TERRITORIAL REVIEW SKÅNE, DEL 1

Transkript

1 TERRITORIAL REVIEW SKÅNE, DEL 1 08/03/2011 1

2 TABLE OF CONTENTS PART 1. REGIONAL TRENDS, COMPETITIVE ADVANTAGES AND UNDERUSED POTENTIAL REGIONAL TRENDS Geography and demography Functional region(s) Economic performance and labour market indicators Economic structure COMPETITIVE ADVANTAGES R&D and innovation capacity Firms: clusters and networks Human capital Transport and accessibility Access to Internet Environment, climate change and sustainable development UNDERUSED POTENTIAL Social inclusion Cultural and natural amenities CONCLUSION /03/2011 2

3 Practical guidelines Objective of the questionnaire The objective of this questionnaire is to help the Local Team to describe the socio-economic characteristics of the region, its development strategies, and relevant actors. The Background Report should help the Secretariat to identify and understand the strategic choices adopted by policymakers, the positive results contemplated and unrealised opportunities in Skåne. The Local Team should feel free to include its own evaluation of particular problems or policies where appropriate, to provide comments where they feel that some understanding of local context may be useful, and to identify additional issues that have not been covered in the questions. Composition of the questionnaire The full questionnaire is divided into three parts: Part 1. Regional trends, competitive advantages and unused potential Part 2. Strategies and policies for regional development Part 3. Multi-level governance for regional development How to answer the questionnaire For the clarity of presentation and ease of cross-referencing, please: Number all paragraphs and follow a numbered outline (I, I.1, I.1.1. etc). Whenever possible, provide data in the form of time series (over several years). Provide the source and date for all data. Provide all tables and graphs in unlocked Excel format. Provide maps in.wmf (Windows meta-file) format and indicate the exact source and year. Add charts, maps or graphs whenever this can illustrate or help to clarify the text. Indicate names of programmes/projects/institutions in its original language and in English. For all monetary information, indicate the amount both in the original currency (SEK) and in EUR (specify exchange rate used), and specify if amounts are calculated at current/constant prices/exchange rates or estimated PPP exchange rates. Other guidelines Please provide a bibliography of sources used, with complete references (i.e., author, title, date, form [book, article, Internet link], etc.) Please provide any useful documents that are available in English or French (electronic files or paper copy), such as: Main laws/regulations concerning administrative, fiscal, territorial and municipal organisation. Regional development programmes and strategies, and existing evaluations about them. Policy statements on major reforms, reports from research institutes, articles and papers from university professors, press articles. A list of useful websites. A contact list of people by theme, if certain members of the Local Team should be contacted individually for more specific information on a given topic (e.g. someone from Statistics Sweden). After the Background Report has been sent to the OECD Secretariat, please make sure to update it whenever new laws or programmes are published or new data becomes available. If certain sections of the questionnaire are not completed, please indicate why. 08/03/2011 3

4 QUESTIONNAIRE FOR OECD TERRITORIAL REVIEW OF SKÅNE PART 1. REGIONAL TRENDS, COMPETITIVE ADVANTAGES AND UNDERUSED POTENTIAL Please provide all data: at the county level (for each county in Sweden, unless otherwise specified) and/or municipal level (for each municipality within the county of Skåne). in time series from 1995 (or the earliest year available after that) up to the most recent year available. both in absolute figures and, where appropriate, in relative figures (as a percentage of the national total or relative to the national average). You may use the data already provided by the Ministry of Enterprise, Energy and Communications for the recently conducted OECD Territorial Review of Sweden, but please update it wherever possible. 08/03/2011 4

5 1.1. REGIONAL TRENDS Geography and demography 1. Total surface area of Skåne and each of its member municipalities, in km². Landareal i kvadratkilometer, Skåne län 2009 Svalöv 390,46 Staffanstorp 107,61 Burlöv 18,84 Vellinge 143,18 Östra Göinge 434,86 Örkelljunga 321,48 Bjuv 116,17 Kävlinge 153,83 Lomma 55,64 Svedala 218,97 Skurup 195,17 Sjöbo 495,65 Hörby 422,77 Höör 292,96 Tomelilla 398,73 Bromölla 163,38 Osby 578,48 Perstorp 159,79 Klippan 376,5 Åstorp 92,96 Båstad 218,36 Malmö 155,56 Lund 430,27 Landskrona 141,16 Helsingborg 346,25 Höganäs 144,29 Eslöv 421,66 Ystad 352,44 Trelleborg 342,07 Kristianstad 1251,72 Simrishamn 394,2 Ängelholm 422,55 Hässleholm 1276,52 Skåne län totalt /03/2011 5

