Verksamhetsberättelse Ambulanssjukvården

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2005 Ambulanssjukvården

2 Ambulansverksamheten - riktat uppdrag I samband med SU:s framtida strukturförändring har ambulanssjukvårdens roll som det mobila akutintaget och första vårdinstans varit mycket debatterad. Inför förändringen diskuterades mycket om våra förutsättningar att bedöma och styra patienten i enlighet med SU:s akutintags nya rutiner. Nuvarande avtal med våra entreprenörer Räddningstjänsten och Falck går ut april Detta innebär att vi under året har arbetat med att ta fram underlag och förslag till framtida ambulansorganisation. Avtalet med entreprenörerna har justerats och anpassats till SU:s krav och ambulanssjukvårdens ökade möjligheter till prehospital bedömning, behandling och styrning till rätt vårdinstans. Ett flertal av våra studier har till vår glädje uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. Antalet akuta ambulansuppdrag fortsätter att öka. Inom prio 1 är ökningen störst samtidigt som såväl akuta som planerade prio 3 fortsätter att minska. Två händelser har utmärkts sig under året. Vår insats vid transport av drabbade från främst Thailand i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien och den långdragna insatsen i samband med klorgasolyckan i Kungsbacka 2

3 Ledningsmöte SU I det årliga mötet upptogs en stor del av diskussionen hur SU på bästa sätt skall organisera ambulanssjukvården för att möta framtida krav och möjligheter gällande bedömning, behandling och styrning. Hur skall vi agera inför ett ev. nytt avtal 2007 och hur ser SU på ambulanssjukvården i ett längre tidsperspektiv. På mötet presenterades resultaten av den datainsamling som genomförts inför beslutet. Verksamhetsföreträdare och entreprenörer har intervjuats gällande deras erfarenhet av dagens organisation och hur de såg på den framtida utvecklingen En enkät med utgångspunkt från de grundläggande värderingarna enligt QUL skickades ut till samverkande organisationer och personer med anknytning till ambulanssjukvård En kartläggning av svensk ambulanssjukvård presenterades med utgångspunkt från driftsform, egen regi alternativt entreprenad Diskussioner fördes även angående ambulanssjukvårdens förutsättningar för FoUU och medicinsk ledning jämfört övrig sjukvård. Ambulanssjukvården är nu SU:s största akutintag vad det gäller att bedöma och vårda patienter men är förutsättningarna likvärdig med övrig sjukvård? I det fortsatta arbetet med en ev. upphandling har nu en styrgrupp fått ansvaret att driva fråga om den framtida ambulanssjukvården inom SU. Ambulansenheten fick i uppdrag att presentera alternativa modeller gällande en framtida ambulansorganisation inom SU. Kartläggning Ambulanssjukvård enligt QUL Vi har i arbetet med framtagande av kravspecifikation använt oss QUL (Qvalitet, Utveckling, Ledarskap) som instrument för verksamhetsutveckling. I en organisation som är relativt ny inom SU har vi bedömt det som mycket värdefullt att kunna använda sig av ett etablerat ledningsinstrument. Enkät I syfte att kartlägga ambulanssjukvården och erfarenheterna från de år som vi arbetat som beställare inom SU skickades en enkät ut till våra samarbetspartners. De grundläggande kriterierna i QUL låg till grund för enkäten och resultatet se bilaga var genomgående positivt. 3

4 Intervjuer Verksamhetsföreträdare har intervjuats i två omgångar angående deras uppfattning om en framtida ambulanssjukvård. Intervjuerna har resulterat i intressanta utvecklingsprojekt samtidigt som det framkom att flera saknar insyn och insikt i ambulanssjukvården och dess förutsättningar och möjligheter som första länken i vårdkedjan. STYRKORT 2005 Under året har vi prioriterat frågor gällande framtida organisation. Perspektiven i styrkortet har tillsammans med QUL fungerat som riktmärke för hur vi prioriterat frågorna. För ytterligare material gällande styrkortet se hemsida eller kontakta oss på Ambulansenheten. Kund/medarbetare/processer/utveckling/ekonomi KUND För att kunna prioritera och identifiera viktiga patientgrupper är det viktigt att på olika sätt datainsamla de uppgifter som finns tillgängliga. Detta kan ibland vara svårt beroende på de olika rutiner som finns mellan ex ambulanssjukvård och sjukhus men även inom de olika områdena inom SU finn tyvärr olika rutiner. Uppdrag och prioritering Antalet akuta ambulansuppdrag fortsätter att öka. Vi har totalt utfört ca akuta uppdrag under året, en ökning med ca 400 uppdrag. Prio 1 fortsätter att stå för den största ökningen, nästan 800 st, prio 2 ökar marginellt och prio 3 fortsätter att minska. Även planerade transporter och överflyttningar mellan sjukvårdsinstanser fortsätter att minska, en minskning med ca 230 st. Prio 1: ca uppdrag Prio 2: ca uppdrag Prio 3: ca uppdrag Planerade: ca uppdrag Summa: ca uppdrag (Se tabell längre fram i materialet) 4

5 Ambulansvårdade patienter Som första länken och SU:s mobila akutintag är det intressant att se det totala antalet vårdsökande och andelen av dessa som kommer till akutintagen via ambulans. Ambulanssjukvården bedömer och vårdar fler patienter än SU:s största akutintag på Sahlgrenska sjukhuset. Antal ambulansuppdrag och belastning vuxenakutmottagningar SU planerade Ambulanssjukvården Akuten Sahlgrenska Akuten Östra Akuten Mölndal Akuten DSBUS Andel ambulansvårdade patienter per akutintag Sahlgrenska sjukhusets akutintag fortsätter vara det akutintaget som tar emot mesta ambulansvårdade patienter. Fördelningen har varit konstant de senaste åren men den kan förväntas förändras efter strukturförändringen då akutintagen kan få en annan profil. Patientgrupper För att identifiera prioriterade frågor gjordes en sammanställning över olika grupper av ambulansvårdade patienter. Patienter inom medicin dominerar och patienter med symptom relaterat till hjärtsjukvård dominerar totalt som patientgrupp. I statistiken kan vi se hur antalet sökande till akutintagen fördelar sig mellan gående och ambulansvårdade patienter. 5

6 De tio största ambulansvårdade patientgrupperna till vuxenmottagningar 2003 Besöksorsak Amb Gående % ambulanspatienter Elvis pat/dygn Pat/dygn ~ BRSM % Andnöd % Buk % Cer % AT-ner % Tr-höft % Intox % Tr-skalle % Yrsel % Kramper % Bröstsmärta Patienter med symptom relaterat till hjärtsjukvård är den största gruppen, totalt 31 st. patienter per dygn, varav 11 åker ambulans. Flera av patienterna med andningssymptom kan säker härledas till denna grupp vilket innebär att antalet kan öka ytterligare. Av de ambulansvårdade patienterna med symptom bröstsmärta läggs ca 75% in för fortsatt vård. Med utgångspunkt från materialet utreds nu möjligheten att i en studie styra fler patienter förbi akutintaget till HIA direkt. Äldre, AT-ner Vi vet sedan tidigare att gruppen äldre utgör en stor del av de ambulansvårdade patienterna. Sammanställningen visar på att en stor del av de patienter som bedöms som allmäntillstånd ner (AT-ner) har en mycket hög inläggningsprocent. Besöksorsak: AT-ner Totalt 2575 patienter per år sökte vid vuxenakutmottagning på SU 2003 Ambulans Övriga 85% av ambulansvårdade AT-ner är >65 år 90% av dessa blir inlagda 1561 pat/år 1332 >65 år 1200 pat/år inlagda >65år 1014 pat/år 750 >65 år 563 pat/år inlagda >65år Ortopedi/kirurgi/medicin Inför strukturutredningen tog vi fram statistik gällande de olika specialiteterna och förhållande ambulansvårdade och övriga sökande. Mellan de olika akutintagen finns stora skillnader men totalt är ca 30% av de som söker till vuxenakutmottagningarna vårdade i ambulans. Strukturutredning SU Patientflöden ambulans/akutintag inom kategorierna kirurgi och ortopedi Ambulanstransporterade patienter utgör ca. 30 % av de patienter som söker vård på akutintagen Kirurgi Akutintaget SU/S Akutintaget SU/Ö Akutintaget SU/M 4028 (47%) 3319 (39%) 1144 (13%) Summa: 8491 Ortopedi Akutintaget SU/S Akutintaget SU/Ö Akutintaget SU/M 2558 (45%) 2104 (37%) 1019 (18%) Summa:

7 Förhållande inlagda varierar mycket mellan kirurgi och ortopedi. 59% av de ambulansvårdade ortopedpatienterna läggs in medan endast 8% av övriga sökande läggs in. Strukturutredning SU Kirurgi 45% av patienterna som vårdas i ambulans läggs in för fortsatt vård. Motsvarande siffra för övriga sökande via akutintagen 34% Ortopedi 50 % av patienterna som vårdas i ambulans läggs in för fortsatt vård. Motsvarande siffra för övriga sökande via akutintagen 8% Projekt Slagkraft Göteborg Med bakgrund av statistiken att antalet trauma ökar är det positivt att vårt projekt gällande uppsökande verksamhet ute i skolorna är framgångsrikt. Ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Räddningstjänsten Storgöteborg/Skolan Biskopsgården i syfte att kartlägga våldet och dess konsekvenser inom SU:s upptagningsområde medverka i det förebyggande arbete som sker inom stadsdelsförvaltningen Under 2005 har försöket nu etablerats. Erfarenheterna visar på att de ansvariga inom skola/förskola ser ett värde i projektet och gav klartecken för att ambulanspersonal nu besöker alla sjätteklassare i stadsdelen Biskopsgården. Diskussion om våldet och våldets konsekvenser kompletteras med ett studiebesök och förevisning av barnaakuten. I framtiden skall vi försöka utveckla projektet genom att utveckla former för en mer detaljerad uppföljning samt utöka samarbetet med flera stadsdelsnämnder Göteborg. 7

8 UTVECKLING Hjärtstopp Levande inlagda hjärtstoppspatienter i Göteborg jämfört med övriga landet. 10 Övriga Sverige Göteborg TROICA-studien (Trombolysis In Cardiac Arrest) En studie som ska klargöra effekten av att ge Trombolys till patienter med hjärtstillestånd utanför sjukhus. Studien genomförs i OLA-ambulansen. Målsättningen är att få in 1400 patienter och Sverige ska bidra med 90 patienter varav Göteborg förväntas bidra med 15 av dessa. TANGO En nationell studie inom ramarna för SOS-alarm där effekten av telefon HLR utreds LUCAS, mekanisk HLR I studien ingick 159 i Försöksgruppen och 169 i kontrollgruppen. 25/ /5 05 Resultaten från studien med mekaniska hjärtkompressioner resulterade inte i ökad överlevnad. Det är viktigt att fler och större prospektiva studier genomförs där mekaniska bröstkompressioner testas i ett tidigare skede tillförda av första enheten. Förväntningarna gällande mekaniska bröstkompressioner vid hjärtstopp utanför sjukhus tillförda av andra enheten (Ola/Akutbil) har inte infriats. Då det enbart är två personer i första enheten visar erfarenheter från denna pilotstudie vikten av en algoritm för mekaniska bröstkompressioner och riktlinjer när och hur utrustningen skall medfölja till patienten. I Göteborg behandlar vi årligen ca 250 hjärtstopp. Behandlade = Start behandling av ambulans 1 + fortsatt behandling av ambulans 2. Under två årsperioden behandlades 501 pat, 2/3 av dem var bevittnade och möjliga för inklusion i studien. Södertälje bidrog med 36 bevittnade. I studien ingick 159 i försöksgruppen och 169 i kontrollgruppen. Resultat: Höga siffror i båda grupper Rosc någon gång under behandlingen: 51%. Levande in 36%. Men ingen skillnad mellan grupperna. 8

9 Infarktpatienter Vårdkedja PCI Den utvecklade vårdkedjan ambulans/hia-koordinator är nu etablerad och ingår som en rutin i verksamheten Antal kontakter ambulans/koordinator HIA År st År st Antal direktinlagda för PCI År st År st Antal direktupplagda= patienter/vecka Kvinnor 32% (År 2004: 208 st) Män 68% Å Vår kartläggning av samtliga kontakter mellan ambulans och koordinator på HIA har visat på hur positiv och framgångsrikt konceptet att köra patienter med misstänkt hjärtinfarkt direkt till HIA är. Ett intressant patientfall visar att en man 55 år med akuta bröstsmärtor med hjärtstopp och ventrikelflimmer, defibrilleras framgångsrikt i ambulansen, direktuppläggs på HIA för PCI och kan skrivas ut till bostaden efter 5 dagar. Smärtlindring En studie utförd i OLA-ambulansen gällande smärtlindring med syfte att 1. Utvärdera den initiala smärtlindringen efter enbart givet Seloken jämfört med kombinationen Seloken-Morfin 2. Beskriva behovet av Morfin 10 min. efter start av smärtlindring när Seloken ges enbart jämfört med när det ges i kombination av Morfin Studien har pågått fr o m och 42 patienter har inkluderats totalt. FINESSE Under 2005 har förberedelser genomförts för en multicenterstudie i samarbete med område Hjärta- kärl, gällande effekten av prehospital trombolys innan PCIbehandling. Lindra smärta och ångest hos patienter med misstänkt kranskärlssjukdom Ett utvecklingsarbete i samarbete mellan Ambulansenheten/SU och Prehospen i Borås för att utvärdera effekten och utveckla en riktad utbildning inom prehospital omvårdnad, främst gällande kardiologi. 9

10 Fast track Misstänkt höftfraktur En sammanställning av effekten efter att behandlat och styrt 40 patienter enligt nya direktiv pågår. Arbetet har blivit mycket uppmärksammat såväl nationellt som internationellt. Rädda hjärnan Möjlighet att styra patient med stroke till SU/S för att efter röntgenologisk diagnostik. Av de totalt 49 patienter där ambulans larmat akutintaget SU/S har 6 st. patienter erhållit Trombolys. HLR-konferens Göteborg Två presentationer gällande hjärtsjukvården inom ambulanssjukvården SU presenterades på konferensen. Vetenskapliga artiklar Våra medarbetare har medverkat i ett flertal vetenskapliga artiklar under året. PROCESSER Strukturutredningen För att kunna konsekvensbeskriva effekten av de nya direktiven gällande akutintagens ökade specialisering genomfördes en kartläggning främst gällande ambulansvårdade kirurgi och ortopedpatienter. Vi har även kartlagt och jämfört i vilken omfattning ambulansvårdade respektive gående patienter läggs in för fortsatt vård. Det är för tidigt att uttala sig om resultatet men under januari 2006 förefaller det som ambulanssjukvården lyckats med att identifiera de olika patientgrupperna och styrt dessa till rätt intag. Prehospital triage Inom ramarna för processledningsutbildningen kommer möjligheterna till prehospital triage att utredas. Om det är överförbart hur kan vi i så fall utveckla vården prehospitalt med ett instrument som underlättar bedömningen av patientens tillstånd. 10

11 Trauma Såväl antalet traumalarm som svårighetsgraden i bedömningen av dessa ökar ständigt. Det är viktigt att utreda orsakerna till detta. Är det ex helikoptern och förändrade dokumentationsrutiner som ligger till grund för förändringen. Är det ett allt hårdare klimat som genererar ett ökat antal trauma bör detta lyftas och diskuteras i ett större perspektiv kan har ökat. Med bakgrund av detta har frågan väckt om att ändra rutiner för traumalarm. Är det möjligt att differentiera traumalarmen i framtiden. Effekten av strukturen och styrning av trauma går inte att utläsa pga det korta tidsintervallet. Utav 620 larm kom 80 med helikopter SU/Ö SU/S 2003 ISS ISS Total ISS ISS Totalt SU 2003 ISS ISS Totalt 569 SU 2004 ISS ISS Totalt 769 MEDARBETARE Sammanställningen är gjord av traumaansvariga sjuksköterskor på akutmottagningen SU/Ö och SU/S Entreprenörer Möte Under den heldag som regelbundet återkommer diskuterades förutsättningar att bedriva ambulanssjukvård på entreprenad. Vad är det som en entreprenör alternativt en beställare värdesätter. Det var en mycket givande diskussion där man från entreprenören lyfte fram vikten att ta vara på den kunskap som finns hos en entreprenör samtidigt som man betonade vikten av en bra relation till beställaren. Hot o våld Ambulanspersonalen uppfattning är att klimatet hårdnat allt mer och förutsättningarna att arbeta prehospitalt under de senaste åren förändrats. Enligt huvudskyddsombudet hos vår entreprenör Räddningstjänsten Storgöteborg uppgick antalet incidentrapporter till st relaterat till hot o våld. Vår förhoppning är att projekt Slagkraft skall förebygga detta och skapa ett närmre samarbete mellan ambulanssjukvården och medborgarna. 11

12 Lokal samverkan Ett hjärtsäkert Göteborg. Kampanjen att placera ut defibrillatorer på allmän plats har varit framgångsrik. Ca 50 stycken är nu utplacerade på olika platser i Göteborg. Liseberg, Nordstaden, Universeum, Centralhuset, Åbytravet, Stena Line och ett flertal större företag har nu i egen regi utbildat personal och köpt defibrillatorer. Utöver detta finns det defibrillatorer på ett flertal brandfordon. Arbetsgrupper för omvårdnad o medicin De möten som skett med regelbundenhet har under året ersatts med enskilda samtal med respektive specialitet. Detta har inneburit att vi begränsat antalet samarbetspartners men satsat på mer riktade projekt. Under 2006 skall rådets arbetsformer diskuteras vidare Akutintagen Regelbundna möten med såväl verksamhetschefer som vårdenhetschefer för att diskutera utveckling av aktuella vårdkedjor. På samtliga akutintaget har det varit mycket diskussion angående effekten av triage och ambulanssjukvårdens möjlighet till förvaring av läkemedel och utrymme för dokumentation. Akuten SU/Mölndal har varit delaktiga i höftfrakturprojektet och medverkat till att projektet utfallit så positivt. SOS-alarm Beroende på stor omsättning på chefer har inte samarbetet kunnat bedrivas optimalt. 12

13 Nationell samverkan FLISA Vi hade till årets konferens ett flertal föreläsningar gällande Ambulanssjukvården SU. Höftfrakturvårdkedjan, vårdkedja- PCI, Hur bedriva prehospital forskning, Omvårdnad i ambulans och litteraturstudien Assisterad utandning vid akut astma. Storstadsträff Under den årliga träffen Skåne Stockholm och Göteborg diskuterades ambulanssjukvårdens framtida utveckling. Är ambulanssjukvården en renodlad akutorganisation och vilka är våra patientgrupper. Gruppen var enig om vikten att informera om och förtydliga uppdrag och vårdinnehåll. Ambulanssjukvårdens framtida utveckling ligger i att utarbeta vårdkedjor och vårdplaner för de stora patientgrupper som åker ambulans ex äldre patienter med ej livshotande tillstånd. Regionövergripande samverkan Regionala rådet för prehospital akutsjukvård (RRPA) Sektorsrådet har under året varit remissinstans i ett flertal frågor, bl a när det gäller en framtida sjuktransportorganisation och upphandling av alarmeringsfunktionen i Västragötalandsregionen. Internationell samverkan På EMS-conference, Helsingfors hölls presentationer gällande larmcentralens funktion. 13

14 Händelser av intresse under 2005 Tsunami Sydostasien Vid de större händelser som befarats kräva extra insatser kunde man konstatera att ambulanssjukvården inte behövdes engageras i större omfattning. I slutet av 2004 och i början av 2005 engagerades ambulanssjukvården vid SU i omhändertagande av patienter från flodvågskatastrofen i Asien. Det gällde såväl egna ambulanstransporter som samordning av Regionens ambulanstransporter för hemvändande patienter som anlände med flyg till fr.a. Landvetters flygplats. I samverkan med chefläkaren vid SU och katastrofplaneringen vid PKMC skedde en effektiv styrning av dessa patienter. Inom SU styrdes patienterna i huvudsak till infektion SU/Östra. Tågurspårning klorgasvagnar 28 februari spårade ett godståg med 12 vagnar lastade med klorgas ut i Kungsbacka. Händelsen var speciell ur flera perspektiv. Sjukvården och ambulanssjukvårdens agerande och organisation vid större händelser där farligt gods inblandat är under ständig diskussion. Bärgningsarbetet pågick under en mycket lång period vilket ställde speciella krav som bl a ett långdraget samarbete över länsgränsen. Efter avslutat bärgningsarbete kunde man konstatera att inga personskador inträffat och att allt förlöpt utan komplikationer. Gudrun Orkanen Gudrun och de snöväder som drabbade oss påverkade inte ambulanssjukvården nämnvärt. Mina i Göteborgs hamn En mina hade av misstag transporterats av en fiskebåt in i hamnen. Som en extra säkerhetsåtgärd stängdes trafiken av i centrala Göteborg vilket orsakade stora trafikstörningar. Händelser av denna karaktär påverkar ambulanssjukvårdens tillgänglighet mycket negativt. 14

15 Aktuell statistik Uppdragsfrekvens/år Antalet uppdrag ökade åter efter en tillfällig minskning under 2003 Akuta Källa: AmbuLink Uppdragsfrekvens/mån Uppdragsfrekvensen är relativt jämt fördelat under årets månader vilket innebär att man inte kan dra ner på verksamheten under semesterperioden januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 15

16 Akutuppdrag och prioritet Andelen Prio 1 och 2 fortsätter öka vilket innebär att kraven på organisationen växer avseende kompetens och insatstid. Det finns idag ingen bra uppföljning gällande tillförlitligheten i SOS-utalarmeringskriterier Prio 1 Prio 2 Prio 3 Planerade Planerade uppdrag till o från sjukvårdinrättning Genom en medveten styrning med avgifter fortsätter avtalet planerade patienttransporter minska Fördelning/akutintag SU/S är det akutintag som tar emot flest patienter. Största avvikelse gällande prio/akutintag har barn där prio 1 dominerar. I övrigt inga större avvikelser men SU/S tar emot flest patienter bedömda som prio 1 och 2. 16