Kvalitetsrapport Så här går det. Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolan Holken, Klinte/Sanda förskoleområde

Transkript

1 Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Förskolan Holken, Klinte/Sanda förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014

2 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Utmaningen har legat i att ha ett kvalitativt arbete i två olika lokaler p.g.a. renovering av fsk Holkens befintliga lokaler. Vi har arbetat med Hur utforskar och upplever jag förskolan Tema skogen Tema Vatten och livet vid havet Skapa en miljö efter nytt koncept med verkstäder Använt Lotus som pedagogiskt verktyg Samling för de små barnen med utveckling av språk, matematik, teknik, naturvetenskap, drama och musik Arbetat med att färdigställa barnens pärmar där både barnen och föräldrarna kan ta del av det pågående arbetet Skapat en pedagogisk arbetsgrupp med förskolechef och två förskollärare där förslag till arbetsmaterial för det pedagogiska arbetet och dokumentationen arbetats fram. Förskolan har därmed fått ett mer effektivt material i det dagliga arbetet med läroplanen och dokumentationen på avdelningarna. Gruppen har också reviderat Krispärmen med vikarieinformation. Tagit fram underlag i arbetet med överlämningen till skola och även börjat att ta fram gemensamt material för utvecklingssamtal som kommer att gälla i hela Klinte och Sanda Fo. Renoveringen av förskolan under hösten tog mycket kraft av personalen, men arbetet med barngrupperna gick efter omständigheterna mycket bra och barnen anpassade sig väl efter de förutsättningar som fanns. Två av förskolans pedagoger har gått utbildningen Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet systematiskt kvalitetsarbete.

3 1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 a Mål och resultat, angivna förbättringsområden. A: Få verktyg för att vi kontinuerligt och systematiskt ska kunna följa de riktlinjer som anges i läroplanen för förskolan vad gäller uppföljning, utvärdering och kvalitet. B: Två förskollärare på förskolan har gått en högskoleutbildning i Pedagogisk dokumentation. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Vi har infört LOTUS på avdelningen för att synliggöra och förbättra vår verksamhet. Genom dokumentationen ser vi de behov, styrkor och intressen som finns i barngruppen och kan bygga upp verksamheten utifrån underlaget vad gäller tema, samlingar och lek. TRAS-schemat är ett verktyg sedan flera år tillbaka. Vi har fått en IPAD till avdelningen som ytterligare ett redskap för dokumentation. Vi har utvecklat och färdigställt barnens pärmar och det finns tydliga mallar för hur detta ska se ut, för hela förskolan. Pärmen är indelad efter Normer och värden, Utveckling och lärande; språk och estetik, matematik, teknik och naturvetenskap och Barns inflytande. A: LOTUS-schemat hjälper oss att sätta ord på vad vi gör, det får oss att reflektera kring syftet med våra aktiviter och att vi ser vilka läroplansmål vi arbetar med och vad vi behöver utveckla. LOTUS hjälper oss även att synliggöra vårt arbete på ett sätt som tidigare inte varit så tydligt. Det har varit en positiv upplevelse för oss. Vi börjar få bra rutiner i dokumenterandet. Det gäller att lyssna och se vad barnen gör och lär. Kameran måste vara nära för att fånga stunden. Vi börjar se lärprocessen tydligare. Men denna process måste också få ta tid för att vi skall kunna få ett bra och tydligt dokument, som även föräldrarna kan ta till sig utan att det blir för svårbegripligt. En kombination av ett dokument av barnens lärande och ett tilltalande och inspirerande dokument för barn och A: LOTUS måste förankras och arbetas mer med så att det blir en naturlig del av vårt arbete. Fortsätta att arbeta med LOTUS kopplat till IPAD. Vi behöver hitta en balans mellan barnens lärande och dokumentationen av detta. Barnen har mycket inflytande i verksamheten men vi behöver bli bättre på att dokumentera detta och visa på det i barnens pärmar. För att vi ska kunna sträva mot samma mål och bli bättre på att följa upp och utvärdera vår verksamhet, önskar vi mer tid för att kunna sitta ner och diskutera vad läroplanen egentligen säger och hur vi ska arbeta utefter denna på ett bättre sätt. Ta oss tid till uppföljning och utvärdering av lotusscheman. Alla i arbetslaget behöver uppdateras i de nya förändringar som är i TRAS, finns fler infoträffar inom Regionen att delta i? Vi önskar att en annan part sammanställer/fyller i schemat efter våra observationer och observationsschemat, kanske en databas?? Kontakt är tagen med kompetens- och kvalitetsgruppen och IT pedagogen angående en utveckling av en sådan databas.

