Färjeleden är inrättad som allmän farled och har avgångar minst varje timme, hela veckan, mellan 6-23.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Färjeleden är inrättad som allmän farled och har avgångar minst varje timme, hela veckan, mellan 6-23."

Transkript

1 Skollagen anger inte i närmare detalj när skolskjuts ska anordnas. I Gislaveds kommun är minsta avstånd mellan hem och skola för att berättigas skolskjuts 2 km för elever i åk 0-3 och 3 km för elever i åk 4-9. För gymnasieelever är minimiavståndet 6 km. Samma avstånd gäller för beviljande av anslutande trafik till hållplatsen. Skolskjuts utförs inte inom kommunens tätorter. Undantag från minimigränsen kan göras p g a trafiksäkerhetsförhållanden eller för att eftersträva likformighet för elever från samma by/samhälle. Flyg Inom drygt en timmes bilväg från Gislaved finns fyra flygplatser. Landvetter utanför Göteborg är den största med ett stort utbud både av charterflyg och av reguljärt inrikes- och utrikesflyg. Inrikesflyg och till viss del charter finns även från Jönköping och Växjö flygplatser. Från båda flygplatserna planeras också att åter flyga utrikes till Köpenhamn. Halmstads flygplats har inrikestrafik. Göteborg, Jönköping och Halmstad är flygplatser ägda av luftfartsverket, Växjö är kommunalt ägd. Att resa kollektivt från Gislaved till dessa flygplatser är emellertid svårt. Färja I sjön Bolmen mellan Sunnaryd i Gislaveds kommun och Bolmsö i Ljungby kommun driver Vägverket en kabelfärjeförbindelse. Flygfält finns också i Gislaveds kommun. En kommunägd anläggning finns på Scandinavian Raceway i Anderstorp. Fållinge sportflygfält är privatägt och placerat på mark avsedd för industriändamål. Bolmsöfärjan i Gislaved Färjeleden är inrättad som allmän farled och har avgångar minst varje timme, hela veckan, mellan Kvinnor och mäns transportsätt och resmönster Kvinnor och män använder den fysiska miljön på lite olika sätt, vilken också syns i statistiken över hur de transporterar sig. När det gäller reslängd ser man att män i snitt rör sig längre på en dag. Redovisad statistik säger att män rör sig ca 50 km dagligen och kvinnor ca 36 km. Männen gör sina längsta förflyttningar som bilförare, kvinnorna som bilpassagerare. Männen kör nästan två gånger mer bil än kvinnorna. Kvinnorna tar sig fram till fots mer, liksom att de i större utsträckning åker kollektivt. Däremot cyklar männen, men endast marginellt, mer än kvinnorna. När det gäller delresor fördelade efter resans ärende säger statistiken ( ) att både kvinnor och män gör de flesta, ca 35 %, av sina resor på fritiden. Männen gör fler resor i arbetet/tjänsten än kvinnorna, kvinnorna fler inköps/serviceresor än männen. 26

2 Andel av huvudresor mellan bostad och arbete där något annat ärende uträttas på vägen är mycket större för kvinnor med ungefär det dubbla, oavsett årsinkomst. För männen gäller att ju mer de tjänar, ju större andel av resorna inkluderar något mer ärende på vägen. Det finns också vissa samband mellan årsinkomst och genomsnittlig reslängd per huvudresa. För männen gäller att ju mer de tjänar, ju längre huvudresor. För kvinnorna gäller samma sak, men inte i lika stor utsträckning. Statistiken är för hela landet ( ), men resmönstren är desamma för både större städer och mindre orter. Då dessa har effekter på mäns och kvinnors vardag bör dessa skillnader lyftas fram och beaktas i samhällsplaneringen. Godstransporter Ett väl fungerande trafiksystem, för både person- och varutransporter, är en förutsättning för ett modernt samhälle ska fungera. Båda transportslagen har ökat även om de senare inte ökat i samma omfattning. Av godstransporterna sker huvudparten på avstånd under 30 mil på väg och vilket de lämpar sig väl för. Flexibilitet och smidighet talar för att en stor andel av både person- och varutransporterna även i fortsättningen kommer att gå på väg. I och genom Gislaveds kommun transporteras av naturliga skäl huvuddelen av godset på väg och ett 10-tal åkerier av varierande storlek finns i kommunen. Gislaveds vägnät är tungt belastat av godstransporter. Vägverket har ett övergripande ansvar för yrkestrafiken på väg. Idag lönar det sig endast att använda sig av järnvägen när det handlar om skrymmande gods som ska fraktas långt. Vikt och avstånd det handlar om ungefär är runt ton och över 50 mil. En avgörande faktor för att man inte använder järnvägen i större utsträckning här är att de flesta transporter sker inom regionen och i några fall inom en radie om mil. Inom regionen fraktas idag endast 3 % på järnväg. Företag som använder sig av järnvägen skulle, enligt en rapport av IUC (Industriellt utvecklingscentrum), emellertid kunna tänka sig ökad omfattning om t ex tiderna anpassades och priset var konkurrensmässigt. Kunderna har stora krav på Just-In-Time, vilket t ex innebär en helt annan tidtabell än den Green Cargo/SJ idag kan erbjuda. Även om företagen, enligt rapporten, ej specifikt angett att man är beredda på att transportera mer på järnväg så är man positivt inställda till järnvägen som transportmedel. Det borde därför finnas en potential att öka denna typ av transport. Exempelvis kan nämnas att transport Ryssland regionen har visat sig vara billigare med bil, trots den långa sträckan. Dessutom är det också nödvändigt att man ökar hastigheterna så man kommer upp i samma hastighet som vid persontrafik. Transporterar man gods över länsgränserna är slutdestinationen de större städerna Stockholm, Göteborg, Malmö samt övriga städer som t ex Trollhättan, Borås, Linköping och Mälardalen. Av de företag som idag transporterar gods internationellt är det huvudsakligen Europa som är viktigt, med någon övervikt för våra grannländer Finland, Norge och Danmark. De viktigaste 27

