Fyndplats vid foten av Kanberget

Transkript

1 RAPPORT 2015:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fyndplats vid foten av Kanberget Östergötland, Linköpings kommun, Linköpings stad Innerstaden 1:2, Kanberget, UV 1 och fyndplats Dnr Annika Konsmar

2

3 RAPPORT 2015:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fyndplats vid foten av Kanberget Östergötland, Linköpings kommun, Linköpings stad Innerstaden 1:2, Kanberget, UV 1 och fyndplats Dnr Annika Konsmar Fyndplats vid foten av Kanberget 1

4 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@shmm.se e-post fornamn.efternamn@shmm.se STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:6 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Annika Konsmar Foto Annika Konsmar Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2015 Omslagsbild En av platserna för Vinterljus 2014 låg norr om Kanberget i Linköping. Foto Annika Konsmar. 2 Fyndplats vid foten av Kanberget

5 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Syfte 7 Kulturmiljö 7 Topografi och tidigare undersökningar 7 Historiska kartor 7 Frågeställningar 8 Metod och genomförande 8 Resultat 10 Åtgärdsförslag 10 Referenser 11 Litteratur 11 Kartor 11 Övriga referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Fyndplats vid foten av Kanberget 3

6 Fig 1. Utdrag ur Gröna kartan med undersökningen i Linköping markerad. Skala 1: Fyndplats vid foten av Kanberget

7 Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fyndplats vid foten av Kanberget Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst genomförde i oktober 2014 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning norr om Kanberget inom fastigheten Innerstaden 1:2 i Linköpings stad, Östergötland. Schaktningsövervakningen genomfördes då Linköpings kommun planerade för utbyggnad av belysningsnätet i samband med uppförandet av promenadslingan Vinterljus 2014, där arbetet kunde komma att beröra fornlämningsområdena RAÄ 570, kyrka/kapell i form av kapellplats, RAÄ 353, boplats, samt RAÄ 153:1, Linköpings medeltida stadslager. Vid schaktningsövervakningen påträffades ett kulturlager som tolkats som äldre odlingsjord från främst tidigmodern tid. Fyndmaterialet av djurben, fajans, flintgods och tegelkross kan delvis ha deponerats i jorden som jordförbättrande åtgärd. Fyndplatsen är anmäld till FMIS, Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesinformationssystem, och har givits det tillfälliga fornlämningsnumret UV 1 tills platsen är registrerad. Arbetet med ledningsutbyggnaden för Vinterljus 2014 har kunnat fortgå efter genomförd arkeologisk dokumentation. Bakgrund Linköpings kommun planerade att schakta för utbyggnad av belysningsnätet inom fastigheten Innerstaden 1:2 intill Kanberget i Linköpings stad i samband med uppförandet av promenadslingan Vinterljus Schaktningen kunde komma att beröra fornlämningsområdena RAÄ 570, kyrka/kapell i form av kapellplats, RAÄ 353, boplats, samt RAÄ 153:1, Linköpings medeltida stadslager. Länsstyrelsen Östergötland fattade därför beslut om att Riksantikvarieämbetet, UV Öst skulle genomföra en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Riksantikvarieämbetets uppdragsarkeologiska verksamhet (RAÄ UV) överfördes, enligt regeringsbeslut, till Statens historiska museer (SHMM) den 1 januari Verksamheten är en del av SHMM och har tills vidare namnet Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten. Samtliga ärenden som handlades av RAÄ, UV, däribland föreliggande, överfördes till Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, för slutförande. Fyndplats vid foten av Kanberget 5

8 Domkyrkan Kanberget Meters Fig 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsschakten intill Kanberget i Linköping rödmarkerat. Skala 1: Fyndplats vid foten av Kanberget

9 Syfte Enligt Länsstyrelsens förfrågningsunderlag skulle den arkeologiska förundersökningen genomföras som en schaktningsövervakning med syftet att i första hand tillse att fornlämningarna i så liten omfattning som möjligt berördes. De fornlämningar som kunde komma att påträffas skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning, samt om möjligt dateras. Kulturmiljö Historiskt fokus ligger framför allt på medeltid och tidigmodern tid i Linköping. Staden Linköping växte fram under 1100-talet med domkyrkans etablering och kringföljande institutioner och funktioner. Exempelvis etablerades franciskankonventet En stadsbebyggelse har dock först kunnat identifieras kring år 1300 och staden expanderade kraftigt med manifesta stenhus under 1400-talet talet innebar både en tid av destruktion och uppbyggnad där stadsbrand och plundring vid mitten av seklet innebar påfrestningar, ungefär samtidigt som biskopsborgen byggdes om till Linköpings slott. Vid samma tid grundades ett hospital vid platsen för franciskankonventet talet innebar ytterligare expansion där profana gårdar växte fram längs landsvägarna, bland annat längs Djurgårdsgatan, tidigare kallad Galggatan, ca 100 m från undersökningsområdet (Tagesson 2002). Topografi och tidigare undersökningar Undersökningsområdet är beläget vid Kanberget, en förhöjning i stadslandskapet, ca 67 m ö h. Höjden i landskapet talar för att förhistoriska lämningar kan finnas i området. En boplats har påträffats där keramik, brända ben och en härd omtalas, men i övrigt med oklar karaktär och utbredning, RAÄ 353:1. Skålgropsförekomster har också omnämnts i när området, men närmre lokalisering är inte känd (Sundberg 2001; Österström 2001; FMIS, RAÄ 353:1). På Kanberget finns även avlånga slitspår i hällen, så kallade kanor, vars datering är oklar (Molin och Nilsson, muntlig uppgift ). Ingen arkeologisk undersökning har tidigare gjorts i området. Strax öster om undersökningsområdet ligger det icke avgränsade området för S:t Örjans kapell som troligen är senmedeltida, RAÄ 570, och ca 100 m åt nordost finns den medeltida stadsgränsen, RAÄ 153:1. Namnet på kapellet tros syfta på ett fristående kapell beläget i stadens utkant med tillhörande kyrkogård, men diskussioner har även förts om att kapellet skulle kunna knytas till ett spetälskehospital. Ruiner från kapellet finns omnämnda i äldre skriftliga källor från och 1700-talen. Vid exploatering av området 1906 och kring 1980 har enligt uppgift drygt 30 skelett påträffats. Ingen arkeologisk dokumentation ska ha gjorts vid dessa tillfällen. Skeletten skulle kunna höra till S:t Örjans kapell och kyrkogård (FMIS, RAÄ 570 och RAÄ 153:1; Tagesson 2002:324f ). Historiska kartor Enligt 1639 års karta är undersökningsområdet beläget på stadens jordar vid denna tid med inhägnader och avgränsad odlingsmark (Lantmäteriet, LSA). Vid platsen runt Kanberget finns på 1696 års karta flera profana gårdar med uppgifter om lador, och intill i öster tomten Rydsgården där platsen för S:t Örjans kapell tros ha varit beläget (Lantmäteriet, LSA). På en karta över Linköpings utjordar, uppmätt 1773 och 1779, beskrivs platsen norr om Kanberget som kopparslagaren Stockhus lycka som även innefattar ett logställe. Alldeles vid foten av berget finns en byggnad utritad, troligen den omnämnda logen (fig 3) (Lantmäteriet, LSA och LMA). Exploateringssträckan kunde komma att beröra flera av dessa gårdar. Fyndplats vid foten av Kanberget 7

10 Frågeställningar Undersökningen syftade till att besvara följande frågeställningar utifrån det ovan angivna syftet, kunskapsläget och inriktningen: Fanns några lämningar kvar av förhistoriska boplatser? Kunde dessa i så fall identifieras till karaktär, utbredning och datering? Kunde skålgropar eller hällristningar lokaliseras vid eventuella hällar under befintlig mark? Kunde några lämningar finnas kvar efter bebyggelse och/eller S:t Örjans kapell vid den medeltida och tidigmoderna stadens utkant? Fanns några gravlagda individer i området? Kunde någon form av brukande identifieras och karaktäriseras som kunde sättas i samband med stadens jordar eller de profana gårdarna från tidigmodern tid? Hade karaktären på brukandet fungerat som kålgårdar eller brukats på åker? Kan dessa aktiviteters utbredning bestämmas och dateras? Vad säger djurben, makrofossilmaterial och eventuella föremål om ekonomi och brukande på platsen? Metod och genomförande Den arkeologiska förundersökningen i form av schaktningsövervakning utfördes i samband med ledningsgrävningen. Som underlag inför schaktningsarbetet användes rektifierade historiska kartor från 1696 och Matjorden avlägsnades med maskin där odlingslager som uppfattades ha historisk karaktär undersöktes för hand i utvalda partier innan bortschaktning. Fynd handplockades men togs ej tillvara. Terrängen utgjordes av en gräsbelagd markyta nedanför och norr om Kanberget. Ledningsschaktet drogs mellan befintliga lyktstolpar och till nya förankringar i marken, längden på schaktet var 87 löpmeter. Ett nytt stolpfundament sattes ned i väster, ytan var 2 m 2. Ledningsschaktet grävdes ned till ca 0,40 m djup och 0,20 0,40 m bredd. Undergrunden utgjordes av sandig morän. Dokumentationen utfördes genom digital inmätning av schakt och fynd med RTK- Gps, som sedan fördes över i UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis. All dokumentation och bearbetning har utförts i programmen Intrasis och ArcGis, såsom geografisk information, fynd samt digitala foton. 8 Fyndplats vid foten av Kanberget

11 Storgatan!( Barnhemsgatan Kanberget Meters Fig 3. Ledningsschakten (röda linjer) och fyndplatsen UV 1 (grön prick) vid Kanberget med den historiska kartan som bakgrund. Kartan är ursprungligen upprättad Skala 1:3000. Fyndplats vid foten av Kanberget 9

12 Resultat Under grästorven fanns ett kulturlager av brun silt, 0,05 0,15 m tjock som innehöll ett fåtal fynd av flintgods, fajans, tegelkross och djurben (fig 4). Kulturlagret tolkas som äldre odlingsjord, där fyndmaterialet delvis kan ha deponerats i jorden som jordförbättrande åtgärd. Till följd av det begränsade ingreppet och den grova undergrunden kunde ingen tolkning göras om brukningsmetod, vilket hade kunnat ge svar på om marken använts som åker eller kålgård. Under kulturlagret fanns orörd undergrund. Fynden ger en allmän datering av brukningen av marken från andra halvan av 1600-talet till tidigt 1900-tal. Fyndplatsen är anmäld till FMIS, Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesinformationssystem, och har givits det tillfälliga fornlämningsnumret UV 1 tills platsen är registrerad. Inget påträffades som visade på äldre närvaro på platsen eller från de logar som enligt kartmaterialet ska ha funnits i undersökningsområdet. Att detta kan finnas kvar under mark kan dock inte uteslutas till följd av det begränsade ingreppet. Då odlingsjorden inte kunde sättas i samband med några begränsningar såsom teg- eller gärdesdiken togs inga jordprover för makrofossilanalys. Fig 4. Fajansfynd från fyndplatsen. Åtgärdsförslag Ledningsarbetet fortgick när den arkeologiska dokumentationen slutförts. Linköping i januari 2015 Annika Konsmar 10 Fyndplats vid foten av Kanberget

13 Referenser Litteratur Sundberg, K Skålgropar på Kanberget. Rapport UV Öst 2001:9. Utredning. Linköping. Tagesson, G Biskop och stad. Aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Linköping. Österström, K VA-ledningsarbete på Kanberget. Rapport UV Öst 2001:41. Förundersökning. Linköping. Kartor Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). Östergötland, Linköpings stad, Kartakt: D64-1:2. Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). Östergötland, Linköpings stad, Kartakt: D64-1:49. Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). Östergötland, Linköpings stad, Kartakt: D64-1:24. Lantmäteriet, Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMA). Östergötland, Linköpings stad, Kartakt: 05-lin-133. Övriga referenser FMIS, RAÄ 153:1, RAÄ 353:1, RAÄ 570. Fredrik Molin och Per Nilsson, RAÄ, UV Öst, muntlig uppgift, Fyndplats vid foten av Kanberget 11

14 Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Linköpings stad Plats: Kanberget, Innerstaden 1:2 Fornlämning: UV 1 Undersökningens mittpunkt: N , E Koordinatsystem: SWEREF99 TM Höjdsystem: Rikets, RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: A12919 Intrasisprojekt: UV2014:139 Rapportnummer: 2015:6 Ansvarig arkeolog: Annika Konsmar Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Undersökningstid: Undersökt yta: 2 m 2 och 87 löpmeter Fynd: 12 Fyndplats vid foten av Kanberget

15

16