RÖR INTE DETTA HÄFTE FÖRRÄN VID SIGNAL FRÅN TENTAMENSVAKTEN.

Transkript

1 TENTAMEN TERMINSKURS 3 30 MAJ 2012 RÖR INTE DETTA HÄFTE FÖRRÄN VID SIGNAL FRÅN TENTAMENSVAKTEN. Kontrollera att du inte har otillåtet material med dig! (Kontakta genast skrivningsvakt om du hittar något sådant.) ALLA TENTANDER ÖNSKAS VARMT LYCKA TILL!

2 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 3 TENTAMEN 30 MAJ 2012 Fråga 1 (8 p) 1) Lisa (35 år) och Olle (40 år) träffades sommaren 2009 och blev blixtförälskade. Efter bara en månad flyttade Olle från sin hyresrätt in i Lisas bostadsrätt på Sysslomansgatan i Uppsala. Det blev snart trångt att bo tillsammans i lägenheten, som var en tvåa på 40 kvadrat, så i januari 2010 sålde paret lägenheten och köpte ett prisvärt litet radhus utanför stan. Vid förvärvet sköt Lisas föräldrar till pengar så att det tillsammans med vinsten på lägenheten täckte köpeskillingen. Olle betalade ingenting vid förvärvet och Lisa stod som ensam lagfaren ägare till radhuset. Den 1 maj 2010 flyttade Lisa och Olle in i radhuset. Lisas föräldrar meddelade någon månad senare att tillskottet inte utgjorde ett lån utan skulle betraktas som ett förskott på hennes framtida arv. Olle var egen företagare och sysslade med distribution av fruktkorgar till olika arbetsplatser. Det visade sig att Olle hade dålig hand med pengar. Den 1 juni 2011 gick han i personlig konkurs och belades med näringsförbud. Lisa fick försörja dem båda med sin lärarlön. Olle blev deprimerad och satt hemma arbetslös och spelade poker på datorn hela dagarna. Han drog på så vis på sig nya skulder som Lisa kände sig tvungen att betala. I januari 2012 fick Lisa till slut nog och beslutade sig för att lämna Olle. I mitten av mars 2012 köpte hon en centralt belägen lägenhet som hon flyttade in i den 1 maj I samband med lägenhetsköpet anlitade hon en mäklare för att sälja radhuset. Olle har svårt att inse att förhållandet tagit slut. Han har därför vägrat samarbeta och konsekvent motsatt sig försäljningen. Ponera att Lisa vänder sig till dig etablerad familjerättsadvokat för att få en helhetsbild av och hjälp med att lösa situationen som uppstått. Du kallar Olle och Lisa till ett möte på ditt kontor den 1 juni På mötet berättar Lisa att hon vill sälja radhuset omedelbart och att hon inte anser att Olle har rätt till något mer från henne, eftersom hon betalat hans spelskulder och försörjt honom under en längre tid. Olle, som är bekymrad för sin dåliga ekonomi och rädd att inte hitta någon ny bostad, vill bo kvar i radhuset eller åtminstone få ersättning för halva dess värde. Lisas föräldrar dyker också upp på mötet och intygar att huset under alla omständigheter är Lisas eftersom hon förvärvat det genom ett förskott på arv från dem. Vilka argument kan Olle respektive Lisa anföra och vilka rättsliga åtgärder kan de vidta för att få som de vill? Bedöm rättsläget och föreslå en lösning på tvisten! 2) Ponera istället att Lisa och Olle gifte sig den 15 maj 2010 och att Lisa lämnade in ansökan om äktenskapsskillnad den 15 januari Omständigheterna är i övrigt oförändrade. Hur påverkar detta din bedömning under fråga 1 ovan?

3 Fråga 2 (8 p) Kronofogdeinspektören Mats har som dagens första uppdrag att göra hembesök hos familjen Nilsson. Mona och Markus Nilsson är gifta och Mona har p.g.a. ett stort antal obetalda skulder blivit föremål för utmätning. Mona arbetar inte och därför saknas möjlighet till löneutmätning. I övrigt saknar hon bankmedel. Mats finner inget annat av värde än en tavla målad av en känd konstnär. Mats bedömer värdet av tavlan till ca kr. Tavlan hänger på en vägg i familjens matsalsdel. Malcolm 15 år har bott hemma i hela sitt liv hos föräldrarna Mona och Markus. Mona berättar för Mats att tavlan ägs av deras son Malcolm. Malcolm hade sommarjobbat under sitt senaste sommarlov och tillsammans med en penninggåva från sin morfar hade Malcolm lyckats skrapa ihop kr för att kunna köpa tavlan. Kronofogdeinspektören Mats åker vidare till sitt nästa uppdrag. Nästa gäldenär, Ragnar, har obetalda skatter och Mats har rotat fram att Ragnar har ett förråd, hos Förvara AB, och i det en hel del saker som har ett värde motsvarande de obetalda skatteskulderna. När Mats dyker upp hos Förvara AB möts han av beskedet att förrådets innehåll är överlåtet till Karin Perzon. Efter lunch åker Mats för att bevaka en exekutiv försäljning av en fastighet. Fastigheten har två panthavare. För det första Fastighetsbanken AB med bästa rätt. Fastighetsbanken har en fordran (utan räntekrav) på kr och ett pantbrev om kr. För det andra har Storbanken AB med näst bäst rätt en fordran (utan räntekrav) på kr och ett pantbrev om kr. Den som sökt utmätning är Lena Andersson, för obetalda fordringar mot fastighetsägaren Fredrik. Lena Anderssons krav är totalt kr och hon har begärt utmätning i Fastighetsbanken AB:s pantbrev. Förrättningskostnaderna uppgår till kr (bedöm inte skäligheten av detta belopp). Fastigheten säljs för kr. Dagens sista uppdrag för Mats blir att utreda en fråga av knepig natur. Det finns ett beslut om sakutmätning mot ett företag i cykelbranschen. En företrädare för gäldenären har uppgett att de cyklar (åtta st.) som står i butiken är cyklar de säljer i kommission. Under en kortare period ändrades avtalet med kommittenten så att gäldenären fick hyra cyklarna för att själv kunna hyra ut dem till kunder. Det visade sig vara svårt att hyra ut dem och kommittenten medgav att företaget fick sälja cyklarna om de fann några köpare. Redogör för rättsläget och presentera förslag till utgång av de olika situationerna/händelserna ovan. Redogörelsen bör dessutom när så är aktuellt innehålla förslag på åtgärder som de inblandade hade kunnat företa för att undgå rättsförluster/ekonomiska förluster. Fråga 3 (8 p) Barbie är en mycket välkänd docka. Den tillverkas av det amerikanska företaget Mattel som också innehar svensk varumärkesregistrering för dels ordmärket Barbie inom varukategorin leksaker, dels en svensk varumärkesregistrering för varuutstyrseln. Den senare registreringen består av ett flertal bilder på Barbiedockan ur olika vinklar. Det svenska företaget Ffake AB har börjat marknadsföra och sälja i Sverige, kläder som passar till Mattels Barbiedocka. Ffake säljer kjolar, klänningar, skor och hattar som passar Barbie. Ffake AB har registrerat och använder varumärket Babydoll på förpackningarna till sina Barbiekläder. På Ffakes förpackningar anges särskilt att kläderna passar till Barbiedockor.