3 länderna i Europa är Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike. Trots Europa som marknad, med längre sträckor och till stor del skrymmande gods, transporterar man ej på järnväg. I regeringens proposition Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem anges att järnvägsinvesteringarna ska leda till en effektiv, flexibel och kapacitetsstark järnväg som kan möta den svenska industrins transportbehov och bidra till en ökad användning av flera transportslag vid en och samma transport. I Gislaveds kommun finns godstransporter med tåg genom Hestra, Smålandsstenar och till Burseryd. Genom Hestra går person- och godstransporter samt virkestransporter till och från Flodala. Fyra tåg per dygn med plåtdetaljer går till Volvo i Göteborg och två vagnslasttåg till och från Värnamo. I Hestra finns ingen lastkaj eller lyftanordning. Efter stormen Gudrun har det gått en del timmertåg utöver den ordinarie trafiken. Från Halmstad till Smålandsstenar anländer ett godstågspar varje vardagsdygn (förutom sommartid då ett par dagar i veckan är inställda) innan vidare transport till söderut, till Landeryd. Därifrån går det (eller delar av det) som vagnuttagning fram och tillbaka till Burseryd. Tillbaka i Landeryd går tåget mot Halmstad som man når efter uppehåll i Brännögård. (Ett tåg betjänar alltså flera olika orter i sydvästra Småland.) Genomgående godstrafik kan förekomma, men då som extratåg. Inga industrispår finns. I Smålandsstenar finns last- och lossningsplats med två frilastplatser och en lyftanordning med en lyftkapacitet om 2 ton. Uppställningsyta finns för fler än 5 containers eller lastbilar. Mellan Landeryd i Hylte kommun och Burseryd går det en ca 14 km lång godsbana med en vagnuttagning per dag planerad. I Burseryd skickas en del gods med Green Cargo som operatör, från Burseryd går det även en bana vidare till Ekefors Skrothandel. Ingen av dessa banor tillhör Banverkets södra banre-gion. Banan Landeryd - Burseryd ägs av Banverkets västra ban-region och banan upp till Ekefors ägs av Ekefors Skrothandel. 28

4 Banverket Södra banregionen har i samråd med Vägverket region Skåne och Vägverket region Sydöst tagit fram ett förslag till regional utvecklingsplan för kombiterminaler gällande Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Blekinge och Skåne län. För Smålandsstenar är närmaste större väg, väg 26, närmsta hamn är Halmstad, närmsta flyg Jönköping alternativt Halmstad. För Hestra är närmsta större väg, väg 26, närmsta flygplats och hamn är Göteborg. Farligt gods är en sammanfattad benämning på olika av slag av ämnen och föremål som har sådana inneboende egenskaper att de kan skada människor eller miljö i samband med olycka under transport, lastning och lossning. Det handlar alltså om ett stort antal produkter bränslen, råvaror och konsumentprodukter som det moderna samhället har svårt att undvara. Samtliga farligtgodstransporter i kommunen går på väg. Vägvalsstyrning har lett till att vi idag har ett s k rekommenderat vägnät för transporter av farligt gods i hela landet. Dessa rekommendationer bygger på frivillig efterlevnad och är framtaget med länsstyrelsen i respektive län som huvudansvarig. Vägvalsstyrning tillämpas i Gislaveds kommun och väg 26 och 27 har utsetts av Räddningsverket som primära transportvägar genom kommunen. Eftersom målpunkterna för godset är många och finns spridda inom största delen av kommunen är förstås riskerna lika spridda. Järnvägsräls för godstransporter i Broaryd Även om vägvalsstyrning tillämpas finns förstås ytterligare vägar transportörerna måste använda för att komma ända fram till mottagaren. Dessa går av naturliga skäl genom områden med många människor, både skolor, arbetsplatser och bostäder. Den för allmänheten vanligaste kontakten med brandfarliga varor i större skala sker via bensinstationer. Många bensinstationer ligger centralt ofta i direkt anslutning till bostäder, affärer etc. Transporter av tankbilar till och från dessa sker med täta mellanrum både genom tätbebyggda områden och intill vattenskyddsområden. T v: Gislaved från transportsynpunkt 29

