FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EUROOPPA-TIETOA EUROPAKUNSKAP. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EUROOPPA-TIETOA EUROPAKUNSKAP. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik"

Transkript

1 PAULI JÄRVENPÄÄ KIRSTI KAUPPI OLLI KIVINEN HANNA OJANEN RISTO PIIPPONEN OLLI REHN ANTTI SIERLA FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EU:s utrikes- och säkerhetspolitik EUROOPPA-TIETOA EUROPAKUNSKAP

2 FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

3 PAULI JÄRVENPÄÄ KIRSTI KAUPPI OLLI KIVINEN HANNA OJANEN RISTO PIIPPONEN OLLI REHN ANTTI SIERLA FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EU:s utrikes- och säkerhetspolitik EUROPAINFORMATIONEN Utrikesministeriet EDITA HELSINGFORS

4 REDAKTIONSRÅD: Pirkko Hämäläinen Outi Karemaa Jukka-Pekka Pietiäinen Päivi Toivanen 2003 textförfattarna, Europainformationen och Edita Publishing Ab Översättning: Christina Tallberg / Ct-text Grafisk formgivning: Marjut Heikkinen Ombrytning: Emma Virtasalo ISBN ISSN Edita Prima Ab Helsingfors 2003

5 TILL LÄSAREN När vi på förhösten 2002 bestämde oss för att denna bok skulle handla om Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik visste vi att ämnet var viktigt. Men vi kunde inte förutspå att ämnet våren 2003 skulle vara så aktuellt och akut som det är. Till följd av Irakkrisen och oenigheten inom Nato är man tvungen att se på Europas hela utrikes- och säkerhetspolitiska system ur en helt ny synvinkel. I den här boken ges grundläggande fakta om Europeiska unionens nuvarande gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska system som också sätts in i den helhet som Europeiska unionens yttre förbindelser utgör. Artikelsamlingen ingår i en serie böcker som Europainformationen och Edita tillsammans ger ut. I serien ingår Reijo Kemppinens Finland i Europeiska unionen och artikelsamlingar som handlar om den europeiska integrationens idéhistoria, EU:s nordliga dimension, Finlands femåriga EU-medlemskap och den nu aktuella utvidgningen av EU. Med boken Finlands plats i världen firar vi också tioårsjubileet av den finländska EU-informationen till medborgarna. Europainformationens första kontor öppnade sina dörrar våren Även med denna bok vill vi tillföra medborgardiskussionen aktuella spörsmål. Boken försöker ge svar på frågorna, vilken form tar EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, finns det olika utvecklingsaspekter TILL LÄSAREN

6 och vad betyder förändringarna för Finlands del. Utrikes- och säkerhetspolitiken granskas också utifrån EU:s alla medlemsländers och de nya kandidatländernas nationella intressen. Denna diskussion kan inte föras utan att Nato behandlas vid sidan av EU. Ämnet dryftas även med tanke på Finlands försvarsberedskap och den allmänna krishanteringen. Vi lyckades engagera sju skribenter Pauli Järvenpää, Kirsti Kauppi, Olli Kivinen, Hanna Ojanen, Risto Piipponen, Olli Rehn och Antti Sierla. Vi tackar skribenterna för intressanta artiklar, som vi hoppas ska ge upphov till ytterligare diskussioner. Helsingfors i mars 2003 Pirkko Hämäläinen Päivi Toivanen Europainformationen Jukka-Pekka Pietiäinen Outi Karemaa Edita Publishing Ab

7 INNEHÅLL Textförfattarna och artiklarna 8 Risto Piipponen EU:S YTTRE FÖRBINDELSER 18 Kirsti Kauppi HUR GUSP VUXIT FRAM OCH HUR DEN FUNGERAR 29 Antti Sierla EU:S UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK OCH NATO 49 Olli Kivinen NATIONELLA INTRESSEN 66 Hanna Ojanen GUSP OCH MEDBORGARNA: HAR ÅSIKTER NÅGON BETYDELSE? 92 Pauli Järvenpää GUSP OCH FINLAND UTVECKLINGEN AV MILITÄR KRISHANTERINGSKAPACITET 110 Olli Rehn EUROPAS SÄKERHETSALTERNATIV 126

