Förskolans måluppfyllelse
|
|
- Lisa Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förskolans måluppfyllelse fokusområde Inflytande Läsåret dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare
2 Innehåll Bakgrund... 3 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 Vad säger nationella och lokala styrdokument?... 3 Skollagen... 3 Läroplan för förskolan... 4 Förutsättningar... 4 Kvalitet i verksamheten Kommunens kvalitet i korthet... 5 Fokusområde inflytande... 6 Definition... 6 Var är vi? Nuläge... 8 Vart ska vi? Mål... 8 Hur blev det? Analys... 9 Sammanfattning... 9 Bilaga
3 Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen och Skolinspektionens påpekanden har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om ett kvalitetsarbete som ska bedrivas utifrån en årsvis planering. Årsplanen för 2012 fastställdes vid nämndens sammanträde januari Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Under våren 2012 så påbörjade utvecklingsenheten tillsammans med förskolechefer och pedagogistor arbetet med att utforma ett kvalitetssystem för förskolan. Arbetsgruppen formulerade frågeställningar med syfte att undersöka hur förskolan arbetar med olika områden ur läroplanen så formulerades frågorna utifrån området Matematik. Frågorna var tänkta att kunna appliceras även på andra områden. Inför 2013 års fokusområde, Inflytande, så reviderades frågorna skickades sedan ut till förskolecheferna, bilaga 1. Åtgärder utifrån beslut om förbättrings- åtgärder Återkoppling till förekolechefer, rektorer Förskolechef, rektors analys enligt kvalitetsplan Rapport till bu-nämnden, beslut om åtgärder Utvecklingsledare sammanställer och analyserar Återkoppling till ledningsgrupp, förskolechefer, rektorer Vad säger nationella och lokala styrdokument? Skollagen Kapitel 1-6 i skollagen omfattar alla skolformer. I 8 kapitlet i skollagen behandlas speciellt verksamheten i förskolan. I 8 kapitlet 2 redogörs för utbildningens syfte Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utfå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att 3
4 omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Läroplan för förskolan Förskolans läroplan reviderades Läroplanenens första kapitel innehåller förskolans värdegrund och uppdrag. I kapitel två beskrivs mål och riktlinjer utifrån rubrikerna, Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem, Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, Uppföljning, utvärdering, utveckling och Förskolechefens ansvar. Förutsättningar Statistik har hämtats från Kolada (Kommunoch landstingsdatabasen). Jämfört med riket så har Piteå en god personaltäthet i förskolan. Personaltätheten har legat stabilt på mellan 5,4 5,5 barn per årsarbetare i förskolan de senaste åren. I några av förskolechefernas analyser lyfts dock en oro inför att färre pedagoger och större barngrupper i förskolan innebär svårigheter att uppnå en hög måluppfyllelse utifrån förskolan läroplan/uppdrag. 4,6 Barn per årsarbetare i förskolan, antal Piteå Barn per årsarbetare i förskolan, antal 5,4 4,7 5,5 4,6 5,4 5,4 5, Piteå kommuns förskolor har en hög andel personal med pedagogisk högskoleutbildning. Andelen har ökat de senaste åren vilket väl överensstämmer med ambitionen att all personal i förskolan ska vara utbildade förskollärare. 66,5 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Piteå Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 69,9 71,7 73,3 56,8 57,8 57,5 57,
5 Vid en jämförelse med riket så är kostnaden per inskrivet barn i förskolan högre i Piteå. En förklaring till detta kan vara den höga andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Piteå Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Kvalitet i verksamheten Kommunens kvalitet i korthet Piteå kommun deltar tillsammans med 213 andra kommuner i Kommunens kvalitet i korthet. Syftet med KKiK är att kommuninvånarna skall få information om kvalitén på den service som kommunen tillhandahåller, att kommunen kan föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna och att använda måtten som en del i verksamhetsutvecklingen. Piteå har de två senaste åren deltagit i undersökningen Kvalitet i förskola. Indikatorerna ska visa på vilken kvalitet som finns i verksamheten. Vid en jämförelse mellan åren kan en förbättring ses för samtliga nyckeltal som mäter barns inflytande. U. Barn på förskola där barnen deltar aktivt i utvecklingssamtal, andel (%) U. Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel (%) U. Barn på förskola där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter, andel (%) U. Barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, andel (%) Piteå Piteå Piteå Piteå