5 Störst mängd gods, både farligt och icke, kommer till kommunen norrifrån, via E4. Störst mängd som lämnar kommunen går söderut via väg 26. Det är betydligt större mängd som kommer till kommunen än som lämnar den. Till kommunen kommer även en hel del gods västerifrån, via väg 27 och, men inte lika mycket, söderifrån, via väg 26. Gods lämnar kommunen även via väg 26 och söderut men något går även norrut mot E4. Järnvägsgatan i Gislaved Bebyggelse Den fysiska miljöns betydelse för upplevelsen av en plats och därmed dess attraktivitet, är oomtvistlig. Det är därför av största vikt att omsorg läggs vid denna på ett sådant sätt att denna attraktionskraft uppstår. Kommunen har ett stort ansvar för bevarandet och utvecklingen av den fysiska miljön och översiktsplanen är ett redskap för att påbörja en diskussion om hur vi ska förhålla oss till denna och dess värde. Bebyggelseutveckling Bebyggelsen i Gislaveds kommun är i huvudsak koncentrerad till någon av de större tätorterna. Utöver detta finns sammanhållen bebyggelse i ett antal mindre byar. På den rena landsbygden är bebyggelsen ganska väl spridd över hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ta ställning till utvecklingsstrategier för utbyggnad av tätorterna, men också hur landsbygden ska kunna bebyggas i framtiden. För respektive tätort hanteras bebyggelseutvecklingen i huvudsak i fördjupningar av översiktplanen. Gislaveds centrum Gislaveds kommun innehåller en stor spridning av landskapstyper, allt från ett flackt och öppet odlingslandskap till täta skogar i kuperad terräng. Eftersom variationen är så stor är det svårt att göra ett generellt ställningstagande för hur bebyggelsen ska se ut på landsbygden. Det viktiga i alla områden är dock att tillkommande bebyggelse eller förändringar av befintlig sker på ett sådant sätt att det passar in på respektive plats och att det inte förstör landskapsbilden. 30

6 Enkla grundprinciper för lokalisering av hus bör därför tas fram. Detta kan bl a gälla om jordbruksmark får tas i anspråk eller hur man ska förhålla sig till bebyggelse på utmärkande platser i landskapet m m. Vid lokalisering på landsbygden ska dessutom hänsyn tas till miljö- och hälsofrågor, trafik samt att VA går att ordna på ett tillfredsställande sätt. Intressekonflikt uppstår annars lätt mellan boende och jordbruk. Särskilt hästhållning medför större risker för allergi, lukt från gödselstackar, buller från höfläktar m m, har en omgivningspåverkan som måste tas hänsyn till. Gislaveds kommuns orter är relativt små och närheten till natur är god. Idag finns det inne i flera av orterna större gröna områden och även olämpligt lokaliserade arbetsområden som skulle kunna användas för en förtätning av orterna, istället för att bara lägga till ytterligare en ring utanför befintlig Flertalet av kommunens tätorter bör kunna klara en förtätning både med både flerbostadshus och villor i dylika lägen. Sker detta på ett varsamt sätt och i lagom skala kan dessutom befintliga kvaliteter behållas. Gamla gummifabriken en industribyggnad vid Nissan som påminner om Gislaveds historia Den attraktiva orten och kommunens roll Attraktivitet är ett självklart begrepp för den bebyggelse som vi medverkar till. Ett sätt att få folk att flytta till Gislaveds kommun är att hitta attraktiva lägen med goda förutsättningar för ny Det är också viktigt att kommunen tar ett stort ansvar vid utformningen av områden så att även här skapas en attraktiv miljö som attraherar. När det gäller begreppet God bebyggd miljö, så är det viktigt att vi definierar för oss själva vad det betyder. 31

7 För att ta fram mer detaljerade riktlinjer och råd för utformning av bebyggelse, såväl på landsbygden som i tätorterna, skulle detta kunna göras i form av arkitekturprogram. Översiktsplanen bör därför ta ställning till att arkitekturprogram ska upprättas (Arkitekturprogram för tätorterna, Arkitekturprogram för landsbygden). I arbetet med de kommunala översiktsplanen ÖP 06 ska kommunen ta ställning till riktlinjer för den byggda miljön, såväl i tätorterna som på landsbygden. Genom arbetet med ÖP 06 har kommunen möjlighet att strategiskt kunna arbeta med den fysiska miljön som ett redskap för att skapa större attraktionskraft i Gislaveds kommun. Tätorternas bebyggelseutveckling regleras normalt i detaljplaner eller i fördjupade översiktsplaner. För landsbygden är detta inte hanterbart, utan här är det istället övergripande riktlinjer som ger underlag för den fortsatta utvecklingen. Vad kan kommunen påverka, vad har vi för redskap? Det offentliga rummet är inte bara vårt ansvar utan också ett av de viktigaste verktygen för att kunna skapa en attraktiv och god livsmiljö. Vi har en begränsad, för att inte säga liten, möjlighet att påverka det enskilda huset, men när det gäller det offentliga rummet har vi all möjlighet. Ortens gestaltning är också en viktig del av dess identitet. Gågatan i Gislaved. Platsen är ett centralt ansikte utåt och därmed det vi förmedlar av vår kommun till våra besökande. Ger den rätt bild av vår kommun? Når den upp till det vi menar med attraktivitet? Stadsbyggnadsstrategi eller ad hoc-lösningar? Två ytterligheter, men i översiktsplanen behövs göras ett vägval. Kommunen kan som stadsbyggare välja att ta ett aktivt ansvar för utvecklingen och formandet av samhällsbyggandet, men man kan också inta en mer passiv roll i samhällsbyggandet och avvakta initiativ från andra. Oavsett vilken väg man väljer, är det viktigt att man gör detta som ett medvetet val. Industrins påverkan Industrin är pådrivande i utvecklingen i Gislaveds kommun. Det måste finnas plats för industrin att kunna utvecklas utan att konflikter uppstår mellan olika intressen. Hög planberedskap är t ex en förutsättning för att klara industrins behov. Redan idag finns ett antal platser runt om i kommunen där det finns störningar, eller påtaglig risk för störningar, mellan industri och annan verksamhet. Kommunen bör aktivt arbeta för att lösa detta. Kulturvärden i bebyggelsen I kommunen finns tre byggnadsminnen; soldattorpet Hökabo norr om Häljarps by, f d skolhuset i Hestra samt Tingshuset i Reftele. Utöver detta finns ett antal byggnader eller miljöer med kulturhistoriskt värde som t ex Villstads kyrkby med omgivningar, ett riksintresse som utgör en värdefull kulturmiljö i sin helhet. 32

8 Byarna inom Finnvedens folkland (riksintresse) är ytterligare exempel på värdefulla bebyggelsemiljöer. Även delar av den tidiga industrins byggnader som vittnar om bygdens utveckling som industrikommun, är av stort intresse att bevara för eftervärlden. Dessa byggnader och miljöer är viktiga i sitt sammanhang. Tingshuset i Reftele Gislaveds kommun är vad gäller bebyggelse en relativt ung kommun, åtminstone om man ser till tätorterna. Den stora expansionen har skett under 1900-talet och framförallt senare halvan. Detta medför att vi har vi få objekt som har hög ålder, några enstaka är 100 år gamla, mycket få är äldre än så. Istället måste vi se till vad vårt kulturarv är och värna om det som kännetecknar vår bygds bebyggelse och karaktär. Villstad prästgård När man diskuterar kulturvärden i bebyggelsen bör man därför lägga större fokus på talets arkitektur, framför allt perioden 1900 fram till sekelskiftet och värna om även den bebyggelsen och inte bara den äldre som främst finns representerad på landsbygden. Samtidigt är det viktigt att betona att vi bor i en levande och föränderlig miljö där utrymme för förändringar måste få komma till stånd. Dessa förändringar kan dock oftast ske med respekt och hänsyn till det redan byggda och utan att behöva göra avkall på de eventuella kulturvärden som kan finnas. Mycket av den äldre bebyggelse som varit till för jordbruket har idag förlorat sin funktion och används idag enbart för bostadsändamål. En hel del av de gamla torpen och gårdarna används som fritidshus och det finns ett påtagligt intresse från bl a utländska köpare för just denna typ av Skillnader i bygglovplikt mellan bebyggelse inom planlagt område, bebyggelse inom s k samlad bebyggelse och rena landsbygden gör att det är svårt att ha kontroll över utvecklingen av det byggda kulturarvet. Här kan kommunen framför allt agera genom information och kunskapsspridning. Den sedan tidigare framtagna skriften Våra hus är ett exempel på hur 33

9 detta kan ske. Även rådgivning är en viktig del i kommunens insats för att bevara kvaliteterna i den byggda miljön. Danhult. Ett bra exempel på hur ny bebyggelse kan utformas för att smälta in på landsbygden. Sommarstugor, avlopp och kommunal service Ute på landsbygden, ofta i direkt eller nära anslutning till våra sjöar, finns gott om sommarstugor. Ett flertal är äldre byggnader som omvandlats till sommarhus, men merparten är byggt som sommarhus, framförallt under senare halvan av 1900-talet. I takt med att vår levnadsstandard har ökat har också kraven på sommarhusen ökat. I kombination med förändrade levnadsvanor och ökad bekvämlighet har detta kommit att förändra behovet av fungerande VA-lösningar då dessa idag utsätts för en mångdubbel belastning mot vad de är dimensionerade för. Från att från början kanske helt saknat VAlösningar finns idag ett behov av att ha anläggningar som kanske t o m fungerar året om. I många av dessa områden är detta ett problem då bl a olika infiltrationslösningar kräver stora ytor och där restvatten inte heller kan släppas ut i angränsande badvatten då risk finns för lukt- och bakteriespridning. Då det blir allt vanligare med önskemål om att kunna bygga ut sina sommarhus är detta ett växande problem som är svårt att ta ställning till. En del av dessa sommarhus permanentas och tas i anspråk för åretruntboende. Gemensamma anläggningar kan då vara en lösning på detta. En strategi för hur dessa områden och frågor ska hanteras behöver upprättas. Det hållbara samhället Ny bebyggelse ska utformas så att ekologisk och social hållbar utveckling främjas. Det av riksdagen uppsatta Miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö ska uppnås genom en 34

10 medveten planering och utformning av tillkommande bebyggelsemiljöer. Kvalitetsmålet gäller såväl estetik som krav på ett ekologiskt och socialt hållbart byggande. Ny bebyggelse ska utformas så att ekologisk och social hållbar utveckling främjas. God bebyggd miljö = Attraktivitet I arbetet med den attraktiva orten har kommunen en ledande och viktig roll. Kommunen agerar inte sällan i sin roll som fastighetsägare också byggherre och ansvarig för genomförande av olika byggprojekt. Kommunens oerhört viktiga roll som föregångare när det gäller god arkitektur bör därför prägla synsättet alltifrån små om- och tillbyggnader av de kommunala byggnaderna till uppförande av helt nya byggnader. Kyrkparken i Gislaved Kommunen har dessutom rollen som myndighet när det gäller dessa frågor genom bygg- och miljönämndens ansvars område. Här har kommunen två roller, båda med stor möjlighet att medverka till en god arkitektur. Det är viktigt att betona att den byggda miljöns utveckling inte bara handlar om själva husen utan också om mellanrummen som t ex torg, parker, gator och utformningen av dessa miljöer. Närhet - nåbarhet - tillgänglighet För att uppnå visionen om ett hållbart samhälle krävs att detta blir så komplett som möjligt. Rubrikens tre ord syftar på tre viktiga saker att tänka på vid planering av den fysiska miljön. Med närhet kan t ex menas att det inte ska vara långt till service i form av dagligvaror men också annan service i form av sjukvård, idrottsanläggningar m m. Närhet, så att man kan gå och cykla, är ett viktigt inslag vid planering av olika anläggningar eller servicefunktioner. Med nåbarhet menas att det ska kunna gå att ta sig till de platser man vill besöka. Kollektivtrafik kan vara en del av detta men det kan också handla om att det finns gång- och cykelvägar. Även utformning av själva platsen kan påverka nåbarheten. Med tillgänglighet avses oftast möjlighet för en person med funktionshinder att kunna ta sig in i en byggnad eller komma till en plats. Hinder kan finnas i form av nivåskillnader, dålig belysning eller dålig skyltning skärptes kraven på tillgänglighet. S k enkelt avhjälpta hinder ska vara borttagna till Gislaveds kommun har redan en tillgänglighetspolicy för egna lokaler. Policyn skulle kunna utökas att gälla även andra platser och lokaler. Byggande nära vatten Ett ökat intresse för byggande i strandnära lägen gör att strandskyddet ifrågasätts. Med nuvarande utformning av lagstiftningen finns endast möjlighet att släppa på strandskyddet om det finns särskilda skäl för detta. Strandskyddet, liksom de särskilda skälen, regleras i Miljöbalken. Kommunen skulle aktivt kunna leta efter områden där det finns särskilda skäl och 35