8 TEXTFÖRFATTARNA OCH ARTIKLARNA RISTO PIIPPONEN (f. 1957). Ekonomie magister och juris kandidat, fortsatta studier i Europarätt och vid Ècole Nationale d Administration i Frankrike Piipponen har sedan 1987 tjänstgjort vid utrikesministeriet i Helsingfors och vid ett flertal utrikesbeskickningar. Han är sedan 2000 enhetschef vid UM:s Europalinje med ansvar för frågor i anslutning till utvecklingen av Europeiska unionen och koordinineringen av EU-ärenden. Han deltog i 2000 års regeringskonferens och förberedelserna för den som sekreterare för Finlands delegation. Piipponen arbetar för närvarande främst med ärenden rörande Europeiska unionens framtidsarbete framtidskonventet och 2004 års regeringskonferens. EU:s yttre förbindelser omfattar också andra delområden är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska ekonomiska gemenskapen tilldelades redan i de ursprungliga grundfördragen uppgifter även inom handeln och biståndspolitiken. Inom GUSP började samarbetet växa fram betydligt senare och först med Maastrichtfördraget blev den officiellt en del av unionens verksamhet. Under senare år har också vissa andra områden fått ökad betydelse vad avser de yttre förbindelserna. Sådana är frågor rörande en hållbar utveckling och miljön samt de yttre dimensionerna av de rättsliga och inrikes frågorna. EU:s framgång inom de yttre förbindelsernas olika delområden har varierat. Gemenskapens handelspolitik kan anses vara framgångsrik, likaså försvarar gemenskapens biståndspolitik sin plats som ett komplement till medlemsländernas verksamhet. Även 8

9 9 om GUSP har utvecklats avsevärt KIRSTI KAUPPI (f. 1957). under den tid den bedrivits, kan man Ekonomie magister, ambassadråd. med fog också delvis kritisera dess Kauppi har tjänstgjort på utrikesministeriets avdelning för utvecklingssam- effektivitet och resultat. Ett av de centrala målen för det arbete fr.o.m Hon var biträdande expert vid ILO i Genève pågående framtidsarbetet inom EU är att utveckla unionens yttre förbindelser. Syftet med reformerna är att öka avdelning för utvecklingssamarbete och arbetade på utrikesministeriets koherensen mellan de olika delområdena och att göra verksamheten saden i Bangkok. Utrikesministeriets och vid ambas- effektivare och synligare. Förslaget preparationskurs i internationella om att unionen skall få status som ärenden Hon tjänstgjorde vid juridisk person och den planerade Finlands EU-representation i Bryssel sammanslagningen av fördragen och vid Finlands ambassad i innebär att den nuvarande pelarstrukturen förlorar sin betydelse. nasekreterare för utrikesministeriets Washington Tjänsteman- Denna utveckling skulle göra det statssekreterare och är möjligt att fördomsfritt och med nya sedan chef för enheten för utgångspunkter utvärdera instrumenten och verksamhetsmetoderna för de avdelningen. Europakorrespondenten på politiska yttre förbindelserna och de olika institutionernas deltagande i beredningen, Det var först med Maastrichtfördraget beslutsfattandet och genomförandet 1993 som utrikes- och säkerhetspolitiken egentligen införlivades med av ärendena. Om detta verkligen görs kan man ta ett nytt steg framåt i Europeiska unionens verksamhet. utvecklingen av GUSP. Men förutom Då intogs i grundfördraget bestämmelser om en gemensam utrikes- och förnyade verksamhetsmetoder och strukturer krävs det även att medlemsländerna visar äkta politisk vilja kalla kriget var slut fanns det alltså säkerhetspolitik (GUSP). Först när det att förbinda sig till den gemensamma utrymme, beställning och förutsättningar för en gemensam europeisk politiken. utrikes- och säkerhetspolitik. Efter Maastrichtfördraget har GUSP utvecklats långsamt men säkert. I TEXTFÖ RFATTARNA OCH ARTIKLARNA

