en av norra Europas största grundvattentillgångar - värd att förvalta väl - Michael Dahlman & Gunnar Borg

Transkript

1 Kristianstadsslättens grundvatten en av norra Europas största grundvattentillgångar - värd att förvalta väl - Michael Dahlman & Gunnar Borg

2 Kristianstadsslättens grundvatten i ett skånskt g perspektiv

3 Grundvattentillgångarna på Kristianstadsslätten finns främst i den sedimentära kritberggrunden av sand- och hkalksten. Men här finns också mäktiga isälvsavlagringar. Hässleholm Ev vattendelare Huvuddelen av Kristianstadsslätten ryms inom Kristianstads kommun, men stora delar finns även i Sölvesborgs, Bromölla och Hässleholms kommuner. Kristianstad Bromölla Sölvesborg Sedimentär berggrund Isälvsavlagringar Karta från länsstyrelsen yy

4 Den viktigaste grundvattentillgången finns i sandstenslagret, glaukonitsandstenen. t Vattendelare/ modellgräns Kommungräns Sandstenslagrets utbredning är troligen uppdelad i tre delar, åtminstone t på land

5 En profil från syd till nord Maglehem Kristianstad Glaukonitsand Ev vattendelare

6 Grundvattennivå i sandstenen Grundvattennivå i jordlagren Morän Lera Grus Sand Jordlager Grun Kalksten Sandsten m glaukonit dvattenbild ning Kritberggrund/ sedimentär berggrund Kaolin Urberg Jordlagren varierar i läge och utsträckning. Grundvattenströmning är riktad UPPÅT på vissa centrala delar av slätten. Det är glaukonitsandstenen vi ser som extra värdefull för uttag av stora mängder vatten av dricksvattenkvalitet. Även grusåsarna är intressanta för detta.

7 Grundvattenrörelserna är komplicerade, med inströmning främst i slättens randområden och utströmning inom mer centrala delar Vissa vattendrag från åsarna infiltrerar vid foten men tillförs åter djupt grundvatten längre ut på slätten - ett exempel på grundvattnets ekologiska betydelse.

8 Inströmningsområdena ser vi som sårbara, utströmningsområdena ser vi som skyddade mot föroreningar från markytan (ner till sandstenen) Det är de mer skyddade d utströmningsområdena som vi ser som särskilt värdefulla för uttag av vatten till dricksvatten. De utgör en mindre del av slätten. De kan minska på grund av stora uttag, som i Kristianstads tätort.

9 Över stora delar av slätten är det ytliga grundvattnet påverkat av nitrat. Särskilt i inströmningsområdena kan även det djupa grundvattnet vara påverkat. Vid några vattenverk har brunnar fått fördjupas eller stängas eller nitratfilter installeras

10 Under senare år har bekämpningsmedel hittats i flertalet kommunala vattentäkter oftast rester av Totex, men även bentazon och mekoprop Halterna är i regel under gränsvärdet 0,1 µg/l, men över detektionsgränsen på 0,01 µg/l

11 Kristianstadsslätten är enda grundvattenförekomsten i distriktet som är klassat som at-risk pga risken för överskridande av gränsvärdena för bekämpningsmedel.

12 Förutom grundvattnets kvalitet är vi oroliga för vattnets kvantitet för delar av Kristianstadsslätten och i vissa lager. Även om grundvattnet är en förnybar resurs hinner nybildningen kanske inte med.

13 På Kristianstadsslätten finns borrade brunnar eller fler (3 400 registrerade). Dessutom finns ca grävda/spetsrörsbrunnar. Ungefär 650 av dessa har mycket stora uttag och används framför allt till dricksvatten, livsmedelsindustrin och bevattning.

14 Vi vet uttagen till kommun och industri, men betydligt mindre om uttagen till bevattning som dessutom givetvis varierar under säsongen och från år till år Figuren visar beräknade uttag sommartid under 1980-talet. Särskilt bevattningsuttagen torde ha ökat sedan dess.

15 Bedömning av vattenbalansen i rapporten Kristianstads vattenförsörjning (2000): Ca 320 Mm³/år infiltrerar ner i marken över slätten (inklusive Listerlandet), motsvarande ca 200 mm/år. Det mesta avleds via diken och vattendrag ut till havet. Ca 90 Mm³/år tillkommer från omgivande urbergsområden Ca 35 Mm³/år når ner till kritberggrunden, motsvarande ca 24 mm/år De totala årliga uttagen på slätten (ur kritberggrunden) bedömdes år 2000 vara cirka 30 Mm³ (normalår) - 40 Mm³ (torrår) Ökade uttag ur kritberggrunden leder till ökat läckage Totalt kan man kanske öka läckaget så att upp till 70 Mm³/år kan tas ut.

16 Ökade uttag kan dock ge negativa effekter: Grundvattennivåerna i jordlagren sjunker Utströmningsområden för det djupa grundvattnet blir inströmningsområden Skyddade d områden minskar i yta Inströmningen går snabbare Minskad tillrinning till vattendrag och våtmarker från både ytligt och djupt grundvatten Ytligt, mer förorenat vatten dras ner till djupare lager Syresatt vatten går djupare, vilket ändrar förmågan att reducera nitrat och järnets löslighet Inläckage av saltvatten utmed kusten

17 Vattenbudgeten från 2000 är alltför grov och ofullständig. Vi behöver en ny. Förutom bättre underlagsdata behövs en uppdelning på de olika delarna av slätten och en särskild beräkning för sandstenslagret

18 Framtida klimatförändringar kan medföra mindre nederbörd sommartid i södra Sverige (och mer nederbörd vintertid). januari juli

19 Vattenföringen beräknas därför öka vintertid men minska sommartid. Ökat flöde vintertid Framtida medelvattenföring vid Torsebro med olika klimatscenarier Idag Idag Minskat flöde sommartid

20 Andra förändringar: Medeltemperaturen ökar vintertid 3-7 grader, sommartid 2-4 grader Sommartemperaturen i södra Sverige ökar möjligen något mer Extremt varma dagar blir varmare och vanligare Avdunstningen ökar sommartid Antalet torra dagar ökar

21 Detta innebär för Kristianstadsslätten: Ökat behov av bevattning Svårare att kunna ta vatten från ytvatten Ökad grundvattenbildning vintertid Lika eller något lägre grundvattenbildning på årsbasis Ökat värde för stora och långsamma grundvattentillgångar Större tryck på grundvattentillgångarna Ökade krav på planering och fördelning av vattenresurserna

22 Kristianstads kommun måste minska uttagen av grundvatten i centrala Kristianstad Lakvatten från den f d Härlövs- deponin sugs mot vattentäkterna, i första hand de vid vattenverket. En minskning av uttagen med ca 5000 m³/dag behövs de närmaste åren. En sådan minskning bör ge minst 40 års respit Det medför även att risken minskar för att andra föroreningar sugs ner På sikt kan alla uttag behöva ersättas, ca m³/d (motsv ca 5 Mm³/år)

23 Vi vill finna ett vattentäktsområde som kan användas för all framtid, för åtminstone Kristianstads och Ö Göinge kommuner Vi behöver finna områden med tillräcklig potential för uttag, helst med bestående utströmning och små konflikter med andra intressen Kartan visar områden med Kartan visar områden med potential för uttag utan att skapa inläckageområden

24 Behovet att flytta vattentäkterna från Kristianstad var huvudorsaken till att kommunen började att sätta upp MIKE SHE-modellen på 1990-talet för att kunna beräkna var nya täkter kan placeras Tänkbara nya vattentäktsområden

25 Våra tankar med ett grundvattenråd Garantera en långsiktig och säker försörjning med dricksvatten för kommun och livsmedelsindustri Planera och fördela grundvattentillgångarna så att bevattning kan ske på ett hållbar sätt nu och vid framtida klimatförändringar Förbättra mätningarna av grundvattennivåer och vattenkvalitet Klargöra hur och var vi kan använda grundvatten utan alltför negativa konsekvenser

26 För detta behöver vi En gemensam och tillgänglig kunskapsbas En förbättring av våra kunskaper och verktyg Ett gemensamt ansvarstagande En god dialog Att b t i li h t d tt di kti t ä d ä Att arbeta i enlighet med vattendirektivet är en god väg, med anpassning till de lokala behoven och förhållandena

27 Vadviharsomengrund: Sedan 1995 har Kristianstads kommun arbetat med att upprätta en MIKE SHE-modell - med hjälp av DHI - för hela Kristianstadsslätten. Modellen beräknar hela den hydrologiska cykeln i området. En stor mängd data är inlagda och kan användas på olika sätt. Sedan 2007 har vi dessutom Sedan 2007 har vi dessutom anställt en grundvattenplanerare för att bland annat göra lokala tillämpningar med modellen

28 Beräkningar av bildningsområden i till befintliga vattentäkter Antal partiklar till de befintliga vattentäkterna i Kristianstads tätort, underlag till att lägga ut skyddsområden kdd

29 Beräkningar av bildningsområden till planerade vattentäkter Ålder på partiklar till fingerad ny vattentäkt söder om Kristianstad

30 Beräkningar av spridning av föroreningar (t ex nitrat) från åkermark 5 år efter utsläpp

31 Ger underlag för placering av borror för early warning 50 år efter utsläpp

32 Detaljstudier av föroreningsrisken från den f d Härlövsdeponin, lokal modell inom den regionala SZ concentration (mobile phase), fororening_ol (z=1) Lakvattenkoncentrationen i sandstenen efter 50 år från idag, med bibehållna uttag ter) 140 (Grid spacing 25 met (Grid spacing 25 meter) :00:00, Time step: 90, Layer: 0 SZ concentration (mobile Above Below Undefined Value

33 Vattenbalans för f d Härlövsdeponin

34 Program för sammanställning av mätningar av grundvattenstånd I webbformat, även åtkomligt externt

35 Grundvattennivå i sandstenen i Kristianstad 1,00 Grundvattennivåer sedan 1950 i en 85 meter djup brunn borrad ner i glaukonitsandstenen i södra Kristianstads stad (Udden) plusnivå (m meter över have et) 0,50 0,00-0,50-1,00-1,50-2,00 Röd linje: glidande 12- Varje blå punkt visar ett uppmätt värde. De blå linjerna binder samman mätningar som gjorts varje månad. Under 90-talet gjordes bara mätningar var tredje månad. -2,50-3,

36 Grundvattennivå i sandstenen öster om Kristianstad 10,00 9,00 Rinkabyfältet B2 m ö h 8,00 7,00 6,00 5,00 8,628,58 7, ,72 7,22 7,30 7,37 8,038,15 8,12 8,208,33 7,16 6,09 6,78 6,58 6,68 7,40 7,57 6,41 4,00 4,70 4,36 3,00 3,84 2,00 1,00 0,00

37 Grundvattennivåer i sanddynerna vid Åhuskusten Grundvattennivåer profil 3, Yngsjö Saltsjöbadsvägens P 2,00 Saltsjöbadsvägen 16 1, ,68 1,72 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 1,16 0,67 1,34 0,95 1,491,48 1,38 0,76 0,60 0,51 0,81 0,78 1,49 1,47 1,39 1, ,27 1,22 1,21,221,23 0,75 0,62 0,68 0,64 0,61 0,62 0,53 0,55 0,56 1,16 1,04 1,02 1,01 1,04 1,08 1,08 1,051,05 1,020,96 0,98 0, ,40 0,44 0,41 0,62 0,64 0,65 0,510,500,49 0, ,42 0,89 0, ,86 0,35 0, ,43 1,10 0,46 0, ,

38 Vattenbalans och brunnsregistrering g Genom att kartlägga var vi har uttag och ur vilka akviferer kan vi få en bättre bild över verkligheten. SGUs brunnsarkiv redogör för alla brunnar som borrats men inte för var vi har uttagen. Informationen kan vara till hjälp vid ansökan om tillstånd (vattendom), olika konsultuppdrag osv.

39 Id_SGU MIKE SHE nummer 621 x y z Fastighet Köpinge 47:14 Djup 92 Lagerföljd 0-2 meter: GROV SAND 2-15 meter: STENBL.MORÄN meter: STENIG LERA meter: KALKSTEN meter: SANDLAGER meter: KALK Provpumpning vmängd (l/h) Användning KOM Lager Lager i MIKE SHE 4 Uttag tusen m3/år 84 Borrnings dat. Vattendom Ägare C4 Teknik Nr 144 Kommun Kristianstad Dom nr VA 76/1996 Datum Uttag m3/d, medel Uttag m3/d, max Övrigt GAMLA FOLKSKOLAN Kopinge

40 Ytterligare brunnar tillkommer till kartan. Totalt rör det sig om brunnar Information kommer sedan att komplettera MIKE SHE samt verifieras i modellen

41 Kvalitetsövervakning av grundvatten Länsstyrelsens provtagningar + egna provtagningar Övervakning främst med avseende på nitrat och bekämpningsmedel men även tungmetaller mm.

42 Sammanlagt 18 stycken punkter (9 stycken i nationell grundvatten övervakning) Early warning system Kommunala vattenverk Resultat: fortsatta fynd av bekämpningsmedel i vissa vattentäkter

43 Nitratprojektet (MHK) Syftet spåra förändringar av nitrathalter, både till det bättre eller sämre Provtagning i strategiskt utvalda brunnar Program för att avläsa nitratläckaget och eventuella nitratfronters rörelse

44 Mycket hög halt Hög halt Måttlig halt Låg halt Mycket låg halt

45 Grundvattenrådet, två möten per år från maj 2007

46 Grundvattenrådets organisationsform Samrådsorgan Inget formell organisation eller medlemskap Konsensus Ny mötesordförande varje gång Grundvattenplaneraren fasta punkten Lön, placering + utredningsbudget från C4 Teknik Bidrag från lst/vattenmyndigheten

47 Vad som tagits upp pppå Grundvattenrådet Vår syn på Kristianstadsslättens grundvatten Vattenrådet t och ramdirektivet: t under alla möten, genomgångar, remissvar Vattenbudget för Kristianstadsslätten, större vattentäkter, register Gemensam kunskapsbas, nivåmätningar, MIKE SHE, webbsida

48 Vad som tagits upp pppå Grundvattenrådet Ekonomisk analys av grundvattnet Bevattning från ytvatten tt / grundvatten Kommunens sökande efter nya vattentäktsområden Diskussion om konflikter förvaltning vad vi Diskussion om konflikter, förvaltning, vad vi vill

49 Vattenskyddsområden: alla ska revideras (ca 14) + några nya (ca 7)

50 Vattenskyddsområden Beslutsordning inom Kristianstads kommun slutligen fastställd av kommunfullmäktige december 2009: 1. C4 Teknik tar fram underlag 6. Tekniska nämnden sänder slutligt förslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden/kontoret 2. C4 Teknik håller tidigt samråd 7. Tekniska nämnden skickar slutligt förslag till KS ihop med MHN/MHK:s yttrande som bilaga 3. Tekniska nämnden godkänner remisshandlingar 8. Kommunstyrelsen beslutar 4. Remiss och samråd 9. Kommunfullmäktige beslutar 5. C4 Teknik sammanställer remissvar

51 Vattenskyddsområden Motstånd från: LRF Skåne LRF Kristianstad (?) med stöd av konsulten Hans Bruch, Växjö Miljö- och hälsoskyddsnämndens presidium Miljö- och hälsoskyddskontorets chef Kommunalråd (m) och KS-ledamot (c) Miljödomstolen i Växjö (i samband med vattendom) med argument för lantbrukets intressen: man kan möjligen acceptera mycket små vattenskyddsområden

52 Vattenskyddsområden Stöd från: Miljö- och hälsoskyddskontoret Tekniska nämnden Länsstyrelsen SGU (Naturvårdsverket) med argument för vattenskyddets intressen, g y, avvägt i enlighet med miljöbalken, allmänna råd och handboken

53 Vattenskyddsområden Resultat efter tre års arbete: Ännu inget reviderat eller nytt vattenskyddsområde Stora kostnader i arbete, utredningar, experter och advokater Mycket arbete på C4 Teknik nedlagt på omfattande tekniska underlag och formulering av föreskrifter Bra med underlag från Miljösamverkan NO/Skåne