11 peka ut dessa som lämpliga för bebyggelse, liksom att man skulle kunna peka ut i övriga strandnära områden som lämpar sig för enstaka Ett sådant förslag har t ex tagits fram inom ramen för Bolmensamverkan Bebyggelse vid Gussjön Ny teknik nya inslag i bebyggelsen Den nya teknologin för mobiltelefoni, 3G, har medfört en kraftig utökning av antalet master i kommunen. Kommunen saknar idag formella riktlinjer för hur detta skall hanteras. Man kan misstänka att ytterligare master och andra anläggningar för ny kommunikationsteknologi kan bli aktuella i framtiden. Samtidigt ökar protesterna mot framför allt 3G-master från strålningssynpunkt. Det är därför lämpligt att i översiktplanen peka ut riktlinjer för hur detta ska hanteras i fortsättningen. Protesterna med bakgrund av oron för strålning medför att s k strålningsfria områden aktualiserats. I översiktsplanen skulle sådana områden kunna pekas ut. Idag är avfallshanteringen i tätorterna också en aspekt att ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Eftersom återvinningsstationer idag förläggs vid och i centrala lägen är placering, utformning och skötsel av dessa avgörande för platsens och kanske hela områdets karaktär. Gislaveds kommun har idag ingen utarbetad policy att arbeta efter, men beaktande görs både vid nybyggnation och i befintliga områden. Säkerställande av översiktsplanens intentioner för det redan byggda Hur ska man förhålla sig till det redan byggda? Områdesbestämmelser är ett sätt att säkerställa intressen utanför tätorterna, vilket har prövats av andra kommuner med framgång. Områdesbestämmelserna används när det endast är ett fåtal frågor som ska regleras i ett område. Det i övrigt det enda sättet för kommunen att säkerställa intressen är att reglera dem i samband med detaljplaneläggning i ett område. Inget juridiskt säkerställande av de riktlinjer och intentioner som finns gällande bebyggelse i ÖP90 har gjorts sedan planen antogs. I samband med ÖP 06 är det viktigt att fundera över hur man verkligen säkerställer ett genomförande av intentionerna. I den gällande översiktplanen finns ett antal riktlinjer för Dessa bör ses över och revideras men utgör i det stora hela ett bra underlag för generella ställningstaganden även i ÖP 06. Ytterligare några områden som klassas som samlad bebyggelse bör t ex tillkomma. 36

12 Med samlad bebyggelse menas bebyggelsegrupper som utgörs av hus och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark o dyl. Med hus avses också komplementbyggnader som t ex butiker och industribyggnader. I Gislaveds kommun finns mindre bebyggelsegrupper som räknas som samlad Gammalt boningshus i Hålgryte Som samlad bebyggelse i Gislaveds kommun räknas: Delar av Öreryd Norlida, norr om Skyåsviken Stjärnehult samt delar av Tokarp Lövås Smålandsstenar, södra infarten Del av Fållinge Reftele, området kring Ölmestads museum Vä Del av Burseryd Hällabäck Arnåsholm Sunnaryd norra Enstaka hus som ligger i direkt anslutning till detaljplanelagt område och som har ett samband med befintlig bebyggelsestruktur. Förutsättningarna i lagstiftningen förändras Plan- och bygglagen, PBL, är mitt inne i ett förändringsarbete. PBL-kommissionen utreder och kommer att lägga fram ett förslag till förändringar av lagstiftningen. Det är ännu för tidigt att säga hur dessa förslag så småningom kommer att se ut, men de förhandsrapporter som kommit från kommissionen antyder att en förändrad syn på bl a bygglovplikten kan komma. Detta skulle i så fall i huvuddrag innebära en mer enhetlig syn mellan landsbygd och tätorter om vad som ska vara lovpliktigt eller ej. Förändringarna kommer också att innebära en tydligare koppling mellan Miljöbalken och PBL samt att planprocessen ska underlättas, något som också varit ett grunduppdrag för kommissionen att hitta en lösning på. Förslagen till förändringar i PBL förväntas dock tidigast vara införda under