10 synnerhet efter Amsterdamfördraget 1999 har det skett tydliga framsteg, eftersom EU nu allt oftare fattar gemensamma ståndpunkter och handlar enhetligare i internationella situationer och organisationer. Unionen har fått fler instrument till sitt förfogande, bland annat den höge representanten och krishanteringskapaciteten. Men framför allt ser såväl den omgivande världen som unionens medlemsländer att GUSP behövs. Det finns tydligt mer politisk vilja för en gemensam politik än tidigare, även om det tidvis är mycket svårt, om inte omöjligt, att finna en gemensam linje. GUSP:s metoder och beslutsfattande avviker från det allmänt vedertagna inom gemenskapens verksamhet. Initiativrätt innehas av medlemsländerna och också av kommissionen som dock inte använder den ofta. Besluten fattas enhälligt med undantag för vissa möjligheter till majoritetsbeslut närmast vid genomförandet av beslut. Det är ordförandelandet och inte kommissionen som svarar för verkställigheten av besluten. Europaparlamentet har små påverkningsmöjligheter inom GUSP och domstolen har inte alls någon beslutsmakt inom detta område. Medlemsländernas vilja att förstärka EU:s yttre roll och den kommande utvidgningen har gjort att metoderna och beslutsfattandet inom GUSP hör till ett av de viktigaste områdena inom EU:s framtidsarbete. Man strävar samtidigt efter att säkerställa konsekvensen i unionens utrikesrelationer som helhet så att GUSP och de övriga politikområdena som handelspolitiken, biståndspolitiken är likriktade och kompletterar varandra. Det tvistas ofta om vilka förutsättningar det krävs för att EU ska kunna förstärka sin yttre handlingsförmåga behövs det främst politisk vilja till en gemensam politik, eller är beslutsfattandet och övriga strukturer avgörande. I själva verket behövs båda. Utan fungerande strukturer blir vilja inte handling. Utan vilja leder strukturer inte till resultat. För Finlands del är det önskvärt att unionens yttre roll förstärks. Det är till exempel viktigt att unionen har en stark ställning i internationella organisationer. Likaså är det viktigt att unionen kan försvara EU:s gemensamma intressen och värden. ANTTI SIERLA (f. 1943). Utrikesråd, ambassadör. Tjänstgör sedan 1991 inom utrikesförvaltningen. Utlandsuppdrag: Dar es Salaam, 10

11 11 Genève, Wien och Bryssel. Arbetat vid partnerskapsrådet vuxit fram. Finland Internationella atomenergiorganisationens sekretariat Tjänst- samarbetsinstanser. har anslutit sig också till båda dessa gjort vid utrikesministeriet som chef Det militära samarbetet i Europa för enheten för östhandeln ; har två huvuddimensioner: dels en ansvarig linjedirektör för säkerhetspolitiken vid politiska avdelningen europeiska staternas avhållande från transatlantisk dimension, och dels de ; medlem av delegationen vid regeringskonferensen som samarbetet mellan de europeiska en inbördes militär tävlan. Militär- förberedde Amsterdamfördraget. staterna bygger i betydande grad på Finlands första representant i EU:s gemensamma militära strukturer, kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik Finlands försvarsmakt och själv beslutar om även om varje land har en nationell ambassadör i Belgien och representant vid Nato sedan Vid utvecklingen av EU:s försvars- användningen av den. politik har mot varandra stått å ena Nato grundades 1949 som ett svar på sidan den transatlantiska synen, som Sovjetunionens expansionspolitik och bygger på Nato, och å andra sidan de sätt på vilken den bedrevs. Därmed tanken på att integrationen i Europa uppstod ett säkerhetssystem baserat sker inom EU även beträffande försvaret. Utifrån ett brittiskt och franskt på inbördes partnerskap mellan tolv länder, och detta har sedermera gradvis utvidgats att omfatta en allt större kompromiss om att EU vid behov får initiativ har man kommit fram till en del av Europa. tillgång till Natos kapacitet inom den Det kalla krigets slut innebär en militära krishanteringen. förändring också för Nato. År 1991 Det nya hotet från terrorismen inrättades det Nordatlantiska samarbetsrådet, som hade karaktären av ett Europa uppenbar, en skillnad som har gjort skillnaden mellan USA och säkerhetspolitiskt diskussionsforum mer gäller verksamhetsmetoderna än för i första hand medlemmarna i Nato lägesbedömningen. USA betonar aktivitet och kraftåtgärder, EU offentliga och i den forna Warszawapakten. Finland anslöt sig i juni 1992 som observatör. Ur samarbetsrådet har senare och annan diplomati. Både Nato och ställningstaganden, förhandlingar fredspartnerskapet och Euroatlantiska EU strävar efter att Europa till sitt TEXTFÖ RFATTARNA OCH ARTIKLARNA

12 förfogande skulle ha mer resurser anpassade till och utrustade för de nya hotbilderna. I och med att EU och Nato utvidgas ökar antalet länder som är medlemmar i bägge organisationerna betydligt. Detta torde för sin del förstärka samarbetet mellan dem. Finlands erfarenhet av deltagandet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik som växer fram inom EU tycks visa att det finns många påverkningsmöjligheter. OLLI KIVINEN (f. 1939). Heltidsanställd kolumnist och ledarskribent på Helsingin Sanomat. Politices kandidat. Helsingin Sanomat, redaktör , korrespondent i London , nyhetschef på utrikesredaktionen , chef för utrikesredaktionen , kolumnist på söndagsbilagans utrikessidor , kolumnist på ledarsidan och ledarskribent Helsingforskorrespondent för The Times (London) , , Helsingforskorrespondent för The Independent Publikationer: Eurooppa ei ole kurkkudirektiivi (1994), Ulkopolitiikka valinkauhassa (1992) och Euroopan vuosisata alkaa (1999). Genomförandet av Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) har varit mycket trevande. Detta trots att den verkligen behövs om medlemsstaterna i EU vill att den europeiska integrationen ska leda fram till något mer än ett frihandelsområde, som har en egen valuta. Den stora frågan är enkel: går det att åstadkomma en effektiv utrikespolitik utan gemensamma militära styrkor som säkerhetspolitiken förutsätter. Det militära försvaret handhas av försvarspakten Nato, och EU har inte tillräckligt med politisk vilja för att finansiera ett konkurrerande system. Till dags dato har vi nästan inte sett några tecken på att någon medlemsstat vore beredd och villig att överlåta verklig makt inom utrikes- och säkerhetspolitiken till EU:s samarbetsorgan. EU har tillräckligt många organ, allt från kommissionen och ministerrådet till den militära kommittén, om man lyckas få verkligt innehåll i verksamheten. Situationen är delvis likadan som i Förenta nationerna. Regelverket och institutionerna för att bevara världsfreden och välfärden finns, om någon bara efterföljer och använder dem. EU:s historia är också i övrigt ett 12

13 bevis på hur seglivad nationalstaten är. Det är i många avseenden förståeligt, eftersom man nu måste reparera det nätverk av nationalstater som bildats under seklernas lopp låt vara att nationalstaten i själva verket är ett synnerligen vilseledande begrepp, eftersom endast ett fåtal stater verkligen är nationalstater. Det finns dock en uppenbar beställning för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för EU. För det första har världen inte utvecklats till en plats där lejon och lamm kan beta sida vid sida, och olika slag av konflikter ansätter till och med Europa. Ingen vet hurdan utvecklingen kommer att bli i Ryssland under de närmaste åren och årtiondena. För det andra finns det ständigt problem i förhållandet mellan USA och Europa, eftersom det amerikanska och europeiska tänkesättet är mycket olika inom många områden, allt från miljöskydd till lösning av kriser och vapenanvändning. HANNA OJANEN (f. 1966). Politices doktor (Europeiska universitetsinstitutet i Florens 1997). Specialforskare vid Utrikespolitiska institutet, specialområde EU:s gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete och integration i allmänhet. Hon har arbetat vid institutionen för allmän statslära vid Helsingfors universtitet och senast innehaft professuren i internationella relationer på viss tid. Ojanen har också varit gästforskare vid VEU:s institut för säkerhetsstudier i Paris. Bland de senast utgivna publikationerna kan nämnas The ESDP and the Nordic countries: Four variations on a theme tillsammans med Nina Græger och Henrik Larsen som granskar de nordiska ländernas inställning till EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Kommissionens Eurobarometer-gallupar visar att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken GUSP har ett starkt och jämt understöd i EU:s medlemsländer. Ännu starkare är understödet för en gemensam säkerhets- och försvarspolitik: hela 71 % av EU-medborgarna är för den, medan motståndarna utgör bara 16 %. I Finland har medborgarnas åsikter om utrikes- och säkerhetspolitiken undersökts av både EVA (Näringslivets Delegation) och Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI), och dessa undersökningar visar att inte heller finländarna tycks rädas en gemensam försvarspolitik. Borde 13 TEXTFÖ RFATTARNA OCH ARTIKLARNA

14 man vara förvånad över resultaten egentligen finns det ju ännu inte någon gemensam försvarspolitik? Resultaten av opinionsundersökningarna är i många avseenden överraskande. Man bör tänka efter hur mycket och vad svararna i själva verket vet om det man frågar dem om, och hur informationen förmedlats till dem. Viktigt är också att se skillnaden mellan landets officiella linje, exempelvis regeringens, och folkets åsikt. Av tradition har den allmänna opinionen knappast haft någon större betydelse för utrikespolitiken. Utrikesoch säkerhetspolitiken har i det stora hela inte varit medborgarnas angelägenhet men å andra sidan inte heller en angelägenhet för EU, där utvecklingen av en gemensam utrikespolitik varit komplicerad och inkonsekvent. Men kanske den säkerhetspolitiska kulturen håller på att genomgå en förändring så att medborgaropinionen får en större betydelse än tidigare. EU-folkomröstningarna i Irland och Danmark är exempel på att åsikterna om utrikespolitiken kan ha rentav långtgående följder. En annan stor förändring är EU:s allt större roll inom utrikesoch säkerhetspolitiken. När GUSP vidare utvecklas kommer den allt tydligare att påverka medlemsländernas utrikes- och säkerhetspolitiska beslut. Ju mera genomgripande GUSP påverkar medlemsstaternas utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, desto tydligare blir dess inflytande på vanliga medborgares liv och därigenom på medborgaropinionen. PAULI JÄRVENPÄÄ (f. 1948). Politices magister, överdirektör vid försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning. Järvenpää var ministerråd vid Finlands ambassad i Washington och försvarsråd vid Finlands Nato-representation i Bryssel Före det har han varit bl.a. gästforskare vid International Institute for Strategic Studies IISS i London ( ), forskare vid Krigsvetenskapliga institutionen ( ) och därefter haft olika uppgifter vid försvarsministeriet. Han har nyligen publicerat bl.a. kapitlet NATO and the Partners: What Are the Partners Missing? i den av Ann-Sofie Dahlin och Norman Hillmer redigerade boken Activism and (Non)Alignment: The Relationship Between Foreign Policy and Security Doctrine (2002). Europeiska unionen har sedan 1999 snabbt utvecklat sin militära krishan- 14

15 15 teringskapacitet. Det mål som ställdes kan man troligen korrigera många av upp i december 1999 i Helsingfors om de militära svagheterna, men för att att fram till 2003 skapa beredskap för avhjälpa de verkligt svåra bristerna, en militär krishantering har tagits på främst en förbättring av de s.k. strategiska kapaciteten underrättelse, allvar av medlemsländerna. Unionen har inrättat politiska och militära luft- och sjötransporter, ledningssystem måste man antingen få fram organ en kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, en militär kommitté mer pengar och/eller kunna använda och en militär stab med vilkas hjälp sig av medlemsländernas befintliga unionen kan fatta beslut och försäkra försvarsbudgetar på ett effektivare sig om en nödvändig politisk styrning sätt än i dag. och strategisk ledning för de krishanteringsoperationer den åtagit sig. besökelsetid för unionen. Det är en De närmaste åren är en viktig Det truppmål som ställdes upp i stor uppgift att skapa en trovärdig Helsingfors ( soldater) krishanteringskapacitet. Frågan lyder: har också lätt kunnat uppfyllas, men finns det i EU politisk vilja för att uppfylla detta mål på ett trovärdigt sätt? samtidigt har många kvalitativa brister kommit i dagen och dem håller man som bäst på att korrigera med hjälp av en speciell utvecklingsplan OLLI REHN (f. 1962). för kapaciteten (ECAP). Ett samarbetsavtal mellan EU och Nato (det s.k. statslära och forskningschef vid Hel- Filosofie doktor, docent i allmän Berlin+) har likaså fåtts i skick, och singfors universitet. Riksdagsledamot därmed kan försvarsunionen Natos Ledamot av Europaparlamentet Kabinettchef i Euro- resurser användas som stöd för kommande EU-operationer. peiska kommissionen och EU förbereder sig som bäst på att ordförande för Finlands delegation ensam ta över ansvaret för krishanteringsoperationen i Makedonien ende expertgrupp som utvärderar de vid Europarådet. Medlem av en obero- våren 2003 och därefter eventuellt politiska och ekonomiska följderna i Bosnien. Det är ingen lätt uppgift av EU:s utvidgning; arbetsgruppen är att bygga upp en trovärdig krishanteringskapacitet inom Europeiska leds av Nederländernas förre premiär- tillsatt av EU-kommissionen och den unionen. Med utvecklingsplanen ECAP minister Wim Kok. Rehn disputerade TEXTFÖ RFATTARNA OCH ARTIKLARNA

16 1996 vid Oxford universitet i den internationella politikens ekonomiska vetenskaper och var professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet talet var förändringarnas årtionde i Europa. Det inleddes i segeryran efter sammetsrevolutionerna och Berlinmurens fall. EU:s utvidgningsprocess, som följde den i spåret, har förstärkt området för fred och demokrati, vilket kan räknas som en framgång för unionen. Men 1990-talet blev ändå inte ett segertåg för EU, även om det till en början såg så ut. Sarajevo, Srebenica och Kosovo påminner oss om EU:s misslyckanden. De framtida alternativen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik måste ofrånkomligen bedömas utifrån dessa utvecklingstrender - misslyckanden och även framgång i vår närhistoria. EU:s framtida alternativ kan vägas utifrån många perspektiv. Skribenten koncentrerar sig på följande frågor: Förblir EU en civil makt eller blir den även en militär aktör? Borde EU:s utrikes- och säkerhetspolitik utvecklas som ett autonomt europeiskt alternativ eller med stöd av ett euroatlantiskt samarbete? Kan besluten om utrikespolitiken alltjämt bygga på ett mellanstatligt samarbete eller behövs det en förbundsstat eller åtminstone en starkare gemenskap? Vad är möjligt? Artikeln dryftar de framtida alternativen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i ljuset av dessa frågor. Eftersom skribenten anser att frågan om EU ska vara en civil- och/ eller militärmakt är den allra viktigaste och den fråga som utgör grunden för svaren också på de andra frågorna, utgår han från denna. Mycket beror på hur EU:s säkerhetspolitiska omgivning kommer att förändras. Vi vet i dag att utvidgningen flyttar utrikespolitikens tyngdpunkt mot den östliga dimensionen. Men hur kommer relationerna mellan EU och USA att utvecklas? Och hur går det med EU:s förhållande till Ryssland? Svaren beror på hur man vill organisera säkerhetssystemet i Europa. Om EU, USA och Ryssland ses som de viktigaste aktörerna i systemet, finns det i princip tre alternativ: ett bipolärt, ett enhetligt eller ett tripolärt system. Artikeln avslutas med funderingar om vilket säkerhetssystem som är det sannolikaste för Europa och vilket det mest önskvärda. 16

17 EUROPEISKA UNIONEN Sverige 1995 Finland 1995 Belgien 1952 Luxemburg 1952 Portugal 1986 Irland 1973 Spanien 1986 Storbritannien 1973 Danmark 1973 Nederländerna 1952 Frankrike 1952 Tyskland 1952 Italien 1952 Tjeckien Polen Slovakien Österrike 1995 Ungern Slovenien Kroatien Estland Lettland Litauen Rumänien Bulgarien Grekland 1981 Turkiet Malta Cypern Nuvarande medlemsländer i EU och anslutningsåret Länder som ansökt om medlemskap i EU och som deltar i anslutningsprocessen 17