6 08/03/2011 6

7 2. Is there any typology frequently used to identify sub-regions within the region of Skåne? According to which indicators? Det finns tre vanliga typologier för att identifiera subregioner i Skåne: 1. Lokala arbetsmarknadsområden (LA), vilka baseras på pendlingsomland runt kommuner som definieras som centrum. Enligt denna indelning är Skåne indelat i två delområden. I Skåne ingår även en kommun från det angränsande länet Blekinge (Sölvesborg) medan Osby kommun i Skåne tillhör Älmhults LA. Indelningen har kommuner som minsta byggstenar och uppdateras av SCB relativt frekvent. 2. Funktionella Arbetsmarknadsområden (FA). Indelningen görs av Tillväxtanalys och bygger på LA-indelningen, men för att få indelningen mera robust över tid så har man även tagit hänsyn till förväntade förändringar i pendlingsmönster. FA- och LA- indelningarna är för Skånes del identiska med ett undantag. I LA-indelningen ingår Perstorps kommun i Kristianstads LA, medan den i FAindelningen är en del av Malmö FA. 3. Det finns en administrativ indelning av Skåne i fyra hörn vilken baseras på de fyra kommunala samverkansorganisationer som Skånes kommuner deltar i. Samarbetet, som ofta sker i nätverksform, 08/03/2011 7

8 omfattar ett flertal områden, olika i respektive hörn. Vanliga samarbetsområden är infrastruktur, näringsliv, turism, utbildning, boende, kultur, fysisk planering, säkerhet, IT och EU-kontor. Storstadsområden Består av kommungrupperingar runt Stockholm, Göteborg, Malmö. Bygger på pendling, flyttning och samverkan i planeringsfrågor: Kommuner som ingår i Stor-Malmö Öresundsregionen Öresundsregionen består geografiskt av Skåne på den svenska sidan av Öresund och Själland, Lolland, Falster, Mön och Bornholm på den danska sidan. Området har en sammanlagd area på km 2, varav km 2 på svenska sidan och km 2 på danska sidan. Det bor 3,7 miljoner människor i regionen, varav flertalet på danska sidan. Administrativt utgörs Öresundsregionen på den svenska sidan av Region Skåne (Skåne län) och 33 kommuner, på den danska sidan av Region Hovedstaden, Region Själland och 46 kommuner. 08/03/2011 8

9 08/03/2011 9

10 3. Levels and growth of population, population density, and fertility rates for Skåne and each of its member municipalities, by age and gender (from 1995 to the most recent year available). 1 (För statistik på invånarantal, uppdelat på inrikes och utrikes födda, se fråga 37.) 1 Hänvisning Tabell (bifogas) Befolkningsutvecklingen i Skåne år 2009 (bifogas) Skånes befolkningsprognos år (bifogas) Skånes befolkningsprognos år Bilaga Antaganden (bifogas) PM Öresundsprognos (bifogat) Tendens Öresund 2010 (Öresund Trends 2010) o Population, page 10 ( Skåne växer Markanvändning i ett regionalt perspektiv (Region Skåne Strukturbild, 2010; Kommentar Tabeller för befolkning uppdelat på ettårsklasser kön och kommun finns i respektive grundfil. Observera att befolkningen vid nyårsskiftet anges i Sverige per den 31 december och per den 1 januari i Danmark. Vi har inte tagit fram någon statistik för hushåll, eftersom det finns stora brister i hushållsstatistiken i Sverige. Statistiska Centralbyråns (SCB) avgränsning av familjer utgår från relationer mellan personer som är folkbokförda på samma fastighet. Personer som är bosatta i olika lägenheter på fastigheten kan då felaktigt bli betraktade som ingående i samma familj. Det är inte möjligt att göra personer till sambor med hjälp av SCB:s Register över totaltbefolkningen när gemensamma barn saknas. Detta medför att antalet ensamstående överskattas och att antalet sambor underskattas. SCB beräknar att det i hela riket finns minst personer som är sambor, men som inte kan sammanföras till familj. För närvarande pågår det ett nationellt arbete med att ta fram ett lägenhetsregister som bland annat kommer att användas för statistikframställning. Tyvärr kommer det inte att finnas någon tillgängligt statistik för hushåll förrän 2013 eller /03/

11 Befolkningsutveckling i Skånes kommuner Kommun Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Skåne totalt Källa: SCB Statistikdatabas Födelsenetto i Skånes kommuner Kommun Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Totalt Källa: SCB Statistikdatabas 08/03/