6 U. Barn på förskola där föräldrar erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, andel (%) U. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (med vårdnadshavares tillstånd), andel (%) U. Barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, andel (%) U. Barn på förskola där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen, andel (%) U. Barn på förskola där utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare minst en gång per termin, andel (%) U. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten, andel (%) Piteå Piteå Piteå Piteå Piteå Piteå Fokusområde inflytande Definition Att diskutera tolkning av begrepp som används, t.ex. inflytande, har inte använts som arbetssätt av alla förskolor tidigare. Utifrån att vikten av att definiera begrepp och utvecklingsområden lyfts i det systematiska kvalitetsarbetet beskriver nu förskolecheferna ett arbetssätt där man utifrån styrdokument reflekterar tillsammans och enskilt över begreppens betydelse. Att reflektera och försöka tolka olika begrepp med hjälp av styrdokumenten ger en 6
7 djupare förståelse för innebörden i styrdokumenten och en gemensam grund att stå på i arbetet med utvecklingsområdet. I sin kvalitetsrapport 1 lyfter Skolinspektionen vikten av att förskolans förskollärare Barns inflytande och delaktighet är tillsammans med hela arbetslaget diskuterar och reflekterar att utveckla förmågan att handla kring vad det innebär för dem att anpassa verksamheten och att efter demokratiska principer. anknyta till varje barns erfarenheter. Pojkar och flickor ska ges lika För att ta reda på barnens förkunskaper och tankar kring utrymme. inflytande används barnintervjuer, observationer, samtal med barn enskilt och i grupp och dokumentationer. I några av analyserna har förskolecheferna beskrivit svårigheterna med att arbeta med inflytande för de riktigt små barnen och även lyft behovet av att utveckla metoder för att arbeta med små barns inflytande. Förskolepersonalen har definierat området utifrån styrdokumenten. Några exempel på hur man definierat inflytande är; Barnen har själva möjlighet att påverka sin situation Barnens behov och intressen ligger till grund för utformning av miljön Att bli bekräftad och lyssnad på Att våga uttrycka tankar, teorier och åsikter Barnens tankar om området inflytande beskrivs utifrån att kunna förändra på t.ex. utegården, att välja lek vid röstning. I en av analyserna beskriver förskolechefen barnens tankar kring inflytande så här; Barnen som blev intervjuade upplevde inte att de hade inflytande, pedagogerna insåg att det inflytande som barnen hade var ur ett vuxenperspektiv. I övrigt hade ingen tagit reda på barnens tankar. Barnen ville ha inflytande över hur länge man skulle vara ute, när man skulle gå ut, var inne när det var kallt, äta vad man vill och spela dator så mycket man ville. De ville dessutom ha glittrig miljö, fler gungor, rutschkanor, större klätterställning och brädor. Enligt den kvalitetsgranskning som Skolinspektion gjort av förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdragen förknippar förskolepersonalen starkt frågor om intresse och anpassning med frågor om barns inflytande. Personalen verkar dra slutsatsen att om barnet får välja vad hon eller han vill syssla med under vissa delar av förskoledagen så innebär det att 1 Skolinspektionens rapport 2012:7, Förskola, före skola lärande och bärande 7
8 barnet får inflytande. Däremot förs sällan diskussioner om vad läroplanens begrepp reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll betyder för barnen i deras verksamhet. Var är vi? Nuläge Skollagen och läroplanen anges vara vägledande när pedagogerna planerar området inflytande. Ett gemensamt förhållningssätt, mål och åtgärder för området inflytande skapar förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Vid många förskolor har man satt upp mål när det gäller barns inflytande. Målformuleringarna är av skiftande kvalitet och möjligheten att följa upp och utvärdera utifrån uppsatta mål saknas i vissa fall. Den sammantagna bedömningen som görs av förskolecheferna är att kvalitén mestadels är god men varierar en del inom de olika enheterna. Pedagogerna känner väl till vad som skrivs i läroplanen om inflytande men har inte alltid reflekterat