18 EU:S YTTRE FÖRBINDELSER Risto Piipponen Den europeiska integrationen hade en gång i tiden ett tydligt politiskt mål; att knyta Tyskland till sina grannar så att det inte i framtiden skulle finnas möjlighet till ett krig. Men medlen för att nå detta mål var ekonomiska: till en början att underställa kol- och stålproduktionen en övernationell gemenskap, sedermera att skapa en gemensam marknad och utveckla samarbetet inom kärnenergiområdet. Redan i sina grundfördrag fick Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska ekonomiska gemenskapen uppgifter på två områden inom de yttre förbindelserna, handeln och biståndspolitiken. Inom utrikes- och säkerhetspolitiken började samarbetet växa fram under 1970-talet. Det var till en början inofficiellt, och först med fördraget om Europeiska unionen (FEU) som undertecknades i Maastricht införlivades den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) med unionens egentliga verksamhet och strukturer. Maastricht fördraget innehöll också en bestämmelse om att på lång sikt definiera en försvarspolitik. I Amsterdamfördraget sägs att försvarspolitiken omfattar i synnerhet krishanteringsuppdrag. RISTO PIIPPONEN 18

19 19 De yttre förbindelserna täcker förutom handel, utvecklingssamarbete och GUSP även många andra områden. EGfördraget innehåller uttryckligen bestämmelser om bland annat penningpolitik, forskning och miljö. Dessutom har rättsliga och inrikes frågor tydliga yttre dimensioner. Förutom de direkta befogenheterna har domstolen fastställt att gemenskapen har en indirekt yttre kompetens i fall där det är nödvändigt att ingå ett internationellt avtal för att förverkliga något av grundfördragets mål eller som en följd av gemenskapens interna befogenheter. Yttre åtgärder kan också vara baserade på artikel 308 i EG-fördraget. Artikeln gör det möjligt att från gemenskapens sida vidta de åtgärder som behövs för att inom ramen för den gemensamma marknaden förverkliga något av gemenskapens mål i det fall att grundfördraget inte innehåller de nödvändiga befogenheterna. Termen gemensamma marknaden tolkas här så att den också kan omfatta åtgärder inom de yttre förbindelserna. Verksamheten inom unionens yttre förbindelser har alltså under årens lopp utvecklats så att den täcker olika politikområden. I synnerhet i ekonomiska frågor erkänns EU:s tyngd i världen även utanför Europa. En jämförelse med USA, den andra ekonomiska stormakten i världen, visar att det finns tydliga grunder för detta: EU:s andel av varuhandeln i världen är lika stor som USA:s, dvs. en femtedel. I fråga om handeln med tjänster har unionen en större betydelse än USA, likaså vad gäller de internationella investeringarna. Inom biståndspolitiken är EU i en klass för sig: Unionens andel av den internationella biståndshjälpen är ungefär hälften, medan USA endast når upp till en femtedel. Inom områden som ända från början hört till unionens verksamhet har man med andra ord nått synliga resultat. Däremot upplevs ofta EU spela en anspråkslös och diffus roll inom utrikes- och säkerhetspolitiken, trots att utvecklingen på drygt tio år gått snabbt framåt även inom detta område. EU:S YTTRE FÖ RBINDELSER

