FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EUROOPPA-TIETOA EUROPAKUNSKAP. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EUROOPPA-TIETOA EUROPAKUNSKAP. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik"

Transkript

1 PAULI JÄRVENPÄÄ KIRSTI KAUPPI OLLI KIVINEN HANNA OJANEN RISTO PIIPPONEN OLLI REHN ANTTI SIERLA FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EU:s utrikes- och säkerhetspolitik EUROOPPA-TIETOA EUROPAKUNSKAP

2 FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

3 PAULI JÄRVENPÄÄ KIRSTI KAUPPI OLLI KIVINEN HANNA OJANEN RISTO PIIPPONEN OLLI REHN ANTTI SIERLA FINLANDS PLATS I VÄRLDEN? EU:s utrikes- och säkerhetspolitik EUROPAINFORMATIONEN Utrikesministeriet EDITA HELSINGFORS

4 REDAKTIONSRÅD: Pirkko Hämäläinen Outi Karemaa Jukka-Pekka Pietiäinen Päivi Toivanen 2003 textförfattarna, Europainformationen och Edita Publishing Ab Översättning: Christina Tallberg / Ct-text Grafisk formgivning: Marjut Heikkinen Ombrytning: Emma Virtasalo ISBN ISSN Edita Prima Ab Helsingfors 2003

5 TILL LÄSAREN När vi på förhösten 2002 bestämde oss för att denna bok skulle handla om Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik visste vi att ämnet var viktigt. Men vi kunde inte förutspå att ämnet våren 2003 skulle vara så aktuellt och akut som det är. Till följd av Irakkrisen och oenigheten inom Nato är man tvungen att se på Europas hela utrikes- och säkerhetspolitiska system ur en helt ny synvinkel. I den här boken ges grundläggande fakta om Europeiska unionens nuvarande gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska system som också sätts in i den helhet som Europeiska unionens yttre förbindelser utgör. Artikelsamlingen ingår i en serie böcker som Europainformationen och Edita tillsammans ger ut. I serien ingår Reijo Kemppinens Finland i Europeiska unionen och artikelsamlingar som handlar om den europeiska integrationens idéhistoria, EU:s nordliga dimension, Finlands femåriga EU-medlemskap och den nu aktuella utvidgningen av EU. Med boken Finlands plats i världen firar vi också tioårsjubileet av den finländska EU-informationen till medborgarna. Europainformationens första kontor öppnade sina dörrar våren Även med denna bok vill vi tillföra medborgardiskussionen aktuella spörsmål. Boken försöker ge svar på frågorna, vilken form tar EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, finns det olika utvecklingsaspekter TILL LÄSAREN

6 och vad betyder förändringarna för Finlands del. Utrikes- och säkerhetspolitiken granskas också utifrån EU:s alla medlemsländers och de nya kandidatländernas nationella intressen. Denna diskussion kan inte föras utan att Nato behandlas vid sidan av EU. Ämnet dryftas även med tanke på Finlands försvarsberedskap och den allmänna krishanteringen. Vi lyckades engagera sju skribenter Pauli Järvenpää, Kirsti Kauppi, Olli Kivinen, Hanna Ojanen, Risto Piipponen, Olli Rehn och Antti Sierla. Vi tackar skribenterna för intressanta artiklar, som vi hoppas ska ge upphov till ytterligare diskussioner. Helsingfors i mars 2003 Pirkko Hämäläinen Päivi Toivanen Europainformationen Jukka-Pekka Pietiäinen Outi Karemaa Edita Publishing Ab

7 INNEHÅLL Textförfattarna och artiklarna 8 Risto Piipponen EU:S YTTRE FÖRBINDELSER 18 Kirsti Kauppi HUR GUSP VUXIT FRAM OCH HUR DEN FUNGERAR 29 Antti Sierla EU:S UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK OCH NATO 49 Olli Kivinen NATIONELLA INTRESSEN 66 Hanna Ojanen GUSP OCH MEDBORGARNA: HAR ÅSIKTER NÅGON BETYDELSE? 92 Pauli Järvenpää GUSP OCH FINLAND UTVECKLINGEN AV MILITÄR KRISHANTERINGSKAPACITET 110 Olli Rehn EUROPAS SÄKERHETSALTERNATIV 126

8 TEXTFÖRFATTARNA OCH ARTIKLARNA RISTO PIIPPONEN (f. 1957). Ekonomie magister och juris kandidat, fortsatta studier i Europarätt och vid Ècole Nationale d Administration i Frankrike Piipponen har sedan 1987 tjänstgjort vid utrikesministeriet i Helsingfors och vid ett flertal utrikesbeskickningar. Han är sedan 2000 enhetschef vid UM:s Europalinje med ansvar för frågor i anslutning till utvecklingen av Europeiska unionen och koordinineringen av EU-ärenden. Han deltog i 2000 års regeringskonferens och förberedelserna för den som sekreterare för Finlands delegation. Piipponen arbetar för närvarande främst med ärenden rörande Europeiska unionens framtidsarbete framtidskonventet och 2004 års regeringskonferens. EU:s yttre förbindelser omfattar också andra delområden är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska ekonomiska gemenskapen tilldelades redan i de ursprungliga grundfördragen uppgifter även inom handeln och biståndspolitiken. Inom GUSP började samarbetet växa fram betydligt senare och först med Maastrichtfördraget blev den officiellt en del av unionens verksamhet. Under senare år har också vissa andra områden fått ökad betydelse vad avser de yttre förbindelserna. Sådana är frågor rörande en hållbar utveckling och miljön samt de yttre dimensionerna av de rättsliga och inrikes frågorna. EU:s framgång inom de yttre förbindelsernas olika delområden har varierat. Gemenskapens handelspolitik kan anses vara framgångsrik, likaså försvarar gemenskapens biståndspolitik sin plats som ett komplement till medlemsländernas verksamhet. Även 8

9 9 om GUSP har utvecklats avsevärt KIRSTI KAUPPI (f. 1957). under den tid den bedrivits, kan man Ekonomie magister, ambassadråd. med fog också delvis kritisera dess Kauppi har tjänstgjort på utrikesministeriets avdelning för utvecklingssam- effektivitet och resultat. Ett av de centrala målen för det arbete fr.o.m Hon var biträdande expert vid ILO i Genève pågående framtidsarbetet inom EU är att utveckla unionens yttre förbindelser. Syftet med reformerna är att öka avdelning för utvecklingssamarbete och arbetade på utrikesministeriets koherensen mellan de olika delområdena och att göra verksamheten saden i Bangkok. Utrikesministeriets och vid ambas- effektivare och synligare. Förslaget preparationskurs i internationella om att unionen skall få status som ärenden Hon tjänstgjorde vid juridisk person och den planerade Finlands EU-representation i Bryssel sammanslagningen av fördragen och vid Finlands ambassad i innebär att den nuvarande pelarstrukturen förlorar sin betydelse. nasekreterare för utrikesministeriets Washington Tjänsteman- Denna utveckling skulle göra det statssekreterare och är möjligt att fördomsfritt och med nya sedan chef för enheten för utgångspunkter utvärdera instrumenten och verksamhetsmetoderna för de avdelningen. Europakorrespondenten på politiska yttre förbindelserna och de olika institutionernas deltagande i beredningen, Det var först med Maastrichtfördraget beslutsfattandet och genomförandet 1993 som utrikes- och säkerhetspolitiken egentligen införlivades med av ärendena. Om detta verkligen görs kan man ta ett nytt steg framåt i Europeiska unionens verksamhet. utvecklingen av GUSP. Men förutom Då intogs i grundfördraget bestämmelser om en gemensam utrikes- och förnyade verksamhetsmetoder och strukturer krävs det även att medlemsländerna visar äkta politisk vilja kalla kriget var slut fanns det alltså säkerhetspolitik (GUSP). Först när det att förbinda sig till den gemensamma utrymme, beställning och förutsättningar för en gemensam europeisk politiken. utrikes- och säkerhetspolitik. Efter Maastrichtfördraget har GUSP utvecklats långsamt men säkert. I TEXTFÖ RFATTARNA OCH ARTIKLARNA

10 synnerhet efter Amsterdamfördraget 1999 har det skett tydliga framsteg, eftersom EU nu allt oftare fattar gemensamma ståndpunkter och handlar enhetligare i internationella situationer och organisationer. Unionen har fått fler instrument till sitt förfogande, bland annat den höge representanten och krishanteringskapaciteten. Men framför allt ser såväl den omgivande världen som unionens medlemsländer att GUSP behövs. Det finns tydligt mer politisk vilja för en gemensam politik än tidigare, även om det tidvis är mycket svårt, om inte omöjligt, att finna en gemensam linje. GUSP:s metoder och beslutsfattande avviker från det allmänt vedertagna inom gemenskapens verksamhet. Initiativrätt innehas av medlemsländerna och också av kommissionen som dock inte använder den ofta. Besluten fattas enhälligt med undantag för vissa möjligheter till majoritetsbeslut närmast vid genomförandet av beslut. Det är ordförandelandet och inte kommissionen som svarar för verkställigheten av besluten. Europaparlamentet har små påverkningsmöjligheter inom GUSP och domstolen har inte alls någon beslutsmakt inom detta område. Medlemsländernas vilja att förstärka EU:s yttre roll och den kommande utvidgningen har gjort att metoderna och beslutsfattandet inom GUSP hör till ett av de viktigaste områdena inom EU:s framtidsarbete. Man strävar samtidigt efter att säkerställa konsekvensen i unionens utrikesrelationer som helhet så att GUSP och de övriga politikområdena som handelspolitiken, biståndspolitiken är likriktade och kompletterar varandra. Det tvistas ofta om vilka förutsättningar det krävs för att EU ska kunna förstärka sin yttre handlingsförmåga behövs det främst politisk vilja till en gemensam politik, eller är beslutsfattandet och övriga strukturer avgörande. I själva verket behövs båda. Utan fungerande strukturer blir vilja inte handling. Utan vilja leder strukturer inte till resultat. För Finlands del är det önskvärt att unionens yttre roll förstärks. Det är till exempel viktigt att unionen har en stark ställning i internationella organisationer. Likaså är det viktigt att unionen kan försvara EU:s gemensamma intressen och värden. ANTTI SIERLA (f. 1943). Utrikesråd, ambassadör. Tjänstgör sedan 1991 inom utrikesförvaltningen. Utlandsuppdrag: Dar es Salaam, 10

11 11 Genève, Wien och Bryssel. Arbetat vid partnerskapsrådet vuxit fram. Finland Internationella atomenergiorganisationens sekretariat Tjänst- samarbetsinstanser. har anslutit sig också till båda dessa gjort vid utrikesministeriet som chef Det militära samarbetet i Europa för enheten för östhandeln ; har två huvuddimensioner: dels en ansvarig linjedirektör för säkerhetspolitiken vid politiska avdelningen europeiska staternas avhållande från transatlantisk dimension, och dels de ; medlem av delegationen vid regeringskonferensen som samarbetet mellan de europeiska en inbördes militär tävlan. Militär- förberedde Amsterdamfördraget. staterna bygger i betydande grad på Finlands första representant i EU:s gemensamma militära strukturer, kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik Finlands försvarsmakt och själv beslutar om även om varje land har en nationell ambassadör i Belgien och representant vid Nato sedan Vid utvecklingen av EU:s försvars- användningen av den. politik har mot varandra stått å ena Nato grundades 1949 som ett svar på sidan den transatlantiska synen, som Sovjetunionens expansionspolitik och bygger på Nato, och å andra sidan de sätt på vilken den bedrevs. Därmed tanken på att integrationen i Europa uppstod ett säkerhetssystem baserat sker inom EU även beträffande försvaret. Utifrån ett brittiskt och franskt på inbördes partnerskap mellan tolv länder, och detta har sedermera gradvis utvidgats att omfatta en allt större kompromiss om att EU vid behov får initiativ har man kommit fram till en del av Europa. tillgång till Natos kapacitet inom den Det kalla krigets slut innebär en militära krishanteringen. förändring också för Nato. År 1991 Det nya hotet från terrorismen inrättades det Nordatlantiska samarbetsrådet, som hade karaktären av ett Europa uppenbar, en skillnad som har gjort skillnaden mellan USA och säkerhetspolitiskt diskussionsforum mer gäller verksamhetsmetoderna än för i första hand medlemmarna i Nato lägesbedömningen. USA betonar aktivitet och kraftåtgärder, EU offentliga och i den forna Warszawapakten. Finland anslöt sig i juni 1992 som observatör. Ur samarbetsrådet har senare och annan diplomati. Både Nato och ställningstaganden, förhandlingar fredspartnerskapet och Euroatlantiska EU strävar efter att Europa till sitt TEXTFÖ RFATTARNA OCH ARTIKLARNA

12 förfogande skulle ha mer resurser anpassade till och utrustade för de nya hotbilderna. I och med att EU och Nato utvidgas ökar antalet länder som är medlemmar i bägge organisationerna betydligt. Detta torde för sin del förstärka samarbetet mellan dem. Finlands erfarenhet av deltagandet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik som växer fram inom EU tycks visa att det finns många påverkningsmöjligheter. OLLI KIVINEN (f. 1939). Heltidsanställd kolumnist och ledarskribent på Helsingin Sanomat. Politices kandidat. Helsingin Sanomat, redaktör , korrespondent i London , nyhetschef på utrikesredaktionen , chef för utrikesredaktionen , kolumnist på söndagsbilagans utrikessidor , kolumnist på ledarsidan och ledarskribent Helsingforskorrespondent för The Times (London) , , Helsingforskorrespondent för The Independent Publikationer: Eurooppa ei ole kurkkudirektiivi (1994), Ulkopolitiikka valinkauhassa (1992) och Euroopan vuosisata alkaa (1999). Genomförandet av Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) har varit mycket trevande. Detta trots att den verkligen behövs om medlemsstaterna i EU vill att den europeiska integrationen ska leda fram till något mer än ett frihandelsområde, som har en egen valuta. Den stora frågan är enkel: går det att åstadkomma en effektiv utrikespolitik utan gemensamma militära styrkor som säkerhetspolitiken förutsätter. Det militära försvaret handhas av försvarspakten Nato, och EU har inte tillräckligt med politisk vilja för att finansiera ett konkurrerande system. Till dags dato har vi nästan inte sett några tecken på att någon medlemsstat vore beredd och villig att överlåta verklig makt inom utrikes- och säkerhetspolitiken till EU:s samarbetsorgan. EU har tillräckligt många organ, allt från kommissionen och ministerrådet till den militära kommittén, om man lyckas få verkligt innehåll i verksamheten. Situationen är delvis likadan som i Förenta nationerna. Regelverket och institutionerna för att bevara världsfreden och välfärden finns, om någon bara efterföljer och använder dem. EU:s historia är också i övrigt ett 12

13 bevis på hur seglivad nationalstaten är. Det är i många avseenden förståeligt, eftersom man nu måste reparera det nätverk av nationalstater som bildats under seklernas lopp låt vara att nationalstaten i själva verket är ett synnerligen vilseledande begrepp, eftersom endast ett fåtal stater verkligen är nationalstater. Det finns dock en uppenbar beställning för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för EU. För det första har världen inte utvecklats till en plats där lejon och lamm kan beta sida vid sida, och olika slag av konflikter ansätter till och med Europa. Ingen vet hurdan utvecklingen kommer att bli i Ryssland under de närmaste åren och årtiondena. För det andra finns det ständigt problem i förhållandet mellan USA och Europa, eftersom det amerikanska och europeiska tänkesättet är mycket olika inom många områden, allt från miljöskydd till lösning av kriser och vapenanvändning. HANNA OJANEN (f. 1966). Politices doktor (Europeiska universitetsinstitutet i Florens 1997). Specialforskare vid Utrikespolitiska institutet, specialområde EU:s gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete och integration i allmänhet. Hon har arbetat vid institutionen för allmän statslära vid Helsingfors universtitet och senast innehaft professuren i internationella relationer på viss tid. Ojanen har också varit gästforskare vid VEU:s institut för säkerhetsstudier i Paris. Bland de senast utgivna publikationerna kan nämnas The ESDP and the Nordic countries: Four variations on a theme tillsammans med Nina Græger och Henrik Larsen som granskar de nordiska ländernas inställning till EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Kommissionens Eurobarometer-gallupar visar att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken GUSP har ett starkt och jämt understöd i EU:s medlemsländer. Ännu starkare är understödet för en gemensam säkerhets- och försvarspolitik: hela 71 % av EU-medborgarna är för den, medan motståndarna utgör bara 16 %. I Finland har medborgarnas åsikter om utrikes- och säkerhetspolitiken undersökts av både EVA (Näringslivets Delegation) och Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI), och dessa undersökningar visar att inte heller finländarna tycks rädas en gemensam försvarspolitik. Borde 13 TEXTFÖ RFATTARNA OCH ARTIKLARNA

14 man vara förvånad över resultaten egentligen finns det ju ännu inte någon gemensam försvarspolitik? Resultaten av opinionsundersökningarna är i många avseenden överraskande. Man bör tänka efter hur mycket och vad svararna i själva verket vet om det man frågar dem om, och hur informationen förmedlats till dem. Viktigt är också att se skillnaden mellan landets officiella linje, exempelvis regeringens, och folkets åsikt. Av tradition har den allmänna opinionen knappast haft någon större betydelse för utrikespolitiken. Utrikesoch säkerhetspolitiken har i det stora hela inte varit medborgarnas angelägenhet men å andra sidan inte heller en angelägenhet för EU, där utvecklingen av en gemensam utrikespolitik varit komplicerad och inkonsekvent. Men kanske den säkerhetspolitiska kulturen håller på att genomgå en förändring så att medborgaropinionen får en större betydelse än tidigare. EU-folkomröstningarna i Irland och Danmark är exempel på att åsikterna om utrikespolitiken kan ha rentav långtgående följder. En annan stor förändring är EU:s allt större roll inom utrikesoch säkerhetspolitiken. När GUSP vidare utvecklas kommer den allt tydligare att påverka medlemsländernas utrikes- och säkerhetspolitiska beslut. Ju mera genomgripande GUSP påverkar medlemsstaternas utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, desto tydligare blir dess inflytande på vanliga medborgares liv och därigenom på medborgaropinionen. PAULI JÄRVENPÄÄ (f. 1948). Politices magister, överdirektör vid försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning. Järvenpää var ministerråd vid Finlands ambassad i Washington och försvarsråd vid Finlands Nato-representation i Bryssel Före det har han varit bl.a. gästforskare vid International Institute for Strategic Studies IISS i London ( ), forskare vid Krigsvetenskapliga institutionen ( ) och därefter haft olika uppgifter vid försvarsministeriet. Han har nyligen publicerat bl.a. kapitlet NATO and the Partners: What Are the Partners Missing? i den av Ann-Sofie Dahlin och Norman Hillmer redigerade boken Activism and (Non)Alignment: The Relationship Between Foreign Policy and Security Doctrine (2002). Europeiska unionen har sedan 1999 snabbt utvecklat sin militära krishan- 14

15 15 teringskapacitet. Det mål som ställdes kan man troligen korrigera många av upp i december 1999 i Helsingfors om de militära svagheterna, men för att att fram till 2003 skapa beredskap för avhjälpa de verkligt svåra bristerna, en militär krishantering har tagits på främst en förbättring av de s.k. strategiska kapaciteten underrättelse, allvar av medlemsländerna. Unionen har inrättat politiska och militära luft- och sjötransporter, ledningssystem måste man antingen få fram organ en kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, en militär kommitté mer pengar och/eller kunna använda och en militär stab med vilkas hjälp sig av medlemsländernas befintliga unionen kan fatta beslut och försäkra försvarsbudgetar på ett effektivare sig om en nödvändig politisk styrning sätt än i dag. och strategisk ledning för de krishanteringsoperationer den åtagit sig. besökelsetid för unionen. Det är en De närmaste åren är en viktig Det truppmål som ställdes upp i stor uppgift att skapa en trovärdig Helsingfors ( soldater) krishanteringskapacitet. Frågan lyder: har också lätt kunnat uppfyllas, men finns det i EU politisk vilja för att uppfylla detta mål på ett trovärdigt sätt? samtidigt har många kvalitativa brister kommit i dagen och dem håller man som bäst på att korrigera med hjälp av en speciell utvecklingsplan OLLI REHN (f. 1962). för kapaciteten (ECAP). Ett samarbetsavtal mellan EU och Nato (det s.k. statslära och forskningschef vid Hel- Filosofie doktor, docent i allmän Berlin+) har likaså fåtts i skick, och singfors universitet. Riksdagsledamot därmed kan försvarsunionen Natos Ledamot av Europaparlamentet Kabinettchef i Euro- resurser användas som stöd för kommande EU-operationer. peiska kommissionen och EU förbereder sig som bäst på att ordförande för Finlands delegation ensam ta över ansvaret för krishanteringsoperationen i Makedonien ende expertgrupp som utvärderar de vid Europarådet. Medlem av en obero- våren 2003 och därefter eventuellt politiska och ekonomiska följderna i Bosnien. Det är ingen lätt uppgift av EU:s utvidgning; arbetsgruppen är att bygga upp en trovärdig krishanteringskapacitet inom Europeiska leds av Nederländernas förre premiär- tillsatt av EU-kommissionen och den unionen. Med utvecklingsplanen ECAP minister Wim Kok. Rehn disputerade TEXTFÖ RFATTARNA OCH ARTIKLARNA

16 1996 vid Oxford universitet i den internationella politikens ekonomiska vetenskaper och var professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet talet var förändringarnas årtionde i Europa. Det inleddes i segeryran efter sammetsrevolutionerna och Berlinmurens fall. EU:s utvidgningsprocess, som följde den i spåret, har förstärkt området för fred och demokrati, vilket kan räknas som en framgång för unionen. Men 1990-talet blev ändå inte ett segertåg för EU, även om det till en början såg så ut. Sarajevo, Srebenica och Kosovo påminner oss om EU:s misslyckanden. De framtida alternativen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik måste ofrånkomligen bedömas utifrån dessa utvecklingstrender - misslyckanden och även framgång i vår närhistoria. EU:s framtida alternativ kan vägas utifrån många perspektiv. Skribenten koncentrerar sig på följande frågor: Förblir EU en civil makt eller blir den även en militär aktör? Borde EU:s utrikes- och säkerhetspolitik utvecklas som ett autonomt europeiskt alternativ eller med stöd av ett euroatlantiskt samarbete? Kan besluten om utrikespolitiken alltjämt bygga på ett mellanstatligt samarbete eller behövs det en förbundsstat eller åtminstone en starkare gemenskap? Vad är möjligt? Artikeln dryftar de framtida alternativen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i ljuset av dessa frågor. Eftersom skribenten anser att frågan om EU ska vara en civil- och/ eller militärmakt är den allra viktigaste och den fråga som utgör grunden för svaren också på de andra frågorna, utgår han från denna. Mycket beror på hur EU:s säkerhetspolitiska omgivning kommer att förändras. Vi vet i dag att utvidgningen flyttar utrikespolitikens tyngdpunkt mot den östliga dimensionen. Men hur kommer relationerna mellan EU och USA att utvecklas? Och hur går det med EU:s förhållande till Ryssland? Svaren beror på hur man vill organisera säkerhetssystemet i Europa. Om EU, USA och Ryssland ses som de viktigaste aktörerna i systemet, finns det i princip tre alternativ: ett bipolärt, ett enhetligt eller ett tripolärt system. Artikeln avslutas med funderingar om vilket säkerhetssystem som är det sannolikaste för Europa och vilket det mest önskvärda. 16

17 EUROPEISKA UNIONEN Sverige 1995 Finland 1995 Belgien 1952 Luxemburg 1952 Portugal 1986 Irland 1973 Spanien 1986 Storbritannien 1973 Danmark 1973 Nederländerna 1952 Frankrike 1952 Tyskland 1952 Italien 1952 Tjeckien Polen Slovakien Österrike 1995 Ungern Slovenien Kroatien Estland Lettland Litauen Rumänien Bulgarien Grekland 1981 Turkiet Malta Cypern Nuvarande medlemsländer i EU och anslutningsåret Länder som ansökt om medlemskap i EU och som deltar i anslutningsprocessen 17

18 EU:S YTTRE FÖRBINDELSER Risto Piipponen Den europeiska integrationen hade en gång i tiden ett tydligt politiskt mål; att knyta Tyskland till sina grannar så att det inte i framtiden skulle finnas möjlighet till ett krig. Men medlen för att nå detta mål var ekonomiska: till en början att underställa kol- och stålproduktionen en övernationell gemenskap, sedermera att skapa en gemensam marknad och utveckla samarbetet inom kärnenergiområdet. Redan i sina grundfördrag fick Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska ekonomiska gemenskapen uppgifter på två områden inom de yttre förbindelserna, handeln och biståndspolitiken. Inom utrikes- och säkerhetspolitiken började samarbetet växa fram under 1970-talet. Det var till en början inofficiellt, och först med fördraget om Europeiska unionen (FEU) som undertecknades i Maastricht införlivades den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) med unionens egentliga verksamhet och strukturer. Maastricht fördraget innehöll också en bestämmelse om att på lång sikt definiera en försvarspolitik. I Amsterdamfördraget sägs att försvarspolitiken omfattar i synnerhet krishanteringsuppdrag. RISTO PIIPPONEN 18

19 19 De yttre förbindelserna täcker förutom handel, utvecklingssamarbete och GUSP även många andra områden. EGfördraget innehåller uttryckligen bestämmelser om bland annat penningpolitik, forskning och miljö. Dessutom har rättsliga och inrikes frågor tydliga yttre dimensioner. Förutom de direkta befogenheterna har domstolen fastställt att gemenskapen har en indirekt yttre kompetens i fall där det är nödvändigt att ingå ett internationellt avtal för att förverkliga något av grundfördragets mål eller som en följd av gemenskapens interna befogenheter. Yttre åtgärder kan också vara baserade på artikel 308 i EG-fördraget. Artikeln gör det möjligt att från gemenskapens sida vidta de åtgärder som behövs för att inom ramen för den gemensamma marknaden förverkliga något av gemenskapens mål i det fall att grundfördraget inte innehåller de nödvändiga befogenheterna. Termen gemensamma marknaden tolkas här så att den också kan omfatta åtgärder inom de yttre förbindelserna. Verksamheten inom unionens yttre förbindelser har alltså under årens lopp utvecklats så att den täcker olika politikområden. I synnerhet i ekonomiska frågor erkänns EU:s tyngd i världen även utanför Europa. En jämförelse med USA, den andra ekonomiska stormakten i världen, visar att det finns tydliga grunder för detta: EU:s andel av varuhandeln i världen är lika stor som USA:s, dvs. en femtedel. I fråga om handeln med tjänster har unionen en större betydelse än USA, likaså vad gäller de internationella investeringarna. Inom biståndspolitiken är EU i en klass för sig: Unionens andel av den internationella biståndshjälpen är ungefär hälften, medan USA endast når upp till en femtedel. Inom områden som ända från början hört till unionens verksamhet har man med andra ord nått synliga resultat. Däremot upplevs ofta EU spela en anspråkslös och diffus roll inom utrikes- och säkerhetspolitiken, trots att utvecklingen på drygt tio år gått snabbt framåt även inom detta område. EU:S YTTRE FÖ RBINDELSER

20 Det finns anledning att fundera över varför resultaten skiljer sig åt: beror det eventuellt på strukturerna, verksamhetsmetoderna eller på att de olika politikområdena avviker från varandra till sin karaktär? Man kan också fråga sig hur slagkraften och synligheten i unionens yttre verksamhet som helhet påverkas av att de olika områdena har utvecklats i olika riktning. Och vad kan man göra för att uppnå en bättre koherens? EKONOMISKA YTTRE FÖRBINDELSER Handelspolitiken har onekligen varit det framgångsrikaste området inom unionens yttre verksamhet. EG har ett heltäckande nät av avtal i alla riktningar. Inom Världshandelsorganisationen WTO har gemenskapen det inflytande som tillhör den enligt gemenskapens roll i världshandeln. Men den framgång som uppnåtts har inte varit någon självklarhet. EG-fördraget definierar målen för den gemensamma handelspolitiken på ett mycket allmänt plan. I fördraget sägs att genom att inrätta en tullunion avser medlemsstaterna att i gemensamt intresse bidra till en harmonisk utveckling av världshandeln, en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella handeln och en sänkning av tullmurarna. En vag målsättning som denna kan inte i utgöra grunden för målmedvetenheten i verksamheten. Medlemsländerna har inte haft samma syn på hur handelspolitiken ska utövas. Bland medlemsländerna finns de som ser positivt på en liberalisering av världshandeln och de som har en reserverad inställning. Man ska också komma ihåg att handelspolitiken uttryckligen är politik inte endast tekniska frågor, vilket man ibland ringaktande låter förstå. Det är alltså fråga om att sammanjämka ofta rätt betydande nationella intressen. RISTO PIIPPONEN 20

21 21 Vad förklarar då framgången? Varför har gemenskapen trots olika synsätt kunnat fastslå gemensamma mål för sin verksamhet? Den viktigaste gemensamma nämnaren finns säkert inom systemet för beslutsfattandet. Handelspolitiken hör huvudsakligen till de frågor där gemenskapen uttryckligen har befogenhet. Kommissionen har förslagsrätt när handelsavtal ingås. Den förhandlar också på gemenskapens vägnar. Rådet å sin sida godkänner de förhandlingsfullmakter som kommissionen har som grund för sina åtgärder och likaså de framförhandlade avtalen. Kommissionen och rådet har således vardera sina tydligt fastställda uppgifter, och de står i ständig kontakt med varandra under processens gång. En sak som kanske också gjort det lättare att hitta en gemensam linje är att beslut om handelspolitiken ända sedan början har kunnat fattas med kvalificerad majoritet. Det är ytterst sällan man tytt sig till beslut med kvalificerad majoritet, men möjligheten att man kan göra det har tvingat parterna till lösningar som kan godkännas av alla. Medlemsländerna har hellre aktivt försökt nå kompromisser än tvingats godkänna ett för dem dåligt beslut fattat med kvalificerad majoritet. En tredje förklarande faktor är gemenskapens representation utåt. Som tidigare nämnts företräder kommissionen gemenskapen vid handelsförhandlingar. De gemensamt fastslagna riktlinjerna presenteras utåt av ett enda organ, vilket ger en klar bild av unionens verksamhet utåt och gör verksamheten trovärdig. Systemet har visat sig vara så funktionsdugligt att det tillämpas även i sådana situationer där medlemsländerna har kvar sina befogenheter och där de själva har en möjlighet att förhandla. Men unionen har inte haft lika stor framgång på alla områden inom de ekonomiska yttre förbindelserna som inom handelspolitiken. Trots den gemensamma penningpolitiken har man inte hittat fungerande lösningar för hur euroområdet ska företrädas utåt. Därför har en gemensam representation till exempel i internationella finansiella institut inte genom- EU:S YTTRE FÖ RBINDELSER

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1 SLUTAKT FA/TR/EU/HR/sv 1 FA/TR/EU/HR/sv 2 I. SLUTAKTENS TEXT 1. De befullmäktigade ombuden för HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT, HENNES MAJESTÄT

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.1.2016 COM(2016) 17 final 2016/0006 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om samarbete och ömsesidigt

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS))

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS)) A5-0058/1999-18.11.1999 Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/1999-1999/2135(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Ettförändrat Sverige och ettförändrat Europa: Migration, integration och EU MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Disposition Migration och integration EU som politiskt system EU:s historia

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND UNIONENS UTVIDGNING Den 1 juli 2013 blev Kroatien Europeiska unionens 28:e medlemsstat. Kroatiens anslutning, som följde på Rumäniens och Bulgariens anslutning den 1 januari 2007, innebar unionens sjätte

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt RP 12/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

Allmänna rådets möte den 13 december 2016

Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning rådet 2016-12-05 Statsrådsberedningen Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.) A-punkter

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM89. Förordning om arbetsmarknadsstatistik 2012/13:FPM89. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM89. Förordning om arbetsmarknadsstatistik 2012/13:FPM89. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om arbetsmarknadsstatistik Finansdepartementet 2013-04-26 Dokumentbeteckning KOM (2013) 155 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Till statsrådet. UTRIKESUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2003 rd

Till statsrådet. UTRIKESUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2003 rd UTRIKESUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2003 rd Statsrådets utredning om Finlands hållning till EU:s framtid och frågor som kommit upp i konventet Till statsrådet INLEDNING Remiss Den 17 januari 2003 fick riksdagens

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland EU OCH RYSSLAND 1/12 3b 2010 EU och Ryssland 2/12 EU OCH RYSSLAND EU och Ryssland har definierat sina förbindelser som ett strategiskt partnerskap, där man med hjälp av samarbete vill främja stabilitet

Läs mer

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT. 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT AF/CE/SE/sv 1 2 von 10 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in

Läs mer