Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten

Transkript

1 RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad RAÄ 5 Dnr (RAÄ) Christina Helander

2

3 RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad RAÄ 5 Dnr (RAÄ) Christina Helander Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyte 1

4 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@shmm.se e-post fornamn.efternamn@shmm.se STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:15 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor Christina Helander Foto Christina Helander Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten

5 Innehåll Bakgrund och sammanfattning 5 Syfte 5 Metod och dokumentation 6 Kultur- och fornlämningsmiljö 6 Resultat 7 OS208, 209, 210, 211, 300 och 301 (Follingegatan) 7 OS302 och 303 (Trädgårdsgatan) 7 OS407, OS413 och OS (Linköpingsgatan) 7 OS419 (Vistenagatan) 7 Utvärdering 7 Referenser 9 Litteratur 9 Arkiv 9 Administrativa uppgifter 10 Bilaga 1. Profilritningar 11 Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyte 3

6 Meters Fig 1. Primärkartan över Skänninge med de 12 platserna markerade med blått. Skala 1: Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten

7 Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten Bakgrund och sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har efter beslut den 13 december 2012 av Länsstyrelsen Östergötland, utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på 12 platser inom RAÄ 5 och RAÄ 19 i Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland, enligt 2 kap. 13 Kulturmiljölagen (1988:950), KML. Arbetet föranleddes av att Mjölby Kraftnät skulle byta ut sammanlagt 17 kabelskåp. Femton kabelskåp låg inom RAÄ 5 och ett inom RAÄ 19, resterande låg utanför fornlämningarna. Kabelskåpet inom RAÄ 19 och tre inom RAÄ 5 kom att inte beröras arkeologiskt, men på 12 ställen togs schakt upp. På tre platser längs Follingegatans östra sida kunde rester av kulturlager konstateras i schaktväggarna in mot husen. På Trädgårdsgatan framkom en stenläggning, möjligen en rest av den äldre gatan. Ingrepp i stenläggningen kunde undvikas varför den kvarligger. Riksantikvarieämbetets uppdragsarkeologiska verksamhet (RAÄ, UV) överfördes, enligt regeringsbeslut, till Statens historiska museer (SHMM) den 1 januari Verksamheten är en del av SHMM och har tills vidare namnet Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten. Samtliga ärenden som handlades av RAÄ UV, däribland föreliggande, överfördes till Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, för slutförande. Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen i form av schaktningsövervakning var att i första hand tillse att fornlämning inte kom till skada vid markingreppet och att, om detta inte var möjligt, begränsa, karaktärisera och datera påträffade anläggningar och lager inom RAÄ 5. Resultaten ska kunna ligga till grund för Mjölby Kraftnäts vidare planering samt för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och för kommande beslut enligt 2 kap. 13 Kulturmiljölagen (1988:950), KML. Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyte 5

8 Metod och dokumentation En arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning innebär att en arkeolog deltar då schaktningsarbetet pågår. Går det inte att undvika ingrepp i fornlämningen ska påträffade anläggningar och lager undersökas och, i möjligaste mån, tas bort. Då schakten dels var av begränsad storlek och dels för att exploatören inte skulle gräva djupare än 0,8 meter, har det inte schaktats ner till orörd mark. Schakten har mätts in digitalt med GPS och registrerats för framtida förvaring i UV:s dokumentationssystem Intrasis ( Kultur- och fornlämningsmiljö Skänninge ligger centralt i ett öppet jordbrukslandskap och utgör tillsammans med Söderköping en av Östergötlands äldsta städer. Den medeltida staden låg i huvudsak öster om Skenaån på en nord-sydlig åssträckning där bebyggelsen antas ha vuxit fram. Under tidig medeltid framträder platsen som religiös centralort men då fanns redan flera storgårdar med tidigkristna begravningsplatser. Till gårdarna fanns ett omfattande och varierat specialiserat hantverk, något som det analyserade fyndmaterialet från Skänninge visar (Bergqvist & Lindeblad 2013). Under 1200-talet etableras flera institutioner på orten, bland annat ett hospital, ett helgeandshus, två dominikankonvent och ett mynt- och växlingskontor. Ett stadssigill är känt från tiden omkring år 1300 och då fanns inte mindre än fyra kyrkor i staden; de redan nämnda konventskyrkorna S:t Martin och S:t Olof och Allhelgonakyrkan samt också Vårfrukyrkan. Då staden Vadstena etablerades omkring år 1400 hamnade Skänninge till viss del i skuggan av denna, och under 1500-talet förlorade staden sina stadsprivilegier (Hasselmo 1987:239f ). Follingegatan har varit känd sedan medeltiden som Skänninges huvudgata mot Bjälbo. Tidigare undersökningar längs gatan har kunnat påvisa flera äldre gatunivåer, där den äldsta bedömts vara medeltida och ligga omkring 0,6 meter under dagens gatunivå (Konsmar 2007). I anslutning till gatan låg tomter med bebyggelse och odlingar. De hittills undersökta bebyggelselämningarna är från både medeltid och efterreformatorisk tid (Tagesson 1988; Lindgren-Hertz 1994; Feldt & Lindberg 2013). Fynd har visat att det också förekom smidesverksamhet i anslutning till Follingegatans södra del under medeltiden (Feldt 2004). Även på Vistenagatan har konstaterats flera gatugenerationer. Infarten till det medeltida Skänninge västerifrån gick via Vistenagatan, som då var kantad av stadsgårdar, något som förändrades över tid då bebyggelsen avvecklades till förmån för odling. Under 1600-talets andra hälft kom Vistenagatan att förlora rollen som Skänninges östra infart till förmån för den då nyanlagda Linköpingsgatan, som i sin tur var i funktion fram till år 2014 (Bergqvist & Hedvall 2009). 6 Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten

9 Resultat I samband med Mjölby kraftnäts byte av kabelskåp i Skänninge (se fig 1) kunde rester av kulturlager och en möjlig väg dokumenteras på tre platser. Längs Follingegatans östra sida kunde rester av kulturlager konstateras i schaktväggarna in mot husen och i Trädgårdsgatan framkom en stenläggning, möjligen en rest av den äldre gatan. Ingrepp i stenläggningen kunde undvikas varför den kvarligger. På Vistenagatan fanns ett mycket tunt lager. OS208, 209, 210, 211, 300 och 301 (Follingegatan) De sex schakten som togs upp låg på Follingegatans östra sida och var omkring 3x1 meter stora och 0,6 0,85 meter djupa. I schaktväggarna in mot husväggarna i schakten 210, 211 och 301 kunde kulturlager konstateras (se fig 2 och 3 samt bilaga 1). I övriga tre schakt var marken redan utschaktad. OS302 och 303 (Trädgårdsgatan) På Trädgårdsgatans västra sida togs två schakt upp, OS302 och 303. I OS302 på ett djup av 0,25 meter framkom en stenläggning, möjligen en rest av den äldre gatan. Ingrepp i stenläggningen kunde undvikas och den kvarligger. Marken i OS303 var helt utschaktad. OS407, OS413 och OS (Linköpingsgatan) På Linköpingsgatans norra sida togs två schakt upp, OS407 och OS413. Marken i båda schakten var utschaktad liksom marken i schaktet OS som låg i korsningen Trädgårdsgatan och Linköpingsgatan. OS419 (Vistenagatan) I OS419 på Vistenagatans norra sida, var marken utschaktad. I schaktväggen, på 0,4 meters djup syntes resterna av ett tunt, mörkbrunt och kulturpåverkat lager med kol, tegel och skärvig sten i. I sandfyllningen ovanför kablarna påträffades en fot av en trefotsgryta men den samlades inte in då den låg i fyllnadslagret. Utvärdering Det föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder på platserna för schakten 208, 209, 300, 303, 407, 413, 419 och där marken var utschaktad. Ska det däremot grävas på platsen för schakt 302 och gå djupare än 0,25 meter, bör det ske under antikvarisk kontroll. En ansökan om tillstånd enligt 2 kap. 13 kulturmiljölagen (1988:950) KML, ska ställas till Länsstyrelsen Östergötland, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Linköping i januari 2015 Christina Helander Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyte 7

10 Fig 2. I schakt 210 syntes rester efter en äldre väg eller annan yta ovanpå ett lager som kan ha utgjort bärlager till ovanliggande. Mot botten syns ett tjockt lager som skulle kunna vara ett odlingslager. FOTO CHRISTINA HELANDER. Fig 3. I schakt 211 fanns ett svart, fett lager med kol, brända och obrända ben, slagg och spik. FOTO CHRISTINA HELANDER. 8 Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten

11 Referenser Litteratur Bergqvist, J. & Hedvall, R Vistenagatan Linköpingsgatan. RAÄ 5, kvarteret Radiatorn, Skänninge 2:1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2009:8. Bergqvist, J. & Lindeblad, K Storgårdar under vikingatid och tidig medeltid. I Borgare, bröder och bönder arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Hedvall, R. m fl (red). Feldt, A-C. & Lindberg, M Follingegatan och kvarteret Folkungen 4 5. Två arkeologiska förundersökningar. ÖLM Rapport 2003:87. Feldt, A-C Två vattenläckor i Follingegatan. ÖLM Rapport 2004:20. Hasselmo, M Skänninge år på 20 år: Arkeologiska undersökningar i Mellansverige, Andrae, T., Hasselmo, M. och Lamm, K. (red). Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Konsmar, A Äldre gatunivå och kulturlager i Follingegatan. RAÄ 5, Skänninge Stad, Mjölby kommun, Östergötland. UV Öst rapport 2007:63. Lindgren-Hertz, L Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Folkungen 4 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Rapport Riksantikvarieämbetet. Tagesson, G Anmälan om slutförd arkeologisk undersökning. Kv. Folkungen 2, Skänninge, Östergötland. Arkivhandling Östergötlands länsmuseum. Arkiv FMIS, RAÄ, Stockholm. Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyte 9

12 Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Mjölby Socken: Skänninge stad Plats: 17 platser Undersökningens mittpunkt: Flera platser Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: A12401 Intrasisprojekt: UV2012:218 Rapportnummer: 2015:15 Ansvarig arkeolog: Christina Helander Personal: Katarina Sköld Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Mjölby kommun Undersökningstid: , , och Undersökningsområde: 18 m 2 Undersökt yta: 12 m 2 10 Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyten

13 Bilaga 1. Profilritningar OS210 1 Asfalt med kullersten under. 2 Betong. 3 Stenar som täckts med inkilade kalkstenar med den flata sidan upp. Äldre väg eller gårdsplan. 4 Siltigt lager med sten och tegelkross. Kan ha utgjort bärlager till ovanliggande yta. 5 Mörkbrun siltig sand med enstaka brända ben och små rostiga metallbitar samt tegelkross. Möjligen ett odlingslager? 6 Sand. OS211 1 Asfalt. 2 Omrörd sand, grund till stående hus. 3 Grå, flammig sand. 4 Ett svart, fett lager med kol, ben, slagg och spik. 5 Gråflammig silt. 6 Lera. Schaktningsövervakning i samband med kabelskåpsbyte 11

14