12 Fruktsamheten i Skånes kommuner Kommun Bjuv 1,97 1,87 1,68 1,49 1,61 1,92 1,59 1,90 1,96 1,96 1,94 2,35 2,18 2,30 2,34 Bromölla 1,74 1,45 1,82 1,40 1,39 1,71 1,59 1,78 1,59 2,12 2,29 2,40 2,05 2,13 2,35 Burlöv 1,69 1,43 1,67 1,60 1,61 1,61 1,71 1,84 1,97 1,85 1,79 2,25 2,32 2,01 2,18 Båstad 1,95 1,68 1,28 1,48 1,28 1,59 1,44 1,39 1,58 1,62 1,64 2,12 1,83 1,65 2,00 Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs 1,96 1,69 1,81 1,78 1,82 1,52 1,79 1,88 1,62 1,46 1,64 1,76 1,66 1,53 1,54 1,81 1,48 1,51 1,83 1,78 1,77 1,50 1,59 1,72 1,79 1,59 1,57 1,80 1,82 1,52 1,64 1,71 1,90 1,60 1,73 2,20 1,86 1,69 1,71 1,75 2,06 1,69 1,80 2,09 2,05 1,78 1,80 2,07 2,03 1,76 1,89 1,99 2,13 1,91 2,01 2,20 2,09 1,95 2,00 1,92 Hörby Höör 2,27 1,86 1,74 1,66 1,62 1,73 1,79 1,67 1,56 1,87 1,93 1,71 1,52 1,80 2,22 2,09 1,90 2,12 1,98 2,00 2,13 1,93 2,21 2,05 1,70 2,10 2,21 1,88 1,86 2,16 Klippan 1,82 1,86 1,94 1,69 1,84 2,05 1,74 1,69 1,80 2,08 1,77 2,12 1,88 1,82 1,95 Kristianstad Kävlinge 1,70 1,86 1,54 1,72 1,56 1,66 1,49 1,54 1,48 1,66 1,66 1,82 1,67 1,76 1,61 1,89 1,68 2,05 1,66 2,08 1,70 1,95 1,87 2,18 1,88 2,10 1,91 2,28 1,99 2,02 Landskrona Lomma 1,71 2,14 1,61 1,81 1,45 1,63 1,61 1,60 1,65 1,69 1,63 1,68 1,65 1,68 1,71 1,82 1,82 2,10 1,88 2,16 1,73 2,00 1,89 2,30 2,03 2,12 1,92 2,40 2,23 2,21 Lund Malmö Osby 1,37 1,68 1,75 1,30 1,51 1,75 1,32 1,51 1,76 1,21 1,50 1,74 1,33 1,49 1,59 1,30 1,48 1,55 1,41 1,51 1,41 1,53 1,60 1,66 1,50 1,59 2,19 1,51 1,62 1,88 1,51 1,69 1,83 1,65 1,77 1,98 1,63 1,82 2,12 1,67 1,92 1,73 1,71 1,93 2,11 Perstorp 1,38 1,76 1,66 1,53 1,35 2,17 1,52 2,13 1,78 1,81 1,78 2,21 2,17 2,52 2,05 Simrishamn Sjöbo Skurup 1,99 2,29 1,76 1,84 1,48 1,57 1,63 1,63 1,69 1,66 1,72 1,67 1,56 1,56 1,60 1,64 1,81 1,75 1,58 1,88 2,04 1,73 1,81 2,03 1,73 2,12 1,69 1,80 2,12 1,99 1,71 1,89 2,02 2,02 1,98 2,25 1,96 2,19 2,12 2,09 2,29 2,21 2,01 2,05 1,87 Staffanstorp 2,00 1,84 1,52 1,79 1,81 1,66 1,94 1,93 1,95 2,07 2,14 2,06 2,08 2,35 2,06 Svalöv 1,99 1,66 1,76 1,75 1,80 1,88 1,85 2,14 1,98 2,11 2,04 2,02 2,17 2,46 2,28 Svedala Tomelilla 1,74 1,70 1,72 1,69 1,55 1,95 1,57 1,73 1,71 1,79 1,73 1,78 1,70 1,65 1,77 1,74 2,10 1,60 1,94 2,22 2,10 2,00 2,17 2,00 2,23 2,24 2,08 2,03 2,05 2,13 Trelleborg 1,83 1,65 1,63 1,50 1,56 1,51 1,58 1,63 1,84 1,80 1,92 2,05 2,03 2,10 1,97 Vellinge 1,76 1,79 1,67 1,63 1,62 1,53 1,47 1,84 2,10 1,97 2,11 2,30 2,03 2,18 2,01 Ystad Åstorp 1,57 1,78 1,81 1,77 1,42 1,64 1,41 1,55 1,37 1,63 1,61 1,86 1,45 1,82 1,57 1,80 1,65 2,01 1,62 2,06 1,62 2,23 1,98 2,22 2,01 2,28 1,85 2,11 1,93 2,30 Ängelholm 1,90 1,62 1,62 1,53 1,50 1,62 1,41 1,59 1,67 1,61 1,77 1,68 1,92 1,89 1,88 Örkelljunga 1,63 1,81 1,69 1,87 1,37 1,65 1,65 1,87 2,02 1,76 2,38 1,69 2,22 2,36 1,97 Östra Göinge 1,91 1,73 1,70 1,64 1,58 1,85 1,43 1,83 2,10 2,15 2,13 1,95 2,10 2,18 1,95 Skåne 1,70 1,56 1,51 1,49 1,50 1,54 1,54 1,62 1,67 1,69 1,73 1,83 1,85 1,91 1,91 Källa SCB Statistikdatabas Befolkning i Skånes kommuner efter ålder och kön år år år år år år år år år 90-w år Totalt Kommun kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Totalt Källa: SCB Statistikdatabas 08/03/

13 Vid årsskiftet 2009/2010 var Skånes folkmängd invånare och befolkningen ökade med drygt personer under Skånes folkmängd förväntas öka till personer 2019/2020, vilket är en ökning med personer. Under större delen av 1990-talet ökade skillnaderna i befolkningsförändringar mellan Skånes kommuner. Kommunerna i väst såg en positiv befolkningsutveckling medan många av kommunerna i norra och östra Skåne kämpade med minussiffror och ett allt mindre skatteunderlag. Lagom till millennieskiftet vände dock befolkningsutvecklingen uppåt även i Skånes norra och östra kommuner. I kartan nedan syns utvecklingen mellan 2003 och 2007 på kommunnivå. Här är det endast ett fåtal av Skånes kommuner som uppvisar en negativ befolkningsutveckling medan större delen av länets kommuner har en stark befolkningstillväxt. Allra störst är den procentuella befolkningstillväxten i Lomma som mellan 2003 och 08/03/

14 2007 ökade sin befolkning med nära på tio procent eller drygt personer. Därefter följer grannkommunen Kävlinge och nordvästskånska Åstorp. 08/03/

15 Det är inflyttningen till Skåne som ligger bakom en stor del av Skånes befolkningsökning flyttade drygt personer till Skåne och närmare personer flyttade från Skåne. Ungefär hälften av de inflyttade, personer, kom från andra län till Skåne och den andra hälften från utlandet. Många av de inrikes inflyttarna kom från Stockholm och Västra Götaland och åldersstrukturen är till stor del koncentrerad i åldern år. Under de senaste fyra åren har inflyttningen från utlandet varit stor och år 2009 invandrade personer till Skåne. De flesta av de utrikes inflyttade var födda i Sverige, Danmark, Irak eller Polen. Åldersstrukturen för dem som kommer till Skåne från andra länder är mer spridd än för dem som kommer från andra delar av Sverige ökade Skånes folkmängd i genomsnitt med personer årligen. Invandringen till Skåne har under de fyra senaste åren varit kraftig. I flyttningsutbytet med andra länder 2009 vann Skåne personer, jämfört med personer i flyttningsutbytet med andra svenska län. Bakgrunden till de senaste fyra årens befolkningsökning är bland annat den tillfälliga asyllagen (november 2005 till mars 2006), flyktingmottagning och anhöriginvandring från Irak, inflyttning från nya EU-länder och en markant ökning av invandringen från Danmark. Inflyttningen från Danmark mattades dock av under 2008 och I början av 2011 vände t.o.m. flyttrenden så att fler flyttade från Sverige till Danmark än tvärtom. Öresundsregionen består av hela Skåne på den svenska sidan av Öresund samt Själland, Lolland, Falster, Mön och Bornholm på den danska sidan av Öresund. Öresundsregionen är Nordens största och mest tätbefolkade storstadsområde med drygt 3,7 miljoner människor varav cirka 2/3 på den danska och 1/3 på 08/03/

16 den svenska sidan av Öresund. Sedan Öresundsbron invigdes sommaren 2000 pågår en integration mellan den svenska och den danska delen av Öresundsregionen. Invandringen från Danmark till Skåne är fyra gånger så stor idag som innan bron byggdes, men invandringen har minskat under 2008 och Flertalet av flyttarna är unga och en stor andel är män. Det främsta skälet för att flytta till Skåne är de lägre levnadsomkostnaderna och då särskilt de lägre boendekostnaderna. Av dem som flyttade från den danska delen av Öresund till Skåne 2009 var 75 procent danska medborgare och 15 procent svenska medborgare. I andra riktningen utgjorde danska medborgare 70 procent av flyttarna och svenskar 16 procent. Det är alltså mestadels danskar som flyttar över sundet, även om antalet svenskar som flyttar till Danmark ökade under Medelåldern i den danska delen av Öresundsregionen är 39,6 år och i den svenska delen 40,8 år. I de yngre åldrarna är det något fler män, och i de högre åldrarna något fler kvinnor på båda sidor om Sundet. Detta beror på att det föds fler män och att kvinnor lever längre. Åldersstrukturen på de båda sidorna av Öresundsregionen är ganska lika nationernas strukturer. Den danska sidan av Öresund har en något lägre andel tonåringar och en högre andel bland de yngre yrkesverksamma i åldrarna år i förhållande till Danmark som helhet. Den svenska sidan av Öresund har relativt fler unga i åldrarna år, men en lite lägre andel personer runt 50 respektive 60 års ålder än Sverige som helhet. Skillnaderna mellan regionerna på den danska delen av Öresund är större, i Region Själland är andelen barn och ungdomar högre, andelen unga vuxna är lägre och andelen år är högre än Region Hovedstaden. Prognos över folkmängden i Skånes kommuner 2019 efter ålder och kön 08/03/

17 0-9 år år år år år år år år år 90-w år Totalt Kommun Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Totalt Källa: Region Skåne Folkmängden i Öresund förväntas öka till närmare invånare 2029/2030. Ökningen antas vara kraftigast de närmsta fem åren. Den genomsnittliga årliga ökningen förväntas vara närmare 0,5 procent och av denna ökning antas 0,8 procent ske i Skåne och 0,3 procent på den danska sidan av Öresund. 08/03/

18 Den förväntade förändringen i åldersstrukturen är mer jämnt fördelad på den svenska sidan av sundet. På den danska sidan förväntas en stor minskning av personer i åldrarna år. Andelen äldre förväntas öka kraftigt i hela Öresundsregionen. Störst är ökningen på den danska sidan sundet. Ökningen av antalet äldre beror på att fyrtiotalisterna utgör en väldigt stor grupp på båda sidor om sundet och demografin förändras markant när dessa rör sig uppåt i åldrarna. 08/03/

19 Prognoserna över befolkningsutvecklingen i Öresundsregionen pekar på en utveckling där folkmängden ökar mycket kraftigare i den svenska delen, medan befolkningen ökar relativt svagt i den danska delen. På den danska sidan sundet förväntas folkökningen minska något under prognosperioden. På den svenska sidan förväntas folkökningstakten också minska, men där utgår den ifrån en mycket högre nivå. Minskningen i Skåne beror främst på antaganden om minskad anhörig- och asylinvandring. Mot slutet av prognosperioden beror den minskade ökningen dels på en åldrande befolkning och dels på att den långsiktiga och något försiktigare framskrivningen för Skåne tar vid /03/

20 Functional region(s) 4. From 1995 to the most recent year available, levels and growth of commuting flows from/to county of Skåne, within the county of Skåne, and from/to neighbouring regions (in particular in the Öresund region) personer arbetspendlar till Skåne från andra län i Sverige och personer bor i Skåne och pendlar till andra län i Sverige. Därtill kommer Öresundspendlarna, 2008 var det personer som bodde i Skåne och arbetspendlade till Själland och i den andra riktningen arbetspendlade 708 personer. 3 2 Hänvisning Statistiken avser arbetspendling 2008 och källa till materialet är SCB, Skånedatabasen samt Raps. I övrigt får man komma ihåg att det förekommer registerfel (till exempel kan arbetsställen vara felkodade) och det är inte alla personer som åker till sitt arbete varje dag (kanske utan arbetar hemifrån vissa dagar). Hur har det gått i Skåne? s Tendens Öresund, s Strukturbild Tillgänglighetsatlas Levererad statistik på pendling mellan län, kommun, tätort och över Öresund 3 Källa: Örestat 08/03/

21 Antal som arbetspendlar mellan Skåne och danska delen av Öresund Arbetspendlare över öresund Boende i danska Öresund Boende i Skåne *2008 År Arbetspendlingen från Skåne till Danmark har ökat stadigt sedan Öresundsbron invigdes från personer 2000 till personer 2008, medan den fortfarande är ganska liten i andra riktningen var huvuddelen av arbetspendlarna danskfödda bosatta i Skåne med arbete i Danmark. Antalet svenskfödda som arbetar i Danmark har dock ökat stadigt. Sedan 2007 är det fler svenskfödda än danskfödda som arbetspendlar från Skåne till Danmark. Det är tillgången på arbete och ett högre löneläge som är de främsta drivkrafterna bakom pendlingen till Danmark. Pendlarna som är bosatta i Skåne och 08/03/

22 arbetspendlar till andra sidan sundet arbetar främst i den danska tjänstesektorn, många inom handel och företagstjänster. De branscher som har ökat mest under de senaste åren i antalet pendlare har varit inom fastighets- och företagstjänster, hotell- och restaurangverksamhet samt handel. Flertalet pendlare är män men antalet kvinnor har ökat under senare år. Åldersmässigt är det framför allt ungdomsgruppen år som har ökat bland Öresundspendlarna. Älmhult Båstad Osby Höganäs Ängelholm Örkelljunga Östr a Göinge Perstorp Hässleholm Åstorp Bromölla Klippan Helsingborg Bjuv Svalöv Höör Kristianstad Sölvesborg Landskrona Kävlinge Eslöv Hörby Lomma Staffanstorp Burlöv Lund Sjöbo Tomelilla Malmö Svedala Simrishamn Vellinge Trelleborg Skurup Ystad Mellankommunala pendlingsflöden över 500 personer/ dag* Antal pendlare Copyright: Region Skåne * Flöden från skånska kommuner över sundet visar pendling till hela Danmark 5. Any existing analysis of other types of functional areas, e.g. catchment areas of schools and hospitals, other public services, trade flows, etc? Hela Skåne växer och befolkningen har vuxit i samtliga Skånes kärnor de senaste tio åren. Utifrån befolkningsutvecklingen är och förblir Skåne, av allt att döma, en flerkärnig region under överskådlig framtid. Det finns dock en tydlig befolkningskoncentration i sydvästra Skåne. Analysen visar att den också har accentuerats under de senaste åren genom att dessa delar har tagit andelar från övriga Skåne. Sydvästra Skåne har även en gynnsam åldersstruktur samt en hög utbildningsnivå jämfört med övriga Skåne. Detta ger en bild av att de sydvästra delarna i Skåne har de bästa förutsättningar. En bild som även förstärks av de stora pendlingsströmmar i sydvästra Skåne. De olika kärnorna i Skåne uppvisar skillnader i branschstruktur, vilket skapar goda förutsättningar för utvecklingen av polycentrism, men den funktionella arbetsdelningen tycks vara mer utvecklad på delregional nivå (kärnområden med omland) än på aggregerad regional nivå. Dock finns det i den övergripande skånska näringslivsstrukturen förutsättningar för en större interaktion mellan kärnområdena i Skåne. Skåne kan betraktas som en polycentrisk region och har vissa drag av att vara en komplementär sådan. Att döma av det som går att se tyder däremot det mesta på att utvecklingen går mot att Skåne blir en allt mer hierarkisk polycentrisk region där Malmö-Lund är den dominerande kärnan. När det gäller de fyra kärnområdena och deras omland har följande slutsatser kunnat dras: 08/03/

23 Malmö-Lund med omland: ökar sin andel av boende och förvärvsarbetande attraherar arbetskraft från hela regionen och har en hög pendlingskvot har en mycket snabbare befolkningsökning än resten av Skåne har en större andel av den ekonomiskt intressanta och dynamiska befolkningen (20-39 år) än andra delar av Skåne har en högre utbildningsnivå än andra kärnor med omland dominerar den skånska arbetsmarknaden ökar snabbt sin andel av arbetsmarknaden i Skåne är ett kärnområde med två städer som kompletterar varandra genom delvis olika näringsmässiga specialiseringar Helsingborg-Landskrona med omland: har bibehållit en oförändrad andel av arbetsmarknaden sett till hela kärnområdet med omland har två kärnor som kompletterar varandra genom delvis olika näringsmässiga specialiseringar Helsingborg är den klart dominerande inpendlingskommunen medan Landskrona har en ganska låg pendlingskvot (1,08) Interaktionen mellan Helsingborg och Landskrona är relativt liten Kristianstad-Hässleholm med omland Kristianstad och Hässleholm dominerar arbetsmarknaden i sitt omland men tappar störst andel av samtliga kärnor (både inkl och exklusive omland) av den skånska arbetsmarkanden. Kristianstad och Hässleholm kompletterar inte varandra i särskilt hög grad, då båda har en tydlig specialisering mot offentliga verksamheter kärnorna har höga pendlingskvoter (1,48 respektive 1,40) vilket pekar på deras betydelse för omlandet kärnorna har ett symmetriskt pendlingsmönster i absoluta tal, men inpendlingen till Hässleholm är relativt större än till Kristianstad i förhållande till befolkningen Kristianstad tappar i relativ betydelse för regionens sysselsättning Ystad med omland. Ystad dominerar omlandet men även Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Skurup har betydande andelar. Kärnområdet med omland står sig relativt stabilt vad gäller sin andel av den skånska arbetsmarknaden Det finns ett distribuerat pendlingsmönster, men Ystads roll som dominerande arbetsmarknad är tydlig. Ystad är den kärna i Skånes flerkärniga struktur som tappar mest i sin relativa position Några sammanfattande frågeställningar angående flerkärnighet. Hur ska infra- och trafikplaneringen kunna stödja en flerkärnig utveckling? Kopplingen mellan markanvändning och infrastruktur behöver bli tydligare. Det är en utmaning som vi arbetar med och behöver arbeta mer med. Är komplementär flerkärnighet bra för regionens utveckling? Det kanske är bättre med en utveckling som i Skåne går mot enkärnighet (Malmö/Lund) vilket är en del av en flerkärnig Öresundsregion. Flerkärnighet i Skåne kan försvaga sydväst-kärnan gentemot Köpenhamn. 08/03/

24 En grundläggande fråga är hur den fysiska bebyggelsestrukturen bör utvecklas för att stödja regionens utveckling, i ekonomiskt, miljömässigt och socialt avseende. Är flerkärnighet bra? Flerkärnighet på vilken geografisk nivå? Befolkningsunderlag Kartorna nedan innehåller data om antal invånare som bor inom ett specificerat tidsintervall (30 respektive 60 min). Antalet är beräknat genom att för varje ruta beräkna hur många personer det går att nå inom exempelvis 30 minuter åt varje håll och på så sätt belysa hur stort utbud det teoretiskt finns att välja emellan. Med 30 minuters kollektiv resa ser vi Malmö, Helsingborg och Lund som tydliga fläckar med bättre tillgänglighet i den annars helt gula (lägsta klassen). Resor till och inom dessa större städer med kollektiva färdmedel tar längre tid, vilket också speglar sig i det relativt lilla omlandet. I resa med bil ser vi tydligt befolkningskoncentrationerna i Skåne: västkusten och då främst Malmö-Lund, samt Kristianstad. På kartan där tidsgränsen är satt till 60 minuter sker inga strukturmässiga förändringar, mer än att omlanden kring tätorterna förstoras (gäller kollektivtrafik). 08/03/

