Att bli en i gänget!

Transkript

1 Nr. 4 dec 2013 Att bli en i gänget! värsta (scout) språket Att bli scout i vuxen ålder nsf redo för förändring FM 2013 En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

2 R e D A K t Ö R e n H A R O R D e t Foto: istock images innehåll 4/Bli scout i vuxen ålder Per och Carolin har båda nyligen blivit NSF scouter. 6/värstA scoutspråket Det interna scoutspråket kan vara rena rama rappakaljan för nya scouter. 8/rätt scoutstil Är det verkligen accepterat att klä sig i vilka plagg, färger och märken som helst? Att känna sig utanför de senaste sex åren har vi flyttat tre gånger. Vår sexårige son har fått följa med oss i samtliga flyttkaruseller. Börja på ny förskola och få nya kompisar. Bryta upp och börja om igen. Mammahjärtat har värkt och jag har oroat mig för hur allt detta påverkar honom. Nu har vi äntligen hittat platsen vi vill att barnen ska växa upp på. Sonen har utvecklat en social förmåga utmed vägen och lärt känna barnen i nya området snabbt. Oron blåser bort en aning, axlarna sänks och jag får tid att fokusera på hur alla dessa flyttar faktiskt påverkat oss vuxna. Jag inser att det nog är jag och min sambo som upplevt dem som jobbigast. Vi har gång på gång fått pressa oss in i sammansvetsade mammaoch pappagrupper på BVC, tvingat oss in i föräldragemenskapen på förskolorna och försökt hitta vår plats i grannskapet. Vi har ibland fått jobba hårt själva för att förtjäna en plats i gemenskapen. I vårt nuvarande område tog det två år att komma över tröskeln till grann- och förskolegemenskapen på riktigt. Väl inne så ter sig allt så varmt och självklart. Inbjudningar till tupperware- och klädpartyn, barnkalas, gemensamma joggingturer och yogapass kommer numera på löpande band. Folk kör förbi vårt hus, tutar och vinkar glatt. Vi är inne i gänget nu, men minns hur det var att stå lite utanför. Mina erfarenheter tar jag med mig och lovar mig själv från och med nu att alltid tänka på att inkludera nya personer i min omgivning. Ser jag flyttbilar i området, så stannar jag och säger: Hej och välkommen!, trots att det kanske känns lite obekvämt. Ser jag en ny kollega i IOGT-NTO-huset går jag fram och presenterar mig och säger: Fråga mig om det är något du undrar över! Träffar jag en nybliven scout ligger jag lågt med förkortningar och annat internprat och tipsar om detta nummer av Scouting Spirit, som har just temat Att bli en i gänget. Tidningen innehåller intervjuer med Per och Carolin som kommit in i NSF i vuxen ålder, reflektioner från ett etablerat NSF-gäng och också artiklar som berör vårt interna scoutspråk och dominerande stilmarkörer. Läs, bergrunda och sätt in dig själv i sammanhanget. Är du bra på att välkomna nya scouter, eller kan du bli bättre? Ha en riktigt härlig jul och nyår! nina norén 10/nsF- ett gytter Av kompisgäng Samtal med ett NSF gäng om gemenskapen och hur lätt det är att som ny få komma in. 12/FÖrBundsMÖtet 2013 Förbundsmötet fattade viktiga beslut. NSF är redo för förändring. 16/olikA generationer På Festkvällen Många medlemmar i olika åldrar möts på festkvällen på FM. Hur man tillbringar kvällen beror på i vilket skede i livet man är. Spirit tog pulsen på fyra generationer på plats. 18/eldsJälen Helge och HAvet Han har varit scout sedan början av 60 talet och ser scouting som sin livs viktigaste skola. Scouting Spirit, officiell tidskrift för nykterhetsrörelsens scoutförbund BESÖKSADRESS: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm TIDNINGENS ADRESS: Scouting Spirit, NYKTERHETSRÖRELSENS SCOUTFÖRBUND BOX STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: nina.noren@nsf.scout.se REDAKTÖR: Nina Norén ANSVARIG UTGIVARE: Fredrik Torberger TRYCK: Mixi Print AB ISSN OMSLAGSBILD: Alexander Ehn LAYOUT: Torkel Edenborg UTGIVNINGSPLAN 2014: Nr 1: manusstopp 4 feb ute 8 mars. Nr 2: manusstopp 12 apr ute 15 maj. Nr 3: manusstopp 16 aug ute 20 sept. Nr 4: manusstopp 11 nov ute 6 dec. NYHETSBREV OCH ORDFÖRANDE- POST: Skickas per e post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida MATERIAL: Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Nina Norén, eller e post nina.noren@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material TRYCKSAK

3 Foto: torkel edenborg nykter scout ett liv i gemenskap Jamboreen 2011 wow vilken grej! vilket år gick du solvarg? vart gick du e.b? vi gör en hajkbomb va? Jag tycker att vi som vanligt kör en Yassaka. scoutjargongen och den gemensamma historien gör troligen att den erfarne och inbitne scouten känner sig närmare sina scoutkompisar efter den här typen av samtal. den nya scouten däremot känner sig förvirrad, dåligt insatt och troligen lite utanför. scouting spirits tema Att bli en i gänget syftar inte till att den här typen av samtal förbjuds. låt samtalen fortgå, men försäkra dig om att alla i sällskapet förstår vad ni pratar om. varför inte ta din nye scoutkamrat i handen och förtydliga och vägled då det behövs.