kring vad det betyder i det dagliga arbetet vid förskolan. Vikten av god pedagogisk dokumentation för att tydliggöra, kunna följa upp och utvärdera framhålls av förskolecheferna. Förskolorna upplever att de har en god kvalitet vad gäller barns inflytande, i de fall där arbetslaget reflekterat tillsammans över sitt förhållningssätt. Genom gemensam reflektion har man blivit medveten om sitt bemötande och att barns inflytande påverkas av hur verksamheten organiseras. Behov som lyfts fram är bland annat fortbildning för personalen i metoder hur man skapar inflytande hos barnen och hur man medvetandegör barn om att de har inflytande. Behov finns också av att utveckla metoder för att de yngsta barnens tankar, frågor, tidigare erfarenheter och intressen ska få komma till uttryck. Barnen måste göras medvetna om sitt inflytande. Vart ska vi? Mål Flera av förskolecheferna lyfter vikten av en god pedagogisk dokumentation i arbetet med bland annat barns inflytande. Barns inflytande och delaktighet ska tillhöra det vardagliga arbetet och finnas med i planeringen av all verksamhet. Många av de mål som beskrivs handlar därför om att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Även mål som handlar om att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, att alltid starta varje utvecklingsområde med en nulägesbeskrivning och i den alltid ta med barns förkunskaper och tankar uttrycks av förskolecheferna. Skolinspektionen skriver i sin rapport att det inledningsvis när barnet börjar i förskolan finns en vilja att ta reda på så mycket som möjligt om de barn som börjar på förskolan men att det däremot i mindre utsträckning görs uppdateringar av informationen kontinuerligt. Barnintervjuer görs möjligen inför föräldrasamtal för att kunna berätta något 8
9 om barnets förståelse, kunnande och uppfattningar om förskolan, i övrigt är det den dagliga kontakten i barngruppen som ger personalen vetskap om särskilda förändringar hos barnet. Exempel på metoder som förskolorna använder i sitt arbete med barns inflytande är samlingar i smågrupper där alla barn ges möjlighet att komma till tals, visa barnen konkret när de har getts möjlighet till inflytande, utgå ifrån barnens intressen när det gäller tema, material och inomhusmiljö med en medveten pedagogisk tanke, utveckla barnens ansvarstagande genom att arbeta med turtagning, lyssna på varandra och dela med sig. Hur blev det? Analys I de arbetslag där man har en samsyn sker den största utvecklingen mot ett förhållningssätt som möjliggör för barns inflytande. En förskola skriver; är medvetna om att alla måste ta ansvar för planering, fortbildning och dokumentation. Verksamheten måste struktureras och organiseras så att tid möjliggörs för planering och reflektion, samt att man utifrån läroplanen ska utveckla en gemensam samsyn och förståelse för området. Barnen blir också medvetna om att deras agerande har betydelse för hela gruppen. Barnen får en insikt i att de inte alltid kan bestämma men de känner att deras röst blir lyssnad till och att det finns en gemenskap i gruppen. Förskolecheferna ger konkreta exempel på att barnen är mer delaktiga i den dagliga verksamheten på avdelningen och att de oftare kommer med förslag på hur de vill arbeta med teman, väjer aktiviteter osv. Barnen har även blivit mer medvetna om vissa ord och uttryck, t.ex. rösta och visar större ansvar för varandra. Sammanfattning Måluppfyllelsen när det gäller barns inflytande i den dagliga verksamheten är god vid de flesta förskolor men området är stort och svårt att greppa. Skolverket skriver i sin kvalitetsgranskning att det är vanligt att förskolepersonalen sätter likhetstecken mellan att barnet får välja aktiviteter under delar av dagen och inflytande. Utifrån förskolechefernas analyser kan man dra slutsatsen att detta tankesätt även delvis finns i Piteås förskolor. Att ta reda på barns förkunskaper och tankar och att se det som en naturlig del i förskolans planering både i den dagliga verksamheten och i planeringen av olika utvecklingsinsatser är inte ännu en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Även metoder för att dokumentera och utvärdera uppsatta mål behöver utvecklas. Det är också viktigt att tid skapas för att 9
10 pedagogerna ska kunna uppnå en samsyn kring exempelvis inflytande i arbetslaget. Kollegialt lärande, forskning och reflektion kring vardagsverksamheten bidrar till att utveckla den egna förståelsen och öka kvalitén i verksamheten. Skolinspektionen skriver i sin rapport Förskolan, före skolan lärande och bärande; I förskolans uppdrag är det centralt att verksamheten ska bidra till att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande. Däremot finns för barnens del inga kunskapskrav att uppnå vid olika tidpunkger. De nationella målen gäller verksamheten och anger inriktningen på förskolans arbete och därmed även den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Förskolechefernas kvalitetsrapporter visar på en utveckling av kvalitetsarbetet jämfört med föregående års rapporter. I förskolans kvalitetsrapporter görs analyser framförallt med utgångspunkt i verksamhetens innehåll. Analyserna bygger många gånger på pedagogisk dokumentation eller observationer. Ett utvecklingsområde för förskolan är att i högre grad koppla sina analyser till aktuell forskning. Åtgärder för utveckling Fortsatta diskussioner bör föras utifrån styrdokument och läroplan angående barns inflytande i den dagliga verksamheten. Metoder för att arbeta med små barns inflytande behöver utvecklas. Att ta reda på barns förkunskaper och tankar och att se det som en naturlig del i förskolans planering både i den dagliga verksamheten och i planeringen av olika utvecklingsinsatser behöver bli en självklar del i det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för att dokumentera och utvärdera uppsatta mål behöver utvecklas. Det är viktigt att tid skapas för att pedagogerna ska kunna uppnå en samsyn kring exempelvis inflytande i arbetslaget. Kollegialt lärande, forskning och reflektion kring vardagsverksamheten bidrar till att utveckla den egna förståelsen och öka kvalitén i verksamheten. Ett utvecklingsområde för förskolan är att i högre grad koppla sina analyser till aktuell forskning. 10
11 Bilaga 1 Nuläge Definition Vi behöver diskutera och vara överens om tolkningen av de begrepp vi använder för att kunna beskriva det område som ska kvalitetsbedömas. Lägger vi samma innebörd i skollagens och läroplanens begrepp gällande området? 1. Hur har vi gått tillväga för att definiera området? (enskilt, i arbetslaget) 2. Hur har vi gått tillväga för att ta reda på barnens/elevernas tankar och förkunskaper kring området? 3. Vilken är er definiton av området? 4. Vilka var barnens tankar om området? Var är vi? En beskrivning av var verksamheten befinner sig nu utifrån tidigare utvecklingsinsatser. 1. Med vilken kvalitet har verksamheten genomförts? 2. Hur ser måluppfyllelsen ut? 3. Hur ser verksamhetens förutsättningar ut? 4. Vilka förbättringsinsatser har vi genomfört? Vilka effekter har de haft? 5. Vad vet vi och vad måste vi skaffa oss mer kunskap om? Vart ska vi? Målen måste knytas till de nationella målen och riktlinjerna. Genom att formulera tydliga mål och förväntade effekter ökar möjligheterna att följa upp och utvärdera utvecklingsarbetet. Mål Mål är något man ska uppnå, förvärva eller förverkliga genom att genomföra insatser. Mål måste vara tidsbestämt och möjligt att följa upp och utvärdera. 11
12 1. Vilka mål ska vi sträva mot för området? 2. Vilka insatser ska göras för att uppnå de satta målen för området? Åtgärder Beslut måste fattas om vilka områden som ska förbättras och vilka åtgärder som ska vidtas. Prioriteringar måste göras utifrån den aktuella lägesbedömningen och förskolans mål och uppdrag enligt de nationella styrdokumenten samt utifrån tillgängliga resurser och behov. 1. Vilka behov är mest centrala? 2. Vad ska ske på kort och lång sikt? 3. Vilka tidigare erfarenheter/kunskaper finns? 4. Vilka åtgärder tror vi ger bäst effekt? 5. Hur speglar våra prioriteringar det vi vill uppnå? 6. Vad mäktar vi med? Hur gör vi? Utifrån lägesbedömningen, prioriterade mål, beslutade åtgärder och tillgängliga resurser måste lämpliga insatser formuleras och planeras. En planering är viktig för att kunna styra och följa arbetet och för att veta att man gör rätt saker. Planeringen är kartan för det arbete som ska göras. Planering 1. Vilka insatser ska genomföras? 2. Vilka metoder ska vi använda? 3. Vad behöver vi för att kunna göra det? 4. Vem ansvarar för de olika insatserna? 5. När ska det göras, stämmas av och när ska det vara klart? 6. Hur ska arbetet och effekterna dokumenteras? 12
13 Hur blev det? Analys I analysen görs den slutliga bedömningen av vad som har åstadkommits. Bedömningen ska gälla vad som har genomförts, hur det har gjorts och vad som har uppnåtts i förhållande till målen i skollag och läroplaner. 1. På vilket sätt skiljer sig det läge som vi nu befinner oss i, från det som beskrevs i den ursprungliga lägesbedömningen? 2. Är varje skillnad en förbättring? 3. Har vi nått de mål vi satte upp för arbetet och de förväntade effekterna hos barnen? 4. Om vi inte nått ända fram vad beror det på? 5. Vad har vi lärt oss? 6. Hur ska fortsättningen se ut? Analysen ska sen ligga till grund för bedömningen av måluppfyllelsen och vilka utvecklingsbehov som finns. Fortsättning När väl insatserna är genomförda och vi vet resultatet och vad som behöver åtgärdas ska vi formulera hur vi vill gå vidare och ta nya beslut. 1. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? 2. Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? 3. Ska andra insatser genomföras eller ska vi fortsätta på den inslagna vägen? 4. Behöver vi omorganisera eller behövs andra förutsättningar? 5. På så sätt fortsätter processen och ett nytt läge ska bedömas: Var är vi? 13
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merRiktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Läs merArbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Läs merBRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merHandlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Sörgårdens förskola nov-15. Kristine Johansson 9. Sammanställ och dokumentera Hur blev det? 8. Utvärdering av genomförda
Läs merKvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst
Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst 2 Idag Systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet Säkring av kvalitet på fritidshemmet 3 Fritidshemmets styrkedja
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merResultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...4
Läs merSpecialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Läs merVICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merVi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i
Under v. 45-50 genomfördes den årliga enkätundersökningen riktad till barn, elever, ungdomar och föräldrar i Lärande och kulturnämndens verksamheter. Resultaten som presenteras är kopplade till kommunfullmäktiges
Läs merBeslut för fritidshem
Beslut Lerums kommun Lerums.kommun@lerum.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Lerums kommun Beskgt 2 (6) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen har
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merKvalitetsredovisning 2014. Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening
Kvalitetsredovisning 2014 Föräldrakooperativet Pinocchio Olympia ekonomisk förening 1. Förutsättningar Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening är en personal- och föräldradriven förskola. Den löpande
Läs merBulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Läs merVilka är Pysslingen Förskolor?
Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Läs merElevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola
Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merLikabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Läs merArbetsplan Årsunda förskola 2015-2016
Sandvikens kommun Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 2(7) Arbetsplan för Årsunda förskola 2015 2016 Under läsåret 2014/15 förändrade Årsunda förskola delar av sitt
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merLikabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)
Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna
Läs merFörskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merMiljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Läs merFörskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår 2015 2016. Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09
Köpings kommun Förskolan Solbacken Läsår 2015 2016 Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merKvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010
Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010 Vi sjunger om Bockarna Bruse ( ni ser väl trollet under bron) Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Månkarbo 2009-2010
Läs merNalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje
Läs merÅnge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011
Ånge förskolors utvecklingsområden Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011 Mål med kvällen Att skapa förståelse för hur vårens arbete på förskolorna ska ske Att öka er medvetenhet om hur läroplanen
Läs merResultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...
Läs merSibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar Sibbebos verksamhet Vi arbetar efter vårt årshjul Temat planeras gemensamt i maj månad Vi arbetar efter visionen Jag vill, jag kan, jag vågar Reggio filosofin/barnsynen
Läs merPedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01 för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Förskola - Hem 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? 1-5
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2014-10-01 Planen gäller till 2015-09-30
Läs merFjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merLokal verksamhetsplan Förskolan
Lokal verksamhetsplan Förskolan Område B Söderköpings kommun Läsåret 2015/2016 Söderköpings Vision 2020 Nationella mål och resursplan KF Skolplan BUN Verksamhetsplan BUN Uppföljningsplan BUN Lokal verksamhetsplan
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merArbetsplan för Hjorten
Köpings kommun Arbetsplan för Hjorten Läsår 2015 2016 Elisabet Jäder Lars Selin Janina Pettersson 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merKvalitetsarbete i praktiken
STÖDMATERIAL Kvalitetsarbete i praktiken Hur blev det? Var är vi? Hur gör vi? Vart ska vi? Kvalitetsarbete i praktiken Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merArbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan
Köpings kommun Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan Läsår 2015 2016 Annika Selling, Anita Sundström, Gun Eneroth, Ingrid Wernersson, Lena Gunnarsson 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan
Läs merKvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse
Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande elever elever som har: Procent 6 6 100% 6 6 100% Engelska 6 6 100% SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent 6 6 100%
Läs merRutin för lönegrundande medarbetarsamtal
Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal Det lönegrundande medarbetarsamtalet syftar till att: vara ett instrument för planering, styrning och utvärdering, vara ett medel för att föra ut verksamhetens
Läs merSkolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merVad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Läs merI Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merAvdelningsplan! för! Havet!
Avdelningsplan! för! Havet! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 39 barn på Havet varav 12 barn på
Läs merVerksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2011 2012
Lokal arbetsplan läsåret 2011 2012 Dingtuna skola och Ekeby skola ska bli En KRAM-märkt skola där vi alla, elever och vuxna, känner att vi trivs och är trygga! Vi jobbar med vår värdegrund som ska kännas
Läs merKollegiala observationer 2016-01-19 Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.
Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång. 1 Innehållsförteckning... 1 Kollegiala observationer på... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Gemensamt ansvar... 3 Kollegialt lärande... 3
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merKvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merBeslut för grundsärskola
rn Beslut Frösunda Omsorg AB Org.nr. 556386-7398 Beslut för grundsärskola efter tillsyn av Frösunda Omsorg AB 3(7) För att huvudmannen ska kunna ta ansvar för att eleverna i grundsärskolan får en utbildning
Läs merBeslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Tillsyn och granskning Skolinspektionen kvalitetsgranskning i utbildningen för nyanlända
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merSKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander. 2011-04-11 1 (7) Dnr 61-2010:1549
Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander 1 (7) Dnr 61-2010:1549 Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare; beslutade den datum
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merBedömningsmatris för Våga Visa kulturskola
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola En kulturskola med hög kvalitet En kulturskola med hög kvalitet har ett utbud som ger möjlighet till både bredd och fördjupning. Där finns speciella undervisningsformer
Läs merBeslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan LM Engströms gymnasium i Göteborg. Skolinspektionen
Peter Isac Béens Utbildningsstiftelse 2011-06-11 fredrik.sidenvall@li-ne.nu Dnr 44-2010:5379 efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan LM Engströms gymnasium i Göteborg 2011-06-11 1(2) Dnr 44-2010:5379
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merMuskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Muskötens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
Läs merVerksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Läs merIKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016 Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras
Läs merSamtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Läs merRegelbunden tillsyn i Skå skola Förskoleklass Grundskola 1-5
Regelbunden tillsyn i Skå skola Förskoleklass Grundskola 1-5 Inledning Regelbunden tillsyn i Ekerö kommun Skå skola Dnr 43-2009:675 Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ekerö kommun under hösten
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB
ellan -` Skolinspektionen ULNO AB för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av ULNO AB Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, E-post: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se
Läs merKvalitetsrapport Så här går det. Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolan Holken, Klinte/Sanda förskoleområde
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Förskolan Holken, Klinte/Sanda förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Läs merPolicy för bedömning i skolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vika År 2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef Tove Jensen pedagoger Lena Johansson Planen gäller från 2015-03-01
Läs merFormativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett
Läs merKvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Läs merSkolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3
Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Landsomfattande granskning vid 77 fritidshem i 17 kommuner Syfte: Att bidra till en förbättrad kvalitet Underlag för förbättringsarbete
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merLöderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN PLAN FÖR FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2015 Upprättad 2014-09-01 Revidering under hösten 2015 1 INNEHÅLL Likabehandlingsplan...
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor Reviderad i november 2012 INNEHÅLL 1. Vision... 3 2. Begrepp... 3 3. Resultat av föregående års konkreta åtgärder...
Läs merInrättande av pedagogiskt ledarskapspris
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut
Läs mer