Metod PM. I den senaste rapporten som presenterades den 2:a december 2012, tog Öckerö utanför Göteborg hem

Transkript

1 Metod PM Bakgrund När Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) levererar sin årliga rapport om tryggheten i landets samtliga kommuner, så ger det en överblick om hur stora problem kommunerna har i olika frågor. Efter en redovisning av en rad olika parametrar som exempelvis våldsbrott, personskador och bränder per tusen invånare, sammanställer man sedan resultaten för att på så vis presentera en rangordning över hur sammantaget trygga landets kommuner är. I den senaste rapporten som presenterades den 2:a december 2012, tog Öckerö utanför Göteborg hem priset som landets tryggaste kommun. I botten stod Sälen Malung, tätt följt av Sollefteå. 1 Då Sälen Malung är innefattar tusentals turister vintertid, och har särpräglade skidorter i sin kommun, är dess bottennotering kanske inte så märkvärdig. Desto mer uppseendeväckande är dock faktumet att Sollefteå, den lilla kommunen i Västernorrlands län 2 med invånare hamnar näst sist i SKL:s ranking över mest trygga kommuner i landet. Kommunfullmäktige styrs idag av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som där sitter i majoritet. 3 Vad har de att säga om Sollefteås dystra statistik? Och vad säger oppositionen i kommunfullmäktige? Syfte/Fråga: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad de olika partierna i kommunfullmäktige har för visioner för att vända statistiken och göra Sollefteå tryggare. Samtliga partier har uttalade planer för hur man vill förändra läget kring frågor som rör tryggheten i 1 Tryggaste kommunen och den farligaste, TT, december 2012 ( kommunen och den farligaste) a1a285a71395.html aspx

2 kommunen. Men vad vill de, egentligen? Min frågeställning är således; * Vilka åtgärder vill partierna i Sollefteås kommunfullmäktige vidta för att göra kommunen tryggare?. Strategi/design Uppsatsen kommer att syfta till att redogöra för vad de politiska partierna på kommunnivå har för tankar kring otryggheten i Sollefteå, och hur dess visioner ser ut om att höja tryggheten i kommunen. Jag kommer att använda mig av intervjustudier från samtliga partier för att på så sätt få resultat på hur de vill förbättra det sociala arbete som krävs för att öka tryggheten. Då jag är intresserad av partiernas åsikter, visioner och mål, kommer intervjustudierna vara av kvalitativ form, då det ger mig möjlighet att senare kunna analysera och presentera vad partiernas ståndpunkter är. 4 I mitt urval av intervjupersoner kommer en person från samtliga partier i kommunfullmäktige väljas ut, och då de som inom varje parti ansvarar för dessa frågor, detta för att hålla såg hög centralitet som möjligt. 5 Då jag vill ta reda på vad politikerna och dess partier faktiskt tycker, snarare än hur de upplever 6 situationen i Sollefteå, så kommer intervjuerna att vara informativa, och semistrukturerade, för att på så sätt lätt kunna konkretisera de svar informanterna ger. Jag kommer att ställa samma frågor till samtliga intervjuobjekt, som ämnar att ge mig svar på hur partiernas visioner och faktiska förslag till förbättring i kommunen ser ut. För att öka validationen i de svar jag får, kommer jag att komplettera dessa med att ta del av de motioner rörande mitt ämne, partierna lagt fram i kommunfullmäktige. Då jag i min problemformulering operationaliserar otrygghet efter de parametrar SKL:s använder sig av, kommer de motioner som innefattar någon av dessa parametrar att redovisas. På det sättet kan man se hur många förslag partierna lagt berörande respektive område. Detta kommer att ge en större tyngd till de svar som intervjuerna 4 Esiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpredikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s Esiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpredikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s Esiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpredikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s. 227

3 gett, då man kan se om partierna med handling även har backat upp sina uttalade ord om arbetet för att öka tryggheten i kommunen. För att få informationen jag hämtar från lagda motioner så aktuell som möjligt kommer jag att avgränsa mig till att se till de förslag som lagts från den 1a juli fram till 1a februari. Metod För att operationalisera budskapen som poitikerna ger, kommer jag att använda mig av en argumentanalys, där jag strukturerat kommer att presentera svaren i memos, och för att kontrollera dess trovärdighet, jämför jag med de motioner som partierna i realiteten lagt fram. Jag kommer att sålla i de svar intervjuerna ger, för att urskilja faktiska, sakliga och konkreta argument och åsikter från det som saknar relevans. För att göra intervjun så effektiv och relevant som möjligt, kommer frågorna inte beröra de områden där Sollefteå i förhållande till övriga landet ligger bra till. Om just exempelvis våldsbrott är någonting som Sollefteå i statistiken inte alls urskiljer sig negativt i från övriga landet, ter det sig överflödigt att i denna uppsats höra vad de olika partier har för förslag till åtgärder för just det problemet. För att strukturera upp svaren från mina samtalsintervjuer kommer jag att använda mig av fallbeskrivningar, vilket innebär att information som är särpräglade från varje informant lyfts fram och att 7 hela intervjuerna sammanfattas. Detta är viktigt, då jag vill utgå från samtliga utvalda områden som innefattar begreppet otrygghet. Ett av de sätt jag kommer att värdera är aktualiseringsaspekten i de svar jag får. Då jag är intresserad av vad partierna har för avsikt att göra, för att förbättra tryggheten i kommunen, finner jag det irrelevant huruvida partiernas politik i rörande områden sett ut i historien Dock är dess närmaste historik i lagda motioner intressanta för att se hur trovärdiga deras svar bör tolkas. 7 Esiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpredikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s.270

4 Källdisussion Källorna jag kommer använda mig av kommer att vara så tillförlitliga som möjligt. I samtalsintervjuerna kommer jag att få uppgifterna från primärkällor, vilka är att föredra framför sekundärkällor, då de är mer centraliserade, primärkällor är helt enkelt mer tillförlitliga. 8 I övrigt kommer jag att hämta min information från de motioner som lagts, och de källorna föutsätter jag är tillförlitliga då de hämtas ut från en statlig myndighet. I den mån jag behöver, kommer jag även att ta hjälp av den studielitteratur som finns. Att jag bygger min frågeställning på siffror från Sveriges Kommuner och Landsting, anser jag vara fullt gångbart ur ett källkritiskt perspektiv. Det är en statlig myndighet, som oberoende presenterar statistik frågor som rör trygghet. Huruvida alla dessa frågor är berättigande eller inte för resultatet av SKL:s rangordning med Sollefteå som mest otrygga kommun i landet efter turistfyllda Sälen Malung, spelar egentligen inte så stor roll. 9 SKL:s VD Håkan Sörman kommenterade att rapporten inte är ett facit, utan underlag för analys. Och det är precis vad jag syftar till att göra med min undersökning. Validitet och reliabilitet När vi kommer till validiteten så delar vi upp den i två delar, begreppsvalidivitet och resultatvalidivitet. Det första betyder att det måste finnas ett samband med hur jag operationaliserar och det jag vill ha svar på. Det handlar helt enkelt om att min metod ska vara rättmätigt gångbar för att komma fram till ett vetenskapligt resultat. 8 Esiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpredikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s Anders Mojanis, Polisområdeschefen: Malung Sälen är inte otryggt trots bottenplats, Dalatidningen, dec ( polisomradeschefen malung salen ar inte otryggt trots bot tenplats)

5 Reliabilitet i sin tur handlar om noggrannhet. Att jag i min inhämtning och analys av data inte gör några slarvfel. Om det står korrekt till med begreppsvalidiviteten och reliabiliteten, så kommer resultatvalidiviteten att vara önskvärd, jag får alltså svar på det jag undersöker. 10 Jag anser att begreppsvalidiviteten i min undersökning kommer att hålla. Med samtalsintervjuerna kommer jag att få bra information av förstahandskällor, som presenteras i lättöverskådliga fallstudier. Då jag kommer att komplettera dessa med de motioner som faller innanför ramen av det jag undersöker, kommer begreppsvalidiviteten att vara ännu starkare. Det är trots allt vad partierna i Sollefteå kommun egentligen vill göra för kommunens trygghet som jag vill presentera, inte enbart vad de utger sig för att vilja åstadkomma. Det man skulle kunna ha invändningar mot är att jag inte kommer att undersöka de trygghetsfrågor där Sollefteå ligger i fas, eller bättre, gentemot övriga landet. Det är trots allt samtliga trygghetsfrågor i SKL:s rapport som sammanställt ligger till grund för Sollefteås notering som näst mest otrygga kommun i landet. Mina avgränsningar kommer dock inte ha någon betydelse för resultatvalidiviteten i min undersökning, då min frågeställning inte handlar om att öka tryggheten i landets näst minst trygga kommun, utan enbart syftar till att presentera vad de olika partierna i Sollefteås kommunfullmäktige vill göra för att förbättra situationen i statistiskt problemtyngda frågor. Alternativa metoder jag kunde ha använt mig av En metod jag skulle kunna ha använt mig av är att i min inhämtning av information genomföra en enkätundersökning med kommunalpolitiker från partierna i fullmäktige. Det hade varit tidsmässigt smidigare, och det hade gett utrymme för att ta del av fler politikers åsikter. Men då jag inte är ute efter politikers enskilda åsikter, utan partiernas ståndpunkter och konkreta förslag, så ser jag en enkätundersökning som fel väg att gå. Risken skulle dessutom vara att svarsutrymmet till färdiga frågor skulle vara mindre än när jag nu genomför samtalsintervjuer. Dessutom värdesätter jag den personliga kontakten jag får genom mina samtalsintervjuer, inte minst ur ett 10 Esiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpredikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s. 57

6 källkritiskt perspektiv. Jag kommer heller inte att plocka in politikers aktivitet i medier i min undersökning. Det är annars en väg jag hade kunnat gå, att på olika sätt analysera vad som sägs där, men jag anser att det hade kunnat bli helt missvisande. Det är inte alltid de som skriker högst i debattartiklar eller i debatter i kommunfullmäktige, som i realiteten har störst engagemang för dessa frågor. Inte heller behöver de vara sanningsenliga ur ett rent källkritiskt perspektiv. I min undersökning tror jag att en sådan metod bara hade försvårat mitt arbete. Källor Esiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpredikan, Nordstedts juridik AB, munfakta a1a285a71395.html aspx Anders Mojanis, Polisområdeschefen: Malung Sälen är inte otryggt trots bottenplats, Dalatidningen, dec Tryggaste kommunen och den farligaste, TT, december 2012 Seth Örbrink Statsvetenskaplig metod 733G22, VT 13 LINKÖPING UNIVERSITET