4 A t t b l i e n i g ä n g e t

5 Bli scout i vuxen ålder Carolin Hermansson och Per Friman delar liknande upplevelser, nämligen att komma in i NSF i vuxen ålder. Båda har ganska nyligen blivit medlemmar i Värends NSF-scoutkår och delar gärna med sig av sina betraktelser. De ger också lite tips till andra nya ledare och mottagande kårer i samma situation. Text: Nina Norén Foto: Alexander Ehn Carolin, som varit engagerad i IOGT-NTO-rörelsen under sin uppväxt, kom på att hon ville bli medlem i NSF för ungefär två år sedan. Hennes dåvarande arbetsgivare studieförbundet NBV ville att hon hade medlemskap i någon av deras medlemsorganisationer. Valet föll på NSF och hon gick in på scoutkonsulenternas kontor. När jag sa att jag ville bli medlem så gav de mig applåder och gjorde vågen! Så borde alla bli mottagna, berättar Carolin glatt. Hon hade inledningsvis ingen avsikt att vara aktiv i kåren, men halkade ändå snabbt in som ledare när hennes dotter började i scouterna. En termin efter att hon blivit medlem fick hon frågan om hon ville sitta i kårsstyrelsen. Hon tackade ja. På årets förbundsmöte i Örebro blev hon dessutom invald i NSFs förbundsstyrelse. Per är helt ny i förbundet och har inte ens hunnit köpa sig en scoutskjorta när vi möts på årets förbundsmöte. Att bli ledare inom NSF var ett ganska lätt beslut för Per. Jag var scout som barn och alla mina tre barn har varit med i scouterna. Jag kände att det var dags att ge tillbaka. Dessutom älskar jag både barn och föreningslivet, säger Per. Han berättar vidare att han mottagits väl av kåren, men avbryts snabbt av Carolin. Nä vi tog emot Per ganska dåligt faktiskt. Vi insåg då hur dåligt förberedda vi var och har nu börjat prata om hur vi ska göra i fortsättningen. Jag har eftersökt en manual sedan jag började för två år sedan. Nu fick vi skäl att ta tag i det arbetet. Jag har börjat med en ordlista som just nu är hela tre A4-sidor. Vi håller också på och funderar på ett faddersystem för nya ledare, berättar hon. Per fyller i och säger att mottagandet var gott nog åt honom som är rättfram, vågar fråga och tar plats. För någon annan kanske det hade varit lite svårare. Ganska många gånger har Carolin känt sig lite utanför i olika sammanhang där scoutorden har haglat. Hon skrattar vid minnet när hon berättar om en ganska ny ledares lite komiska missförstånd. När han hörde talas om att de skulle göra en hajkbomb i kåren, så blev han först helt förskräckt, skämtar Carolin. Att alla är kompisar med alla i förbundet är både positivt och negativt tycker Carolin. Hon menar att det ibland har känts lite svårt att ta sig in. Konversationerna kan ibland bli alltför interna och handla om arrangemang som hon inte varit med på. Det är egentligen inget större problem inom kåren, utan snarare när hon träff r scouter i mer privata sammanhang. Förbundsmötet, som vi träffas på, tycker båda kan vara lite förvirrande om man är ny. Det är viktigt att man inom kåren ser till att ta hand om den som är ny. Något de båda tycker att Värends scoutkår varit väldigt bra på. Per berättar att klädkoderna kan vara lite oklara och det kanske är bra för kåren att berätta vad som gäller. Idag kände jag mig faktiskt lite utanför i och med att jag inte hade scoutkläder. Jag trodde inte alla skulle ha det. Det hade ju känts bra att ha en halsduk i alla fall, säger Per som får låna en vid fotograferingen. På samma gång som kåren har ett ansvar för att ge ett varmt mottagande, så kan ju den nye ledaren hjälpa till för att göra det ännu smidigare. Jag tycker att man ska tacka ja till att arrangera saker som kanske verkar lite svåra. Det är ju när man jobbar tätt ihop som man lär känna varandra, säger Carolin. Jag tycker att det viktigaste är att vara nyfiken och att våga fråga. Man behöver inte vara rädd för att göra bort sig inom scouterna för det gör man ju aldrig, säger Per. Ditt bästa tips på att få nya medlemmar att känna sig välkomna? Foto:Caroline Spångberg/Alexander Ehn Markus Syrén, Värends Scoutkår Växjö Att ge nya ledare i kåren en mentor som sätter in denna i hur kåren fungerar, svarar på frågor och finns som stöd. Ibrahim El-Moughrabi, Månens Scoutkår Malmö Visa nya medlemmar hur de kan utvecklas i vår verksamhet, att de har möjligheter att ta del av alla de positiva upplevelser och aktiviteter som scouting erbjuder. Sibban Andersson, Stora Levene Scoutkår Låt nya ledaren få känna sig viktig och bli bemött som de andra ledarna. Lyft fram ledarens styrkor och jobba för att få med dessa som en del i kårens verksamhet. Helena Andersson, Lunds Scoutkår Det är viktigt att bemöta barnen och ungdomarna som sig själv. När det gäller vuxna så är det viktigt att le och hälsa dem välkomna ordentligt! 5