13 Bilaga 1 Ansvarsområden elnätförsörjningen i Gislaveds kommun 38

14 Bilaga 2 - Elnätförsörjningen i Gislaveds kommun 39

15 Bilaga 3 Kollektivtrafiken i Gislaveds kommun 40

16 Bilaga 4 Master i Gislaveds kommun 41

17 Bilaga 5 Kulturmiljövärden i bebyggelsen By Beskrivning Rekommendation Bosebo Båraryds kyrkby Henja och Hults byar, Gislaved Isberga säteri Kalvia, V Hyggås, Prippebo, Södra Hestra Socken Hävdat odlingslandskap med stor andel välbevarade byggnader. Vissa har dock påverkats kraftig genom dåligt anpassade tillbyggnader. Strukturen med bebyggelse utmed gamla häradsvägen är intressant. Öppet odlingslandskap med stor andel byggnader av ursprunglig karaktär. Förekommer viss fritidshusbebyggelse inom avgränsningen. Landskapet mer intressant än bebyggelsen. Särskilt det öppna odlingslandskapet med inslag av beteshagar, stort inslag av monumentala ekar som ger karaktär. Relativt stora öppna ytor. Nybyggnation förekommer i båda byarna med i huvudsak god anpassning till befintlig byggnadstradition. Mangårdsbyggnaden kraftigt ombyggd under senare år i stil från slutet av talet. Nytillkommen flygelbyggnad med garage och bostad. Byggnader har försvunnit sedan förra inventeringen. Unik stor ladugård med kvarvarande oxgång. Delar av ladugården inrett till kontor. Kulturmiljön med fornlämningar i sin helhet dock fortsatt mycket intressant. Flera gårdar i välbevarat skick. Finns enstaka inslag av tillbyggnader med sämre anpassning. Hävdat bete och odling. Stort bevarandevärde i sin helhet. Ålderdomlig karaktär i sin helhet. Områdesbestämmelser bör övervägas men för ett större område mht till Kyrksjön. Områdesbestämmelser bör övervägas för att säkerställa kulturmiljön i sin helhet. Stor restriktivitet mot Områdesbestämmelser bör övervägas då området har en väl sammanhållen karaktär med ålderdomlig känsla. Stor restriktivitet mot Ny bebyggelse 42

18 Kållerstads kyrkby, Häljarp, Haga, Lövås, Anderstorp Mjärhult, Anderstorp Mossebo, Våthult Innefattar soldattorpet Hökabo som är byggnadsminne. Mycket välbevarad bebyggelsestruktur med stort inslag av byggnader Landskaps- och bebyggelsestrukturen är mer intressant än byggnaderna. Flera nybyggen har tillkommit inom byn. Den äldre bebyggelsen är i stor utsträckning förvanskad även om enskilda byggnader förekommer som är välbevarade. Välbevarad gård i södra delen med igenväxande omgivning, i övrigt öppet och hävdat odlingslandskap. Allén (lind, lönn) bitvis mycket fin. Stor variation/blandning mellan gammalt och nytt. Fortfarande ganska hävdat. Små partier av odlingslandskapet verkar vara igenväxande. Delar av bebyggelsen välbevarad medan andra delar är kraftigt påverkade, timmerstugor för uthyrning har tillkommit. Små partier stenmur finns öppet i odlingslandskapet. Gaksås by med två gårdar öster om Mjärhult är välbevarad och hävdas till stor del genom bete även om vissa delar är bitvis igenväxande, borde eventuellt tas med i avgränsningen för området. Välhållna byggnader, nyligen renoverade. Stort ridstall har tillkommit under senare tid. Ovanlig färgsättning, blågröna snickerier och vita fasader (enligt fastighetsägaren framtaget efter originalfärgsättningen). Verkar i huvudsak användas som hästgård. Relativt öppet odlingslandskap, verkar i huvudsak betas av hästar. bör i viss mån undvikas i de delar bystrukturen är som mest intakt. Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i de delar bystrukturen är som mest intakt. Ingen ny bebyggelse kring soldattorpet m tillhörande gård bör till komma Stor restriktivitet mot Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i den mån den påverkar befintlig struktur eller bebyggelse negativt. 43

19 N Spabo, Burseryd Nissafors bruk med Isabergs golfbana Norra Hestra kyrkby Andra gården på höger sida har ny veranda/skärmtak I huvudsak verkar gårdarna användas för fritidsändamål. Gården på vänster sida mitt i byn är delvis i förfall (taket dåligt). Delar av området är igenväxande. Fårstängsel och vall förekommer, men området upplevs inte aktivt brukat i samma omfattning som en del andra byar. Innefattar byggnadsminnesförklarad byggnad. Äldre bybildning med kyrka och tillhörande byggnader. Stor restriktivitet mot Detaljplan eller områdesbestämmelser bör övervägas då delar av området är planlagt och resten gränsar mot planlagt. Påbo, Södra Hestra Skogen till viss del stormdrabbad. En del byggnader har förändrats. Finns ytterligare torp (mot Gryteryd) utanför avgränsning som bör tas med i området. I övrigt enligt tidigare beskrivning. Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i de delar bystrukturen är som mest intakt. 44