4 Mattel ber dig att lämna rådgivning till dem kring möjligheterna att stoppa Ffakes dockkläder, i nedanstående avseenden. Motivera och ange lagrum. 1. Vissa av Ffakes kläder är näst intill identiska med de Barbiekläder som Mattel säljer. Kläderna har samma skärning och ett praktiskt taget identiskt tyg används. Bara några veckor efter att Mattel kommer ut med en ny kollektion anpassad till rådande mode, börjar Ffake AB att marknadsföra motsvarande kläder. Mattel varumärkesregistrerar inte sina Barbieklädkollektioner, men kan Mattel ändå göra något för att stoppa Ffakes plagieringsverskamhet? (3 p.) 2. Ffake anger, som sagt, på förpackning till sina kläder att de passar till Barbiedockan. Är det ett intrång i Mattels registrering av ordmärket Barbie? (0,5 p.) 3. Är Ffakes användningen av varumärket Babydoll vid försäljning av dockkläder ett intrång i Mattels varumärke Barbie för leksaker? (1,5 p.) Mattel har ett annat problem på den svenska marknaden. En svensk designer, Ursula Barén, anlitades för att utveckla ett kramdjur, Tusenfotingen, åt Mattel. Men efter projektet började Ursula att arbetat åt ett svenskt konkurrentföretag, Brio. De kramdjur som Ursula tog fram åt Brio är mycket snarlika Tusenfotingen som togs fram åt Mattel. Brio valde, till skillnad från Mattel, att varumärkesregistrera utstyrseln på sitt kramdjur. Den ansökan inlämnade Brio vid en tidpunkt då Mattel hade börjat att sälja Tusenfotingen på den svenska marknaden, men försäljningen var fortfarande liten för Mattel. Det finns inget i uppdragsavtalet mellan Mattel och Ursula som hindrade Ursula från att arbeta för konkurrenter till Mattel. 4. Vad kan Mattel eventuellt rättsligt göra i den uppkomna situationen dels gentemot Ursula Barén, dels gentemot Brio? Motivera och ange lagrum. (1,5 p) Slutligen har Mattel problemet att det finns ett företag, Importex, som köper upp lager av Matteltillverkade Barbiedockor från leksaksaffärer som har gått i konkurs. Dockorna kommer företrädesvis från sydeuropeiska länder, såsom Grekland (EUland) och Turkiet (ej EU-land), där prisnivån är lägre och det råder svåra ekonomiska tider vilket leder till konkurser bland leksaksaffärer. Importex kan erbjuda svenska leksaksaffärer Barbiedockor till lägre pris än vad Mattel vill hålla i Sverige. Importex nämner inte i sina försäljningsbrev till svenska leksaksaffärer att dockorna är av äldre årsmodell, vilket Mattel anser att Importex borde göra. Istället påstår Importex att deras Barbiedockor alltid är minst 50% billigare än Barbiedockor som köps direkt av Mattel och av samma kvalitet. 5. Vad kan Mattel eventuellt göra rättsligt åt Importex verksamhet (1,5 p)? Motivera och ange lagrum.