6 A t t b l i e n i g ä n g e t

7 Värsta scoutspråket NSF:s FS, BU, Alko, KUL, LÄR, IK, AU, UscK och INFO åkte på Jamboree till WOSM:s Kandersteg. Roverscouter sitter i läko för JotA/Joti.Yassaka och oggihälsning mötte Äventyrarna på Active. Fattar du? Förstår alla? Språket i scouterna kan vara svårare än en omgång Rappakalja. Dra ett kort. Gissa ordet eller förkortningen. Be alla gissa på vilket svar som är det rätta. Så går det till i sällskapsspelet Rappakalja som är populärt men också svårt. Att gissa vad ens ledare eller scoutkompisar säger är inte heller lätt och kan leda till en del missförstånd MEN ett eget språk är också viktigt. Poliser, läkare, schackspelare, höjdhoppare, sångare de fle ta kretsar, yrken eller hobbygrupper har sitt eget språk. Det sker ofta spontant och är allmänmänskligt. Att ha egna termer, ord och språk är dessutom viktigt för identitetsskapandet, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, som är lektor i svenska på Göteborgs Universitet. Själv var hon scoutledare i 20-årsåldern och minns en gång när hennes vänner paddlade i Värmland och inte hade något patrullnamn ännu. De paddlade sig in i Norge, köpte chips och upptäckte att de hade fasligt roliga namn på påsarna. Bacongull blev patrullnamnet och deras egna lilla internskämt i många år framöver. Det är viktigt med egna ord, förkortningar och sägningar för det stärker gemenskapen. Det är ett exempel då språket är inkluderande för en grupp, säger hon och fortsätter: Sådant eget språk är också en markör som säger kolla vilken sammanhållning vi har. Text: Emelie Svensson Illustration: Sanna Borell Men ord som är inkluderande för vissa personer, kan vara exkluderande och stänga ute andra personer som inte är en del av gruppen. Tänk dig en fest där några är scouter. De sitter och pratar högt om trangiakök på en nivå som bara de kan exempelvis. Då känner andra att usch, vad tråkig jag är som inte kan något om detta, säger Anna. Språk och ord som ofta och vant används inom scouterna, såsom: hajk, förbund, FM:s festkväll och kåsa, kanske inte förstås av alla enligt Anna. Det blir som en markering, ett uteslutande om man använder sådana termer mot exempelvis de som precis börjat i en kår. Man måste visa att alla får vara med. Det är så lätt att utgå från att alla fattar allting. Hon tror att det framförallt kan bli en jobbig upplevelse om man är nykomling som äldre, från 12-årsåldern ungefär, medan de allra yngsta inte bryr sig eftersom att alla ändå är nya i avdelningen. Så vad ska man göra? Bara att man är medveten om svårt, eget språk så är det ett första steg. Som ledare kan man förklara en extra gång för barnen och lägger man märke till andras interna språk så får man helt enkelt hjälpa dem öppna upp och förklara. Var inte heller rädd för att fråga och visa att alla får vara med. Ta inget förgivet. En liten ordlista Active Drogpolitisk ungdomsorganisation i Europa. ALKO En kommitté som arbetar med alkoholfrågan i NSF. ANT Står för Alkohol, Narkotika, Tobak. EB Explorer Belt ett internationellt arrangemang för utmanar- och roverscouter. Egg Den vassa kanten på en kniv. FM Förbundsmöte. FS Förbundsstyrelsen. Ansvarar för att genomföra den arbetsplan som ombuden tillsammans beslutat om på förbundsmötet. IK En kommitté som arbetar med NSFs Internationella frågor. INFO En kommitté som arbetar med NSFs kommunikationsfrågor. IOGT-NTO-rörelsen Nykterhets orga nisa tion som NSF är en del av. Jamboree Världsscoutjamboree är ett stort läger som anordnas vart fj rde år för deltagare från hela världen. JOTI/JOTA Jamboree on the Internet eller Jamboree on the Air. En internationell scoutaktivitet som hålls varje år. Deltagarna kan då, genom chatrum eller via amatörradio, kontakta scouter från världens alla länder. KUL En kommitté med fokus på medlemsvärvning och stöd till kårernas ledare. Kår En lokalavdelning i scoutförbundet. LÄKO Lägerkommitté. Stora läger har en lägerkommitte som bestämmer hur just det lägret ska utformas. NSF Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Det förbund som du troligtvis är medlem i om du läser denna tidning. NSF är en samverkansorganisation till Scouterna. Oggi Ett slags rop på lägerbål. Patrull I scouterna jobbar man ofta i patruller på cirka fyra till åtta personer. Ofta har man ett eget namn på patrullen samt en egen flagga och ett rop. Rover Du är roverscout när du är år. Spårare Du är spårarscout när du är 8 9 år. Sölja Ett spänne eller en ring som håller ihop din scouthalsduk. Ting På Tinget beslutar utmanarscouterna i frågor som rör deras verksamhet. Trangia ett kompakt friluft kök att laga mat på utomhus. Upptäckare du är upptäckarscout när du är år. UscK Utmanarscoutkommittén är utmanarscouternas motsvarighet till förbundssstyrelsen. Utmanare Du är utmanare när du är år. WAGGGS World Organization of girl Guides and Girl Scouts. En av två världsscoutorganisationer med enbart kvinnor som medlemmar. WOSM World Organization of the Scout Movement. En av två världsscoutorganisationer. Äventyrare Du är äventyrarscout när du är år.

8 A t t b l i e n i g ä n g e t rätt scoutstil i scouterna ska alla vara välkomna. Men är det verkligen accepterat att klä sig med vilka plagg, färger och märken som helst? i andra förbund skojar man om hur alla har likadana kläder i NSF, säger Josefin Larsson, som själv älskar att utmana normerna. Text: emelie svensson Foto: Alexander ehn Illustration: sanna Borell äventyrarscouterna står i ring kring ledaren Robin. Dom har precis avslutat en hinderbana som de byggt på ett tag i skogen bakom scoutlokalen. Typiskt! Min nya jacka gick sönder, säger Ida upprört och visar revan på höger sida. Oj då. Men så går det med sådana jackor. Vill du ha något riktigt bra ska du köpa Klättermusen, säger Robin och pekar på sin olivgröna softshelljacka. Jag har hört att Haglöfs har många bra också faktiskt, säger en annan scout. Robin nickar instämmande. Jo, fast ska man ha det bästa, så är det ändå Klättermusen som gäller. Samtalet är påhittat, men så kan det kanske låta i många kårer. Precis som i övriga samhället har vi även inom scouterna vissa statussymboler, samtidigt som man kan ha FEL utrustning, FEL sorts plagg, FEL färg och FEL märke. NSFaren Josefin Larsson, som är ordförande för Scouterna, tycker att det finns en kultur av att man måste vara klädd på ett visst sätt i scouterna. Från andra förbund har jag hört att de brukar skratta åt att stereotypen av en NSFare är att ha Fjällrävens G1000-byxor, Klättermusenjacka och systemkamera på magen. Det är ett problem om så många personer har likadana kläder att det blir norm att man måste ha något liknande för att känna sig välkommen, säger hon. Det kan kännas exkluderande av nya personer i förbundet, även om det inte är meningen. Jag tror att få personer aktivt dömer ut de som inte har rätt kläder och utrustning, men det kan ju skapa en känsla av utanförskap och att inte tillhöra den coola klubben. Hon har inte alls upplevt att det är riktigt så extremt i andra förbund. Men Josefin tycker också att det är svårt att veta var gränsen går, för ibland kan ju faktiskt dyrare kläder fylla en bättre funktion. Det är när det går över till att bli en nödvändighet eller innegrej som det blir dumt, säger hon. Att det just i NSF är viktigt med vad man har på sig, om man har Platypus, rätta buffen i merinoull, Goretexskor, och Light my fire-matsaker, tror Josefin beror på att vi är ett tillräckligt litet förbund för att det ska kunna finnas trender. Vi träffas ofta och tar intryck av varandra. I större sammanhang kanske det finns fler skillnader och är mer blandat. 8

9 I scoutshoppen i Stockholm fin s ett gigantiskt lager med scoutskjortor, t-shirtar, märken, mössor och en massa andra prylar som bara väntar på att klickas hem av alla köpsugna scouter. Där sitter Anna- Karin Hennig som ansvarar för försäljningen. Enligt henne har de tänkt att kläderna ska skapa en gemenskap och särskilt scoutdräkten. Det är plagg som gör att man inte behöver tävla på scoutmötet om att ha den hippaste och ballaste funktions-whatever, säger hon. Att ha något plagg från scoutdräkten, som inte längre bara innebär skjorta, utan också piké och t-shirt, är att ha rätt sorts kläder i scouterna enligt henne. Det är ju precis som att man har lagtröjor inom till exempel fotbollen, säger hon. Dräkten är gjord för att vara inkluderande. Men de har inte alla sorters plagg till försäljning i shoppen. Inte byxor till exempel. Det fin s ingen lönsamhet i det, för ingen vill köpa byxor på webben eftersom att det är så svårt med storlekarna, säger Anna- Karin som själv är uppvuxen i en kår där många köpte militärens gamla avlagda byxor på överskottsbolaget. Just militära färger och plagg är något som återkommer och ofta matchas till scoutskjortan enligt Josefin Larsson. Kamouflagebyxor, basker och sånt där är accepterat, men det tillhör inte den scouting som jag tycker passar in i samhället idag. Vi måste byta ut de uttrycken inte bara i vad vi säger och gör, utan också när vi visar upp oss, säger hon. Militäriskt och även manliga ideal är ofta framhållna i scouterna tycker Josefin. Och därför blir det som ofta ses som traditionellt kvinnliga uttryck inte lika accepterat. Jag har faktiskt funderat en del över detta. Det beror på sammanhang, men om man är på läger och har kjol, hårspray eller smink ses det som konstigt eller fåfängt. Men om det är på förbundsmötet eller pappersscoutdelen så är det inte alltid så. Då har jag ofta kjol eller klänning för att visa att det är okej. Jag har också en knallrosa jacka och det är lite för att väga upp för de dova färgerna, säger Josefin Enligt Anna-Karin Hennig på Scoutshoppen försöker de att inte färgsätta efter genus eller kön. Snarare ålder. Yngre kan tänka sig utmanande färger som lime, magenta och orange. Men snittkunden som är lite äldre vill alltid ha blått, blått, blått, blått. Kanske grönt. Och vi måste göra produkter som säljer, därför måste vi alltid göra en avvägning tar vi fram ett funktionsplagg i rosa kommer någon att köpa det då? Säger Anna-Karin. Hon tycker att det är viktigt att alla ledare tänker på varför man har de plagg man har och tänker på hur man pratar om kläderna. Josefin håller med. Fler borde refl ktera över vad dom har på sig och vad de upprätthåller för normer genom att ha det. Vi borde prata om att alla kanske inte har råd och vad det ger för känsla till de som inte har det. Själv tänker Josefin ofta på vad hon tar på sig i olika sammanhang. Bland annat har hon en scouttröja med regnbågsfärgad logga som står för solidaritet till homo-bi- och transpersoner. Om jag ska träffa ett gäng som jag tror blir provocerade av den så tar jag gärna på mig den för att utmana lite. 9

10 A t t b l i e n i g ä n g e t nsf ett gytter Av kompisgäng ofta uppkommer det kompisgäng inom nsf lokalt i kåren. kanske åker man på läger och arrangemang i distriktet och upprättar broar vidare till andra närliggande gäng. den lokala förankringen spelar ibland mindre roll, då man möts på förbundsnivå och kanske är deltagare på förbundsarrangemang. kors och tvärs i nsf-sverige knyts kontakter och nya gäng tillkommer. scouting spirit bestämde träff med ett av gängen för att ta reda på hur de umgås och hur öppna de är för nya gängmedlemmar. Text: nina norén Foto: Alexander ehn det är en uppsluppen stämning när vi möts i en paus under förbundsmötet. Amalia, Martin, Johanna och Andreas fnissar till lite när jag benämner dem som ett gäng. Deras associationer, likt mina egna, går troligen åt de kriminella gängen. Så är såklart inte fallet. Framför mig har jag ett gäng inbitna NSFare i åldrarna år som helt enkelt bara gillar att umgås. De har känt till varandra i många år men bildade ett litet gäng först i somras på äventyrarlägret Blå Gryning. Alla fyra var där som avdelningsledare och bodde i samma, eller närliggande, by. 10

11 Det är ganska svårt att tro på att de bara känt varandra på riktigt sedan i somras. De framstår som ett extremt sammansvetsat gäng som har samma humor och avslutar och kompletterar varandras meningar. Det är tydligt att de lärt känna varandra rekordsnabbt. På läger umgås man ju jättekoncentrerat. Det är ju inte så många andra kompisar som man börjar sin vänskap med att bo ihop en hel vecka. Umgänget fortsätter ju att vara så intensivt också. Man ses inte så ofta och när man väl ses så vill man ta igen allt på kort tid, berättar Amalia. Det är som att ha ett distansförhållande! skämtar Martin. Just den närheten man snabbt kan uppleva med sina scoutkompisar tycker de inte att man gör med vardagskompisarna. Att ha ett umgänge privat och ett i scoutsammanhang tycker alla bara är berikande. Ibland upplever de att kompisarna utanför scouterna kan ha svårt att förstå vad scouting egentligen innebär, men enas om att det kanske inte heller är det viktigaste. De gillar att umgås och verkar tycka att det är synd att de inte hinner ses mer. Alla är väldigt engagerade på många olika håll inom NSF och får ofta, på grund av tidsbrist, se till att ses på olika arrangemang såsom åter- och roverträff r och förbundsmötet. På den typen av mötesplatser blir det också tydligt att de ingår i andra gäng. Det fin s ingen direkt rivalitet emellan gängen och de är eniga om att det oftast funkar fi t att hoppa lite emellan. Men inte alltid. Oftast brukar ju det såklart vara lugnt men ibland kan det faktiskt bli lite problematisk att hoppa emellan. Vissa av gängen sitter ju lite var för sig. Det upplevde jag litegrann på midsommar, berättar Martin. Att precis som i somras anordna läger tillsammans verkar vara melodin för gänget. De laddar redan nu upp för sommaren 2014 och ses ibland via Skype och spånar lite löst kring ett gemensamt kårläger. Det blir många gapskratt under intervjun och det är tydligt att samtliga gängmedlemmar tycker om att skämta och skoja. De är medvetna om att de ibland kan bli lite väl interna, men försöker tänka på det när det kommer in nya personer i gruppen. Om det är vi fyra och en till som inte var med på Blå Gryning i somras så försöker vi nog förtydliga saker och se till att den personen hänger med. Man kanske heller inte väljer att bara fokusera på det som varit just då, utan istället drar in saker som är nya, berättar Johanna. Jag skojar och frågar om de accepterar mig som gängmedlem trots att jag är lite för gammal och kanske inte alltid har de coolaste friluft - kläderna. De tycker frågan nästan är löjlig och påpekar att varken ålder eller kläder spelar någon roll i deras gäng. Äh, märkeshetsen som man ibland kunde känna under utmanarsscouttiden har svalnat och nu fokuserar vi istället på det goda umgänget, säger Martin med ett leende. 11

12 F M FÖrBundsMÖtet 2013 nsf är redo FÖr FÖrändring rekordmånga motioner, förbundsstyrelsens omfattande förslag om en strategi och stiftelsesatsning kombinerat med en helt ny mötesform gjorde att förbundsmötet i Örebro 2013 blev en händelserik tillställning. Både mötesordförandena och de 300 mötesdeltagarna, varav 140 ombud, fick hålla tungan rätt i mun för att hänga med i det höga tempot. Text: nina norén Foto: Alexander ehn

13 Vid mötets öppnande i plenum påbörjades de första diskussionerna angående förbundsstyrelsens, FS, förslag om ändrad mötesform. En del tyckte att man borde stå fast vid förbundsmötets beslut om åsiktstorg från 2012, medan andra tyckte att det var dags att gå på FS linje och prova att ha mer omfattande plenumförhandlingar. När mötet gick till omröstning vann FS förslag. Dessutom beslutades det om en ny ordning där FS förslag behandlades före motionerna. På samtalstorgen kunde ombuden under en timme möta representanter från FS för att få svar på frågor som uppkommit när de läst förslagen. Vid samtalstorgens slut samlades frågorna upp av sekreterare och skickades vidare ner till plenum för att presenteras och besvaras inför alla ombud. När frågedelen var slut och förhandlingen drog igång blev det uppenbart att det var länge sedan NSF hade plenumförhandlinga på det här sättet. Förhandlingarna sicksackade sig aningen trevande fram och mötesordförandena fi k jobba hårt för att komma till beslut. De första förslagen som behandlades och även antogs var IOGT-NTO-rörelsens grundsatser och rörelsegemensam tobakspolicy. Lite fler ändringsförslag och en hel del debatt dök upp när det blev dags att behandla NSFs syn på alkohol, men med några förändringar klubbades även den igenom. Aktivitetsstödet har legat på 20 kr sedan För att komma ikapp med dagens penningvärde beslutade man att höja aktivitetsstödet till 23 kr. Slutligen var vi framme vid det stora vägvalet, nämligen FS förslag om en övergripande strategi. Först seglade det upp ett förslag på återremiss, som strax efter röstades ner. Detta följdes av fl tliga diskussioner. 13

