Färjeleden är inrättad som allmän farled och har avgångar minst varje timme, hela veckan, mellan 6-23.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Färjeleden är inrättad som allmän farled och har avgångar minst varje timme, hela veckan, mellan 6-23."

Transkript

1 Skollagen anger inte i närmare detalj när skolskjuts ska anordnas. I Gislaveds kommun är minsta avstånd mellan hem och skola för att berättigas skolskjuts 2 km för elever i åk 0-3 och 3 km för elever i åk 4-9. För gymnasieelever är minimiavståndet 6 km. Samma avstånd gäller för beviljande av anslutande trafik till hållplatsen. Skolskjuts utförs inte inom kommunens tätorter. Undantag från minimigränsen kan göras p g a trafiksäkerhetsförhållanden eller för att eftersträva likformighet för elever från samma by/samhälle. Flyg Inom drygt en timmes bilväg från Gislaved finns fyra flygplatser. Landvetter utanför Göteborg är den största med ett stort utbud både av charterflyg och av reguljärt inrikes- och utrikesflyg. Inrikesflyg och till viss del charter finns även från Jönköping och Växjö flygplatser. Från båda flygplatserna planeras också att åter flyga utrikes till Köpenhamn. Halmstads flygplats har inrikestrafik. Göteborg, Jönköping och Halmstad är flygplatser ägda av luftfartsverket, Växjö är kommunalt ägd. Att resa kollektivt från Gislaved till dessa flygplatser är emellertid svårt. Färja I sjön Bolmen mellan Sunnaryd i Gislaveds kommun och Bolmsö i Ljungby kommun driver Vägverket en kabelfärjeförbindelse. Flygfält finns också i Gislaveds kommun. En kommunägd anläggning finns på Scandinavian Raceway i Anderstorp. Fållinge sportflygfält är privatägt och placerat på mark avsedd för industriändamål. Bolmsöfärjan i Gislaved Färjeleden är inrättad som allmän farled och har avgångar minst varje timme, hela veckan, mellan Kvinnor och mäns transportsätt och resmönster Kvinnor och män använder den fysiska miljön på lite olika sätt, vilken också syns i statistiken över hur de transporterar sig. När det gäller reslängd ser man att män i snitt rör sig längre på en dag. Redovisad statistik säger att män rör sig ca 50 km dagligen och kvinnor ca 36 km. Männen gör sina längsta förflyttningar som bilförare, kvinnorna som bilpassagerare. Männen kör nästan två gånger mer bil än kvinnorna. Kvinnorna tar sig fram till fots mer, liksom att de i större utsträckning åker kollektivt. Däremot cyklar männen, men endast marginellt, mer än kvinnorna. När det gäller delresor fördelade efter resans ärende säger statistiken ( ) att både kvinnor och män gör de flesta, ca 35 %, av sina resor på fritiden. Männen gör fler resor i arbetet/tjänsten än kvinnorna, kvinnorna fler inköps/serviceresor än männen. 26

2 Andel av huvudresor mellan bostad och arbete där något annat ärende uträttas på vägen är mycket större för kvinnor med ungefär det dubbla, oavsett årsinkomst. För männen gäller att ju mer de tjänar, ju större andel av resorna inkluderar något mer ärende på vägen. Det finns också vissa samband mellan årsinkomst och genomsnittlig reslängd per huvudresa. För männen gäller att ju mer de tjänar, ju längre huvudresor. För kvinnorna gäller samma sak, men inte i lika stor utsträckning. Statistiken är för hela landet ( ), men resmönstren är desamma för både större städer och mindre orter. Då dessa har effekter på mäns och kvinnors vardag bör dessa skillnader lyftas fram och beaktas i samhällsplaneringen. Godstransporter Ett väl fungerande trafiksystem, för både person- och varutransporter, är en förutsättning för ett modernt samhälle ska fungera. Båda transportslagen har ökat även om de senare inte ökat i samma omfattning. Av godstransporterna sker huvudparten på avstånd under 30 mil på väg och vilket de lämpar sig väl för. Flexibilitet och smidighet talar för att en stor andel av både person- och varutransporterna även i fortsättningen kommer att gå på väg. I och genom Gislaveds kommun transporteras av naturliga skäl huvuddelen av godset på väg och ett 10-tal åkerier av varierande storlek finns i kommunen. Gislaveds vägnät är tungt belastat av godstransporter. Vägverket har ett övergripande ansvar för yrkestrafiken på väg. Idag lönar det sig endast att använda sig av järnvägen när det handlar om skrymmande gods som ska fraktas långt. Vikt och avstånd det handlar om ungefär är runt ton och över 50 mil. En avgörande faktor för att man inte använder järnvägen i större utsträckning här är att de flesta transporter sker inom regionen och i några fall inom en radie om mil. Inom regionen fraktas idag endast 3 % på järnväg. Företag som använder sig av järnvägen skulle, enligt en rapport av IUC (Industriellt utvecklingscentrum), emellertid kunna tänka sig ökad omfattning om t ex tiderna anpassades och priset var konkurrensmässigt. Kunderna har stora krav på Just-In-Time, vilket t ex innebär en helt annan tidtabell än den Green Cargo/SJ idag kan erbjuda. Även om företagen, enligt rapporten, ej specifikt angett att man är beredda på att transportera mer på järnväg så är man positivt inställda till järnvägen som transportmedel. Det borde därför finnas en potential att öka denna typ av transport. Exempelvis kan nämnas att transport Ryssland regionen har visat sig vara billigare med bil, trots den långa sträckan. Dessutom är det också nödvändigt att man ökar hastigheterna så man kommer upp i samma hastighet som vid persontrafik. Transporterar man gods över länsgränserna är slutdestinationen de större städerna Stockholm, Göteborg, Malmö samt övriga städer som t ex Trollhättan, Borås, Linköping och Mälardalen. Av de företag som idag transporterar gods internationellt är det huvudsakligen Europa som är viktigt, med någon övervikt för våra grannländer Finland, Norge och Danmark. De viktigaste 27

3 länderna i Europa är Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike. Trots Europa som marknad, med längre sträckor och till stor del skrymmande gods, transporterar man ej på järnväg. I regeringens proposition Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem anges att järnvägsinvesteringarna ska leda till en effektiv, flexibel och kapacitetsstark järnväg som kan möta den svenska industrins transportbehov och bidra till en ökad användning av flera transportslag vid en och samma transport. I Gislaveds kommun finns godstransporter med tåg genom Hestra, Smålandsstenar och till Burseryd. Genom Hestra går person- och godstransporter samt virkestransporter till och från Flodala. Fyra tåg per dygn med plåtdetaljer går till Volvo i Göteborg och två vagnslasttåg till och från Värnamo. I Hestra finns ingen lastkaj eller lyftanordning. Efter stormen Gudrun har det gått en del timmertåg utöver den ordinarie trafiken. Från Halmstad till Smålandsstenar anländer ett godstågspar varje vardagsdygn (förutom sommartid då ett par dagar i veckan är inställda) innan vidare transport till söderut, till Landeryd. Därifrån går det (eller delar av det) som vagnuttagning fram och tillbaka till Burseryd. Tillbaka i Landeryd går tåget mot Halmstad som man når efter uppehåll i Brännögård. (Ett tåg betjänar alltså flera olika orter i sydvästra Småland.) Genomgående godstrafik kan förekomma, men då som extratåg. Inga industrispår finns. I Smålandsstenar finns last- och lossningsplats med två frilastplatser och en lyftanordning med en lyftkapacitet om 2 ton. Uppställningsyta finns för fler än 5 containers eller lastbilar. Mellan Landeryd i Hylte kommun och Burseryd går det en ca 14 km lång godsbana med en vagnuttagning per dag planerad. I Burseryd skickas en del gods med Green Cargo som operatör, från Burseryd går det även en bana vidare till Ekefors Skrothandel. Ingen av dessa banor tillhör Banverkets södra banre-gion. Banan Landeryd - Burseryd ägs av Banverkets västra ban-region och banan upp till Ekefors ägs av Ekefors Skrothandel. 28

4 Banverket Södra banregionen har i samråd med Vägverket region Skåne och Vägverket region Sydöst tagit fram ett förslag till regional utvecklingsplan för kombiterminaler gällande Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Blekinge och Skåne län. För Smålandsstenar är närmaste större väg, väg 26, närmsta hamn är Halmstad, närmsta flyg Jönköping alternativt Halmstad. För Hestra är närmsta större väg, väg 26, närmsta flygplats och hamn är Göteborg. Farligt gods är en sammanfattad benämning på olika av slag av ämnen och föremål som har sådana inneboende egenskaper att de kan skada människor eller miljö i samband med olycka under transport, lastning och lossning. Det handlar alltså om ett stort antal produkter bränslen, råvaror och konsumentprodukter som det moderna samhället har svårt att undvara. Samtliga farligtgodstransporter i kommunen går på väg. Vägvalsstyrning har lett till att vi idag har ett s k rekommenderat vägnät för transporter av farligt gods i hela landet. Dessa rekommendationer bygger på frivillig efterlevnad och är framtaget med länsstyrelsen i respektive län som huvudansvarig. Vägvalsstyrning tillämpas i Gislaveds kommun och väg 26 och 27 har utsetts av Räddningsverket som primära transportvägar genom kommunen. Eftersom målpunkterna för godset är många och finns spridda inom största delen av kommunen är förstås riskerna lika spridda. Järnvägsräls för godstransporter i Broaryd Även om vägvalsstyrning tillämpas finns förstås ytterligare vägar transportörerna måste använda för att komma ända fram till mottagaren. Dessa går av naturliga skäl genom områden med många människor, både skolor, arbetsplatser och bostäder. Den för allmänheten vanligaste kontakten med brandfarliga varor i större skala sker via bensinstationer. Många bensinstationer ligger centralt ofta i direkt anslutning till bostäder, affärer etc. Transporter av tankbilar till och från dessa sker med täta mellanrum både genom tätbebyggda områden och intill vattenskyddsområden. T v: Gislaved från transportsynpunkt 29

5 Störst mängd gods, både farligt och icke, kommer till kommunen norrifrån, via E4. Störst mängd som lämnar kommunen går söderut via väg 26. Det är betydligt större mängd som kommer till kommunen än som lämnar den. Till kommunen kommer även en hel del gods västerifrån, via väg 27 och, men inte lika mycket, söderifrån, via väg 26. Gods lämnar kommunen även via väg 26 och söderut men något går även norrut mot E4. Järnvägsgatan i Gislaved Bebyggelse Den fysiska miljöns betydelse för upplevelsen av en plats och därmed dess attraktivitet, är oomtvistlig. Det är därför av största vikt att omsorg läggs vid denna på ett sådant sätt att denna attraktionskraft uppstår. Kommunen har ett stort ansvar för bevarandet och utvecklingen av den fysiska miljön och översiktsplanen är ett redskap för att påbörja en diskussion om hur vi ska förhålla oss till denna och dess värde. Bebyggelseutveckling Bebyggelsen i Gislaveds kommun är i huvudsak koncentrerad till någon av de större tätorterna. Utöver detta finns sammanhållen bebyggelse i ett antal mindre byar. På den rena landsbygden är bebyggelsen ganska väl spridd över hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ta ställning till utvecklingsstrategier för utbyggnad av tätorterna, men också hur landsbygden ska kunna bebyggas i framtiden. För respektive tätort hanteras bebyggelseutvecklingen i huvudsak i fördjupningar av översiktplanen. Gislaveds centrum Gislaveds kommun innehåller en stor spridning av landskapstyper, allt från ett flackt och öppet odlingslandskap till täta skogar i kuperad terräng. Eftersom variationen är så stor är det svårt att göra ett generellt ställningstagande för hur bebyggelsen ska se ut på landsbygden. Det viktiga i alla områden är dock att tillkommande bebyggelse eller förändringar av befintlig sker på ett sådant sätt att det passar in på respektive plats och att det inte förstör landskapsbilden. 30

6 Enkla grundprinciper för lokalisering av hus bör därför tas fram. Detta kan bl a gälla om jordbruksmark får tas i anspråk eller hur man ska förhålla sig till bebyggelse på utmärkande platser i landskapet m m. Vid lokalisering på landsbygden ska dessutom hänsyn tas till miljö- och hälsofrågor, trafik samt att VA går att ordna på ett tillfredsställande sätt. Intressekonflikt uppstår annars lätt mellan boende och jordbruk. Särskilt hästhållning medför större risker för allergi, lukt från gödselstackar, buller från höfläktar m m, har en omgivningspåverkan som måste tas hänsyn till. Gislaveds kommuns orter är relativt små och närheten till natur är god. Idag finns det inne i flera av orterna större gröna områden och även olämpligt lokaliserade arbetsområden som skulle kunna användas för en förtätning av orterna, istället för att bara lägga till ytterligare en ring utanför befintlig Flertalet av kommunens tätorter bör kunna klara en förtätning både med både flerbostadshus och villor i dylika lägen. Sker detta på ett varsamt sätt och i lagom skala kan dessutom befintliga kvaliteter behållas. Gamla gummifabriken en industribyggnad vid Nissan som påminner om Gislaveds historia Den attraktiva orten och kommunens roll Attraktivitet är ett självklart begrepp för den bebyggelse som vi medverkar till. Ett sätt att få folk att flytta till Gislaveds kommun är att hitta attraktiva lägen med goda förutsättningar för ny Det är också viktigt att kommunen tar ett stort ansvar vid utformningen av områden så att även här skapas en attraktiv miljö som attraherar. När det gäller begreppet God bebyggd miljö, så är det viktigt att vi definierar för oss själva vad det betyder. 31

7 För att ta fram mer detaljerade riktlinjer och råd för utformning av bebyggelse, såväl på landsbygden som i tätorterna, skulle detta kunna göras i form av arkitekturprogram. Översiktsplanen bör därför ta ställning till att arkitekturprogram ska upprättas (Arkitekturprogram för tätorterna, Arkitekturprogram för landsbygden). I arbetet med de kommunala översiktsplanen ÖP 06 ska kommunen ta ställning till riktlinjer för den byggda miljön, såväl i tätorterna som på landsbygden. Genom arbetet med ÖP 06 har kommunen möjlighet att strategiskt kunna arbeta med den fysiska miljön som ett redskap för att skapa större attraktionskraft i Gislaveds kommun. Tätorternas bebyggelseutveckling regleras normalt i detaljplaner eller i fördjupade översiktsplaner. För landsbygden är detta inte hanterbart, utan här är det istället övergripande riktlinjer som ger underlag för den fortsatta utvecklingen. Vad kan kommunen påverka, vad har vi för redskap? Det offentliga rummet är inte bara vårt ansvar utan också ett av de viktigaste verktygen för att kunna skapa en attraktiv och god livsmiljö. Vi har en begränsad, för att inte säga liten, möjlighet att påverka det enskilda huset, men när det gäller det offentliga rummet har vi all möjlighet. Ortens gestaltning är också en viktig del av dess identitet. Gågatan i Gislaved. Platsen är ett centralt ansikte utåt och därmed det vi förmedlar av vår kommun till våra besökande. Ger den rätt bild av vår kommun? Når den upp till det vi menar med attraktivitet? Stadsbyggnadsstrategi eller ad hoc-lösningar? Två ytterligheter, men i översiktsplanen behövs göras ett vägval. Kommunen kan som stadsbyggare välja att ta ett aktivt ansvar för utvecklingen och formandet av samhällsbyggandet, men man kan också inta en mer passiv roll i samhällsbyggandet och avvakta initiativ från andra. Oavsett vilken väg man väljer, är det viktigt att man gör detta som ett medvetet val. Industrins påverkan Industrin är pådrivande i utvecklingen i Gislaveds kommun. Det måste finnas plats för industrin att kunna utvecklas utan att konflikter uppstår mellan olika intressen. Hög planberedskap är t ex en förutsättning för att klara industrins behov. Redan idag finns ett antal platser runt om i kommunen där det finns störningar, eller påtaglig risk för störningar, mellan industri och annan verksamhet. Kommunen bör aktivt arbeta för att lösa detta. Kulturvärden i bebyggelsen I kommunen finns tre byggnadsminnen; soldattorpet Hökabo norr om Häljarps by, f d skolhuset i Hestra samt Tingshuset i Reftele. Utöver detta finns ett antal byggnader eller miljöer med kulturhistoriskt värde som t ex Villstads kyrkby med omgivningar, ett riksintresse som utgör en värdefull kulturmiljö i sin helhet. 32

8 Byarna inom Finnvedens folkland (riksintresse) är ytterligare exempel på värdefulla bebyggelsemiljöer. Även delar av den tidiga industrins byggnader som vittnar om bygdens utveckling som industrikommun, är av stort intresse att bevara för eftervärlden. Dessa byggnader och miljöer är viktiga i sitt sammanhang. Tingshuset i Reftele Gislaveds kommun är vad gäller bebyggelse en relativt ung kommun, åtminstone om man ser till tätorterna. Den stora expansionen har skett under 1900-talet och framförallt senare halvan. Detta medför att vi har vi få objekt som har hög ålder, några enstaka är 100 år gamla, mycket få är äldre än så. Istället måste vi se till vad vårt kulturarv är och värna om det som kännetecknar vår bygds bebyggelse och karaktär. Villstad prästgård När man diskuterar kulturvärden i bebyggelsen bör man därför lägga större fokus på talets arkitektur, framför allt perioden 1900 fram till sekelskiftet och värna om även den bebyggelsen och inte bara den äldre som främst finns representerad på landsbygden. Samtidigt är det viktigt att betona att vi bor i en levande och föränderlig miljö där utrymme för förändringar måste få komma till stånd. Dessa förändringar kan dock oftast ske med respekt och hänsyn till det redan byggda och utan att behöva göra avkall på de eventuella kulturvärden som kan finnas. Mycket av den äldre bebyggelse som varit till för jordbruket har idag förlorat sin funktion och används idag enbart för bostadsändamål. En hel del av de gamla torpen och gårdarna används som fritidshus och det finns ett påtagligt intresse från bl a utländska köpare för just denna typ av Skillnader i bygglovplikt mellan bebyggelse inom planlagt område, bebyggelse inom s k samlad bebyggelse och rena landsbygden gör att det är svårt att ha kontroll över utvecklingen av det byggda kulturarvet. Här kan kommunen framför allt agera genom information och kunskapsspridning. Den sedan tidigare framtagna skriften Våra hus är ett exempel på hur 33

9 detta kan ske. Även rådgivning är en viktig del i kommunens insats för att bevara kvaliteterna i den byggda miljön. Danhult. Ett bra exempel på hur ny bebyggelse kan utformas för att smälta in på landsbygden. Sommarstugor, avlopp och kommunal service Ute på landsbygden, ofta i direkt eller nära anslutning till våra sjöar, finns gott om sommarstugor. Ett flertal är äldre byggnader som omvandlats till sommarhus, men merparten är byggt som sommarhus, framförallt under senare halvan av 1900-talet. I takt med att vår levnadsstandard har ökat har också kraven på sommarhusen ökat. I kombination med förändrade levnadsvanor och ökad bekvämlighet har detta kommit att förändra behovet av fungerande VA-lösningar då dessa idag utsätts för en mångdubbel belastning mot vad de är dimensionerade för. Från att från början kanske helt saknat VAlösningar finns idag ett behov av att ha anläggningar som kanske t o m fungerar året om. I många av dessa områden är detta ett problem då bl a olika infiltrationslösningar kräver stora ytor och där restvatten inte heller kan släppas ut i angränsande badvatten då risk finns för lukt- och bakteriespridning. Då det blir allt vanligare med önskemål om att kunna bygga ut sina sommarhus är detta ett växande problem som är svårt att ta ställning till. En del av dessa sommarhus permanentas och tas i anspråk för åretruntboende. Gemensamma anläggningar kan då vara en lösning på detta. En strategi för hur dessa områden och frågor ska hanteras behöver upprättas. Det hållbara samhället Ny bebyggelse ska utformas så att ekologisk och social hållbar utveckling främjas. Det av riksdagen uppsatta Miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö ska uppnås genom en 34

10 medveten planering och utformning av tillkommande bebyggelsemiljöer. Kvalitetsmålet gäller såväl estetik som krav på ett ekologiskt och socialt hållbart byggande. Ny bebyggelse ska utformas så att ekologisk och social hållbar utveckling främjas. God bebyggd miljö = Attraktivitet I arbetet med den attraktiva orten har kommunen en ledande och viktig roll. Kommunen agerar inte sällan i sin roll som fastighetsägare också byggherre och ansvarig för genomförande av olika byggprojekt. Kommunens oerhört viktiga roll som föregångare när det gäller god arkitektur bör därför prägla synsättet alltifrån små om- och tillbyggnader av de kommunala byggnaderna till uppförande av helt nya byggnader. Kyrkparken i Gislaved Kommunen har dessutom rollen som myndighet när det gäller dessa frågor genom bygg- och miljönämndens ansvars område. Här har kommunen två roller, båda med stor möjlighet att medverka till en god arkitektur. Det är viktigt att betona att den byggda miljöns utveckling inte bara handlar om själva husen utan också om mellanrummen som t ex torg, parker, gator och utformningen av dessa miljöer. Närhet - nåbarhet - tillgänglighet För att uppnå visionen om ett hållbart samhälle krävs att detta blir så komplett som möjligt. Rubrikens tre ord syftar på tre viktiga saker att tänka på vid planering av den fysiska miljön. Med närhet kan t ex menas att det inte ska vara långt till service i form av dagligvaror men också annan service i form av sjukvård, idrottsanläggningar m m. Närhet, så att man kan gå och cykla, är ett viktigt inslag vid planering av olika anläggningar eller servicefunktioner. Med nåbarhet menas att det ska kunna gå att ta sig till de platser man vill besöka. Kollektivtrafik kan vara en del av detta men det kan också handla om att det finns gång- och cykelvägar. Även utformning av själva platsen kan påverka nåbarheten. Med tillgänglighet avses oftast möjlighet för en person med funktionshinder att kunna ta sig in i en byggnad eller komma till en plats. Hinder kan finnas i form av nivåskillnader, dålig belysning eller dålig skyltning skärptes kraven på tillgänglighet. S k enkelt avhjälpta hinder ska vara borttagna till Gislaveds kommun har redan en tillgänglighetspolicy för egna lokaler. Policyn skulle kunna utökas att gälla även andra platser och lokaler. Byggande nära vatten Ett ökat intresse för byggande i strandnära lägen gör att strandskyddet ifrågasätts. Med nuvarande utformning av lagstiftningen finns endast möjlighet att släppa på strandskyddet om det finns särskilda skäl för detta. Strandskyddet, liksom de särskilda skälen, regleras i Miljöbalken. Kommunen skulle aktivt kunna leta efter områden där det finns särskilda skäl och 35

11 peka ut dessa som lämpliga för bebyggelse, liksom att man skulle kunna peka ut i övriga strandnära områden som lämpar sig för enstaka Ett sådant förslag har t ex tagits fram inom ramen för Bolmensamverkan Bebyggelse vid Gussjön Ny teknik nya inslag i bebyggelsen Den nya teknologin för mobiltelefoni, 3G, har medfört en kraftig utökning av antalet master i kommunen. Kommunen saknar idag formella riktlinjer för hur detta skall hanteras. Man kan misstänka att ytterligare master och andra anläggningar för ny kommunikationsteknologi kan bli aktuella i framtiden. Samtidigt ökar protesterna mot framför allt 3G-master från strålningssynpunkt. Det är därför lämpligt att i översiktplanen peka ut riktlinjer för hur detta ska hanteras i fortsättningen. Protesterna med bakgrund av oron för strålning medför att s k strålningsfria områden aktualiserats. I översiktsplanen skulle sådana områden kunna pekas ut. Idag är avfallshanteringen i tätorterna också en aspekt att ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Eftersom återvinningsstationer idag förläggs vid och i centrala lägen är placering, utformning och skötsel av dessa avgörande för platsens och kanske hela områdets karaktär. Gislaveds kommun har idag ingen utarbetad policy att arbeta efter, men beaktande görs både vid nybyggnation och i befintliga områden. Säkerställande av översiktsplanens intentioner för det redan byggda Hur ska man förhålla sig till det redan byggda? Områdesbestämmelser är ett sätt att säkerställa intressen utanför tätorterna, vilket har prövats av andra kommuner med framgång. Områdesbestämmelserna används när det endast är ett fåtal frågor som ska regleras i ett område. Det i övrigt det enda sättet för kommunen att säkerställa intressen är att reglera dem i samband med detaljplaneläggning i ett område. Inget juridiskt säkerställande av de riktlinjer och intentioner som finns gällande bebyggelse i ÖP90 har gjorts sedan planen antogs. I samband med ÖP 06 är det viktigt att fundera över hur man verkligen säkerställer ett genomförande av intentionerna. I den gällande översiktplanen finns ett antal riktlinjer för Dessa bör ses över och revideras men utgör i det stora hela ett bra underlag för generella ställningstaganden även i ÖP 06. Ytterligare några områden som klassas som samlad bebyggelse bör t ex tillkomma. 36

12 Med samlad bebyggelse menas bebyggelsegrupper som utgörs av hus och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark o dyl. Med hus avses också komplementbyggnader som t ex butiker och industribyggnader. I Gislaveds kommun finns mindre bebyggelsegrupper som räknas som samlad Gammalt boningshus i Hålgryte Som samlad bebyggelse i Gislaveds kommun räknas: Delar av Öreryd Norlida, norr om Skyåsviken Stjärnehult samt delar av Tokarp Lövås Smålandsstenar, södra infarten Del av Fållinge Reftele, området kring Ölmestads museum Vä Del av Burseryd Hällabäck Arnåsholm Sunnaryd norra Enstaka hus som ligger i direkt anslutning till detaljplanelagt område och som har ett samband med befintlig bebyggelsestruktur. Förutsättningarna i lagstiftningen förändras Plan- och bygglagen, PBL, är mitt inne i ett förändringsarbete. PBL-kommissionen utreder och kommer att lägga fram ett förslag till förändringar av lagstiftningen. Det är ännu för tidigt att säga hur dessa förslag så småningom kommer att se ut, men de förhandsrapporter som kommit från kommissionen antyder att en förändrad syn på bl a bygglovplikten kan komma. Detta skulle i så fall i huvuddrag innebära en mer enhetlig syn mellan landsbygd och tätorter om vad som ska vara lovpliktigt eller ej. Förändringarna kommer också att innebära en tydligare koppling mellan Miljöbalken och PBL samt att planprocessen ska underlättas, något som också varit ett grunduppdrag för kommissionen att hitta en lösning på. Förslagen till förändringar i PBL förväntas dock tidigast vara införda under

13 Bilaga 1 Ansvarsområden elnätförsörjningen i Gislaveds kommun 38

14 Bilaga 2 - Elnätförsörjningen i Gislaveds kommun 39

15 Bilaga 3 Kollektivtrafiken i Gislaveds kommun 40

16 Bilaga 4 Master i Gislaveds kommun 41

17 Bilaga 5 Kulturmiljövärden i bebyggelsen By Beskrivning Rekommendation Bosebo Båraryds kyrkby Henja och Hults byar, Gislaved Isberga säteri Kalvia, V Hyggås, Prippebo, Södra Hestra Socken Hävdat odlingslandskap med stor andel välbevarade byggnader. Vissa har dock påverkats kraftig genom dåligt anpassade tillbyggnader. Strukturen med bebyggelse utmed gamla häradsvägen är intressant. Öppet odlingslandskap med stor andel byggnader av ursprunglig karaktär. Förekommer viss fritidshusbebyggelse inom avgränsningen. Landskapet mer intressant än bebyggelsen. Särskilt det öppna odlingslandskapet med inslag av beteshagar, stort inslag av monumentala ekar som ger karaktär. Relativt stora öppna ytor. Nybyggnation förekommer i båda byarna med i huvudsak god anpassning till befintlig byggnadstradition. Mangårdsbyggnaden kraftigt ombyggd under senare år i stil från slutet av talet. Nytillkommen flygelbyggnad med garage och bostad. Byggnader har försvunnit sedan förra inventeringen. Unik stor ladugård med kvarvarande oxgång. Delar av ladugården inrett till kontor. Kulturmiljön med fornlämningar i sin helhet dock fortsatt mycket intressant. Flera gårdar i välbevarat skick. Finns enstaka inslag av tillbyggnader med sämre anpassning. Hävdat bete och odling. Stort bevarandevärde i sin helhet. Ålderdomlig karaktär i sin helhet. Områdesbestämmelser bör övervägas men för ett större område mht till Kyrksjön. Områdesbestämmelser bör övervägas för att säkerställa kulturmiljön i sin helhet. Stor restriktivitet mot Områdesbestämmelser bör övervägas då området har en väl sammanhållen karaktär med ålderdomlig känsla. Stor restriktivitet mot Ny bebyggelse 42

18 Kållerstads kyrkby, Häljarp, Haga, Lövås, Anderstorp Mjärhult, Anderstorp Mossebo, Våthult Innefattar soldattorpet Hökabo som är byggnadsminne. Mycket välbevarad bebyggelsestruktur med stort inslag av byggnader Landskaps- och bebyggelsestrukturen är mer intressant än byggnaderna. Flera nybyggen har tillkommit inom byn. Den äldre bebyggelsen är i stor utsträckning förvanskad även om enskilda byggnader förekommer som är välbevarade. Välbevarad gård i södra delen med igenväxande omgivning, i övrigt öppet och hävdat odlingslandskap. Allén (lind, lönn) bitvis mycket fin. Stor variation/blandning mellan gammalt och nytt. Fortfarande ganska hävdat. Små partier av odlingslandskapet verkar vara igenväxande. Delar av bebyggelsen välbevarad medan andra delar är kraftigt påverkade, timmerstugor för uthyrning har tillkommit. Små partier stenmur finns öppet i odlingslandskapet. Gaksås by med två gårdar öster om Mjärhult är välbevarad och hävdas till stor del genom bete även om vissa delar är bitvis igenväxande, borde eventuellt tas med i avgränsningen för området. Välhållna byggnader, nyligen renoverade. Stort ridstall har tillkommit under senare tid. Ovanlig färgsättning, blågröna snickerier och vita fasader (enligt fastighetsägaren framtaget efter originalfärgsättningen). Verkar i huvudsak användas som hästgård. Relativt öppet odlingslandskap, verkar i huvudsak betas av hästar. bör i viss mån undvikas i de delar bystrukturen är som mest intakt. Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i de delar bystrukturen är som mest intakt. Ingen ny bebyggelse kring soldattorpet m tillhörande gård bör till komma Stor restriktivitet mot Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i den mån den påverkar befintlig struktur eller bebyggelse negativt. 43

19 N Spabo, Burseryd Nissafors bruk med Isabergs golfbana Norra Hestra kyrkby Andra gården på höger sida har ny veranda/skärmtak I huvudsak verkar gårdarna användas för fritidsändamål. Gården på vänster sida mitt i byn är delvis i förfall (taket dåligt). Delar av området är igenväxande. Fårstängsel och vall förekommer, men området upplevs inte aktivt brukat i samma omfattning som en del andra byar. Innefattar byggnadsminnesförklarad byggnad. Äldre bybildning med kyrka och tillhörande byggnader. Stor restriktivitet mot Detaljplan eller områdesbestämmelser bör övervägas då delar av området är planlagt och resten gränsar mot planlagt. Påbo, Södra Hestra Skogen till viss del stormdrabbad. En del byggnader har förändrats. Finns ytterligare torp (mot Gryteryd) utanför avgränsning som bör tas med i området. I övrigt enligt tidigare beskrivning. Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i de delar bystrukturen är som mest intakt. 44

20 Sandvik, Burseryd Skeppshults bruk Smålands stenar m hembygdsgård Sporsbo, Villstad Stengårdshults kyrkby Ingår i naturvårdsområde. Kyrkan karaktäristisk med sitt läge på en udde. Fd skolan ligger strax intill. Flera välbevarade gårdar inom området, bal Sandviks Säteri. Kvarnen renoverad. Intressant bruksmiljö. Området omfattas av detaljplan. Välbevarat, öppet odlingslandskap med aktivt jordbruk. Nytillkommen villa i vitt trä med rött tak samt flygelbyggnader i samma utförande. Moderna hallbyggnader (plåthall, plasttält)för träindustri i utkanten av området. Stormdrabbad skog i närheten. Kyrkan (ark Torben Grut) ligger magnifikt i landskapet. Hela kyrkbyn ligger på en sluttning ner mot sjön. Inslag finns av modernare hus med tegelfasad, samt ett nytt timrat fritidshus. Områdesbestämmelser i den mån som inte naturvårdsområdet säkerställer bebyggelsen. Ny bebyggelse bör undvikas kring kyrkan. Detaljplan för att säkerställa områdets värden i sin helhet. Nuvarande detaljplan omfattar inte hela bruksmiljön. Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i de delar bruksmiljön är som mest intakt. Stor restriktivitet mot Stor restriktivitet mot Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i den mån den påverkar befintlig struktur eller bebyggelse negativt. Områdesbestämmelser Stor restriktivitet mot 45

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Riktlinjer för byggnation på landsbygden 2013-01-04

Riktlinjer för byggnation på landsbygden 2013-01-04 Riktlinjer för byggnation på landsbygden 2013-01-04 1 INNEHÅLL Inledning Lokalisering av nya hus på landsbygden 1. Generella riktlinjer 2. Generella krav enligt Plan- och bygglagen 3. Reglering genom detaljplan

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat.

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat. Tjänsteställe: Bygg- och miljökontoret Handläggare: Elena Eckhardt Datum: 2011-12-05 Beteckning: 2007/0104 218 Er beteckning: Planprogram för Ubbhult Hägnen Samrådet Planprogrammet har varit ute på samråd

Läs mer

SKYDDSOMRÅDEN Skjutbanor I kommunen finns följande skjutbanor:

SKYDDSOMRÅDEN Skjutbanor I kommunen finns följande skjutbanor: RIKTLINJEOMRÅDEN ALLMÄNT Riktlinjeområden kan vara områden som är utpekade av staten för ett särskilt intresse eller ett skyddsområde som krävs för vissa verksamheter. Inom dessa områden finns restriktioner

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Medborgarmöte för Holmeja Söder Yddinge 3:1 och Rosslätt 1:2, Holmeja tätort, Svedala kommun

Medborgarmöte för Holmeja Söder Yddinge 3:1 och Rosslätt 1:2, Holmeja tätort, Svedala kommun 2012-11-07 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte för Holmeja Söder Yddinge 3:1 och Rosslätt 1:2, Holmeja tätort, Svedala kommun Bom Dnr.11.925 Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:00

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

En bygd i avveckling?

En bygd i avveckling? Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö BYASTÄMMA NORRA STRÖ 1(6) 2013-10-24 Linda Bengtsson 044-137682 linda.bengtsson@kristianstad.se Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö Kommunens representanter: Politiker: Sven Nilsson (C) och Anders

Läs mer

Detaljplan för Dalarö etapp 1 - Schweizerdalen/Vadviken. Samrådsmöten november 2013. www.haninge.se/schweizerdalen

Detaljplan för Dalarö etapp 1 - Schweizerdalen/Vadviken. Samrådsmöten november 2013. www.haninge.se/schweizerdalen Detaljplan för Dalarö etapp 1 - Schweizerdalen/Vadviken Samrådsmöten november 2013 www.haninge.se/schweizerdalen 2010-12-14 1 Dagordning Presentation av projektgrupp Planens handlingar Förslagets innebörd

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Ö D S B Y 3 : 3 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE ÄNDRING AV DEL AV DETALJPLAN FÖR FRITIDSOMRÅDET GÅRVIK (FASTIGHETEN ÖDSBY 3:3) GÅRVIK MUNKEDALS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPRÄTTAD AV CIM&BIM

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen

HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för del av HALMSTAD 10:1,Padelhall,Frennarpsvägen HALMSTADS KOMMUN Plan 1091K Normalt förfarande, KS 2013/0531 Samhällsbyggnadskontoret 2014-10-14

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-06-04 KS 2015/0524 Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer