Erbjudande ska ges också till den asylsökande som initialt väljer eget boende istället för ankomstboende. Ordnat boende ska erbjudas på en ort där den enskilde har goda möjligheter till meningsfull sysselsättning och kontakt med det svenska samhället. 17

18 Sammanfattning SOU 2009:19 Strategi för asylsökandes boende Migrationsverket ska uppdras att utveckla en strategi för asylsökandes boende. Strategin bör inriktas mot hur anläggningsboendenas lokalisering, struktur och kvalitet kan användas för att bidra till att få asylsökande att välja boende som främjar möjligheterna till arbete och annan meningsfull sysselsättning och motverkar stor koncentration av asylsökande till ett fåtal kommuner. Fler platser i ordnat boende på pendlingsavstånd från storstäderna Migrationsverket bör ges resurser för att i ökad omfattning kunna erbjuda ordnat boende på pendlingsavstånd från storstäderna. Härigenom kan, som alternativ till eget boende, ordnat boende av godtagbar standard erbjudas åt i första hand barnfamiljer som har stark anknytning till aktuella orter. Syftet är att komma till rätta med de mer påtagliga psykosociala problem som trångboddhet kan innebära inte minst för barn. Ekonomiskt bistånd till individen Grunderså'ttning erså'tter dagersdttningen Asylsökande som saknar egna medel för sin försörjning ska kunna få grundersättning. Grundersättningen för ensamstående ska uppgå till 80 kronor per dag, vilket är en höjning i förhållande till nuvarande dagersättning. Den som avböjer ett erbjudande om ankomstboende och bor i eget boende ska inte ha rätt till grundersättning. Den som avböjer ett erbjudande om ordnat boende och bor i eget boende ska ha rätt till halv grundersättning. Utredningen bedömer det vara av central betydelse att så många asylsökande som möjligt väljer att bo i ankomstboende. Det handlar både om asylprocessens effektivitet och om möjligheterna att få till stånd en bra ordning för asylsökandes boende som gagnar såväl individ som samhälle. U tredningen bedömer vidare att det krävs relativt starka ekonomiska incitament för att få till stånd önskvärd styrning mot ordnat boende. 18

19 SOU 2009:19 Sammanfattning En ny aktivitetsbonus infärs Asylsökande som utöver att läsa svenska deltar i kommunalt anordnad sysselsättning ska kunna få aktivitetsbonus. Det måste löna sig för individen att vara aktiv och ta egna initiativ för att - på kort eller lång sikt - uppnå egenförsörjning. För att aktivitetsbonusen ska få önskad effekt ska den uppgå till 40 kronor per dag. Storleken på aktivitetsbonusen ska vara densamma för ensamstående och sammanboende. Meningsfull sysselsättning bedöms vara av stor betydelse för individens fysiska och psykiska välbefinnande, och därmed för asylprocessen i dess helhet. Den kan dessutom vara ett steg mot en anställning. Aktivitetsbonusen ska därför inte vara behovsprövad utan utgå till alla som deltar i kommunalt anordnad sysselsättning. Aktivitetsbonusen kommer därmed att utgör ett ekonomiskt incitament för både kvinnor och män att delta i kommunalt anordnad sysselsättning. Sociala insatser Kommunernas ansvar för sociala insatser för asylsökande ska förtydligas i syfte att säkerställa en likvärdig social service för asylsökande i olika delar av landet. Det handlar om insatser enligt tre lagar på socialtjänstens område: socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Det finns i dag oklarheter beträffande olika huvudmäns ansvar och skyldigheter. Dessa oklarheter har fått till följd att stödet till asylsökande med särskilda behov varierar. Enligt utredningens uppfattning är det naturligt att det i första hand är vistelsekommunen under tiden i ordnat boende som står för de insatser som behöver göras. Under ankomsttiden bör endast mer akuta sociala insatser göras. När en kommun överväger vilka insatser som är lämpliga beträffande en asylsökande måste givetvis hänsyn tas till den osäkerhet som råder kring längden på individens vistelse i Sverige. Statlig ersättning till kommuner och landsting Ett nytt system för statlig ersättning till kommuner och landsting ska införas. Utredningen föreslår en principmodell. Denna innebär ett förenklat system som i stor utsträckning bygger på schabloner 19

20 Sammanfattning SOU 2009:19 och andra mer generella ersättningsformer. Ersättning utgår på följande områden; svenskundervisning, praktik och annan sysselsättning, utbildning för barn och ungdomar, sociala insatser och extra ersättning. Frivi II igorganisationernas roll Migrationsverket ska ges ett uttryckligt uppdrag att på olika sätt främja och stödja frivilligorganisationernas medverkan i mottagandet av asylsökande. Bland annat bör Migrationsverket söka avtala med frivilligorganisationer om att dessa ska medverka i eller överta driften av ordnade boenden. Frivilligorganisationer, inte minst invandrarorganisationer eller sammanslutningar av tidigare asylsökande, bör vidare av Migrationsverket användas mer systematiskt när det gäller att lämna information till asylsökande om möjligheterna till arbete och boende. Vissa övriga frågor Mottagandet bör vara utformat på ett sätt som underlättar och främjar ett återvändande. En viktig del i detta är tydliga signaler inom mottagandesystemet efter ett avslag. Asylsökande ska efter lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut inte erbjudas svenskundervisning eller annan sysselsättning. Därutöver ska grundersättningen kunna sättas ned om en utlänning med ett avlägsnandebeslut utan giltigt skäl stannar kvar i Sverige. Det finns i dag problem när det gäller personer som beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd och som sedan är föremål för förnyad prövning. Utredningen lämnar förslag till tydligare reglering i detta avseende. Konsekvenser, finansiering och ikraftträdande F örslagens ekonomiska konsekvens och finansiering Utredningens förslag uppskattas, trots ambitionshöjningar i flera avseenden, innebära en nettobesparing på 165 miljoner kronor. Förslagen föreslås huvudsakligen finansieras genom de förkortningar av handläggningstiderna i asylärenden hos Migrationsverket 20

21 SOU 2009:19 Sammanfattning som etablerande av ankomstboenden förväntas bidra till. En förkortning av handläggningstiderna på upp till två månader skulle innebära en kostnadsminskning på närmare 400 miljoner kronor. Det är angeläget att säkerställa att möjliga effektiviseringar av handläggningen realiseras, så att därigenom förutsättningar skapas för att genomföra de reformer av mottagningssystemet som utredningen ser som nödvändiga. Utredningen bedömer vidare att förslagen kommer att ha positiva samhällsekonomiska konsekvenser. Ett förbättrat mottagande av asylsökande bidrar till att personer som beviljas uppehållstillstånd snabbare etablerar sig på arbetsmarknaden vilket medför lägre kostnader för det allmänna. Förslagens konsekvenser ur ett bam- respektive jdmställdhetsperspektiv Förslagen bedöms samlat ha positiv effekt för barn i asylprocessen. Förslagen förväntas bidra till kortare handläggningstider och därmed mindre av oviss väntan, större möjligheter till meningsfull sysselsättning, bättre boendeförhållanden samt rimliga ekonomiska villkor. Detta gynnar alla asylsökande, men särskilt barn och föräldrar. Förslagen bedöms också samlat ha positiv effekt för jämställdheten mellan kvinnor och män. Även här bedöms förslagen rörande boende ha betydelse. Det nya ersättningssystemets konstruktion bedöms främja både kvinnors och mäns sysselsättning. Ikrafttrddande I samband med att den nya mottagandelagen träder i kraft ska LMA upphöra att gälla. Äldre föreskrifter ska dock fortfarande gälla beträffande utlänningar som vid ikraftträdandet var registrerade vid en förläggning. Detta innebär alltså att det blir en successiv övergång till det nya mottagandesystemet. 21

22

23 Södertälje kommun Sammanträdesprotokoll Arbetslivsnämnden 5 (12) 36 Betänkandet om asylmottagning - samberedning Demokrati och Mångfald. Aktiv väntan - asylsökande i Sverige Dm 09/11 Sammanfattning av ärendet Betänkandet Aktiv väntan - asylsökande i Sverige~ SOU 2009: 19 har remitterats till kommunen och beretts i samråd mellan Demokrati och Mångfald och Arbetslivskontoret. Kontoret föreslår att Arbetslivsnämnden godkänner yttrandet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yttrande Bilaga - En sammanfattning av Betänkande av Asylmottagningsutredning Kontorets/förvaltningens förslag till nämnden: 1. Arbetslivsnämnden beslutar att godkänna yttrandet Yrkanden: Johan Andersson (s) yrkar bifall till kontorets förslag med förslaget att texten i yttrandet på sidan 5~ "och eventuellt försvåra möjligheterna till ett permanent uppehållstillstånd" ska tas bort. Mats Siljebrand (fp) yrkar bifall till kontorets förslag med bifall till Johan Anderssons (s) förslag. Tage Gripenstam (c) yrkar bifall till kontorets förslag med bifall till Johan Anderssons (s) förslag. Severios Halef (kd) yrkar bifall till kontoret förslag med bifall till Johan Anderssons (s) förslag. Marita Lärnestad (m) yrkar bifall till kontorets förslag i sin helhet. Nämndens beslut: Nämnden godkänner kontorets förslag att godkänna yttrandet med Johan Anderssons (s) tilläggsförslag. Justerandes signum Anslagsdatum Utdragsbestyrkande yi-p(;r:f ~0 I

24