14 A t t b l i e n i g ä n g e t Även om det framkom många åsikter och det blev en del förändringar kring fasmålen så stod kärnmålen fast, se strategin i sin helhet på NSFs hemsida. Med beredningsutskottets förslag om att fastslå strategins övergripande mål till Att göra det enklare och mer attraktivt att vara scoutledare i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund så antogs slutligen förslaget. När strategin hade rotts i land avrundades kvällen med ett samtalstorg bestående av tingets förslag och 2013 års digra lista av motioner. När samtalen klingat av på torgen och de stängts var det tid för god buffémat, bra livemusik och disco i goda vänners lag. Söndagsmorgonen inleddes av en stämningsfull stund där vi mindes scoutkamrater som lämnat jordelivet under året. När tårarna torkats var det dags att rikta fokus på stiftelsesatsningen. Många hade tankar och funderingar kring satsningen. Plötsligt tog debatten en annan riktning och fokus låg på avyttring av Ransberg. Enhälligt klubbandes dock stiftelsesatsningen igenom enligt FS förslag och det märks att förbundet har en Vad tycker du är den viktigaste frågan på FM 2013? Foto: alexander ehn Jonas Karström, Östersunds Scoutkår Tingets förslag om tobakspolicyn, jag tycker att NSF ska behandla alla droger lika. Birgitta Rosén, Fyriskåren Uppsala Strategin, den innehåller så många olika delar och går den igenom visar den vår riktning framåt som scoutförbund. Annie Roos, Utby Scoutkår Strategin, det kommer bli intressant och se vad som kommer bli utfallet av strategin på slutet och vilka delar som leder till faktiska beslut och förändring. Cafer Dincer, 4K Center Scoutkår Stockholm Detta är mitt första FM så det viktiga för mig är att vara med och se hur mötet fungerar, men arbetsplanen är intressant. 14

15 tilltro på att anläggningarna kommer att utvecklas och ge NSF ännu mer framöver. Därefter var det dags för motionerna som var och en inleddes med en presentation av frågorna och svaren som uppkommit på lördagkvällens samtalstorg. Mycket diskussion och många engagerade talare kom fram vid motionerna kring Roverscoutverksamheten och sänkt reseutjämning till roverscoutarrangemang. Enligt beslut landade reseutjämningen till roverscoutarrangemang på 250 kr och den första roverscoutkommittén ska tillsättas av FS på nästa FS-möte. Det blev även beslut om att vi ska ta fram en webbaserad utbildning om drogfrågan, samt en stadgeändring utifrån Demokratipatrullens förslag om att lägga till en paragraf om motioner även till kårårsmöten. Det blev en hel del debatt kring de sista motionerna som handlade om FM vartannat år, samt om vi skulle ta ett beslut på att ha mötet i anslutning till IOGT-NTOrörelsens kongresser. Majoriteten av ombuden tyckte att vi nu är redo för FM vartannat år, men inte att nödvändigvis lägga det i anslutning till kongresserna. Detta föranledde att vi i november 2015 preliminärt hälsas välkomna till Sörmland! Klockan tickade på och den schemalagda tiden för avslutningen var passerad. Dock hade vi några viktiga personval kvar. Valberedningen föredrog sina kandidater och alla föreslagna personer valdes till respektive post. Rolf Andersson och Elisa Dahlqvist lämnade förbundsstyrelsen och gav plats åt de nya kandidaterna Tove Nilsson och Carolin Hermansson. Slutligen hade årets omfattande handlingar behandlats från pärm till pärm och det var dags att runda av. Den omvalda ordföranden Fredrik Torberger tog klubban och förklarade mötet som avslutat, samtidigt som han tackade för ett varsamt och varmt förbundsmöte. Det här är nya förbundsstyrelsen Förbundsmötet 2013 gick helt på valberedningens linje och valde in deras föreslagna kandidater. Två ledamöten valde att avgå och in kom istället två nya förmågor, som tillsammans med sittande förbundsstyrelse (FS) nu tar sikte på förverkligandet av strategin. Elisa Dahlqvist, som suttit längst i FS, valde på grund av studier att lämna sitt uppdrag. Även Rolf Andersson lämnade sitt uppdrag. In kom istället Tove Nilsson från Eskilstuna scoutkår. Tove har lång erfarenhet av NSF och är mer eller mindre uppvuxen i förbundet. Den andra personen som valdes in tillhör Värends scoutkår och heter Carolin Hermansson. Hon är en frisk fläkt i förbundet som blev medlem för två år sedan. Här är laguppställningen för hela 2013 års förbundsstyrelse: Fredrik Toberger, Ordförande. Jonas Moberg, vice ordförande. Anna Rapakko, kassör Daniel Krusevi, sekreterare. Ellen Eklund Anna Christensen Erik Hansen Rikard Eliasson Cecilia Hemming Tove Nilsson Carolin Hermansson Allteftersom respektive ledamots ansvarsområden blir klara så läggs det upp på hemsidan under fliken kontakt. Så håll utkik!

16 F M Festkvällen under festkvällen på FM 2013 bjöds det på god mat, underhållning av gruppen sex kex och sedan blev det dans och nattcafé för de som ville stanna uppe! Men hur spenderar vi medlemmar egentligen våra festkvällar och skiljer det sig i olika faser i livet? scouting spirit tog pulsen på fyra olika grupper som spenderar sin festkväll tillsammans. Text: ellen Holm Foto: Alexander ehn 16

17 Storugglorna Hur spenderar ni er festkväll? Vi ser fram mot FM och att få träffa gamla bekanta, festkvällarna spenderar vi tillsammans och äter god mat. Och så ser vi fram mot Klingsglassvänners årsmöte! Roverscouter Hur brukar ni spendera er festkväll? Vi äter god mat, dansar natten lång men passar också på att prata om dagens beslut med varandra. Det är härligt att träff s och umgås med kompisar som man inte träff r så ofta! Familjen Jönsson Hur funkar det att ha med barn på festkvällen och vad tycker ni om arrangemanget så här långt? Det har varit en bra kväll med trevlig musik och god mat, barnen börjar bli trötta men det fungerar bra att ha med dem på festkvällen, de underhåller sig själva och lekar med andra barn som är med. En stor skillnad nu för tiden, när vi har barn, är att vi får lämna festen tidigare. Spårarscouter & ledarbarn Vad har ni hittat på ikväll? Vi har samlat kapsyler och ätit massor av god mat! Annars brukar vi springa runt och busa under festkvällen. Det är också superskoj att träffa kompisar som du inte träff r så ofta! 17

18 P e R S O n l i g t

19 Eldsjälen Helge och havet 1964 var den då 8-årige Helge Skärlén på jakt efter en rolig fritidssysselsättning. Han sökte upp scoutkåren i Farsta och kände ganska omedelbart att han hamnat rätt. I scouterna fick han snabbt ett växande ansvar, många chanser att utöva och utveckla sitt ledarskap och oväderliga kunskaper om sjö- och friluftsliv. Scouting har präglat hela Helges liv och han ser det som sin viktigaste skola. Text och foto: Nina Norén Dalarö, en ö utanför Stockholm, visar sig just denna dag ifrån sin bästa sida. Solen gassar från en klarblå himmel, höstlöven sprakar i solljuset och havet glittrar. Helge tar emot mig med ett fast handslag och öppen blick på trappen utanför Sjöräddningssällskapets nybyggda hus. Han visar runt i huset med en entusiasm och stolthet som vittnar om att detta inte bara är hans jobb, utan så mycket mer. Mycket riktigt så visar det sig att Helge är drivkraften bakom husets existens och att detta är ett av hans livsprojekt som nu rotts i land. Svenska Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som Helge arbetat för i många år, nu i egenskap av distriktssamordnare. Att arbeta som sjöräddare är inget Helge gör klockan 8 17, fem dagar i veckan. Privatliv och yrkesliv glider lätt ihop och Helge och hans besättning fin s till förfogande för folk i sjönöd året runt, dag som natt, helg som vardag. Att få vara med och göra skillnad för människor är det som gör att Helge tycker att det är värt det. Vi gör ju skillnad mellan liv och död. Livet är för kort för att dö i en onödig olycka. Vi räddar folk i akuta situationer, samtidigt som vi genom att sprida kunskap arbetar förebyggande. Väggarna i sjöräddningshuset är prydda med bilder från dramatiska sjöräddningssituationer där Helge varit med. Han är ganska lågmäld angående sina ibland väldigt heroiska insatser och avdramatiserar hellre än haussar upp. Han har blivit nominerad för några av sina insatser och berättar lite motvilligt om en extra uppmärksammad sjöräddning som ägde rum för något år sedan. Det var vinter och tjock dimma. Vi tog tillfället i akt och övade. Vi var på väg tillbaka, men tog ett extra varv och upptäckte en störtad helikopter som gått igenom isen. När vi närmade oss platsen såg vi att en man stod uppe på helikoptern. Han var rejält nedkyld, men vi värmde upp honom och han klarade sig bra. Helge drar ofta paralleller med sitt jobb som sjöräddare och scouting. Det är ju lite som modern scouting fast på sjön. Jag använder scoutmetodiken i allt jag gör. Det är samma grej, men här gör vi det på riktigt. Det är idag få som kan lägga fi gerförband som jag gör. Jag har ju nött och tränat på det. Sådana kunskaper får man i scouterna och kan ta med sig ut i verkliga livet. Han återkommer ofta till just att scouting har präglat hela hans yrkesliv. Förutom att han applicerar scoutmetodiken i det mesta, så ger han alltid ungdomar han möter ansvar ifrån en ung ålder. Han blev själv hjälpledare när han var 14 år och vid 16-års ålder fi k han ansvar för hela scoutanläggningen på Ägnö. Ett ansvar som han axlat sedan dess fram tills för något år sedan. Tillsammans med sina kårkamrater tog Helge fram det upplägg som kåren använt i många år, nämligen att varje sommar anordna ett populärt seglarläger. Helge har fantastiska minnen från dessa år, men väljer nu att tona ned sin roll i kåren och vill istället släppa fram den yngre generationen. Jag tar en liten paus och avvecklar mig successivt. Jag vill gärna komma tillbaka till Ägnö och njuta sedan. Nu vill jag inte ge där, utan jag vill ta där. Ta tillbaks lite och göra det jag vill. Sitta där i en båt och mecka lite. Vara en sådan där farsameckare. Att rädda liv till sjöss är något Helge gjort på många olika sätt igenom åren. Från 1986 fram till förra året har han varit anställd för Haninge kommun och ansvarat för en lite annorlunda arbetsmarknadsåtgärd. Kärnan i verksamheten var en stor båt som heter Ariel. Helge och hans kollega har igenom åren släppt ombord hundratals ungdomar med olika typer av bakgrunder och problematik. De kan ha varit allt från skoltrötta till tungt kriminella. Det är tydligt att det inte var någon semester att ingå i Helges besättning. När de kom ombord på hösten fi k de hjälpa till att rusta båten medan vi rustade dem på olika sätt. Det handlar ju mycket om att komma in i de dagliga rutinerna såsom att kliva upp och ta sig till jobbet. Ibland fi k jag hämta dem. På vårkanten var det dags att jobba ihop dem som en besättning. De tränades också i att segla, navigera, kolla maskinen och hissa segel. På sommaren gav vi oss ut och seglade i långa perioder. Och när hösten kom var det dags att rigga av och motivera dem att söka jobb eller att börja plugga. Man sår ett frö som gror under våren och blommar upp på sommaren för att vara färdig till hösten. Trots att Helge tror att de lyckats rädda tillbaka 9 av 10 till ett annat liv, så fi k de förra året lägga ner sin verksamhet. Tråkigt tyckte såklart Helge och verkar se sig om efter olika möjligheter att fortsätta bedriva liknande verksamhet fast med andra fi ansiärer. I somras kunde Helges grannar se något mycket ovanligt. Då och då i korta stunder satt han faktiskt på sin veranda och njöt av livet. Något som tidigare i stort sett aldrig skett. Tidigare har somrarna rasat på i högt tempo i och med segling med Ariel, seglarläger på Ägnö och ständig beredskap för sjöräddningen. Nu känner han att åldern tar ut sin rätt och att det lugnare livet kanske inte är så dumt ändå. Även om Stockholms skärgård är det vackraste han vet så börjar han alltmer känna att det är dags att se något annat. Jag har inte rest så mycket som jag kanske velat på grund av allt jag varit engagerad i. Nu börjar jag bli sugen på att resa igen. I framtiden hoppas jag kunna upptäcka Australien och Canada. 19

20 FÖRbUnDSnYtt scouting och patrullivet Fredagen innan förbundsmötet i Örebro samlades förbundsstyrelsen för ett sista styrelsemöte. På dagordningen stod bland annat förberedelser inför helgen och det angenäma beslutet att hälsa nya kårer välkomna till vårt scoutförbund. Vi har blivit berikade med sex nya kårer, fem i Örebro distrikt och en i Svea distrikt. Vi fick även rapporter om Vildalägren 2014, IOGT NTO rörelsens sommarfestival och annat som kommer äga rum framöver. Strax efter att förbundsmötet avslutades så samlades nya förbundsstyrelsen för sitt första konstituerande möte med de två nyvalda ledamöterna Tove Nilsson och Carolin Hermansson. Ett möte där vi kort presenterade oss för varandra och löste lite praktikaliteter. Vi beslutade att nästa fysiska förbundsstyrelsemöte sler första helgen i februari. Förbundsstyrelsen genom Daniel Krusevi Foto : ellen holm Inkludering är ett ord som länge legat på samhällsdebattens tio i topp lista. Det globaliserade samhället har ökat kravet på vår förmåga att motstå den genetiskt grundade impulsen att undvika det främmande för att istället omfamna det. Samtidigt höjs röster som ifrågasätter om det är möjligt med ett fungerande multikulturellt samhälle i Sverige och Europa. Dessa röster lägger gärna ansvaret på De Andra kan och vill nykomlingarna integreras? Förbundsstyrelsens två senaste möten Det är samma fråga som vi själva ställs inför när vi är på väg in i en grupp, en ny skolklass eller ett nytt arbete, kanske i ett nytt land. Hur mycket frihet är värd att offra för gemenskapen? Men frågan ställs oftast bara åt ett håll. Låt oss vända på det. Lika mycket som invandrade ska integreras i det förmodat svenska, lika mycket behöver svenskar integreras i det globala samhället efter århundraden i en av världens mest homogena kulturer. För det globala samhället är inte ett alternativ, det är ett faktum. Kanske vi i våra kårer ska tänka lika omvänt: hur kan vi göra för att nykter scouting ska kunna inkluderas i fler människors och familjers liv? Ett liv, precis som en grupp, inkluderar ju en begränsad uppsättning delar. Jobb, skola, vänner, Facebook, trädgård, ridning mm är inkluderade medlemmar i patrull Livet. Dessa prioriteras framför andra, de exkluderade. Hur ska vi bete oss för att scouting ska bli en inkluderad del i dessa liv? Foto : a lexander ehn För det första måste vi vilja det. På riktigt. För det andra är det klokt att vara inlyssnande när man närmar sig en ny grupp. Vilka är de och vad vill de? Hur kan scouting spela dem en roll i den gemenskapen (inte tvärtom)? För det tredje måste vi acceptera att scouting kommer att förändras i mötet med det nya, precis som vi själva förändras i nya sammanhang. Men lita på att det väsentliga i scouting blir kvar, kan scouting fungera över hela världen så ska det nog kunna överleva att bli inkluderad även här. 20 Att förstå nsfs demokrati viktigt i värends scoutkår värends scoutkår använder ett lite annorlunda knep för att aktualisera demokrati och få hela kåren engagerad inför förbundsmötet. de nominerar gemensamt ombuden, för att slutligen avgöra vilka som får representera kåren på förbundsmötet genom en elektronisk omröstning. Alla medlemmar i Värends scoutkår fick under hösten nominera upp till tre scouter som de ville skulle representera kåren på plats på FM i Örebro. Den slutliga omröstningen skedde sedan via kårens hemsida. Alla åldrar involverades i processen. De äventyrare som ännu inte röstat fick exempelvis chans att göra det på plats på ett scoutmöte. Även om många tyckte att det var svårt att välja och svårt att verkligen förstå vad förbundsmötet egentligen innebar, så verkade scouterna uppskatta att få vara med. De är roligt att min röst räknas lika mycket som de vuxnas, påpekade en scout under omröstningen. Ellen Holm se förbundsmötet på webben Var du inte med på förbundsmötet i Örebro i början av november? Eller missade du när någon punkt diskuterades? Med hjälp av tjänsten Bambuser kan du i efterhand se livesändningarna från plenum via länken