20 Det finns anledning att fundera över varför resultaten skiljer sig åt: beror det eventuellt på strukturerna, verksamhetsmetoderna eller på att de olika politikområdena avviker från varandra till sin karaktär? Man kan också fråga sig hur slagkraften och synligheten i unionens yttre verksamhet som helhet påverkas av att de olika områdena har utvecklats i olika riktning. Och vad kan man göra för att uppnå en bättre koherens? EKONOMISKA YTTRE FÖRBINDELSER Handelspolitiken har onekligen varit det framgångsrikaste området inom unionens yttre verksamhet. EG har ett heltäckande nät av avtal i alla riktningar. Inom Världshandelsorganisationen WTO har gemenskapen det inflytande som tillhör den enligt gemenskapens roll i världshandeln. Men den framgång som uppnåtts har inte varit någon självklarhet. EG-fördraget definierar målen för den gemensamma handelspolitiken på ett mycket allmänt plan. I fördraget sägs att genom att inrätta en tullunion avser medlemsstaterna att i gemensamt intresse bidra till en harmonisk utveckling av världshandeln, en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella handeln och en sänkning av tullmurarna. En vag målsättning som denna kan inte i utgöra grunden för målmedvetenheten i verksamheten. Medlemsländerna har inte haft samma syn på hur handelspolitiken ska utövas. Bland medlemsländerna finns de som ser positivt på en liberalisering av världshandeln och de som har en reserverad inställning. Man ska också komma ihåg att handelspolitiken uttryckligen är politik inte endast tekniska frågor, vilket man ibland ringaktande låter förstå. Det är alltså fråga om att sammanjämka ofta rätt betydande nationella intressen. RISTO PIIPPONEN 20

21 21 Vad förklarar då framgången? Varför har gemenskapen trots olika synsätt kunnat fastslå gemensamma mål för sin verksamhet? Den viktigaste gemensamma nämnaren finns säkert inom systemet för beslutsfattandet. Handelspolitiken hör huvudsakligen till de frågor där gemenskapen uttryckligen har befogenhet. Kommissionen har förslagsrätt när handelsavtal ingås. Den förhandlar också på gemenskapens vägnar. Rådet å sin sida godkänner de förhandlingsfullmakter som kommissionen har som grund för sina åtgärder och likaså de framförhandlade avtalen. Kommissionen och rådet har således vardera sina tydligt fastställda uppgifter, och de står i ständig kontakt med varandra under processens gång. En sak som kanske också gjort det lättare att hitta en gemensam linje är att beslut om handelspolitiken ända sedan början har kunnat fattas med kvalificerad majoritet. Det är ytterst sällan man tytt sig till beslut med kvalificerad majoritet, men möjligheten att man kan göra det har tvingat parterna till lösningar som kan godkännas av alla. Medlemsländerna har hellre aktivt försökt nå kompromisser än tvingats godkänna ett för dem dåligt beslut fattat med kvalificerad majoritet. En tredje förklarande faktor är gemenskapens representation utåt. Som tidigare nämnts företräder kommissionen gemenskapen vid handelsförhandlingar. De gemensamt fastslagna riktlinjerna presenteras utåt av ett enda organ, vilket ger en klar bild av unionens verksamhet utåt och gör verksamheten trovärdig. Systemet har visat sig vara så funktionsdugligt att det tillämpas även i sådana situationer där medlemsländerna har kvar sina befogenheter och där de själva har en möjlighet att förhandla. Men unionen har inte haft lika stor framgång på alla områden inom de ekonomiska yttre förbindelserna som inom handelspolitiken. Trots den gemensamma penningpolitiken har man inte hittat fungerande lösningar för hur euroområdet ska företrädas utåt. Därför har en gemensam representation till exempel i internationella finansiella institut inte genom- EU:S YTTRE FÖ RBINDELSER

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia Förordning 147/2003, Somalia [10281] Somalia Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Skrivtävling. Så lika, så olika, så europeiska.

Skrivtävling. Så lika, så olika, så europeiska. Skrivtävling Så lika, så olika, så europeiska. Visste du att EU, efter de senaste utvidgningarna, är världens största ekonomi med fler än 500 miljoner medborgare? Det ger EU en större tyngd internationellt

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 9540 11 september 2002 Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Euroopan unioni ja Eurooppavaalit. Medborgarnas Europeiska union. Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista

EUROPAPARLAMENTET. Euroopan unioni ja Eurooppavaalit. Medborgarnas Europeiska union. Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista EUROPAPARLAMENTET Euroopan unioni ja Eurooppavaalit Medborgarnas Europeiska union Perustietoja Euroopan unionista ja Euroopan parlamentista 1 EU-parlamentin istunto käynnissä Brysselissä. Innehåll Europeiska

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 93/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen om ikraft sättande av vissa bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND,

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer