Årsrapport 2015 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Transkript

1 Årsrapport 2015 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Cala KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Anna Hallberg KK Värnamo Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset Eksjö Gunnel Lindell KK länssjukhuset Kalmar Karin Liljeblad KK Västerviks sjukhus Sofia Klein KK US Linköping Valerie Stålberg KK Vrinnevisjukhuset Norrköping

2 Verksamhetsberättelse Under 2015 har gruppen haft två möten. I mars hölls ett internat i Eksjö under två dagar där de medicinskt ledningsansvariga för BB-vården på respektive sjukhus samt en representant för verksamhetscheferna medverkade. Då utarbetades gruppens första rapport. Vi diskuterade den statistik vi inhämtat och valet av variabler. Fram tills nu har vi endast följt kvalitetsvariabler specificerade i dokumentet Säker vård efter förlossningen utarbetat av Svensk förening för Obstetrik och gynekologi, Svenska barnmorskeförbundet och Neonatalsektionen av Svensk barnläkarförening. Under det gångna året har vi enats om flera nya variabler som vi anser vara viktiga kvalitetsmått och som vi avser att följa. Initialt har det funnits skillnader i hur variablerna har tagits fram och vi har arbetat med att likrikta inhämtandet av statistik. Det finns lokala variationer i rutiner för hur vi dokumenterar och registrerar varför det inte alltid är möjligt att ta ut statistiken på exakt samma sätt. Det andra mötet hölls i oktober i Kalmar, som endagsmöte, tillsammans med lokala representanter för neonatalvården och med en barnmorskerepresentant från varje sjukhus. Då diskuterades frågor av gemensamt intresse för både barnkliniken och förlossnings-/bb-vården, framförallt hur pågående läkemedelsbehandling hos mor påverkar barnet och rutiner för uppföljning av barnet. Vi diskuterade också förutsättningar för tidig hemgång. Rutinerna för detta har skiljt sig åt mellan sjukhusen och vår målsättning är att på sikt nå samsyn. Vid höstens möte påbörjades också arbetet med ett regiongemensamt PM för riskskattning av den nyförlösta kvinnan på BB. Samarbetet i gruppen har fördjupats och flera förbättringsprojekt har initierats på de enskilda klinikerna efter diskussioner i gruppen. Gruppen fungerar som inspiration både för diskussion kring medicinska frågor, t.ex. utarbetande av PM, men också för att utveckla nya arbetssätt och rutiner. I och med att barnmorskorna deltar på ett av gruppens möten hoppas vi kunna stärka samarbetet mellan våra professioner i dessa frågor och att barnmorskegruppen har möjlighet att utveckla ett eget samarbete.

3 Antal födda barn Parameter som följs då den visar våra klinikers olika förutsättningar med relativ stor spridning på antalet förlossningar per år. Andelen flerbördsförlossningar ligger runt 1% på alla kliniker i regionen. BB-VAS Parameter där patienten får skatta sin upplevelse av BB-vården. Rutinen för hur detta registreras varierar inom regionen. Journalgranskning eller manuell registrering krävs för att få siffrorna vilket är tidskrävande. Några kliniker har därför valt att än så länge inte mäta denna parameter. Även stor variation i täckningsgrad. Norrköping hade 2015 endast siffror för runt 12% av sina patienter. BB-VAS skalan har hittills haft 1 som bästa värde och 10 som sämsta, vilket har uppfattats kunna vara förvirrande. Från 2016 kommer skalan att vara omvänd med 10 som bästa och 1 som sämsta värde. Målvärde för 2015 är 100% <7.

4 Hud mot hud inom 2 timmar Målet är att alla nyfödda ska ligga hud mot hud med mamma/pappa inom två timmar efter förlossning. Det finns speciella omständigheter när detta inte är möjligt vilket gör att vi satt målvärdet till 95% för denna parameter. Vi tror att de förändringar som skett under de år vi har mätt framförallt speglar en förbättrad dokumentation. Tillmatning Vi har valt att inte sätta något målvärde för denna parameter då den är komplex eftersom ett flertal faktorer kan ligga bakom att man väljer att tillmata. Vid journalgranskning har framkommit att 30-40% av tillmatningarna på BB-avdelningarna sker på medicinsk indikation för barnet. Man ser även att en stor del av tillmatningarna sker vid ett enstaka tillfälle.

5 Amning vid efterkontroll För 2015 kan konstateras att amningsfrekvensen ligger på likartad nivå inom regionen. Runt 80% av förlösta kvinnor 2015 har varit på efterkontroll. Framöver vore det intressant att jämföra våra siffror med den statistik som barnhälsovården rapporterar. Målet är att 85 % hel eller del-ammar.. Amningsnedläggning Vi har valt att lägga till denna parameter för att se hur stor andel av patienterna som av någon anledning väljer att lägga ner/ej starta upp amningen. Troligen är denna grupp större än vad som redovisas här, då korrekt diagnos inte alltid sätts.

6 Postpartumsamtal Målvärde 100 %. Ny parameter är hur många som har samtal med läkare. Detta planerar vi att relatera till andelen komplicerade förlossningar. Det finns brister i registreringen gällande postpartumsamtal med barnmorska respektive läkare. Vår bedömning är att det absoluta flertalet har postpartumsamtal. Vårdtid Man kan skönja en något minskad vårdtid. Det är inte självklart vad som skall vara målvärde, då olika patientgrupper har olika behov. Man skulle behöva bryta ned till normala och komplicerade förlossningar. Vi har tills vidare enats om att sätta Eksjös goda siffror som målvärde. Vad gäller dem med vårdtid >96h kan man se att kliniker som saknar barnklinik har lägre andel då mamman sannolikt tillsammans med barnet transporteras till enhet med barnklinik istället för att vänta på plats på neonatalavdelningen. Journalgranskning har visat att anledningen till den längre vårdtiden kan vara på såväl mammaindikation som barnindikation.

7 Anemi Detta är en ny parameter. Vi önskar följa den för att se trender. Något målvärde är svårt att sätta, då både blödning under partus samt antenatal anemi påverkar utfallet. Trots likvärdiga rutiner för att kontrollera HB postpartum är frekvensen av tagna Hb olika mellan enheterna. Något som också påverkar är hur noggrant diagnoserna sätts. Blödning under partus är ibland svårt att skatta, såväl över som underskattning förekommer. Det förefaller som de olika enheterna har olika traditioner när man skall ge blodtransfusion. Detta är ett område vi vill utveckla för att öka samsynen och förbättra diagnossättning och kodning. Vi har planer på att utarbeta ett PM för anemi postpartum gemensamt för sydöstra sjukvårdsregionen.

8

9 BBQ - framtiden Efter tre års arbete i regiongruppen kan nu både lokala och interregionala trender börja skönjas. Detta har påverkat valet gällande nya parametrar för framtida arbete inom gruppen. För det närmsta året kommer fokus särskilt ligga på följande tre områden: Postpartumsamtal. Andelen patienter som haft postpartumsamtal på BB har följts sedan Målet är att alla kvinnor skall ha fått prata om sin förlossning med personal på BB innan hemgång. Inför framtiden kommer analysen fördjupas genom en granskning av vilka kvinnor som har haft postpartumsamtal med läkare respektive barnmorska, samt diskutera lämplig tidpunkt för samtalet och vad det bör innehålla och syfta till. Detta för att uppnå målet att varje kvinna skall lämna BB med en möjlighet att ha fått samtala om förlossningsförloppet och tiden därefter, ett gott psykologiskt stöd samt i förekommande fall en planering inför nästa graviditet och förlossning. Amning Andelen helt eller delvis ammande kvinnor vid efterkontrollen har följts sedan För att se hur vanligt det är att aktivt välja bort amning redan under BB-tiden följs nu även amningsnedläggning O92.5 som diagnos vid utskrivning från BB. Denna grupp är till sin karaktär heterogen, och möjligen kan man gå vidare med journalgranskning för att se grunderna för beslutet. En hög amningsfrekvens är eftersträvansvärt, men det finns medicinska situationer där amning inte rekommenderas. Målvärdet för amningsnedläggning är därför svårt att fastställa då parametern just börjat följas. Vårdtider Den stora andelen patienter inom förlossningsvården har ett okomplicerat förlopp med förväntad kort vårdtid efter förlossningen. Med tanke på det stora antal kvinnor som föder barn varje år är det ändå viktigt att kartlägga förlossningsklinikernas vårdtider för att om möjligt optimera vårdkedjan ytterligare. Det vore intressant att jämföra vårdtiderna för en bestämd grupp av kvinnor, ex en frisk modellpatient med okomplicerad graviditet och förlossning. Det är en tydlig trend att gruppen kvinnor med psykosociala riskgraviditeter ökar. Dessutom finns en ökande medvetenhet om betydelsen av stöd till dessa kvinnor i samband med och efter förlossning. Detta resulterar emellanåt i en rekommenderad förlängd BB-vårdtid för att ge goda förutsättningar för den nya familjen. Detta kan förstås ge längre medelvårdtider, men förbättra möjligheterna för enskilda familjer. En annan utmaning är en ökande andel nyanlända familjer som ofta saknar en stabil hemsituation. Det behövs ofta ökade insatser och samordning med andra instanser och myndigheter för att kunna möjliggöra hemgång och uppföljning för dessa familjer. En jämlik vård av hög kvalitét måste alltid vara vårt mål, vi tror att BB-gruppen kan bidra till detta genom utökat utbyte mellan klinikerna och skapande av gemensamma behandlingsrutiner. Det finns ett fortsatt utrymme för förbättringar.