20 Sandvik, Burseryd Skeppshults bruk Smålands stenar m hembygdsgård Sporsbo, Villstad Stengårdshults kyrkby Ingår i naturvårdsområde. Kyrkan karaktäristisk med sitt läge på en udde. Fd skolan ligger strax intill. Flera välbevarade gårdar inom området, bal Sandviks Säteri. Kvarnen renoverad. Intressant bruksmiljö. Området omfattas av detaljplan. Välbevarat, öppet odlingslandskap med aktivt jordbruk. Nytillkommen villa i vitt trä med rött tak samt flygelbyggnader i samma utförande. Moderna hallbyggnader (plåthall, plasttält)för träindustri i utkanten av området. Stormdrabbad skog i närheten. Kyrkan (ark Torben Grut) ligger magnifikt i landskapet. Hela kyrkbyn ligger på en sluttning ner mot sjön. Inslag finns av modernare hus med tegelfasad, samt ett nytt timrat fritidshus. Områdesbestämmelser i den mån som inte naturvårdsområdet säkerställer bebyggelsen. Ny bebyggelse bör undvikas kring kyrkan. Detaljplan för att säkerställa områdets värden i sin helhet. Nuvarande detaljplan omfattar inte hela bruksmiljön. Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i de delar bruksmiljön är som mest intakt. Stor restriktivitet mot Stor restriktivitet mot Ny bebyggelse bör i viss mån undvikas i den mån den påverkar befintlig struktur eller bebyggelse negativt. Områdesbestämmelser Stor restriktivitet mot 45

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2014-08-11 Dnr KS 0232/14 ljusdal.se PLANBESKRIVNING Planhandlingar

Läs mer

INVENTERING. Hälsa och säkerhet. Jätte. Soluret. Hembygdsgården. Jätten

INVENTERING. Hälsa och säkerhet. Jätte. Soluret. Hembygdsgården. Jätten Hembygdsgården Soluret Den industrihistoriska inventeringen omfattar 5 objekt i Broaryd; 5 träindusti/ snickeri, 6 Broaryds mekaniska, 7 Lebe konfektion, 8 Broaryds möbelindustri, 9 Broaryds låd och sågindustri.

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.

2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. 2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län Handläggare: 1 (6) Johan Sjöström Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser och illustration - PLANENS SYFTE Syftet

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus, garage, gäststuga och stall på fastigheten Sunderbyn 26:27 Ärendenr L

Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus, garage, gäststuga och stall på fastigheten Sunderbyn 26:27 Ärendenr L 218 Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus, garage, gäststuga och stall på fastigheten Sunderbyn 26:27 Ärendenr L 2016 713 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

DETALJPLANELAGD MARK D

DETALJPLANELAGD MARK D DETALJPLANELAGD MARK D Innehåll (klickbara rubriker) D1 Skara Stad D2 Axvall D3 Varnhem D4 Eggby D5 Öglunda-Slättäng D6 Köpstaden D7 Ardala D8 Ving 22.1 D DETALJPLANELAGD MARK Detaljplan Begreppet detaljplan

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Tidplan Samråd tidigast: hösten 2013 Granskning tidigast: sommaren 2014 Beräknad antagen plan: hösten 2014

Tidplan Samråd tidigast: hösten 2013 Granskning tidigast: sommaren 2014 Beräknad antagen plan: hösten 2014 Karin Norlander 2012-09-13 Förlängning av Stationsvägen samt bostäder och förskola i gamla Folkparksområdet (Kulturreservatet)- begäran om planuppdrag Syftet med detaljplanen Syftet med projektet är dels

Läs mer

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem.

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem. MULLSJÖ KOMMUN 39 BEBYGGELSE BOSTÄDER Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem. HUR SER DET UT? Bebyggelsen i Mullsjö kommun är utpräglat

Läs mer

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt

Läs mer

Gällande planer och policys

Gällande planer och policys Planförutsättningar Gällande planer och policys Planer enligt PBL Områden med detaljplan eller områdesbestämmelser Detaljplan reglerar var, hur och för vilket ändamål man får bygga inom planområdet. Planen

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN 1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

DOM 2013-08-29 Stockholm

DOM 2013-08-29 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 2013-08-29 Stockholm Mål nr P 433-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-12-18 i mål nr P 105-12, se bilaga

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01458 Datum: 2015-06-08 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha. Granskningshandling Dnr: BN 2014/12 215 Ändring 2 av del av detaljplan S 35 för Stranden 19:7 i Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING januari 2015 Handlingar Planbeskrivning (denna handling), januari

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun godkänner 2010-10-14 att Råd och riktlinjer i ärenden om staket, plank och murar mm i

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3 Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens

Läs mer

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn Simrishamns kommun Geodatasamverkan Skåne Simrishamn 2017-05-19, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglov, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns kommun Välkomna! Vår vision Boendeattraktivitet Simrishamn

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden. Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola

PLANBESKRIVNING. Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola Bygg- och miljöavdelningen Johannes Siirtola Johannes.siirtola@alvkarleby.se 026-83044 PLANBESKRIVNING Ändring av Detaljplan för del av Gårdskärs by (del av Gårdskär 25:1 m.fl.) samt ändring av del av

Läs mer

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län Bilaga 1 TIDAHOLMS KOMMUN Miljö- och byggkontoret Dnr:2014/133 Röd linje visar programområdet Samrådshandling Behovsbedömning PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer