Översyn av bestämmelserna för föreningsbidrag till handikappföreningar KFN

Transkript

1 Översyn av bestämmelserna för föreningsbidrag till handikappföreningar KFN Michael Bäckström Peter Tjernberg Föreningsbyrån Januari 2013

2 1 Sammanfattning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Terminologi Empiri Definition av handikapporganisation Statsbidrag till handikapporganisationer Skrivelser från handikappföreningar Kommunala bestämmelser Stretcha acceptansen Handikapp- eller patientförening Särredovisning av medlemmar Diskussion Avgränsning mellan patient- och handikappförening Fokus på verksamhetsinnehåll Funktionshinder Bedömning utifrån medlemmar och verksamhet Medlemsredovisning Vem räknas som medlem? Underlag från handikappföreningar Fondkapital Stretcha acceptansen Förslag till beslut Konsekvenser Erfarenheter (17)

3 1 Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har haft i uppdrag att genomföra en översyn av bidragsbestämmelserna avseende handikappföreningar. Utgångspunkten för översynen var att hitta en gräns mellan en patientförening och en handikappförening och att se om en sådan avgränsning skulle kunna påverka vilka föreningar som kan anses vara berättigade till föreningsbidrag. Det har dock visat vara svårt att göra en sådan avgränsning. Den nu gällande formuleringen i bidragsbestämmelserna grundar sig på den statliga förordningen om statsbidrag till handikapporganisationer. Förvaltningens uppfattning är att man bör ha kvar denna formulering när det gäller bedömningen av bidrag till handikappföreningar, men att man ska ta bort kravet på handikappföreningarna att särredovisa sina medlemmar. Frågor har också ställts kring hur förvaltningen förhåller sig till föreningarnas eventuella fondkapital och ekonomiska överskott vid bedömningen av bidrag. Förvaltningen föreslår att det tillförs en formulering i bestämmelserna om föreningsbidrag som gör det möjligt att ta hänsyn till föreningens ekonomiska tillgångar i bedömningen av bidragsnivån. 2 Bakgrund Vid sammanträdet den 14 december 2011 gav kultur- och fritidsnämnden i uppdrag till förvaltningen att genomföra en översyn av bidragsbestämmelserna avseende handikappföreningar. Beslutet löd; en översyn ska göras gällande vilka föreningar som ska ses som handikappförening och att det ska föras in i bidragsbestämmelserna. Anledningen till att kultur- och fritidsnämnden har initierat en översyn beror på att allt fler typer av föreningar söker bidrag som handikappförening och att det därför kan finnas behov av att förtydliga bestämmelserna. Det är även något som har efterfrågats av många handikappföreningar. Frågor som ställdes inför översynen berörde möjliga gränsdragningar mellan handikappoch patientförening och vad som kan anses vara en bidragsberättigad handikappförening. Kultur- och fritidsnämnden och det kommunala handikapprådet har också frågat hur förvaltningen förhåller sig till föreningarnas eventuella fondkapital och ekonomiska överskott vid bedömningen av bidrag. 3 (17)

4 3 Syfte Syftet med översynen är att ringa in vilka föreningar som ska anses vara en bidragsberättigad handikappförening och att det ska preciseras i bidragsbestämmelserna. Syftet är vidare att se på hur förvaltningen ska förhålla sig till föreningarnas ekonomiska tillgångar vid bedömningen av bidragsnivå och hur det kan formuleras i bidragsbestämmelserna. Behovet av en särredovisning av medlemmar, från handikappföreningar, är ytterligare en del som önskas få genomlyst i översynen. 4 Avgränsning Översynen ska ge förslag på hur bidragsbestämmelserna kan förtydligas och eventuellt justeras avseende; - vilka föreningar som kan söka bidrag som handikappförening - bedömningen av hur föreningens eventuella fondkapital kan påverka föreningsbidraget - behovet av att särredovisa medlemmar En av de frågor som i första hand ringades in var möjligheten att skilja på handikapp- och patientförening när det gäller bidragsberättigande. Mot den bakgrunden fokuserade översynen i huvudsak på att definiera vad som kan anses vara en handikapp- respektive en patientförening. 5 Metod En stor del av materialet har hämtats in via webben, bland annat bidragsbestämmelser avseende handikappföreningar för ett antal kommuner 1 samt statliga bestämmelser och förhållningssätt. Flertalet av de handikappföreningar som idag får bidrag har lämnat en beskrivning på vilka hinder deras medlemmar möter i det dagliga livet och om det arbete som föreningen bedriver för sina medlemmar. Föreningsbyrån har aktualiserat frågan vid två av handikappföreningarnas ordförandemöten och vid det Kommunala Handikapprådet. Det har även hämtats in synpunkter och information vid möten med föreningsrepresentanter i handikapprörelsen. 1 Luleå kommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun, Hudiksvalls kommun, Jönköpings kommun, Malmö Stad, Göteborgs Stad m.fl. 4 (17)

5 Översynen uppmärksammar även de behov som presenteras i rapporten Stretcha Acceptansen 2 och hur de kan mötas genom de bidragsmöjligheter som finns i nuvarande bestämmelser. Det gäller i första hand behov av samverkansformer, ledarutveckling, ekonomi och att anpassa lokaler. 6 Terminologi I översynen används både begreppet funktionshindrad och funktionsnedsatt. Tidigare sågs begreppen som synonyma. På grund av den rådande begreppsförvirringen initierade Socialstyrelsen 3 ett terminologiarbete. I oktober 2007 beslutade Terminologirådet att funktionshinder ska betecknas som ett eget begrepp och definieras som en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning definieras som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Handikapp definieras inte, utan avråds som synonym till funktionsnedsättning respektive funktionshinder. Se fördjupning om de olika begreppen i bilaga XX. 7 Empiri Det underlag som har hämtats in för översynen och förslag till ställningstagande är villkor som ställs för statsbidrag, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 4, skrivelser från handikappföreningar, villkor som ställs i andra kommuner, möten med handikappföreningar och erfarenheter från Föreningsbyrån. 7.1 Definition av handikapporganisation I förordningen om statsbidrag till handikapporganisationer, SFS 2000:7, 2 beskrivs förutsättningarna för statsbidrag. Med handikapporganisation avser förordningen en organisation; 1. vars medlemmar till övervägande del är personer som till följd av varaktiga funktionshinder möter stora svårigheter i det dagliga livet, och 2 Stretcha acceptansen Fritidsmöjligheter för funktionshindrade ungdomar i Sundsvalls kommun, Frederike Albrecht och Jan Lahti, på uppdrag av Kultur & Fritid. 3 Information hämtad från 4 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Ds 2008:23 5 (17)

6 2. vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för personer med funktionshinder och bevakar deras intressen. Då det gäller definitionen av en organisation som består av personer med egna funktionsnedsättningar, är det internationellt vedertaget att: 1. Organisationen ska till minst 51 % bestå av personer med egna funktionsnedsättningar. 2. Organisationen ska ha en majoritet av personer med funktionsnedsättningar i sin styrelse och inneha ordförandeposten. 7.2 Statsbidrag till handikapporganisationer Vägledande för vilka föreningar som har beviljats kommunalt bidrag som handikappförening har varit de föreningar vars riksorganisation har beviljats statsbidrag. Villkoren för att få statsbidrag som handikapporganisation anges i kapitel 7.1. Se förteckning över de handikapporganisationer som har beviljats statsbidrag för 2012 i bilaga XX. 7.3 Skrivelser från handikappföreningar Handikappföreningarna har lämnat in skrivelser utifrån frågan om vilka hinder föreningarnas medlemmar möter i det dagliga livet och vilket arbete respektive förening bedriver. De svar som har lämnats kan indelas i fem olika områden. Alla föreningar har någon verksamhet inom varje område men variationen är stor beroende på förening. Exempelvis har vissa föreningar ett stort utbud av aktiviteter och andra arbetar huvudsakligen med information och intressepolitik. Gemensamt för föreningarna är att de vill skapa en stark röst för sina medlemmar och förbättra livskvaliteten för sina medlemmar. Aktiviteter Alla föreningar bedriver medlemsaktiviteter i någon utsträckning. Beroende på förening kan aktivitetsutbudet variera mycket. Ofta är inte aktiviteten i sig det primära utan fokus ligger på att skapa mötesplatser för gemenskap. Intressepolitiskt arbete Alla föreningar arbetar intressepolitiskt gentemot kommun, landsting och stat. I de svar som lämnats är det huvudsakligen frågor som berör landstinget som för närvarande aktiverar föreningarna. 6 (17)

7 En av föreningarna uppger exempel på viktiga frågor är tillgänglighet till byggnader och kommunikationer, bostads- och bilanpassning, assistans, arbete, sjukförsäkring, hjälpmedel och rehabilitering. Information Alla föreningar arbetar med information till sina medlemmar. Det handlar mycket om att vägleda och ge alternativ till medlemmar som söker stöd och vård för sina besvär. Det gäller även information till anhöriga. Många föreningar arbetar med information riktade till skolungdomar och allmänheten. Flera föreningar uppger att deras informationsarbete syftar till att förändra attityder och uppfattningar om olika funktionsnedsättningar och funktionshinder. Ytterligare en viktig uppgift för föreningarna är att vidareförmedla den information och kunskap som man besitter genom sin omvärldsbevakning. Det gäller inte minst nya råd och rön inom forskningen. Utbildning Alla föreningar ägnar någon del av verksamheten till utbildningsinsatser. Det gäller såväl utbildning av medlemmar för en bättre egenvård som utbildning riktad till anhöriga och personalgrupper inom kommun och landsting. Fonder Många av föreningarna administrerar fonder för olika ändamål. Det kan vara fonder för stöd till barn som vårdas och behandlas på Länssjukhuset, stöd till personalutbildningar och konferenser samt stöd till forskning. 7.4 Kommunala bestämmelser De kommunala bestämmelserna för föreningsbidrag till handikappföreningar vilar vanligtvis på de statliga bestämmelserna som anges i kap 7.1. I bestämmelserna för föreningsbidrag i Sundsvalls kommun anges För handikappföreningar och dess organisationer gäller även att föreningen tillhör en bidragsberättigad riksorganisation samt att bidraget beviljas enbart till en förening per statsbidragsberättigad riksorganisation. 7 (17)

8 I andra kommuner i landet ser bestämmelserna ofta utformade i likhet med vad som anges i Sundsvall. I Örnsköldsvik anges exempelvis Bidraget avser att stödja handikappföreningar anslutna till statsbidragsberättigad riksorganisation. I vissa fall finns en mer öppen möjlighet för föreningar att söka handikappbidrag men med en politisk styrning för vad som är prioriterat det aktuella året. I Umeå anges exempelvis Grunden för verksamhetsbidraget (stöd till handikapporganisationer) är att socialnämnden anger ett antal prioriterade verksamhetsfält. Utifrån omvärlds- och invärldsanalyser av nuvarande och synliga trender i samhället. 7.5 Stretcha acceptansen Rapporten Stretcha acceptansen 5 Fritidsmöjligheter för funktionshinder ungdomar i Sundsvalls kommun behandlar hur situationen för föreningar, för funktionshindrade ungdomar, ser ut och deras behov av stöd för att påbörja eller utvidga en verksamhet för målgruppen. Rapporten bygger på intervjuer med företrädare för olika idrotts- fritids- och kulturföreningar i Sundsvall under En stor majoritet av föreningarna menade att ekonomi, halltider och tillgången på ledare är centrala för att bedriva verksamhet för funktionsnedsatta ungdomar. Det framkom även att kollektivtrafiken på många platser kan förbättras där hållplatserna inte ligger tillräckligt nära de lokaler och hallar som används för att det ska fungera med bussförbindelser. Rapporten belyser även behovet av ekonomiska möjligheter att anpassa lokaler för funktionsnedsatta ungdomar liksom att vinster skulle kunna göras genom samverkan mellan föreningar. 5 Stretcha acceptansen Fritidsmöjligheter för funktionshindrade ungdomar i Sundsvalls kommun, Frederike Albrecht och Jan Lahti, på uppdrag av Kultur & Fritid. 8 (17)

9 8 Handikapp- eller patientförening Det kan konstateras att vi i Sverige inte har skiljt på medicinska och fysiska funktionsnedsättningar. Om man talar om patientföreningar finns dock en stor skillnad mellan dessa och övriga organisationer för funktionshindrade. En patientförening brukar bestå av personer som inte har någon funktionsnedsättning när hon eller han får sin medicin och behandling. Exempelvis kan en diabetiker som får rätt mängd insulin och sköter sin egenvård, i de flesta fall, delta i samhällslivet som alla andra. Problemen uppstår om det inte finns insulin eller om diabetikern drabbas av komplikationer. En del av de medicinska funktionsnedsättningarna, som epilepsi och hjärt- och lungsjukdomar, är svåra gränsfall då dessa personer inte är friska trots att de tar sin medicin. Det finns också funktionsnedsättningar som är allvarliga, men som inte går att se, t ex psykosociala funktionsnedsättningar. Att kategorisera föreningar inom handikapprörelsen som handikappföreningar eller patientföreningar är inte helt enkelt. Exempelvis kallar sig prostatacancerföreningen för patientförening men har också statsbidrag som handikapporganisation. Det är svårt att finna någon enhetlig definition av handikapp- respektive patientförening. Om patientföreningen anger Wikipedia följande beskrivning vilken också är vad många av landets patientföreningar använder: En patientförening 6 eller patientorganisation är en förening som samlar människor med samma sjukdom, eller liknande sjukdomar. En patientförening har ofta ett tudelat syfte, där den ena delen är att bedriva social och medlemsstödjande verksamhet. Genom föreningen kan medlemmarna stötta och hjälpa varandra att hantera sin sjukdom, och de konsekvenser denna får för deras dagliga liv. Patientföreningar försöker också ofta ta tillvara sina medlemmars politiska intressen, särskilt vad gäller sjukvården, samt främja medicinsk forskning som kan vara till gagn för den egna patientgruppen.. Vissa patientföreningar är öppna för både patienter och patienternas föräldrar, anhöriga, vänner och/eller forskare, medan andra är öppna bara för patienterna själva. En del patientföreningar får bidrag från staten, men även föreningar utan detta stöd kan kallas patientföreningar (17)

10 9 Särredovisning av medlemmar I nuvarande bidragsbestämmelser ställs krav på att handikappföreningar särredovisar ett antal medlemmar. I bestämmelserna anges att Föreningen ska också i sin medlemsförteckning skilja på medlemmar med funktionshinder, anhörigfamiljer samt stödjande och passiva medlemmar.. Handikappföreningarna är i dag den enda kategorin av förening där det ställs krav på en sådan särredovisning. Villkoren för övriga föreningar sträcker sig till att redovisa medlemmar utifrån antalet barn och ungdom mellan 7-20 år och vuxen samt en uppdelning på kön. Flera av föreningarna har meddelat att särredovisningen av medlemmar är något som är svårt att leva upp till i alla delar. Att föra en medlemsmatrikel som särredovisar anhörigfamiljer från stödjande och passiva medlemmar stöter på vissa hinder. Någon av föreningarna för inte heller någon medlemsstatistik över medlemmar med och utan funktionsnedsättningar. Det gäller framförallt föreningar för personer med psykiska funktionsnedsättningar där det kan upplevas som integritetsprövande att ställa frågor som berör diagnoser. 10 Diskussion Som tidigare nämnts i översynen är Handikappförening ett begrepp som fortfarande används även om ordet handikappad sällan används i andra sammanhang. Det vore mer korrekt att benämna dessa föreningar i likhet med att de är en förening för personer med funktionsnedsättning. Handikappförening används dock fortfarande som samlingsbegrepp och så även i översynen Avgränsning mellan patient- och handikappförening Ambitionen med översynen var att försöka skilja en patientförening från en handikappförening och utifrån det föreslå en förändring av bidragsbestämmelserna. Förväntningen var att en avgränsning mellan dessa föreningskategorier skulle kunna leda till ett förtydligande om vad som ska anses vara en handikappförening som är berättiga till bidrag. Ambitionen visade sig vara svår att nå. Nuvarande formulering vilar på reglerna för vad som är en bidragsberättigad riksorganisation - För handikappföreningar och dess organisationer gäller även att föreningen tillhör en bidragsberättigad riksorganisation samt att bidraget beviljas enbart till en förening per statsbidragsberättigad riksorganisation. 10 (17)

11 Det innebär, som anges i kap 7.1, att organisationen och dess föreningar till övervägande del har medlemmar som till följd av varaktiga funktionshinder möter svåra svårigheter i det vardagliga livet. Det innebär också att bidragstagande förening arbetar för att förbättra livsvillkoren för personer som möter funktionshinder och bevakar deras intressen. Mot bakgrund av vad som anges i de statliga reglerna anser förvaltningen att den nuvarande formuleringen i bidragsbestämmelserna är väl tillämplig för bedömningen av vilka handikappföreningar som är berättigade till bidrag. Under arbetet med översynen diskuterades om det är rimligt att göra en avgränsning mellan exempelvis patient- och handikappförening när det gäller kommunalt föreningsbidrag. Den slutsats som drogs var att det skulle medföra ett avsteg från den statliga bedömningen Fokus på verksamhetsinnehåll Sedan de nya bestämmelserna för föreningsbidrag antogs av kultur- och fritidsnämnden i december 2010 har fokus för handläggning och bedömning förskjutits till verksamhetsinnehåll. Det gäller även handikappföreningarna. Det innebär att bedömningen av föreningsbidragen sker likartat och till större del utifrån ett gemensamt regelverk. Skillnaden är att det i bedömningen av handikappföreningarna inte är samma tyngdpunkt på barn och ungdomsverksamhet. Här kan även vuxen bedömas i bidragshandläggningen om föreningen tillhör en statsbidragsberättigad organisation. I bidragsbedömningen tas även hänsyn till särskilda behov för den aktuella föreningen och dess medlemmar Funktionshinder Under översynen har det varit många diskussioner om bedömningen av funktionshinder och hur det möjligen kan avspeglas i bestämmelserna och hur det påverkar bedömningen och handläggningen. De nuvarande bestämmelserna som utgår från de statliga bestämmelserna för handikapporganisationer är en bra utgångspunkt. Dessa regler utgår från funktionshinder och bejakar att samhället är föränderligt över tid och även det arbete som sker med att undanröja hinder som finns i samhället Bedömning utifrån medlemmar och verksamhet Förvaltningen vill understryka att även om det finns ett gemensamt regelverk för bedömning av bidrag till föreningslivet tas alltid hänsyn till vilken förening det gäller. 11 (17)

12 I bedömningen av det årliga verksamhetsbidraget tas alltid hänsyn till vilken kategori av förening som behandlas. De föreningar som verkar för att bevaka intressen och stödja personer som möter funktionshinder beaktas också utifrån detta i bedömningen. Alla föreningar som söker bidrag kan bedömas utifrån särskilda behov. Exempelvis kan Astma- och Allergiförening eller Synskadades förening ha behov av särskilda lokaler. Bedömningen för föreningsbidrag utgörs i huvudsak av två delar medlemsantal och verksamhetsinnehåll. En del av det budgeterade utrymmet fördelas utifrån föreningens medlemsantal. En stor del av bedömningen vilar dock på vad föreningen har gjort, och planerar att göra, för att tillvarata och bevaka respektive medlemsgrupps intressen vilket stämmer överens med den definition som anges i den statliga förordningen om bidrag till handikapporganisationer Medlemsredovisning Särredovisningen av medlemmar upplevs som besvärlig för de flesta handikappföreningarna. För övrigt föreningsliv har villkoret att särredovisa medlemmar tagits bort och så även inom riksorganisationer. Utvecklingen har skett mot bakgrund av att en medlem med rösträtt på föreningens stämma eller årsmöte ska räknas som en medlem. Det är alltså den demokratiska aspekten som ligger till grund för förändringen. Resonemanget vid översynen har till att börja med varit att det inte finns något behov av att särredovisa anhörig-, familj- och stödmedlemskap för bedömningen av bidragsnivå. Frågan återstår då om nödvändigheten av särredovisning av medlemmar som lever med och utan funktionshinder. Den gängse synen är att minst hälften av medlemmarna i en handikappförening ska leva med någon form av funktionshinder för att föreningen ska vara berättigad till bidrag. Det avspeglas i bedömningen av de bidrag som lämnas av stat, kommun och landsting. Det finns ändå delar som gör att man kan ifrågasätta kravet på särredovisning av medlemmar. För närvarande finns det handikappföreningar i Sundsvall som inte har någon rutin för att registrera medlemmar som lever med och utan funktionshinder. Det är föreningar där medlemmar lever med psykiska funktionsnedsättningar. Dessa föreningar har en poäng i att det kan vara integritetsprövande att ställa frågor om funktionsnedsättningar som berör medicinska diagnoser. I nuvarande bidragsbestämmelser prövas rätten till bidrag utifrån om föreningen är ansluten till en statsbidragsberättigad handikapporganisation. Har föreningen status som handikappförening har det alltså prövats av 12 (17)

13 respektive riksorganisation. Som tidigare nämnts bygger en stor del av bedömningen av ansökningar om föreningsbidrag på genomförd och planerad verksamhet. Vilket antal medlemmar som lever med och utan funktionshinder bör därför inte påverka bedömningen av bidragsnivån. Mot bakgrund av ovanstående är förvaltningens förslag att särredovisningen av medlemmar för handikappföreningar slopas. Det skulle innebära att samma villkor gäller för alla föreningar, det vill säga redovisning av antalet medlemmar uppdelat på barn, ungdom, vuxen och kön Vem räknas som medlem? Under översynen väcktes frågan om vem som räknas som medlem vid bedömningen av bidrag. Utgångspunkten för förvaltningen har varit att som medlem räknas den som har betalat medlemsavgift och därmed har inflytande vid föreningens årsmöte eller motsvarande. Det har också funnits med i resonemanget om förslaget att slopa särredovisningen av medlemmar. Det finns en förening som kan komma att påverkas av förslaget. Det är Synskadades förening där medlemmar utan funktionsnedsättning har någon form av stödmedlemskap som inte ger möjlighet till inflytande vid föreningens årsmöte. Föreningen utgår här från en normalstadga som är utformad av Synskadades riksorganisation. Förvaltningen ser inte att det finns någon anledning att ompröva den nuvarande inställningen till medlemskap Underlag från handikappföreningar Underlaget från handikappföreningarna visar att en större del av det intressebevakande arbetet för närvarande riktas till Landstinget. Övrig verksamhet består huvudsakligen av aktiviteter, utbildning och informationsspridning. Det framkommer i svaren en oro för att bidragsutrymmet har varit oförändrat under många år. Bidragsnivå Det noteras ofta en oro från vissa kategorier av föreningar när det gäller att bli rättvist bedömda för föreningsbidrag. Vanligtvis uttrycks en oro för att bedömas på samma villkor som exempelvis idrottsföreningar. Därför är det viktigt att understryka att regelverket ger samma förutsättningar för alla typer av föreningar men att bedömningsgrunderna skiljer sig åt. Handikappföreningar bedöms inte utifrån barn och ungdomsverksamhet som det gör hos idrottsföreningar och de flesta andra föreningar utan här är det funktionshinder som är det primära oavsett ungdom eller vuxen. 13 (17)

14 För handikappföreningarna kan det också finnas särskilda behov som beaktas något som inte är vanligt hos andra kategorier av föreningar. Det har lämnats en del åsikter om att den totala summan som fördelas i årligt verksamhetsbidrag inte har höjts på flera år samtidigt som antalet föreningar har ökat. Möjligheten att söka andra former av bidrag som arrangemangs- och utvecklingsbidrag har tillkommit de senaste två åren. Det har medfört att handikappföreningarna totalt sett får ett större stöd nu jämfört med tidigare. Arrangemangs- och utvecklingsbidraget är direkt kopplade till ett innehåll eller en aktivitet och kan möta föreningarnas goda idéer löpande under året, vilket ligger i linje med direktiven om att flytta fokus till verksamhetsinnehåll. Utöver de kontanta bidrag som lämnas till handikappföreningarna genom årligt verksamhetsbidrag, arrangemangsbidrag, utvecklingsbidrag och hyresbidrag ges även dolda bidrag genom subventioner av lokaler och viss utrustning. Som exempel kan nämnas att subventionen av lokaler överstiger nivån på det årliga verksamhetsbidraget. Intressepolitiskt arbete En större del av det intressepolitiska arbetet riktar sig för närvarande till att förbättra för funktionsnedsatta när det gäller kontakter med och vård genom Landstinget och nämns bara undantagsvis när det gäller kommunen. Det intressepolitiska arbetet i kommunen riktar sig i första hand till att bevaka tillgänglighetsfrågor som exempelvis vid byggnationer, kommunikationer, bostadsanpassning och assistans med mera. Aktiviteter Föreningslivet erbjuder ett mångfasetterat utbud av aktiviteter. Ofta handlar det om att skapa mötesplatser för gemenskap men det är vanligtvis också kopplat till en aktivitet. Det handlar om allt från idrott till studiecirklar. Möjligheterna till stöd för arrangemang, ofta föreläsningar som är öppna för allmänheten, och för att pröva nya aktiviteter har ökat. Föreningsbyrån har noterat fler beviljade arrangemangs- och utvecklingsbidrag till handikappföreningarna under det senaste året. Att antalet ansökningar om arrangemangs och utvecklingsbidrag har ökat under det senaste året beror sannolikt på att informationen om dessa bidrag har blivit bättre Fondkapital Vid möten med det Kommunala Handikapprådet (KHR) och kultur- och fritidsnämnden väcks ofta frågor om det fondkapital som finns inom flertalet handikappföreningar. Det kan röra sig om allt ifrån några tusen kronor till miljonbelopp. 14 (17)

15 De fondkapital som föreningarna har är ofta riktade till vissa insatser. Ett exempel är Hjärt- och lungsjukas förening som har två fonder med ändamål; att genom minnesfond möjliggöra ekonomiskt stöd till medicinsk forskning och utbildning för personalen vid Sundsvalls sjukhus och för primärvården inom Sundsvalls kommun. att ur 40-års Jubileumsfonden ge bidrag för medlemmars sjukhusvistelse, vid hjärt- kärl- och lungsjukdomar, om den sammanlagda tiden överstiger 10 dagar/år. Kultur- och fritidsnämndens inriktning bör vara att varje krona som lämnas i bidrag så långt som möjligt ska användas till föreningsverksamhet. Om en förening har ett betydande ekonomiskt överskott kan det vara ett tecken på att föreningen inte har förmåga att omsätta sina ekonomiska resurser i verksamhet, någon som även i nuvarande handläggning påverkar bedömningen av bidraget. I de fall där fondkapital skulle kunna användas för att finansiera föreningens verksamhet, men gör det i begränsad eller ingen omfattning, bör det påverka bidragsnivån. Det bör också vara möjligt att beakta fondkapital med riktade ändamål. Förvaltningen föreslår att det tillförs en formulering i bestämmelserna om föreningsbidrag som gör det möjligt att ta hänsyn till föreningens ekonomiska tillgångar i bedömningen. En sådan bedömning bör göras i likhet med när en förening inte har använt hela det bidrag de har fått för sin verksamhet. Möjligheten att använda fondkapital i föreningsverksamhet kan utläsas genom stadgan för den aktuella fonden Stretcha acceptansen Flera av de centrala frågor som ställs i rapporten kan idag mötas genom stöd från Föreningsbyrån och beslut i kultur- och fritidsnämnden. Att bedriva verksamhet för funktionsnedsatta ungdomar är ofta mer ledarkrävande. Därför finns det ett stort av att utbilda befintliga ledare men framförallt att rekrytera fler. Stöd finns att söka genom utvecklingsbidraget under ett av de områden som prioriterats av kultur- och fritidsnämnden - metoder och arbete för rekrytering och utbildning av ledare. Tillgången på tider i idrottshallar är ytterligare en central fråga enligt resultatet i rapporten. Det är en stor efterfrågan på de större idrottshallarna och därmed ibland svårt att få de tider som önskas. Föreningsbyrån ansvarar för uthyrningen av kommunala lokaler och det sker ett ständigt arbete med att finna och fördela tider för att i så hög utsträckning som möjligt kunna tillmötesgå de behov som finns. 15 (17)

16 Rapporten belyser även att det finns behov av att anpassa lokaler för funktionsnedsatta ungdomar. I det fall föreningen äger lokalen/ anläggningen eller har ett nyttjanderättsavtal för lokalen/anläggningen finns det möjlighet att få stöd till anpassningar genom investeringsbidrag. Det kommunala stödet omfattar dock inte lösa inventarier. För att nå vissa önskade mål som anges i rapporten finns det större möjligheter genom att samverka med flera föreningar. Här finns det också kommunalt stöda att söka genom utvecklingsbidraget. Stöd till projekt och idéer om att utveckla samverkansprojekt mellan föreningar är ytterligare en del som kultur- och fritidsnämnden har prioriterat. 11 Förslag till beslut Förvaltningen anser att nuvarande formulering om villkoren för att få bidrag som handikappförening, även fortsättningsvis, är tillämplig. Ambitionen att i bestämmelserna skilja handikapp- och patientföreningar åt när det gäller bedömningen av bidrag har inte varit framkomlig. De statliga villkoren för att få statsbidrag som handikapporganisation, tillsammans med de nuvarande riktlinjerna om att fästa större vikt vid verksamhetsinnehåll, anses är tillräckliga för bedömningen av bidrag. Förvaltningens förslag rör redovisningen av medlemmar samt riktlinjer i bestämmelserna om fonderade medel. Förvaltningen föreslår att att att nuvarande formulering i de allmänna bestämmelserna om föreningsbidrag gällande bedömning av bidragsberättigad handikappförening kvarstår, men kravet på handikappföreningarna att särredovisa medlemmar utgår ur bestämmelserna, samt en formulering tillförs de allmänna bestämmelserna om föreningsbidrag gällande möjligheten ta hänsyn till föreningars eventuella fondkapital och ekonomiska överskott i bedömningen av bidragsnivån 12 Konsekvenser Ett nytt sätt att bedöma verksamhetsbidraget till handikappföreningar infördes från och med Det förändrar fördelningen av bidrag men en successiv anpassning av bidraget kommer att göras enligt ett förslag som har presenterats för handikapprörelsen. 16 (17)

17 Underlaget för bedömningen har i och med förändringen blivit tydligare. Bedömningen görs, som för övriga föreningar, med tyngdpunkt på verksamhetsinnehåll och verksamhetsplanering. Det görs också en bedömning utifrån särskilda behov, som kan vara föränderliga över tid, samt intressebevakande behov. Ingen förändring har gjorts när det gäller villkoren för vilka föreningar som kan få bidrag som handikappförening. Förslaget att i bedömningen av bidrag ge förvaltningen möjlighet att ta hänsyn till föreningarnas fondkapital och ekonomiska överskott innebär inte någon större förändring. Förvaltningen och kultur- och fritidsnämnden har sedan tidigare behandlat ansökningar med dessa utgångspunkter. Förslaget innebär därför främst att det blir förtydligat i bidragsbestämmelserna. Förslaget att slopa särredovisningen av medlemmar påverkar Synskadades förening (Synskadades Riksförbund) där medlemmar utan funktionsnedsättning inte är så kallade fullvärdiga medlemmar. Det vill säga att de har en form av stödmedlemskap som inte ger möjlighet till inflytande. Förvaltningen menar att det ur demokratisk synpunkt bör vara så att alla medlemmar behandlas lika när det gäller inflytandet vid föreningens årsmöte. För den aktuella föreningen innebär det att redovisningen av medlemmar kan komma att påverkas. 13 Erfarenheter Ambitionen att göra en avgränsning mellan patient- och handikappförening har varit svår att nå. Istället har förvaltningen i översynen valt att fokusera på de mervärden som de aktuella föreningarna ger och hur det kan stödjas genom föreningsbidrag. Avgränsningen kom därför att landa på de statliga bestämmelserna som anges i 2 SFS 2000:7 med innehåll som tidigare har beskrivits i rapporten. Tiden för uppdraget har till stor del ägnats åt utrymme för de aktuella föreningarna att komma in med efterfrågat underlag och att behandla det. Materialet har gett en god inblick i föreningarnas arbete och en värdefull bild av de hinder respektive grupp möter i det dagliga livet. Översynen har genomförts av en handläggare på Föreningsbyrån med stöd av medarbetare på enheten. Den löpande handläggningen av Föreningsbyråns dagliga uppgifter har medfört att tiden för översynen har blivit längre än önskat. 17 (17)