Hogstad kyrka Ledningsdragning runt kyrkan

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Hogstad kyrka Ledningsdragning runt kyrkan Östergötland Mjölby kommun Hogstad kyrka och socken Dnr Rikard Hedvall

2 UV RAPPORT 2013:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Hogstad kyrka Ledningsdragning runt kyrkan Östergötland Mjölby kommun Hogstad kyrka och socken Dnr Rikard Hedvall Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan 1

3 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:41 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1042. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Rikard Hedvall Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013 Omslagsbild Hogstad kyrka sedd från öster. Foto Rikard Hedvall. 2 Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan

4 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Syfte 5 Kulturmiljö 6 Frågeställningar 6 Metod och genomförande 6 Resultat 8 Referenser 9 Litteratur 9 Arkiv 9 Administrativa uppgifter 9 Norrköping Motala Motala ström Vadstena Svartån Skänninge Linköping Stångån Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad. Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan 3

5 Meters 1: Fig 2. Förundersökningen markerad på Gröna kartan. 4 Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan

6 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst genomförde en arkeologisk förundersökning vid Hogstad kyrka den 23 september Anledningen till undersökningen var att Mjölby Kyrkliga Samfällighet skulle installera en ny åskledaranläggning på kyrkan. Ett 0,4 meter brett och djupt schakt, grävdes på kyrkogården runt kyrkan. I samband med maskinschaktningen genomfördes den arkeologiska undersökningen. En stor stengrund öster om kyrkan påträffades. Den tolkas som en planerad utvidgning av koret. Planer på detta fanns i slutet av 1800-talet men de blev alltså inte av. En planritning som visar hur denna korutvidgning var planerad överensstämmer dock inte med den framgrävda grunden. Grunden grävdes inte bort. Bakgrund Mjölby kyrkliga samfällighet planerade att installera åskskydd vid ovan nämnda kyrka. Det rörde sig om ett cirka 100 meter långt ledningsschakt som skulle grävas ner till 0,5 meters djup. Några tidigare undersökningar av kyrkogården är inte kända. Syfte Syftet med undersökningen var att i möjligaste mån undvika att komma ner på de nivåer där det kunde finnas gravlagda individer, äldre intakta lager och byggnadslämningar. Om detta inte gick att undvika skulle lämningarna undersökas och dokumenteras. Påträffade lämningar skulle också tolkas och sättas in i kyrkobyggnadens och kyrkogårdens historia. Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan 5

7 Kulturmiljö Kyrkan, som byggdes i kalksten, bestod ursprungligen av ett långhus samt ett smalare och lägre kor med absid. Absiden är smyckad med en rundbågsfris och lisener, typiska dekorelement för den tid då kyrkan uppfördes. Långhuset är daterat till 1170-talet men förlängdes i väster redan omkring år 1340 (Eriksson 2006:46). Tidigare, innan de dendrokronologiska analyserna genomfördes, angavs i kyrkobeskrivningen att förlängningen i väster gjordes år 1785 (Odenbring 1993). Samuel Hedlund menade dock redan tidigt att det rörde sig om en utvidgning från 1300-talet (Hedlund utan år). Långhusförlängningens murar skiljer sig i materialval och är dessutom betydligt kraftigare än de äldre murarna. En anledning till detta är sannolikt att de var ämnade för ett torn. Detta kom dock inte att fullbordas (Hedlund utan år). Sakristian tillkom på 1400-talet medan tornet uppfördes år 1787 (Odenbring 1993:3). I samband med uppförandet av tornet sattes den ursprungliga sydportalen igen och vapenhuset revs. Tornets bottenvåning kom därefter istället att fungera som vapenhus och entrén till kyrkan finns i den västra tornmuren. År 1875 planerades en större ombyggnad. I Östergötlands museums arkiv finns en ritning bevarad som visar en planerad utbyggnad av koret. Förslaget är upprättat av någon av byggmästarna Nyström, oklart vem. Det finns även ritningar på fönster och bänkar. De omfattande ombyggnadsplanerna genomfördes inte, men vissa förändringar genomfördes invändigt. År 1923 undersöktes gravar i kyrkan och 2002 gjordes en arkeologisk undersökning av kyrkgolvet (Löfgren-Ek 2005). Frågeställningar I samband med uppförandet av tornet sattes den ursprungliga sydportalen igen och vapenhuset revs. Tornets bottenvåning kom därefter istället att fungera som vapenhus. Ett planerat markingrepp runt kyrkan kunde innebära att murar från det rivna vapenhuset berördes. Hur hade detta varit konstruerat och vilken storlek hade det haft? Förutom murar, golv och golvlager, kunde också eventuella fundament för till exempel väggbänkar finnas bevarade. Vilken typ av golv hade det varit och när uppfördes vapenhuset? Det planerade schaktet kunde också komma att beröra gravlagda individer, stenkistor och gravmonument eller gravstenar. Skeletten skulle genom en osteologisk analys kunna berätta om individernas hälsotillstånd. Metod och genomförande Undersökningen genomfördes, under en dag, i samband med att ledningsschakten grävdes med grävmaskin. Ett schakt grävdes runt kyrkan och från detta grävdes fyra mindre schakt in mot kyrkans fasader för vidare dragning av åskledaren upp på kyrktaket. Schaktens djup och bredd var 0,4 meter. 6 Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan

8 ± X Y X Schakt Ledning Husgrund Sten 0 10 m Y Skala 1: 400 Fig 3. Planritning över Hogstads kyrka och undersökningsschaktet. På planen är grundfundamentet öster om kyrkan markerat. Den enda helt framgrävda stenen i grunden har ritats in medan grundens ytterkonturer mot norr har markerats med en linje. Flera påträffade ledningar har ritats in med en linje tvärs över undersökningsschaktet. Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan 7

9 Fig 4. Parti av den framgrävda grunden sedd från öster. I bakgrunden syns absiden och sakristian med den blå dörren. foto rikard hedvall. Resultat Schaktet utmed kyrkans södra sida var grävt när jag tillkallades. Därmed är det inte möjligt att säkert säga om det fanns något av intresse där. Det syntes i varje fall inga spår efter vapenhuset i de framgrävda schaktväggarna. De bortgrävda massorna utgjordes av sand eller sandblandad humus. I schaktet norr om tornet är det möjligt att orörd marknivå påträffades på 0,85 meters djup. Det är dock inte helt säkert utan det kan röra sig om påförd sand. Inga föremål och endast enstaka omrörda människoben påträffades i schaktmassorna. Öster om kyrkan påträffades en kraftig stengrund. Den låg drygt en decimeter under dagens grusgång och bestod överst av ett lager med stora granitstenar. Borrhål i stenarna visade att flera, möjligen alla, var kluvna. De hade därmed en jämn yta och var inpassade mot varandra i en vid bågform, som följde den nuvarande absidens rundning, men ungefär tre meter längre ut från denna. Den rundade grunden ansluter mot kyrkan, cirka tre meter norr om absiden. Under detta skikt av stora stenar fanns ett minst 0,5 meter tjockt lager med mindre gråsten, 0,1 0,3 meter stora. På stenarna fanns kalkbruk vilket visar att de hade återanvänts. Konstruktionen tolkas som grunden till en korutvidgning. En sådan planerades år 1875 vilket en planritning på Länsmuseet visar, men dess form var annorlunda än den framgrävda grunden, då den hade ett femkantigt avslut åt öster. Det är dock tänkbart att grunden ändå var tänkt för murarna till det femkantiga koret. Under detta skikt av större stenar fanns ett minst 0,5 meter djupt lager med 0,1 0,3 meter stora stenar, som också fortsatte utanför grunden. Även på dessa stenar fanns det kalkbruk som visade att de var återanvända. Enligt Jan Eriksson på Länsstyrelsen kan raseringsmassorna härröra från de stora ombyggnadsarbetena på 1780-talet då valven och vapenhuset revs. Ledningsschaktet drogs utanför grunden och därmed behövde inga av dessa stenar grävas bort. Linköping i januari 2013 Rikard Hedvall 8 Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan

10 Referenser Litteratur Odenbring, F Hogstad kyrka. Eriksson, J Dendrokronologiska undersökningar av medeltida kyrkor inom Linköpings stift. Löfgren-Ek, A Hogstad kyrka Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Östergötlands Länsmuseum. Arkiv Hedlund, Samuel. Originalmanus för Sveriges Kyrkor i Sveriges Kyrkors arkiv, Riksantikvarieämbetet. Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Mjölby Socken: Hogstad Plats: Hogstad kyrka Undersökningens mittpunkt: X Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2013:41 Ansvarig arkeolog: Rikard Hedvall Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Mjölby Kyrkliga Samfällighet Undersökningstid: Undersökt yta: Cirka 130 löpmeter Arkivhandlingar: Fynd: Hogstad kyrka ledningsdragning runt kyrkan 9