4 Vi har tillsammans med barnen reflekterat över vissa dokument för att planera vidare. Regionens föräldraenkät. Auskultation på varandras avdelningar? Diskussioner och uppföljningar av påbörjat arbete? Pedagogiska resursgruppen? föräldrar. TRAS-schemat är en god hjälp att se barnets och gruppens språkliga utveckling, men det blir ett stort arbete när en person ska TRASA alla barnen. Tiden som det går åt att TRASA barnen motsvarar aldrig vad barnen får tillbaka av det. IPAD:en har bl.a. använts till att dokumentera verksamheten vilket ger ett bra underlag i våra diskussioner kring arbetet med barnen. Den hjälper oss att snabbt och enkelt koppla verksamheten och det enskilda barnets lärande till läroplansmålen. Uppdelningen av pärmen efter läroplanens målområden är positivt eftersom det tydliggör arbetet och att vi arbetar med alla mål. Genom att förändra innehållet i barnens dokumentationspärmar efter läroplanen har det blivit enklare och tydligare att dokumentera. Diskussioner om utförandet, färg på pappret och rubriker har tagit alldeles för mycket tid i diskussionen. Vi hade behövt lägga mer tid på att diskutera själva innehållet. Vi behöver träna oss på hur vi ska använda våra IPAD. Vi måste utveckla hur vi laddar ner appar och skapa/få en förteckning över vilka appar som finns och vad de stimulerar/tränar hos barnen. Ta med gruppdokumentationer från pärmen till samlingen och diskutera, reflektera tillsammans! Vi behöver hitta en balans mellan barnens lärande och dokumentationen av detta. Barnen har mycket inflytande i verksamheten men vi behöver bli bättre på att dokumentera detta och visa på det i deras pärmar. Vi behöver fundera över hur vi kan motivera föräldrarna att svara på enkäten. Hitta ett bra system för uppföljning och reflektion. Tydligare mål och riktlinjer (förbättringsområden) innan läsårets start, så att det inte uppstår tveksamheter vid utvärdering av dessa. Att vi inte avsätter tid till att diskutera vad vi skall utvärdera, utan till den faktiska utvärderingen. Bättre fungerande teknik, främst fungerande datateknik är en nödvändighet för att vi skall kunna uppfylla vårt uppdrag var gäller utvärdering och dokumentation. Bättre samarbete med IT-avdelningen om vilka behov och funktioner vi behöver ha för att vårt arbeta skall fungera.

5 B: Vi har inte hunnit arbeta vidare med de kunskaper och dokument som utbildningen lett till. Mycket låg svarsfrekvens på föräldraenkäten, vi önskar att fler svarar vid nästa tillfälle. Frågorna i den behöver utvecklas så att de också handlar om arbetet med barnens lärande och kvaliteten i förskolan. Vi har inte askulterat på varandras avdelningar. Det är svårt att hinna med, med tanke på de stora barngrupperna. Även flytten har påverkat. Vi måste bli bättre på att följa upp det vi påbörjat bl.a. genom diskussioner och delgivning på APT. Den pedagogiska resursgruppen gör ett bra jobb men det kommer inte alltid oss andra till del. B: Vi har haft en liten stund på APT med om kvalité, men skulle behöva mycket, mera av det. De förskollärare som gått utbildningen har inte haft många tillfällen att delge oss andra, resursen har utnyttjats dåligt. B: Vi skulle vilja ta del av våra kollegors högskoleutbildning angående pedagogisk dokumentation för att det ska kunna leda oss vidare i vår utveckling. Avsatt tid varje APT där vi kan ta del av det som andra gått på utbildning i.

6 2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 a Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden A: Att Klinte och Sanda förskoleområde har gemensamma genomarbetade riktlinjer vad gäller normer, värden och likabehandling. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! Likabehandlingsplanen för fsk Holken och Vildrosen har omarbetats vt-14. Vi har efter observationer i barngruppen, studerat gruppdynamiken med hur vi är mot varandra. Dessa observationer har sammanställts i en kartläggning och nulägesanalys som uppdaterats i nuvarande likabehandlingsplan. Barnen uttrycker vad de vill/önskar och säger ifrån när de inte vill eller tycker att något är tokigt. Barnen känner sig trygga och har tilltro till sin egen kapacitet och förmåga. Barnen visar empati och hjälper varandra utifrån sina egna förutsättningar. Vi vuxna tänker mycket på vår egen attityd och på hur vi uttrycker oss. Hur vi beter oss i egenskap av förebilder för barnen. Vi vågar stå för det vi lovat även om någon annan vuxen just då säger nej. Vi delar oss i mindre grupper så att alla får synas och komma till tals. Vi har medvetet använt oss av och deltagit i leken för att nå fram till barnen med hur man är/gör mot varandra. Vi startade höstterminen med att som vuxen vara med i barnens lekar och även styra och utveckla leken. När vi sen flyttade tillbaka till Holken och fick många nya barn gick vi in i leken igen för att få samma effekt. Viktigt att vi vuxna hela tiden har en levande diskussion om vårt förhållningssätt. Vi märker av när vi har för lite personal/tid eller när vi vuxna inte är tillräckligt fokuserade. Vi ser att vuxna hela tiden behövs i barnens närhet för att vägleda. Tillräckligt många vuxna som kan fånga upp konflikter/missförstånd etc. gör att gruppen blir harmonisk och barnen får större förståelse för varandra. Stora fördelar med att dela upp oss i små grupper, barnen har lärt sig Fortsätta att vara nära och speciellt delta i den fria leken. Hjälpa barnen så att de lättare kan släppa in fler i sin lek när de redan börjat leka. Dela upp oss så ofta vi kan i mindre grupper. Se till att vi vuxna alltid sprider ut oss i de olika rummen. Hålla diskussionen levande och göra varandra uppmärksamma på om vi ser/hör att vi behandlar könen olika. För att ytterligare tydliggöra att det är aktiviteten och inte kompisen som styr vad man vill göra, vill vi göra en aktivitetstavla där man med bildstödets hjälp väljer sin aktivitet, det kan också öka barnens inflytande på avdelningen. Skapa ett bildstöd över dagen. Vi forsätter att arbeta med barnens trygghet och att stärka deras självkänsla och förmåga att känna empati. Många barn vistas långa dagar på förskolan och om de skall kunna känna trygghet och ges möjlighet till bra lärotillfällen behövs fler vuxna som kan finnas tillgängliga för att få möjlighet att dela/minska barngruppen delar av dagen. Små barn har ett stort behov av en famn, vilken är svårt att tillgå när det är många barn som vill ha uppmärksamhet.

7 Vi vuxna ber om ursäkt till barnen och förklarar om vi missuppfattat något eller gjort fel. Vi bekräftar barnen. samarbeta och lyssnar på varandra. Vi arbetar hela tiden med att pojkar och flickor får samma möjligheter och tänker på hur vi själva är/säger/gör. Vi måste göra oss själva medvetna om de fallgropar som kan finnas. Vi har sett att barnen har omtanke om varandra, men även att konkurrensen mellan barnen är stor när många barn med långa dagar vistas på avdelningen. Vi dokumenterar genom skrift och bilder för att tydliggöra samspelet mellan barn/barn och barn/personal. Vårt arbete med dessa frågor har blivit viktigt för oss på förskolan, då vi ser att psykisk ohälsa ökar i samhället. Många barn behöver stabilitet, kontinuitet och trygghet i sin tillvaro. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument där kartläggning görs varje år. Vi arbetar nära barnen och utifrån deras intressen. Vi observerar barngruppen ofta med både kamera, film och penna. Att kontinuerligt arbeta medvetet med värdegrundsfrågor i vår verksamhet. Diskutera vårt förhållningssätt barn-vuxen och vuxen-vuxen, hur vi tänker och agerar i olika situationer som uppstår. Fortsatta diskussioner både i arbetslaget och på APT om likabehandlingsplanens innehåll samt kompetensutveckling om konflikthantering och likabehandling. Likabehandlingsplanen behöver arbetas mer praktiskt med för att den ska bli ett levande dokument, som alla kan känna sig väl förtrogna med. Kontinuitet i vårt arbete. Dels genom att arbetslagen i lugn och ro kan bedriva ett utvecklingsarbete utan att behöva känna oro över eventuella förändringar som skall ske nästa termin. De kollegor som gått utbildning måste ges en möjlighet att informera oss andra på förskolan på exempelvis APT så att all personal får möjlighet till någon form av kompetensutveckling. Det har varit ett intensivt arbete med att bygga upp barngruppen för att få trygga

8 barn. Vi har inte fått tid till att ta del av utbildningen värdegrund och likabehandling som två förskollärare har genomfört. Vi hinner inte heller sätta oss in i eller diskutera det som tas upp i den pedagogiska resursgruppen. I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever. Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk! Likabehandlingsplan Holken Vildrosen docx Ytterligare prioriterade förbättringsområden i verksamheten A: Formalisera våra APT och avdelningsmöten så att alla får möjlighet att ta del av och delge kompetensutveckling, läroplansarbete, likabehandlingsplansarbete och pågående arbete inom den pedagogiska arbetsgruppen. B: Göra en Q-pärm C: Matematiklyftet D: Arbeta med före Bornholmsmodellen och TRAS. E: Språksamlingarna.