25 Tillgänglighet till arbetstillfällen Skåne är en tätbefolkad och flerkärning region det vill säga det finns flera befolkningscentra i regionen. Utöver de stora städerna finns nära 250 tätorter av varierande storlek och Skåne har ojämförligt fler tätorter, i förhållande till sin areal, än något annat län i Sverige. Tätheten, tillsammans med den flerkärniga strukturen, ger mycket goda förutsättningar för en hög geografisk tillgänglighet till arbete, service och rekreation. Arbetstillfällen och service och därmed också befolkningen har en tydlig koncentration till de västra och sydvästra delarna av Skåne. Detta innebär att det finns skillnader i geografisk tillgänglighet till arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter, service och så vidare. Den täta och flerkärniga strukturen innebär ändå en generellt god tillgänglighet och relativt små skillnader inom Skåne. För att belysa tillgängligheten till arbete har antalet arbetsplatser man kan nå med bil eller med kollektivtrafik beräknats. Beräkningarna av tillgängligheten med kollektivtrafik baseras på Skånetrafikens faktiska linjer och tidtabeller och avser resmöjligheterna en vanlig måndag när man ska vara framme vid arbetsplatsen mellan 7:30 och 8:30 på morgonen. Skåne har delats in i rutor om 500 x 500 meter och från varje ruta har beräknats hur många arbetsplatser i södra Sverige det skulle vara möjligt att nå inom en restid om 30 respektive 45 minuter (från dörr till dörr). Antalet är beräknat genom att för varje ruta beräkna hur många arbetstillfällen vi har möjlighet att nå inom exempelvis 30 minuter åt varje håll och på så sätt belysa hur stort utbud det teoretiskt finns att välja emellan. Koncentrationen av befolkning och arbetsplatser i västra Skåne innebär naturligtvis att man där når betydligt fler arbetsplatser på en begränsad tid. Utanför de största städerna är det mycket stor skillnad i tillgänglighet mellan dem som kan åka bil och dem som åker kollektivt. Tre av fyra förvärvsarbetande i Skåne bor så att de med bil kan nå minst potentiella arbetsplatser inom 30 minuter. Tillgängligheten med kollektivtrafik är mycket lägre. 75 procent bor så att de kan nå åtminstone potentiella arbetsplatser inom 30 minuter med kollektivtrafik, inom 45 minuter når 75 procent minst arbetsplatser och inom 60 minuter potentiella arbetsplatser. Att inom en rimlig restid kunna nå ett stort och varierat utbud av arbetsplatser ger individen större valmöjligheter och en robustare arbetsmarknad. 08/03/

26 Tillgänglighet till gymnasieskolor I nästan samtliga skånska kommuner finns minst en gymnasieskola, dock gäller fritt sök för eleverna, d.v.s. de har rätt att söka till en gymnasieskola i annan kommun än i den kommun där man är bosatt. Det ökade antal tematiska gymnasieskolor (med särskild inriktning) har gjort att ett ökande antal elever söker sig över kommungränserna vid sitt gymnasieval. Bromölla kommun samarbetar med Sölvesborgs kommun, där ett gymnasieförbund har inrättats. På kartan nedan visas samtliga gymnasieskolor 2005, båda offentliga och privata. Kartan visar att restiden med moped är kort i de allra flesta delarna av Skåne. Restiden med kollektivtrafik är i de flesta fall totalt sett längre. Områdena med dålig tillgänglighet med kollektivtrafik har också dålig tillgänglighet med moped. Statistikanalysen visar att cirka 76 procent har mindre än 20 minuters resa med kollektivtrafik till sin närmaste gymnasieskola. När det handlar om resa med EU-moped så har istället cirka drygt 93 procent mindre än 20 minuters resa. 08/03/

27 Tillgänglighet till sjukvård I Region Skåne finns sjukhus på totalt 10 orter (varav ett, Simrishamn, i privat regi). I närområdet finns även sjukhus i Karlshamn samt sjukhus i Halmstad. Det finns en god tillgänglighet till vård i Skåne. Befolkningen i Skåne har ett fritt vårdval oavsett vårdgivare och vårdnivå. För den primära nivån väljer invånaren vilken primärvårdsenhet man vill lista sig på, d.v.s. det är inte alltid den närmaste. Av de nio sjukhusen har fem ett dygnet runt åtagande, d.v.s. med akutmottagning öppen 24 timmar. Detta innebär att vissa måste åka förbi sitt närmaste sjukhus om de behöver vård akut nattetid. Alla sjukhus har ett uppdrag avseende internmedicin öppen och sluten vård och specialistmottagningar i öppen vård, därutöver specialiserade uppdrag som kan ha hela Skåne som upptagningsområde. T.ex. sker ledplastikoperationer avseende höft och leder för Skånes invånare med detta behov i Hässleholm och Trelleborg. Ju mer specialiserad vård desto mer koncentrerad är den. Högspecialiserad vård är koncentrerad till Skånes Universitetssjukhus som finns i Lund och Malmö. 10 sjukhus (9 offentlig regi och 1 privat) 144 primärvårdsenheter (89 offentlig regi och 55 privat) Skånes Universitetssjukhus har dessutom högspecialiserat uppdrag för boende i södra Sverige med totalt 1,6 miljoner invånare samt för hela Sverige inom hjärt- och lungtransplantationer samt hjärtkirurgi på barn och ungdom. Man kan man konstatera att avstånden sällan är särskilt långa överhuvudtaget i Skåne jämfört med andra delar av landet. 08/03/

28 Economic performance and labour market indicators From 1995 to the most recent year available, levels and growth of: 6. GDP, GDP per capita, and household income. Skåne tillsammans med de två andra storstadslänen har under perioden 1995 till och med 2006 haft en betydligt bättre utveckling av nominell BNP än övriga riket. Skånes bruttoregionprodukt ligger stabilt på knappt 12 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Bruttoregionprodukten per invånare ligger på 90 procent av nivån för Sverige. I Skåne är BRP per invånare cirka 16 procent lägre än motsvarande värde för Själland med öar. Skillnaden i BRP per invånare mellan Skåne och Själland med öar har jämnats ut något sedan I Skånes BRP är inte produktionsvärdet från pendlarna till Danmark inräknat varför BRP-statistiken är något underskattad. 08/03/

29 Skattekraft per invånare i Skånes kommuner /03/

30 Andel av riksmedelvärdet Skattekraft Kommun per inv. kr (%) Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge Östra Göinge Örkelljunga Bjuv Kävlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm Skåne genomsnitt Källa: SCB Skattekraften eller det beskattningsbara inkomstunderlaget per invånare i Skåne uppgår till 93 procent av riksgenomsnittet. Sämst skattekraft har invånarna i Åstorp, Örkelljunga och Bjuv med drygt 80 procent av riksgenomsnittet. Bäst till ligger Lomma och Vellinge med 125 respektive 120 procent. Värt att notera är att endast 8 av Skånes 33 kommuner ligger över genomsnittet och att Malmös invånare har en skattekraft som endast uppgår till 85 4 procent av riksgenomsnittet. Skattekraften påverkas i hög grad av hur den regionala bostads- och pendlingsstrukturen ser ut. Produktion och sysselsättning har utvecklats positivt i Malmö men det har inte räckt för att ge Malmö kommun god skattekraft. Bland annat som en effekt av den regionala bostads- och pendlingsstrukturen är Malmö beroende av utjämningsintäkter från det 4 Arbetsmarknadsläget och inkomstutvecklingen i Malmöregionen underskattas i den officiella statistiken då arbetspendlingen mot Danmark inte ingår. År 2008 arbetspendlade nästan nio procent av den förvärvsarbetande befolkningen i Malmö till jobb i Danmark. Om t.ex. Öresundspendlarna redovisades i arbetsmarknadsstatistiken skulle förvärvsfrekvensen vara fyra procentenheter högre i Malmö än vad som redovisas i den officiella statistiken, således är även skattekraften högre än vad som går att utläsa av statistiken. 08/03/

31 kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet. Stockholm skiljer sig från Göteborg och Malmö. Göteborg och Malmö präglas av att samtidigt som de fungerar som regionala tillväxtmotorer har de en relativt stor andel invånare med låga inkomster eller med försörjningsstöd. I Stockholmsregionen är det vanligare att människor med försörjningsstöd eller med låga inkomster bor i kommuner utanför centralkommunen medan det i Göteborgs- och Malmöregionen bor relativt många fler fattiga hushåll i kärnorna. Viktiga förklaringar till den relativt låga skattekraften i Malmö kommun är invånarnas sysselsättningsgrad, inkomstnivå, åldersstruktur, utbildningsnivå och etnicitet samt näringslivsstrukturen i Malmö och andelen gränspendlare till Danmark. Ett troligt framtida scenario innebär att en stor del av befolkningen i Skåne kommer att pendla till Danmark och inte få inkomsten registrerad i den svenska statistiken varför begreppet skattekraft kommer att förlora i betydelse särskilt vad gäller Malmöområdet. Källa: Stadskontoret. Vårrapporten 2009, tema tillväxt och skattekraft 08/03/