5 Fråga 4 (8 p) Den 1 juni sluter Bosse och Ivar ett avtal rubricerat båtbyggnadskontrakt, med innebörden att Ivar ska tillverka en Dalarnabåt åt Bosse. Tanken är att Ivar ska använda visst material (värt 100 tkr) som Bosse tillhandahåller samt erhålla ersättning för själva tillverkningsarbetet (100 tkr). Eftersom Ivar brukar ha flera båtbyggen på gång får dock Ivar, t ex om produktionsförhållandena skulle kräva det, använda det av Bosse överlämnade materialet till annat bygge. Utnyttjar Ivar den möjligheten ska Ivar på egen bekostnad införskaffa annat likvärdigt material, att användas till Bosses båt. Den 12 juni överlämnar Bosse materialet och betalar 100 tkr i förskott. Samtidigt registreras avtalet enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott (se nedan). Pengarna sätts in på ett dessförinnan tomt konto i Andelsbanken. Ivar bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler som han delar med en annan båtbyggare vid namn Glenn. På det hela taget är det täta skott mellan de båda näringsidkarna, men Glenn har sedan länge, mot ett symboliskt vederlag till Ivar, fått nyttja en maskin som de båda behöver vid tillverkningen. I syfte att förbättra sin likviditet överlåter Ivar enligt skriftligt avtal den 7 juli halva maskinen till Glenn för 50 tkr, med villkoret att Ivar ska ha rätt att återköpa densamma inom sex månader för 55 tkr. Maskinen nyttjas även fortsättningsvis av både Ivar och Glenn. Den 23 augusti försätts Ivar i konkurs. Vid konkursutbrottet finns hos Ivar dels en halvfärdig båt märkt Bosse, dels en annan halvfärdig båt, dels material till ett värde av 25 tkr som kan spåras tillbaka till Bosse, dels ock omärkt material till ett värde av 25 tkr som härrör från inköp som Ivar gjort. Dessutom finns 25 tkr innestående på ovan nämnda konto i Andelsbanken; mellan den 12 juni och 23 augusti har endast uttag gjorts från kontot. Glenn gör inte anspråk på någon av de uppräknade tillgångarna. Däremot gör Glenn gällande rätt till den halva maskinen, som alltjämt finns i den gemensamma lokalen. Konkursförvaltaren menar att pengarna på kontot tillhör det allmänna boet och vill sälja maskinen, de båda halvfärdiga båtarna samt allt material för utdelning till företagshypotekshavare. Förvaltaren gör alltså gällande att Bosse och Glenn endast är oprioriterade borgenärer. Bosse och Glenn invänder och vill ha så mycket som möjligt. Utred allsidigt Bosses och Glenns sakrättsliga ställning. Lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott, 1 st: Den som har beställt båt och lämnat eller utfäst sig att lämna tillverkaren förskott av pengar eller byggnadsämnen får låta registrera ett därom upprättat skriftligt avtal hos Transportstyrelsen och får därmed förmånsrätt enligt 4 förmånsrättslagen (1970:979) i byggnadsämnena och vad som för beställarens räkning tillverkats med förskottet.

6 Familjerätt, 2012 Förslag på diskussionspunkter som kan ha gett poäng. Observera att även andra resonemang kan ha gett poäng, liksom särskilt välutvecklade resonemang i en viss del. Delfråga 1 En lämplig utgångspunkt är att utreda om Lisa och Olle är sambor i sambolagens mening, 1. Är sambolagen tillämplig och vilken egendom omfattas i så fall? Rekvisiten verkar vara uppfyllda: två personer som bor tillsammans stadigvarande i ett hushåll. Många har ifrågasatt huruvida ett gemensamt hushåll förelåg. Det krävs inte de facto gemensam ekonomi eller att båda kan betala för sig för att rekvisitet skall vara uppfyllt. Det som krävs är ett ekonomiskt samarbete kring hushållsutgifterna, vilket verkar vara fallet beträffande Lisa och Olle. Beträffande rekvisitet stadigvarande har många resonerat kring en tid om sex månader. Detta är enbart ett riktmärke. Avgörande för frågan om ett samboförhållande föreligger är parets intentioner när de flyttar ihop, det vill säga deras avsikt att sammanboendet ska vara mer än temporärt. Sexuellt samliv är inte nödvändigt i det individuella fallet för att ett samboförhållande skall anses vara för handen enligt 1. Det räcker att förhållandet är av sådan art att sexuellt umgänge normalt sett kan förväntas förekomma. Således blev paret sambor i sambolagens mening när Olle flyttade in i Lisas lägenhet på Sysslomansgatan. Samboförhållandet upphörde när Lisa flyttade ut, 2 2 p, det vill säga när hon flyttade in i sin nya lägenhet i maj Det framgår inte av uppgiften att hon skulle ha flyttat ut redan i januari även om hon då fattade beslutet. Det framgår inte heller att hon skulle ha begärt bodelningsförrättare. Nästa fråga blir vilken egendom som skall klassificeras som samboegendom och således kan bli föremål för delning vid upplösning av samboförhållandet, på begäran av Olle, 8. (Det är Olle som tjänar på att begära bodelning). Den första lägenheten på Sysslomansgatan omfattades inte av sambolagen då den inte införskaffades för parets gemensamma bruk. Olle och Lisa var inte ett par när Lisa köpte den lägenheten. Radhuset blir dock samboegendom, trots att pengarna från lägenheten (som inte är samboegendom) investeras i radhuset. Detta kan förefalla slumpmässigt och svårt för par i största allmänhet att förutse. Radhuset har även förvärvats med hjälp av ett ekonomiskt tillskott från Lisas föräldrar. Hur ska vi se på de pengarna? Först var pengarna avsedda som ett lån och därefter beslutade föräldrarna att efterge fordran och istället ge henne pengarna som ett förskott på arv. Det finns ingenting som tyder på att lånet gavs till både Olle och Lisa. Om så varit fallet skulle det kunna diskuteras om Olle genom lånet bidrog ekonomiskt till förvärvet av lägenheten och således blev dold samägare, en princip som utvecklats i rättspraxis.

7 Fråntar förskottet/lånet/gåvan att radhuset dess karaktär av samboegendom? I 3 står att samboegendom utgörs av gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning, om inte annat följer av 4. Radhuset har förvärvats för parets gemensamma bruk, närmare bestämt för att den första lägenheten blev för liten och de behövde något större. Utgångspunkten är således att radhuset och eventuellt bohag är samboegendom. Av 4 1 p framgår att gåvor från någon annan än sambo inte utgör samboegendom om så villkorats av gåvogivaren. Det finns inte något formkrav beträffande villkoret utan det blir en bevisfråga för Lisa. Även vinsten från den första lägenheten användes för att betala kontantinsatsen på radhuset. Om en domstol skulle godkänna villkoret och föräldrarnas gåva således skulle bli Lisas enskilda, så skulle detta inte nödvändigtvis innebära att hela radhuset hålls utanför en bodelning såsom hennes annan egendom. Det framgår inte av uppgiften om föräldrarnas tillskott utgjorde huvuddelen av kontantinsatsen. Sannolikt utgör radhuset samboegendom och Olle kan påkalla bodelning. Tidsfristen (1 år från det att samboförhållandet upphörde) har ännu inte löpt ut och bodelningsförrättare kan utses. Här uppkommer dock problem eftersom Olle nyligen gick i personlig konkurs och därefter dragit på sig nya spelskulder. Det mesta tyder på att Olle fortfarande har borgenärer som kommer ta hans egendom i anspråk, om den är utmätningsbar. Olle vill överta bostaden. Detta är förståeligt eftersom han inte lär ha lätt att få ett hyreskontrakt med tanke på konkursen. Han lär inte beviljas lån för att köpa en ny bostadsrätt. Kan Olle överta radhuset? Vid bodelning mellan sambor tillämpas regler som påminner om de som gäller för makar, andelar beräknas och en hälftendelning av värdet på samboegendomen skall ske.. Enligt 16 sambolagen kan Olle begära att få radhuset på sin lott, om det är skäligt. En sådan övertaganderätt förutsätter dock att Olle kan kompensera Lisa ekonomiskt köpa ut henne och så lär inte vara fallet. Notera att 22 sambolagen inte är tillämplig på fast egendom (radhuset är fast egendom eftersom det i uppgiften står att Lisa är lagfaren ägare). Sambolagen 22 gäller vidare egendom som inte utgör samboegendom. Radhuset lär utgöra samboegendom varför ett resonemang utifrån av 22 inte gett poäng. Det blir svårt för Olle att ta över radhuset, även om han mot all förmodan skulle anses ha rätt därtill enligt 16. Regeln i UB 5 kap 1 6 p kan noteras här, enligt vilken bostadsrätt inte bör utmätas. I praxis har dock utmätning av bostadsrätt tillåtits när ett betydande övervärde finns i lägenheten. Om Olle begär bodelning lär Lisa kontra med sambolagen 15 och begära jämkning. Av 15 framgår att den sambo som har mest samboegendom kan slippa avstå hälften av värdet till den andra sambon om en likadelning vore oskälig. Jämkning kan ske på grund av samboförhållandets längd (kortvarigt). Notera dock att trappan i ÄktB 12:1 enligt propositionen inte är avsedd att tillämpas beträffande sambor. Som skäl för jämkning nämns i propositionen att gemensam bostad eller bohag som inte har förvärvats för gemensam användning byts ut mot annan egendom av samma slag, till exempel till följd av ett bostadsbyte. Detta har skett i Olles och Lisas fall. Det faktum att en sambo är försatt i konkurs när

8 bodelning blir aktuell utgör också skäl för att tillämpa 15 så att vardera parten behåller sin egendom. Det är inte skäligt att Lisa skall utge egendom till Olles borgenärer. Är regeln tvingande i detta avseende skall i lagtexten eller krävs dessutom en skälighetsbedömning? Lisa lär nå framgång och partiell eller full jämkning lär ske. Hur skall vi betrakta det faktum att Lisa betalat Olles skulder och försörjt honom när de var sambor? Sambor har till skillnad från makar inte någon underhållsskyldighet gentemot varandra, vare sig under eller efter samboendet. Uppstod en kvittningsbar fordran för Lisa i och med att hon lånade ut pengar för att betala Olles spelskulder, så att hon slipper avstå halva (eller viss del av) värdet av huset till honom? Olle skulle i en sådan situation kunna hävda att pengarna utgjorde en gåva till honom från Lisa. Eftersom sambor inte är underhållsskyldiga mot varandra så lär pengarna hon betalat för hans underhåll presumeras vara en försträckning och inte en gåva. Kan Olle hindra Lisa från att sälja radhuset? Här blir det aktuellt att diskutera rådighetsinskränkningsreglerna för sambor, Olles samtycke krävs vid avyttringen av huset enligt sambolagen 23. Hon kan sälja utan hans samtycke men då kan köparen endast få vilande lagfart i väntan på samtycke eller rättens tillstånd att sälja. Domstolen lär tillåta försäljning enligt 24 eftersom äganderätten väger tung och den som vill begränsa den måste ange starka skäl. Det finns inget som talar för att sådana starka skäl föreligger. Så länge de var sambor kunde Olle alltså hindra försäljningen av radhuset. Nu har emellertid samboförhållandet upphört och en redovisningsplikt (11 ) har inträtt för respektive sambo vad gäller samboegendom och egendom som kan övertas genom 22. Redovisningsskyldigheten gäller tills bodelning förrättats eller tills tidsfristen för att begära bodelning löpt ut. Redovisningsskyldigheten gäller inte kontanter (som inte är samboegendom) varför Olle inte kan ha rättsligt relevanta synpunkter på Lisas nyförvärvade lägenhet i city. Delfråga 2 Om Lisa och Olle varit äkta makar så hade äktenskapsbalkens regler blivit tillämpliga. Äktenskapsskillnad skall föregås av en betänketid om minst 6 månader, om endast ena maken ansöker om äktenskapsskillnad, ÄktB 5 kap 2. Olle skulle tjäna på att fördröja äktenskapsskillnaden eftersom makar är underhållsskyldiga mot varandra under äktenskapet, alltså även under betänketiden. Enligt ÄktB 6 kap 1 skall var och en efter sin förmåga bidra till det underhåll som behövs för att makarnas gemensamma och personliga behov skall tillgodoses. Om ena makens tillgångar inte täcker hans eller hennes personliga behov så är den andra maken skyldig att skjuta till de pengar som behövs enligt ÄktB 6 kap 2. Olle kan vända sig till domstol och kräva att Lisa fullgör denna skyldighet under äktenskapet, 6 kap 5. Efter äktenskapsskillnad svarar vardera

9 maken för sin försörjning enligt 6 kap 7. Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad utgår endast undantagsvis, under en övergångsperiod eller en längre period. Olle kan begära underhåll efter äktenskapsskillnad men lär inte nå framgång med detta anspråk eftersom hans ekonomiska situation inte orsakats av äktenskapet. Vidare innebär makars underhållsskyldighet under äktenskap att Lisa, om de är makar, lär ha svårare att vinna gehör för ovan nämnt kvittningsresonemang avseende utläggen för Olles skulder och försörjning. Presumtionen lär, i linje med synen på äktenskapet som ett gemensamt projekt, vara att pengarna hon betalat är underhåll inte försträckning. Vidare gäller rådighetsinskränkningsreglerna i ÄktB 7:5-7:9. Jämkning kan ske enligt ÄktB 12 kap 1, kort äktenskap ( trappan ) eller på grund av konkurs. Samboendetid innan äktenskapet inräknas i trappberäkningen. Notera ÄktB 9 kap 3 (redovisningsskyldighet) och 11 kap 8 (övertaganderätt avseende radhuset).

10 Kommentar till tentafrågan Jag anser att åtminstone fyra olika situationer/händelser kan utkristalliseras ur frågan. Den kommentar som följer är inte uttömmande, utan bör ses som en kortfattad version av ett tänkt svar. 1. NJA 1995 s. 416 utgör bakgrund. Utgångspunkten för rättsfallet var UB 4:19 st. 1 och 2. Hade tredje man (Millan Å) bevisbördan för att hon ägde bättre rätt till aktuella tillgångar eller hade staten bevisbördan för att tillgångarna tillhörde gäldenären? Varför ansåg HD att tredje man (Millan Å) skulle bära bevisbördan, enligt UB 4:19 st. 1? Vilka likheter och olikheter föreligger i det hypotetiska fallet med Malcolm? Varför utmättes tillgångarna i Millan Å fallet? Varför fick inte Millan Å möjlighet att med stöd av UB 4:20 väcka talan om bättre rätt till tillgångarna. Vad krävs för att Malcolm ska kunna freda tavlan från utmätning? Malcolm måste bevisa (bl.a. kvitto, avtal och uppgifter som visar från var och till vem betalning skett) att han faktiskt äger tavlan. Det misslyckades Millan Å med. Ser Malcolms situation ljusare ut än Millan Å:s? Kanske, kanske inte. 2. NJA 1991 s. 564 utgör bakgrund. Här ska ni diskutera förutsättningarna för tradition, vilka minimikrav som ställs och vilka alternativ som finns. Varför fick förvärvaren borgenärsskydd i rättsfallet? Här (i det hypotetiska fallet) kanske denuntiation fungerar/är tillräckligt som sakrättsligt moment för borgenärsskydd. Förvararen är uppenbarligen på plats och känner till överlåtelsen. Har fortfarande överlåtaren disposition över platsen? I så fall finns likheter med NJA 1949 s Det beror på vilken roll förvararen intar (kontrollansvar) och om uppgiften är att plocka av hyrestagaren nyckeln om det förvarade är överlåtet. Om hyresgästen, Ragnar, (överlåtaren, tillika gäldenären) fortfarande har fri disposition till förvaringsutrymmet så ser det mörkt ut för förvärvaren (Karin Perzon). 3. Storbanken AB borde ha tagit en andrahandspant i Fastighetsbankens pantbrev tillsammans med tillägg av ett eget pantbrev direkt efter Fastighetsbankens pantbrev. Nu kommer Lena Andersson (UB 4:2 st. 2) att få utdelning med kr (inget tillägg, se JB 6:3), vilket minskar Storbankens utdelning till endast kr. Med en andrahandspant i Fastighetsbankens pantbrev hade Storbanken fått full utdelning. Utdelning: Fastighetsbanken kr, förrättningskostnader kr, Lena Andersson kr samt Storbanken kr. (UB 12:25 26 och 29 st. 1 p. 1). 4. NJA 2009 s. 79 och NJA 2010 s Vem äger cyklarna? Sannolikt ägs de av kommittenten. Att gå från kommission till hyra är inget problem. Att tillåta försäljning av hyrd egendom är inget problem (längre), se NJA 2009 s. 79. Finns det något som pekar mot att försäljaren skulle inneha cyklarna som köpare? Nä, inte mycket, men det bör diskuteras. Även förslag som konsignation accepteras. Det kan ju vara så att parterna har lämnat kommissionsavtalet (och hyresavtalet) och att försäljaren numera innehar cyklarna mot kredit till dess denne säljer och då ska betala kommittenten (grossisten) ett bestämt belopp (går att hänvisa till NJA 1940 s. 312 om köp i fast räkning). Frågan är avsiktligen öppen.

11 Tentamen med svarsindikationer T3 31 maj Fråga i immaterial- och marknadsrätt (8 p.) Barbie är en mycket välkänd docka. Den tillverkas av det amerikanska företaget Mattel som också innehar svensk varumärkesregistrering för dels ordmärket Barbie inom varukategorin leksaker, dels en svensk varumärkesregistrering för varuutstyrseln. Den senare registreringen består av ett flertal bilder på Barbiedockan ur olika vinklar. Det svenska företaget Ffake AB har börjat marknadsföra och sälja i Sverige, kläder som passar till Mattels Barbiedocka. Ffake säljer kjolar, klänningar, skor och hattar som passar Barbie. Ffake AB har registrerat och använder varumärket Babydoll på förpackningarna till sina Barbiekläder. På Ffakes förpackningar anges särskilt att kläderna passar till Barbiedockor. Mattel ber dig att lämna rådgivning till dem kring möjligheterna att stoppa Ffakes dockkläder, i nedanstående avseenden. Motivera och ange lagrum. 1. Vissa av Ffakes kläder är näst intill identiska med de Barbiekläder som Mattel säljer. Kläderna har samma skärning och ett praktiskt taget identiskt tyg används. Bara några veckor efter att Mattel kommer ut med en ny kollektion anpassad till rådande mode, börjar Ffake AB att marknadsföra motsvarande kläder. Mattel varumärkesregistrerar inte sina Barbieklädkollektioner, men kan Mattel ändock göra något för att stoppa Ffakes plagieringsverskamhet? (3 p.) Svarsindikation: Frågan avser oregistrerat skydd för en produkt. Sådant skydd kan, under olika förutsättningar, erhållas genom inarbetat varukännetecken, oregistrerat mönster, upphovsrätt till brukskonst och som skydd mot vilseledande efterbildning enligt marknadsföringslagen. De dockkläder som Ffakes säljer bygger på slavisk efterbildning, dvs. ambitionen är att skapa så lika produkter som möjligt, men Ffake döljer inte att produkten kommer från en annan tillverkare än originalproducenten dvs logotypen kopieras inte. Utgångspunkten är att det är tillåtet att kopiera immaterialrättsligt oskyddade produkter, förutsatt att det inte är en vilseledande efterbildning enligt marknadsföringslagen som inte är en immaterialrätt, men det som behöver utredas är naturligtvis om Matells Barbiekläder verkligen är immaterialrättsligt oskyddade. Möjligheterna till att Mattel har inarbetat varukännetecken för kläderna måste anses vara små. Inarbetning förutsätter, enligt varumärkeslagen 1:7, att varukännetecknet, alltså kläderna, inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet. Köparna ska uppfatta att produkterna med det aktuella utseendet har ett bestämt kommersiellt ursprung (bestämd tillverkare). En inarbetning kan prövas genom marknadsundersökningar, men det är svårt att tro att potentiella köpare, när de får se de nyss introducerade dockkläderna, ska associera till tillverkaren av Barbie, Mattel. Det finns, så vitt man vet, inget särskilt i klädernas utseende som skulle få köparna att associera till Mattel. Oregistrerat mönster i tre år är möjligt att erhålla genom EU-förordning 6/2002 om gemenskapsformgivning. Skyddsformen är särskilt avsedd för modeprodukter med kort livslängd. Kravet för skydd är att mönstret är nytt och särpräglat. För en kunnig användare ska kläderna ge ett nytt helhetsintryck. Det är osannolikt att Mattels Barbiekläder är så speciella att de av en kunnig användare anses skilja sig väsentligt från tidigare dockkläder. Kläderna följer modet och det är så små att det är svårt att skapa ett nytt helhetsutseende. Det är sammanfattningsvis inte uteslutet med oregistrerat mönsterskydd, men det förutsätter att en verklig nyskapande designerinsats ligger bakom dockkläderna. I så fall ger det oregistrerade mönstret skydd mot avsiktlig plagiering, vilket är just det som Mattel eftersträvar. Dessutom

12 skulle Mattel kunna lämna in en mönsteransökan, eftersom mönsterlagen, 3 a, har en s.k. graceperiod, vilket betyder att mönsterskaparen själv tillåt offentliggöra mönstret och sedan inom 12 månader söka en registrering av detsamma. Upphovsrätt till brukskonst inklusive kläder är ytterligare möjligt för Mattel. Det kräver att kläderna har verkshöjd, vilket åtminstone för närvarande oftast prövas i svensk rätt genom dubbelskapandekriteriet som ligger i verksrekvistet i 1 upphovsrättslagen. Det innebär att det ska vara i princip uteslutet med risk för oberoende dubbelskapande. Återigen är det osannolikt att kläderna har ett så personligt uttryck att de uppnår verkshöjd. Att kläderna är till dockor gör, som sagt, att variationsmöjligheterna i fråga om skärning, m.m., är begränsade. Funktionella hänsyn har förmodligen dominerat kläddesignen. Har Mattel emellertid t.ex. tagit fram ett eget tyg med speciell utsmyckning kan det vara upphovsrättsligt skyddat. Ett sådant tyg kan även vara skyddat som ett oregistrerat mönster. Slutligen kan man diskutera om Ffakes dockkläder utgör en vilseledande efterbildning enligt 14 marknadsföringslagen. Rekvisiten som blir aktuella att bedöma är om originalprodukten är känd och särpräglad samt att Ffakes efterbildningar är förväxlingsbar för köpare. Ett av problemen för Mattel i denna bedömning är att dockkläderna knappast har hunnit att bli kända på marknaden. Det hjälper inte att dockan är känd. Dessutom kan likheter i kläderna neutraliseras om det på förpackningarna tydligt framgår att kläderna är från Ffake och inte från Mattel. Sammanfattningsvis är det knappast möjligt för Mattel att hindra Ffakes Barbiekläder. Ffakes har rätt att medvetet försöka efterbilda Mattels klädkollektioner, bara det inte finns något i kläderna som har ett stort utrymme för personligt, särpräglat uttryck och som inte är dikterat av funktion, t.ex. ett speciellt tygmönster eller något liknande, som utnyttjas av Ffake. 2. Ffake anger, som sagt, på förpackning till sina kläder att de passar till Barbiedockan. Är det ett intrång i Mattels registrering av ordmärket Barbie? (0,5 p.) Svarsindikation: I 11 2 st. 3 p. varumärkeslagen anges, som en inskränkning, att det är tillåtet att använda annans varukännetecken, om det är nödvändigt för att ange varans eller tjänstens avsedda ändamål, särskilt när det rör sig om tillbehör eller reservdelar. Varumärkesrätten sträcker alltså inte till möjligheterna att nämna någon annans varuumärke om ett sådant omnämnande behövs för att förklara en produkts användning. Det gör det tillåtet för Ffake att nämna Barbie på förpackningen. Omnämnandet får emellertid inte var onödigt stort eller använda det särskilda typsnitt som Mattel använder i sitt varuumärke. Man får inte dra nytta av den goodwill som varumärkesinnehavaren har byggt upp. Det följer av att omnämnandet måste göras i enlighet med god sed. 3. Är Ffakes användningen av varumärket Babydoll vid försäljning av dockkläder ett intrång i Mattels varumärke Barbie för leksaker? (1,5 p.) Svcarsindikation: Frågan handlar om intrångsbedömning i ett varumärke. Hur långt sträcker sig ensamrätten till ett registrerat ordvarumärke? Bedömningen görs utifrån 1 kap st. varumärkeslagen. Eftersom det inte är identiska varumärken kan inte första punkten tillämpas. Mest relevant är andra punkten, dvs. att man ska göra en förväxlingsbedömning. Den görs utifrån en genomsnittskonsuments uppfattningsförmåga och kunskaper. Skulle konsumenten ha kunnat tro att det fanns ett kommersiellt samband mellan Babydoll och Barbie, dvs. att Babydoll härrör (har sitt kommersiella ursprung) från tillverkaren av Barbie? Vid denna

13 prövning gäller att man enligt den s.k. produktregeln ska beakta dels varuslagslikhet, dels varukännetecknens likhet. Barbie är registrerat för leksaker; dockkläder är en slags leksaker så det finns varuslagslikhet. Barbie och Babydoll har emellertid betydande skillnader som varukännetecken. Skillnader finns såväl beträffande uttal som i fråga om bokstäverna och associationerna. Dessutom torde man i köpesituationen, oavsett om det är barn, eller en vuxen som köper åt ett barn, vara relativt uppmärksam på vilket varumärke som kläderna har. Det är därför svårt att tro att det finns någon förväxlingsrisk, dvs. sannolikhet att köparna tror att kläderna kommer från Mattel. Anseendeskyddet i 1 kap st. tredje punkten varumärkeslagen är knappast tillämpligt. Babydoll drar inte någon fördel eftersom det inte anspelar på Barbie. Babydoll är mer av ett generiskt uttryck inom dockbranschen (vilket kan göra Ffakes egen varumärkesregistrering tveksam, eftersom den saknar särskiljningsförmåga, men det är en annan sak). Något snyltande på goodwill, utan förväxling, uppstår alltså knappast vid användning av Babydoll. Man kan således konstatera att Ffake kan använda varumärket utan att begå intrång. Mattel har ett annat problem på den svenska marknaden. En svensk designer, Ursula Barén, anlitades för att utveckla ett kramdjur, Tusenfotingen, åt Mattel. Men efter projektet började Ursula att arbetat åt ett svenskt konkurrentföretag, Brio. De kramdjur som Ursula tog fram åt Brio är mycket snarlika Tusenfotingen som togs fram åt Mattel. Brio valde, till skillnad från Mattel, att varumärkesregistrera utstyrseln på sitt kramdjur. Den ansökan inlämnade Brio vid en tidpunkt då Mattel hade börjat att sälja Tusenfotingen på den svenska marknaden, men försäljningen var fortfarande liten för Mattel. Det finns inget i uppdragsavtalet mellan Mattel och Ursula som hindrade Ursula från att arbeta för konkurrenter till Mattel. 4. Vad kan Mattel eventuellt rättsligt göra i den uppkomna situationen dels gentemot Ursula Barén, dels gentemot Brio? Motivera och ange lagrum. (1,5 p) Svarsindikation: Frågan är komplicerad och innehåller många möjliga infallsvinklar. Det är emellertid lämpligt att börja med en analys av relationen mellan Mattel och Ursula, för att utröna om några rättigheter har övergått från Ursula till Mattel. Det är oklart i frågan om Ursula var uppdragstagare åt Mattel eller om hon var anställd, men det har kanske inte så stor betydelse. Principen är i båda fallen att i avsaknad av avtal en upphovsrätt ligger kvar hos arbetstagaren/uppdragstagaren, men att arbetsgivaren/uppdragsgivaren får en rätt att utnyttja det skapade verket inom sitt verksamhetsområde och för sådana utnyttjanden som var förutsedda när anställningen/uppdraget påbörjades. Det brukar kallas för tumregeln. Ursula har således givit Mattel en upphovsrättslicens och ett sådant avtal står sig gentemot senare dispositioner som Ursula gör, sakrättsligt sett. Därmed kan inte Ursula ge Brio någon upphovsrätt som inskränker denna utnyttjanderätt som hon redan genom det första uppdraget har givit till Mattel. Förmodligen är licensen till Mattel också att anse som exklusiv, vilket betyder att Ursula inte kan ge någon annan leksakstillverkare en upphovsrättslicens. Om det förhåller sig på detta sätt Mattel har en exklusiv upphovsrättslicens till Tusenfotingen innebär det att Brios varumärkesregistrering är ogiltig. I 2 kap punkten stadgas nämligen att ett varumärke som kränker någon annans upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk eller någon annans rätt till en fotografisk bild eller ett mönster, inte ska kunna registreras. Allt det sagda förutsätter att tusenfotingen faktiskt har upphovsrättsligt skydd, vilket är svårt att veta. Om Tusenfotingen uppfyller kravet på särprägel och får skydd som oregistrerat mönster finns en regel, artikel 14.3 i EU-förordningen om gemenskapsformgivning, som

14 stadgar att formgivningsrätten övergår till arbetsgivaren om inget annat finns avtalat. Det skulle i så fall betyda att Mattel är innehavare av ett oregistrerat mönster till tusenfotingen och den rätten kan användas av Mattel för att stoppa Brios produkt. Man kan nog vara säker på att Tusenfotingen inte är patenterbar, vilket gör att lagen om arbetstagares uppfinningar inte är tillämplig. Lagen är knappast heller en lämplig utgångspunkt för analogier. Eftersom Mattels försäljning fortfarande var liten när Brio lämnade in sin registrering fanns inget inarbetat varukännetecken för Mattel avseende tusenfotingen. Därmed var Mattels försäljning inget hinder mot Brios varumärkesregistrering. Mattels möjligheter att häva Brios varumärkesregistrering är därmed, utöver det ovan sagda, begränsad till regeln i 2 kap. 8 4 punkten varumärkeslagen, som stadgar att man inte får registrera ett varukännetecken som kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i utlandet av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan. Eftersom Ursula arbetade för Brio med utvecklingen av Tusenfotingen var Ursula i ond tro och hennes onda tro ska förmodligen tillgodoräknas Brio när hon börjar arbeta åt det senare företaget. Resultatet blir att Brios varumärke blir ogiltigt på denna grund. Eftersom det inte fanns en konkurrensklausul i avtalet mellan Ursula och Mattel, finns inget avtalsrättsligt som hindrar Ursula från att, efter uppdraget åt Mattel, ägna sig åt verksamhet som leder till konkurrens för Mattel. Man kan emellertid då istället undersöka om Ursula har brutit mot lagen om företagshemligheter. Nämnda lag har regler dels för hur arbetstagare får använda företagshemligheter (7 ), dels för hur uppdragstagare (6 ) får använda företagshemligheter. Begreppet företagshemlighet definieras i 1 För att Ursula ska ha olovligen använt någon företagshemlighet från Mattel i samarbetet med Brio, krävs att Mattel överlämnat till Ursula någon hemlig och ekonomiskt värdefull information/kunskap som fortfarande var hemlig när Ursula började arbeta för Brio. Kanske Mattel t.ex. hade gjort en marknadsundersökning som visade hur kramdjuret lämpligen skulle se ut för att sälja bra. Det skulle vara en företagshemlighet som Ursula, om hon använde den i samarbetet med Brio, skulle ha missbruka enligt 6. Om hon var anställd hos Mattel krävs i samma situation, enligt 7, synnerliga skäl för att arbetstagaren inte ska få använda alla sina kunskaper efter att anställningen har upphört. Var Ursula anställd hos Mattel hade det således varit svårt att ingripa rättsligt mot henne. Under alla förhållanden kräver en tillämpning av lagen om företagshemligheter att informationen har utvecklats av Mattel och inte att informationen tagits fram av Ursula själv. Sammanfattningsvis kan det vara svårt för Mattel att ingripa mot Ursula. De måste visa att hon har utnyttjat någon kunskap som Mattel överlämnat till henne, när hon utförde sitt uppdrag åt Brio. Eftersom immaterialrättsavtal är sakrättsligt skyddade redan genom avtalet kan Ursula inte ha försämrat Mattels immaterialrättsliga position genom avtal Ursula ingått med Brio. I det avseendet finns alltså inga talemöjligheter gentemot Ursula. Det finns bättre möjligheter för Mattel att agera gentemot Brio. Dels kan Mattel sannolikt få Brios varumärkesregistrering hävd, eftersom den sökts i ond tro genom Brios samarbete med Ursula och Ursulas onda tro. Genom tumregeln har Mattel också en exklusiv upphovsrättslicens om tusenfotingen har verkshöjd som dels gör Brios varumärkesregistrering ogiltig, dels kan användas för att stoppa Brios försäljning av sin Tusenfoting. Slutligen har Mattel ett oregistrerat mönster om tusenfotingen uppfyller kraven på nyhet och särprägel som innebär att Mattel kan stoppa Brios försäljning av sin tusenfoting.

15 Slutligen har Mattel problemet att det finns ett företag, Importex, som köper upp lager av Matteltillverkade Barbiedockor från leksaksaffärer som har gått i konkurs. Dockorna kommer företrädesvis från sydeuropeiska länder, såsom Grekland (EU-land) och Turkiet (ej EU-land), där prisnivån är lägre och det råder svåra ekonomiska tider vilket leder till konkurser bland leksaksaffärer. Importex kan erbjuda svenska leksaksaffärer Barbiedockor till lägre pris än vad Mattel vill hålla i Sverige. Importex nämner inte i sina försäljningsbrev till svenska leksaksaffärer att dockorna är av äldre årsmodell, vilket Mattel anser att Importex borde göra. Istället påstår Importex att deras Barbiedockor alltid är minst 50% billigare än Barbiedockor som köps direkt av Mattel och av samma kvalitet. 5. Vad kan Mattel eventuellt göra rättsligt åt Importex verksamhet (1,5)? Motivera och ange lagrum. Svarsindikation: Parallellimport inom EES är tillåtet av varor som har släppts ut inom regionen av immaterialrättsinnehavaren eller med dennes samtycke. För varumärken stadgas regeln i 1 kap. 12 varumärkeslagen. Det betyder att Importex får köpa Barbiedockor i Grekland, men inte i Turkiet, och importera dem till Sverige. Det är också tillåtet att sälja dockorna med angivelse på sedvanligt sätt i marknadsföringen av att det är Barbiedockor som finns till försäljning. (Studentsvaret att import från Grekland men inte Turkiet, är tillåten parallellimport ger 0,5 poäng). Uttalanden som Importex gör i försäljningsbrevet till de svenska leksaksaffärer, kan emellertid prövas enligt reglerna i marknadsföringslagen, i första hand aktualiseras förbudet mot vilseledande marknadsföring i 10. Ett utelämnande av väsentlig information kan enligt 10 2 stycket vara vilseledande. Att inte nämna att dockorna är av äldre årsmodell kan eventuellt vara ett vilseledande, men det är långtifrån säkert. Det får bedömas utifrån hur viktigt det är med årsmodeller på Barbiedockor. Sedan är det också näringsidkare, leksaksaffärer, som får breven och på dem kan man generellt ställa högre krav vid marknadsföring, så utelämnandet av årsmodell är förmodligen inte vilseledande. Påståendet i brevet om att Importex alltid är minst 50 % billigare än att köpa dockorna direkt av Mattel torde emellertid vara vilseledande enligt 10 marknadsföringslagen. Importex har bevisbördan för ett sådant påstående och det är svårt att tro att någon kan ha sådan överblick över marknaden och Mattels priser att Importex kan bevisa sanningen i påståendet. Man skulle eventuellt också kunna pröva försäljningsbrevet utifrån villkoren i 18 marknadsföringslagen om jämförande reklam.